Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg Yttrande över Försvarsmaktens ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till skjutfält Undertecknade företräder Donsö Bys samfällighetsförening och Styrsö Sörgårds skifteslag ( Markägarna ) i samband med Försvarsmaktens ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, för vad som nu av Försvarsmakten benämns Göteborgs Skärgårdsskjutfält. Markägarna äger gemensamt Stora Rävholmen med fastighetsbeteckningarna Donsö S:23 samt Styrsö S:156. Områdena arrenderas sedan år 1941 av Fortifikationsverket. De gällande upplåtelseavtalen ( Upplåtelseavtalen ) av nyttjanderätt (lägenhetsarrende) för de båda fastigheterna torde vara helt överensstämmande. Upplåtelsen av den del av Stora Rävholmen som tillhör Donsö gäller i 25 år från och med den 14 maj 1991, d.v.s. till och med den 14 maj 2016 och detsamma antas gälla för den del av ön som tillhör Styrsö. Stora Rävholmen är av Försvarsmakten registrerat som ett s.k. artilleriskjutområde, men används idag av Försvarsmakten i huvudsak som ett övningsområde för sjöstridskrafter. På ön finns inga fortifikationer eller andra byggnader för försvarsändamål uppförda av Försvarsmakten. Stora Rävholmen är belägen mycket nära tätbebyggda områden och i direkt anslutning till allmän farled. 1 Yrkanden Markägarna yrkar att Länsstyrelsen skall avslå Försvarsmaktens ansökan om tillstånd enligt 9:6 miljöbalken för att bibehålla och nyttja befintliga områden, särskilt med avseende på Stora Rävholmen, för skjutning med skarp och lös ammunition, handgranats- och sprängverksamhet samt övrig verksamhet.
Vidare yrkas att Länsstyrelsen skall avslå Försvarsmaktens begäran om att Länsstyrelsen överlåter till tillsynsmyndigheten att vid stora övningar fastställa villkor för verksamhet, som kan medföra överskridanden av i ansökan angivna ramar. 2 Slutsatser av miljökonsekvensbeskrivningen Inledningsvis vill Markägarna framhålla att man inte delar Försvarsmaktens slutsats av den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, nämligen att den sökta verksamheten i stora drag kommer att överensstämma med dagens verksamhet och att några förändringar i verksamhetens miljöpåverkan därmed inte kan förväntas. 2.1 Verksamheten kommer utökas avsevärt Vid en jämförelse mellan den nuvarande verksamhetens utbredning över antal dagar per år samt ammunitionsmängder under de senaste tre åren och de yrkade antal dagarna samt ammunitionsmängd för den planerade verksamheten, se bilaga 1, framkommer att den planerade verksamheten har en betydligt större utsträckning i spräng- och skjutverksamhet än den nuvarande. Bara för Stora Rävholmen planeras 25 skjutdagar samt 352 610 enheter ammunition jämfört med 15 skjutdagar och 48 950 enheter ammunition för hela Södra Skärgården år 2007. Ammunition av grövre kaliber kommer också att användas i högre utsträckning i den planerade verksamheten än inom den nuvarande verksamheten. Det poängteras i ansökan att de angivna antal dagarna samt ammunitionsmängd endast är totalramar, men det framkommer även att större övningar kan komma att kräva högre värden. Markägarna konstaterar att den planerade verksamheten kommer att trappas upp betydligt i jämförelse med dagens verksamhet och detta kan komma att få avsevärt större miljöpåverkan än vad som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. 3 Uppfyllande av allmänna hänsynsregler Vid tillståndsprövning ska prövas om verksamheten iakttar de allmänna hänsynsreglerna enligt kap 2 MB. Markägarna vill i detta avseende fästa Länsstyrelsens uppmärksamhet på följande omständigheter. 3.1 Ej uppfyllt försiktighetsprincipen enligt tidigare tillstånd Alla som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön enligt 2:3 MB. 2 (8)
Under kapitel 6 i Försvarsmaktens ansökan redogörs för efterlevnad av hänsynsreglerna. För verksamhetens iakttagande av försiktighetsprincipen enligt 2:3 MB sägs att flera åtgärder vidtagits för att skydda och förbättra miljön. Det anges bl.a. att mängden metaller till miljön kan minskas genom uppsamling av ammunitionstomhylsor och ytstädning av markområden (skrot från ammunition och målmaterial). Såvitt Markägarna kunnat konstatera har så emellertid aldrig skett fram till dags dato. Det ligger idag en stor mängd ammunitionsrester och granatsplitter på Stora Rävholmen, något som innebär olägenhet och riskerar att medföra skada för människors hälsa och/eller miljön. Problemet med att ammunitionsrester inte tas om hand på Stora Rävholmen har inte bara uppmärksammats av Markägarna. I samband med samråd har privatpersoner bl.a. påtalat att ön har dessutom blivit farlig då den är full av ammunition. I söndags hittade barnen skarpa patroner (med spetsen kvar) där vi låg och solade (bilaga 5 kap 7 samråd sid 4). Från annan privatperson har det påtalats att Det ligger drivor av patroner och annat skräp på hela ön, även patroner där spetsen är kvar har hittats (Bilaga 5 kap 7 samråd sid 5). Markägarna vill framhålla att om den planerade verksamheten genomförs så kommer en betydligt större mängd ammunitionsrester tillkomma. Eftersom uppsamling av ammunitionstomhylsor och ytstädning inte har fungerat tillfredställande med den omfattning verksamheten har idag finns anledning att befara att det inte heller kommer att skötas i framtiden. I detta sammanhang vill markägarna särskilt påminna om 16:6 MB, där det bl.a. stadgas att tillstånd kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd. Markägarna vill även poängtera att den informationstavla, som idag finns för att informera om när skjutövningar hålls, sällan eller aldrig rensas från gamla anslag. Detta riskerar att medföra att informationen inte tas på allvar av förbipasserande, och verksamheten riskerar därför att bli en fara för människors hälsa. Markägarna vill även poängtera att eventuell övning som innebär övergång av vatten med stridsfordon, bandvagn, svävare eller liknande kan komma att skada mark och övrig naturmiljö avsevärt. Vad gäller bullerstörningar för befintlig bebyggelse och boende menar Försvarsmakten att dessa inte kommer att öka jämfört med tidigare verksamhet. Markägarna vill här poängtera att omkringboende redan idag påverkas och störs av det buller, som övningsverksamheten generar. Endast en mindre ökning kan därför bli påtaglig för de boende i området. Men 3 (8)
hänvisning till att den planerade verksamheten kommer att ha en betydligt större utsträckning i bl.a. antal skjutdagar och ammunitionsmängd än den nuvarande, framstår det som osannolikt att ingen ökning av buller kommer att ske. 3.2 Risk för att hushållnings- och kretsloppsprincipen kommer att åsidosättas Av samma skäl som i föregående punkt 2.2.1 anser Markägarna att det även finns skäl att rikta kritik mot Försvarsmaktens uppfyllande av hushållningsoch kretsloppsprincipen enligt 2:5 MB. Enligt den principen ska alla, som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Försvarsmakten menar att det finns ett väl utbyggt system för källsortering och insamling av farligt avfall. Att döma av hur avfall i form av ammunitionsrester och granatsplitter har hanterats på Stora Rävholmen fram tills idag är detta inte ett fungerande system och medför att hushållnings- och kretsloppsprincipen inte är uppfylld. 3.3 Ej uppfyllt lokaliseringskravet Försvarsmakten har vidare i miljökonsekvensbeskrivningen inte beskrivit någon alternativ lokalisering av verksamheten. Enligt 2:6 MB ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Denna bestämmelse är tänkt att tillämpas även vid ändringar i befintlig verksamhet och vid omprövning av befintlig verksamhet. Med anledning av de intrång som den planerade verksamheten medför för både människors hälsa och miljön är det därför anmärkningsvärt att ingen alternativ lokalisering har angivits. Möjligheten att istället utvidga de bataljonsövningsfält, som idag finns i södra och östra Sverige borde bl.a. utredas. Skillnaderna mellan de olika skärgårdstyperna torde inte vara så stora. 3.4 Slutsats tillstånd ska inte lämnas Ett totalt upphörande av verksamheten skulle enbart medföra positiva konsekvenser för naturmiljön och människors och djurs hälsa. Den verksamhet som bedrivs i dag påverkar både miljö och människors och djurs hälsa avsevärt och riskerar att leda till skada eller olägenhet av väsentlig betydelse. Tillstånd bör därför inte lämnas för den planerade verksamheten. 4 Uppfyllande av hushållningsbestämmelser Vid tillståndsprövning ska även prövas om miljöbalkens hushållningsbestämmelser är uppfyllda. Huvudregeln är att mark- och vattenområden ska användas för det ändamål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov enligt 3:1 MB. 4 (8)
4.1 Område av riksintresse för flera ändamål Stora Rävholmen är ett populärt utflyktsmål där det finns bl.a. fina badplatser och goda möjligheter för förtöjning av fritidsbåtar. Hela Göteborgs skärgård är som känt ett riksintresse för friluftsliv. Vidare omfattas områdena bl.a. av riksintresset för kulturmiljövård och för yrkesfiske. Hela Stora Rävholmen är klassad som värdefull fornlämningsmiljö av Länsstyrelsen och en av ängarna på ön är registrerad i Länsstyrelsens förteckning över värdefull ängs- och hagmark. Slutligen är hela Göteborgs skärgård ett av Länsstyrelsen fastställt område, som så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. På Stora Rävholmen finns ett rikt fågelliv. Bland annat är det enligt Donsö Fågelklubb (bilaga 5 kap 7 samråd sid 8) ett viktigt område för ett stort antal kustfåglar såsom knölsvan, ejder och flera arter av gäss. På ön Knappen inte långt från Stora Rävholmen finns även 30-40 stycken häckande gråtrutar. Ca 4 km söder om Stora Rävholmen förekommer knubbsälar. Dessa har av Länsstyrelsen utpekats som en skyddsvärd art och är särskilt störningskänslig i juni i samband med födseln av kutar. Fåglarna i området har häckningsperiod under april-juni vilket sammanfaller med tidpunkten för den mest intensiva perioden i den planerade verksamheten. Detta riskerar att påtagligt störa fåglarna i häckningsperioden. Vidare är området väster om Rävholmarna skyddat fisk- och musselvatten enligt 14 FS 2007:554. Vidare ska framhållas att det runt Stora Rävholmen finns förekomst av s.k. ålgräsängar, den enda riktiga marina fröväxten i Sverige. Ålgräsängar är viktiga födokällor för flera sorters fåglar, huserar flera olika arter fisk under deras uppväxttid samt minskar grumligheten i vattnet. De planerade undervattenssprängningarna riskerar att skada såväl ålgräsängarna som fisk i området. Vidare vill Markägarna poängtera att det saknas uppgifter i miljökonsekvens-beskrivningen om verksamhetens påverkan på kända arter av orm- och groddjur. Försvarsmakten menar att växt- och djurlivet i huvudsak ska ha anpassat sig till den verksamhet, som bedrivs i dag. Markägarna delar inte denna uppfattning. Den ökning av övningsverksamheten, som är avsedd kan tvärtom komma att förvärra situationen påtagligt, inte minst för fågellivet. Vidare bör framhållas att Försvarsmaktens förslag om att man, för att minska antalet död och skadad fisk vid sprängningar, kan skrämma bort dessa innan sprängningstillfället inte framstår som allvarligt menat. 4.2 Området är ej riksintresse för totalförsvaret Försvarsmakten menar att det aktuella området är ett riksintresse för Totalförsvaret enligt 3:9 andra stycket MB. Markägarna ifrågasätter om Göteborgs södra skärgård ska anses utgöra ett sådant riksintresse. Man har från Markägarnas sida uppfattat att Försvarsmakten, såsom statlig myndighet, 5 (8)
har preciserat att området är ett riksintresse för Totalförsvaret, men vill uppmärksamma Länsstyrelsen på att denna typ av beslut inte är rättsligt bindande, eftersom det saknas ett lagligt bemyndigande till myndigheter att fatta ett sådant juridiskt beslut. Om ett område är av riksintresse eller inte enligt 3 kap MB måste därför avgöras i det enskilda fallet. Markägarna hävdar därför att området inte skall bedömas utgöra ett riksintresse för totalförsvaret i enlighet med 3:9 st 2 MB. Markägarna upplät nyttjanderätt till området till Försvarsmakten för försvarsändamål för första gången under början av 1940-talet, d.v.s. under andra världskriget. Behovet av övningsområde i Göteborgs skärgård måste rimligtvis vara betydligt mindre idag än tidigare. Hotbilden mot Sverige har avsevärt nedgått under många år och stora nedskärningar har under de senaste åren gjorts i Försvarsmaktens verksamhet. Bl.a. har Amfibieregementet i Göteborg lagts ned, och av Amfibiekårens (f.d. Kustartilleriet) tidigare fem regementen finns numera bara ett kvar, vars verksamhet av naturliga skäl är koncentrerad till ostkusten. Markägarna ifrågasätter därför om Totalförsvaret har behov av ett s.k. skärgårdsskjutfält på västkusten. Som tidigare framhållits bör inte heller den skärgårdstyp som finns i området skilja sig på ett så avsevärt sätt jämfört med skärgårdstyperna i södra och östra Sverige att det även krävs ett s.k. skärgårdsskjutfält i Göteborgs södra skärgård. I MB 3:9 st 2 anges att områden, som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder. I detta fall gör Markägarna emellertid gällande att det inte rör sig om någon anläggning i lagens mening, varför området inte kan sägas vara ett sådant riksintresse som avses i 3:9 st 2 MB. I prop 1985/86:3 s 77 anges bl.a. att anläggningar som är av särskild betydelse är befästningsanläggningar samt övnings- och skjutfält. Enligt Försvarsmaktens egna uppgifter används området idag som övningsområde för sjöstridskrafter. Området är därför inte ett sådant traditionellt övnings- och skjutfält som avses i propositionen. Av samma skäl kan inte heller försvarsintresset ges företräde framför andra riksintressen enligt 3:10 MB. 4.3 Slutsats - företräde skall ges för ändamål som främjar långsiktig hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön Det kan konstateras att den planerade verksamheten i Göteborgs södra skärgård konkurrerar med ett flertal andra skyddade riksintressen, inte minst för yrkesfiske samt friluftslivet. Enligt 3:10 MB ska företräde ges åt det ändamål, som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Det kan vidare konstateras att 6 (8)
den planerade verksamheten medför avsevärt mer långtgående miljöpåverkan än om området endast användes för friluftsändamål och fiske. Denna verksamhet bör därför ges företräde. 5 Upplåtelseavtalen Slutligen vill Markägarna framhålla att det är oklart om Försvarsmakten under de gällande Upplåtelseavtalen har rätt att utföra den planerade verksamheten. Upplåtelseavtalen ingicks under förutsättningen att den dåvarande av Försvarsmakten bedrivna verksamheten inte skulle komma att ändras på ett så omfattande sätt, som nu avses att ske. Göteborg den 5 maj 2009 Per Olov Sköld Anna Grandin 7 (8)
BILAGA 1 Av Försvarsmaktens komplettering av ansökan, daterad den 22 januari 2009, sid 17 framgår att verksamheten i hela området under de senaste tre åren har sett ut som följer Tabell 1. Antal skott för 2007 2006 2005 Finkalibrig <20 mm 39 500 61 809 96 950 Finkalibrig lös 9 400 17 000 23 000 Grovkalibrig >20 mm 0 60 59 Handgranat 50 0 0 Sprängning 0 160 0 Robot 0 0 0 Tabell 2. Antal dagar med skjut- eller sprängverksamhet i södra skärgården 2007 2006 2005 Vardagar dag 13 17 Vardagar kväll 0 Vardag: 12 6 Vardagar natt 0 Helgdag:8 0 Helgdagar dag 2 3 Helgdagar kväll 0 0 Helgdagar natt 0 0 För den planerade verksamheten anges följande yrkade dagar samt ammunitionsmängder i Verksamhetsbeskrivningen på sid 19. Tabell 1. Ammunitionsförbrukning vid maximal verksamhet Ammunition Galterö S Stårholmen Känsö L Rävh. S Rävh. Finkalibrig <20mm 120 000 150 000 200 000 130 000 200 000 Finkalibrig lös <20mm 75 000 100 000 100 000 100 000 150 000 Grovkalibrig > 20mm 2 500 2 500 2 500 1 500 2 500 Handgranat 150 100 300 150 50 Sprängning max 125 g 200 200 350 100 50 Sprängning max 2 kg 15 50 0 0 10 Robot (max 3 ggr/år) 10 0 10 0 0 Tabell 2. Fördelning av verksamhet över Göteborgs skärgårdsskjutfält Period Galterö S S Stårholmen Känsö L Rävh. S Rävh. Totalram 40 40 75 25 25 Vardag dag 30 30 60 20 20 Vardag kväll 10 15 20 8 8 Vardag natt 10 10 20 5 5 Helgdag dag 5 5 5 5 5 Helgdag kväll 2 5 3 5 5 Helgdag natt 2 5 3 5 5 8 (8)