Sp LETS MäRkEn. Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete. STÖDMATERIAL SpELpRobLEM

Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete STÖDMATERIAL SpELpRobLEM

STÖDMATERIAL Spelproblem Innehåll Till läsaren...3 1 Penningspelande och penningspel...5 2 Från tidsfördriv till beroende penningspelandets nivåer...7 3 Från riskfaktorer till skyddande faktorer...11 4 Penningspelsproblemen i Finland...13 5 Stöd för och behandling av penningspelsproblem...15 5.1 Fördelningen mellan bastjänster och specialtjänster...15 5.2 Lägesbedömning... 17 5.3 Verktyg för att identifiera spelproblem...18 6 Det måttliga spelandets ABC...21 Närmare uppgifter och kontaktuppgifter...22 Text: Mari Pajula Stödgrupp för skrivarbetet: Sari Castrén, Minna Kesänen, Tuuli Lahti, Saini Mustalampi, Anne Salonen och Sanna Wuorio Författaren och Institutet för hälsa och välfärd 5:e reviderade upplagan Grafisk planering och layout: Tiina Kuoppala Illustration: Tiina Kuoppala Svensk översättning: Semantix Finland Oy ISBN 978-952-302-395-6 (webbversion) http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-395-6

Till läsaren I Finland finns det ett stort utbud av penningspel och de spelas i stor utsträckning. Att spela penningspel kan orsaka problem för spelaren och hans eller hennes närstående. Det är inte lätt att identifiera ett penningspelsproblem, eftersom problemet inte syns utåt och kan döljas av ett annat problem. Ofta har spelaren själv svårt att se problemet eller att föra det på tal. Det är viktigt att tala om penningspelande och identifiera problem. I värsta fall orsakar problemspelandet allvarliga psykiska, fysiska, ekonomiska och sociala olägenheter. Problemspelande är ofta associerat med stor skam, familje- och relationsproblem, skuldsättning och psykiska problem såsom ångest, depression och skuldkänslor. I extremfall förekommer även självdestruktiva tankar. En problemspelare kan också drabbas av fysiska abstinensbesvär. Detta material är avsett för yrkespersoner inom social- och hälsovården och alla som i sitt arbete kan möta personer med spelproblem eller deras närstående. Målet med materialet är att ge information om penningspelande, penningspelsproblem och identifiering och vård av penningspelsproblem. I slutet av materialet presenteras därtill några praktiska redskap för att identifiera spelproblem och stöda klienten. Det finns också information om tjänster som ger tilläggsinformation och hjälp. THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 3

4 THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete

1 Penningspelande och penningspel Största delen av finländarna spelar ibland penningspel. Även i en internationell jämförelse är finländarna ivriga spelare. År 2011 uppskattades det att 93 procent av finländarna i åldersgruppen 15 74 år någon gång hade spelat penningspel. Cirka 46 procent av finländarna spelar penningspel varje vecka. Lotto, spel automater och skraplotter är de populäraste spelformerna i Finland. Utbudet av penningspel har ökat under de senaste åren. Dels har nya spel lanserats, dels erbjuds spelen via fler kanaler, vilket har ökat spelmöjligheterna såväl vad gäller tid som plats. Var och hur man spelar påverkar spelets karaktär och dess riskbenägenhet. Gränsen mellan penningspel och andra spel (bl.a. underhållnings- och tidsfördrivsspel) har blivit mer diffus. Numera används pengar också i andra spel än penningspel. Spelandet av sådana omfattar samma typ av problem som spelande av penningspel. Bland annat följande spel är penningspel: 99lotterispel, till exempel Lotto, Keno, Pore, Naapurit 99spelautomater 99skrap- och nätlotter 99vadslagning 99casinospel, till exempel roulette eller poker 99hästspel THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 5

2 Från tidsfördriv till beroende penningspelandets nivåer Med penningspelsproblem avses i allmänhet överdrivet penningspelandet vad gäller tid och pengar, vilket har en negativ inverkan på spelaren, hans eller hennes närstående eller den övriga sociala omgivningen. De negativa konsekvenserna drabbar ofta ekonomin, studie- eller arbetsprestationerna och den fysiska och psykiska hälsan. Det är svårt att dra tydliga gränser mellan problemfritt spelande, riskspelande, problemspelande och spelberoende. Omfattningen på spelandet, såväl vad gäller belopp som tid, måste ställas i relation till individens situation. Detsamma gäller konsekvenserna. Spelberoende klassificeras som ett funktionellt beroende. Funktionellt beroende innebär, i motsats till substansberoende, att man känner starkt begär efter eller behov av någon aktivitet, till exempel spelande av penning- eller datorspel. För största delen av spelarna medför spelandet inga prob lem. I detta fall talar man om kontrollerat spelande. Man pratar om riskspelande då tydliga problem inte ännu förekommer, men spelaren använder mycket tid och pengar till att spela och farotecken förekommer. Man pratar om problemspelande när spelandet tidvis orsakar problem. Vid penningspelsberoende handlar det redan om allvarliga problem. Flera olika omständigheter bidrar till att penningspelsproblem uppkommer och förvärras, såsom penning spelens karaktär och speltjänsternas struktur. Förutom det faktum att penningspel är lättillgängliga får spelarna lätt problem av spel med ett högt tempo och spel med verkliga eller fiktiva skicklighetselement. Det är också känt att genomet, personligheten och miljöfaktorer påverkar utvecklingen av penningspelsproblem. Penningspelsproblem förekommer oftare hos män än hos kvinnor och i högre grad bland yngre åldersgrupper än bland äldre åldersgrupper. Riskspelande, problemspelande och penningspelsberoende Penningspelsproblem Problemspelande Penningspelsberoende Riskspelande Kontrollerat spelande Riskspelande befinner sig i gråzonen mellan kontrollerat spelande och problemspelande. Spelaren använder då mycket pengar eller tid till att spela eller så förekommer de riskfaktorer som presenteras i kapitel 3. Riskspelande ökar sannolikheten att problem utvecklas i ett senare skede. Man pratar om problemspelande när spelaren använder för mycket pengar och tid till att spela penningspel och spelandet tydligt orsakar problem, men inte ännu uppfyller kriterierna för spelberoende. Det går dock inte att dra någon tydlig gräns mellan problemspelande och penningspelsberoende. THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 7

Penningspelsberoende finns i två sjukdomsklassifikationer som används internationellt: i ICD-10 under namnet spelmani och i DSM-5, där den använda termen är spelberoende. Definition av spelmani i sjukdomsklassifikationen ICD-10 Detta omfattar: Patologiskt spelande Detta omfattar inte: Hasardspel och vadslagning utan beroende Denna störning karakteriseras av frekventa och upprepade spelperioder som dominerar personens liv. De skadar personens sociala, yrkesmässiga, materiella och familjerelaterade värden och förpliktelser. Personer som lider av en sådan störning kan riskera sitt arbete, skuldsätta sig i hög grad, ljuga eller bryta mot lagen för att skaffa sig pengar eller undvika återbetalning av skulder. De har ett starkt och svårkontrollerat behov av att spela. Deras tankar domineras av fantasier om spelandet och spelomständigheterna. Detta tvingande behov ökar ofta i tunga livssituationer. Denna störning kallas även kompulsivt spelberoende. Benämningen är inte helt adekvat eftersom spelberoende inte är kompulsivt i tekniskt avseende. Störningen är inte heller besläktad med tvångssyndrom. Sjukdomsbild Störningen karakteriseras av upprepat spelande som fortgår och ökar trots olika negativa konsekvenser såsom fattigdom, försämrade familjerelationer och personliga livskriser. Diagnostiska kriterier A. Minst två spelperioder under ett år. B. Spelandet fortgår trots personligt trångmål eller inverkan på den dagliga verksamheten. Dessa perioder är inte vinstgivande. C. Starkt spelbegär som är svårt att kontrollera. Personen kan inte själv sluta spela. D. Tankarna domineras av föreställningar om spelandet och spelmiljön. Differentialdiagnostik Patologiskt spelande ska avskiljas från: a) rikligt spelande bland maniker b) spelande som hänför sig till beteendet hos en person som lider av en asocial personlighetsstörning (I så fall har personen avsevärda beteendestörningar, vilket tar sig i uttryck som aggressivitet eller en annan oförmåga att ta hänsyn till andra människors känslor och välbefinnande.) c) spelande och vadslagning som inte anknyter till en psykisk störning. Upprepat spelande på grund av spänning eller pengar. Denna grupp omfattar människor som antagligen kontrollerar sin benägenhet även om de förlorar ett stort belopp eller drabbas av andra motgångar. 8 THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete

DSM-5-kriterier för penningspelberoende DSM-sjukdomsklassifikationen (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), som skapats av den amerikanska psykiaterföreningen, förnyades i maj 2013. I den reviderade 5:e upplagan av DSM-sjukdomsklassifikationen har det tidigare använda begreppet patologiskt spelande ändrats till spelberoende (Gambling Disorder) och sjukdomsklassen har överförts från impulskontrollstörningar till klassen Beroendestörningar. A) Kontinuerligt och upprepat problematiskt penningspelsbeteende, som orsakar kliniskt signifikanta olägenheter eller kliniskt signifikant lidande. Det konstateras att personen uppfyllt fyra (eller fler) av följande kriterier under det föregående året. 1. Behov av att spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningseffekten. 2. Rastlöshet och irritation när personen försöker minska spelandet eller sluta spela. 3. Upprepade misslyckade försök att kontrollera, minska eller sluta penningspelandet. 4. Tankarna är hela tiden på spel (till exempel ett ständigt behov av att återuppleva tidigare penningspelhändelser, fundera på revanschmöjligheter eller planera nästa penningspel eller och fundera på hur man kan skaffa pengar att spela med). 5. Spelaren spelar ofta vid känsla av belastning (då spelaren har till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression). 6. Efter att ha spelat bort pengar återvänder spelaren ofta en annan dag för att revanschera sig (jagar förluster) 7. Spelaren ljuger för att dölja vidden av sitt spelande. 8. Spelaren har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av sitt penningspelande. 9. Spelaren förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet. B) Penningspelandet förklaras inte bättre av en manisk period. Fastställ förekomstfrekvensen: periodiskt/sporadiskt fortlöpande Fastställ remissionsfas: tidig remission (kriterierna har inte uppfyllts under de senaste tre månaderna, men kan dock urskiljas under det senaste året) permanent remission (kriterierna har inte uppfyllts under det föregående året) Fastställ allvarlighetsgraden: lindrig (4 5 kriterier) medelsvår (6 7 kriterier) svår (8 9 kriterier) Översättning av DCM-5 till finska: Sari Castrén, Tuuli Lahti, Anne Salonen & Hannu Alho. Sakkunnigutlåtanden: Jaana Suvisaari & Timo Partonen. Tillbakaöversättning: Henna Eronen, Institutet för hälsa och välfärd THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 9

3 Från riskfaktorer till skyddande faktorer Det finns vissa individuella bakgrundsfaktorer som tillsammans eller ensamma kan bidra till att öka benägenheten för penningspelsproblem. Riskfaktorerna omfattar bl.a.: 99penningspelande som börjat i tidig ålder 99en stor vinst under personens spelhistoria 99felaktiga föreställningar om vinstsannolikheten 99föreställningar om kopplingen mellan tur och spelsituationen 99felaktiga föreställningar om den egna spelskickligheten och spelkontrollen 99brist på uppföljning av de belopp som läggs ut på penningspel 99ekonomiska problem 99livskriser eller förluster, till exempel skilsmässa, arbetslöshet eller en närståendes död 99ensamhet 99känsla av meningslöshet 99brist på meningsfull sysselsättning 99psykiska problem, i synnerhet depression och ångest 99traumatiska upplevelser 99alkohol- och drogproblem och annat beroende (funktionellt eller substansrelaterat) 99missbruk och beroende i familjen. Förutom att identifiera riskfaktorer är det viktigt att rikta uppmärksamhet mot faktorer som skyddar individen och, om de stärks, minskar risken för att penningspelsproblemet förvärras. Med skyddande faktorer avses till exempel fungerande sociala relationer och stöd av omgivningen eller rannsakning av egna attityder eller det egna beteendet. (Se Det måttliga spelandets ABC, kapitel 6.) THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 11

4 Penningspelsproblemen i Finland Enligt befolkningsenkäten från år 2011 har 2,7 procent av finländarna i åldersgruppen 15 74 år penningspelsproblem. Detta betyder cirka 110 000 personer. Av denna befolkningsgrupp uppskattades det att en procent, dvs. 40 000 personer, var beroende av penningspel. Siffran har legat kvar på mer eller mindre samma nivå jämfört med den enkät som gjordes för fyra år sedan. Penningspelande och penningspelsproblem bland den vuxna finländska befolkningen yngre än målgruppen i enkäten penningspel. Dessa personer drabbas också av olägenheter till följd av spelandet. THL har publicerat materialet Ungdomarna på spel till stöd för yrkespersoner som arbetar med barn och ungdomar och föräldrar och andra närstående som funderar på ärendet. Penningspelsproblem berör också ett stort antal närstående till spelare. Nästan en femtedel av finländarna har minst en person som haft penningspelsproblem i sin närkrets. THL har producerat stödmaterialet Relationer på spel för närstående som är oroade över penningspelande. Trots att åldersgränsen för spelande av penningspel enligt lagen är 18 år, spelar minderåriga och personer som är Penningspelsberoende 1 % Problemspelande 1,7 % Riskspelande 13,3 % Kontrollerat spelande 62 % Spelar inte 22 % Källa: Materialet i befolkningsenkäten Finländarnas penningspelande 2011 THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 13

5 Stöd för och behandling av penningspelsproblem I Finland ankommer ordnandet av tillräckliga behandlings- och stödtjänster på kommunerna. Penningspelsproblem behandlas inom ramen för missbrukar- och mentalvården i Finland. Tillgången till tjänster varierar regionalt. Behandling ges främst inom den öppna vården, men även anstalts- och kursbehandling erbjuds. Så kallat kamratstöd ges på Internet och av Anonyma spelare (GA, Gamblers Anonymous)-kamratgrupperna, som grundar sig på ett program med 12 steg. Utvecklingsprojekten för behandlings- och stödtjänster och den riksomfattande stödlinjen Peluuri erbjuder också tjänster för problemspelare och deras anhöriga. De som möter personer med spelproblem i arbetet erbjuds mångsidiga möjligheter att utveckla sin kompetens ifråga om både behandling och förebyggande insatser. Portalen Spelrelaterade problem, som administreras av THL, innehåller information om utbildning som utvecklats av olika aktörer och lämpar sig för olika behov. Information ges om fortbildning och skräddarsydd utbildning samt om kurser som kan utnyttjas som en del av examen. Sidorna innehåller även information om enskilda utbildningsdagar och -seminarier. 5.1 Fördelningen mellan bastjänster och specialtjänster Behovet av tjänster och tjänsternas utformning bör bedömas från fall till fall. Även inom bastjänsterna ska det finnas tillräcklig kompetens om spelproblem. Bastjänsterna kan ge tillräckligt stöd och tillräcklig hjälp, framförallt när 99det handlar om riskspelande 99klientens eller patientens enskilda fysiska, psykiska eller sociala problem inte är särskilt allvarliga 99spelandet inte utvecklats till spelmani eller spelberoende (se ICD-10 och DSM-5) 99klienten eller patienten inte vill anlita specialtjänster 99spelarens närstående inte åsamkas allvarliga psykiska, fysiska eller sociala olägenheter. THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 15

Klienten eller patienten ska styras till specialtjänsterna om 9 spelandet omfattar självdestruktiva tankar 9 bastjänsterna inte ger önskat resultat 9 bastjänsterna inte kan hjälpa spelaren på önskat sätt 9 spelandet uppfyller kriterierna för spelmani eller spelberoende 9 spelandet åsamkar spelaren eller hans eller hennes närstående allvarliga psykiska, fysiska, sociala eller ekonomiska olägenheter Ett penningspelsproblem omfattar nästan alltid ekonomiska trångmål. Det är viktigt att spelaren får expertstöd även för dessa problem. Utredningen av den ekonomiska situationen ska inledas med en grundlig kartläggning av helhetssituationen. Eftersom problemspelande ofta omfattar skuldsättning (snabblån, obetalda lån och fakturor) kan ekonomi- och skuldrådgivning vara nödvändig. Det rekommenderas att det ekonomiska stödet kanaliseras direkt till fakturabetalning eller att en betalningsförbindelse beviljas. Penningspelsproblem hos en enskild person har stora konsekvenser för de sociala relationerna och också för välbefinnandet hos de närstående. En anhörig till en problemspelare drabbas av olägenheter med samma huvuddrag som själva spelaren. De närstående borde få hjälp av samma tjänst som spelaren. Ytterligare information om stöd- och behandlingstjänster: www.thl.fi/pelihaitat Hjälptelefonen Peluuri ger problemspelare, deras närstående och personer som möter spelproblem i arbetet information om olika behandlingstjänster. Peluuri kan hjälpa klienten att hitta en lämplig behandlingsplats eller stödtjänst och att skräddarsy hjälpen. Hjälptelefonen är avgiftsfri och betjänar alla vardagar kl. 12 18 på numret 0800 100 101 (svenskspråkig jour på måndagar kl. 12 18). 16 THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete

5.2 Lägesbedömning Identifiering av riskspelande och penningspelsproblem kräver i allmänhet ett samtal om ämnet. Klienten eller patienten hemlighåller ofta problem som är relaterade till penningspelande. Hemlighållandet hänför sig ofta till skamkänslor, förnekelse eller rädsla för att förlora ekonomiska fördelar. Det kan också vara svårt att sluta spela penningspel på grund av att spelet ger en känsla av tillfredsställelse. Det första steget till förändring är att identifiera och erkänna problemet. Därför lönar det sig alltid att ta upp frågan. Spelmissbruk har vissa kännetecken som kan vara till hjälp vid lägesbedömningen. Att dessa förekommer innebär inte automatiskt att en person har spelproblem, men det finns skäl att beakta dessa i helhetsbedömningen. Om flera av kännetecknen uppträder samtidigt kan det handla om spelmissbruk. Olika stressymptom, till exempel sömnlöshet, huvudvärk eller ändringar i det sexuella begäret eller i aptiten, kan vara fysiska tecken på penningspelande. Ett penningspelproblem kan också synas i beteendet till exempel som allmänna försummelser och en ändrad attityd, till exempel att spelaren inte håller fast vid överenskomna tider eller tidtabeller. Spelaren kan ha oförklarlig frånvaro från arbetet eller skolan. Även sömnrytmen kan påverkas. Spelaren kan prata mycket om spel eller vara orimligt mycket på Internet. Gömmande av spelkvitton och döljande av spelandet kan också vara tecken på spelmissbruk. Oförklarlig användning av pengar och egendom som försvinner är viktiga ekonomiska kännetecken. Ökad användning av pengar kan synas till exempel som flera kontantuttag i följd på kontoutdraget. Pengarnas betydelse är också ofta accentuerad i en problemspelares värderingar. En plötsligt förändrad inställning till pengar kan vara ett tecken på ett penningspelsproblem. Vissa spelare undviker att tala om ekonomi och pengar. En problemspelare börjar också lägga ut pengar på andra saker och kan låta bli att betala fakturor. Frekvent lånande av pengar av närstående eller penninginrättningar kan vara ett tecken på spelmissbruk. De psykiska påföljderna av penningspelande syns ofta utåt på så sätt att spelaren drar sig från att umgås med närstående och undviker andra sociala relationer och tappar intresset för saker som han eller hon tidigare fann betydelsefulla. Andra psykiska kännetecken är orolighet, rastlöshet, snabba humörsvängningar, hopplöshet och till och med depression, aggressivitet och självdestruktivitet. THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 17

5.3 Verktyg för att identifiera spelproblem Det lönar sig att inleda kartläggningen av penningspelsproblem och samtalet om hur klienten spelar med att ställa allmänna frågor om penningspelande. Direkt utfrågning om ett eventuellt penningspelsproblem är inte ett produktivt sätt att inleda ett samtal. Spelaren kan då reagera genom att försvara sig och han eller hon har inte nödvändigtvis ännu kunnat koppla sina problem till spelandet. Ett lämpligt sätt att inleda samtalet är att ställa frågor om personens fritidsintressen i allmänhet, om han eller hon spelar penningspel och hur mycket tid och pengar personen satsar på spelandet. Det har utvecklats redskap för att identifiera penningspelsproblem, till exempel BBGS (Brief biosocial gambling screen) och Lie/Bet. Dessa intervjuer kan göras snabbt och smidigt. Bägge grundar sig på sjukdomsklassifikationen DSM-5 och har utvecklats som ett redskap för att kartlägga spelande i situationer där tiden är begränsad. Det har konstaterats att bägge fungera väl för att identifiera penningspelsproblem. Förutom att kartlägga ett egentligt spelproblem lämpar sig snabbverktygen för att kartlägga riskspelande. Frågorna är lätta att ställa som en del av rutinerna i en klientintervju. 18 THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete

BBGS tre frågor om spelande av penningspel 1. Har tanken på att sluta eller minska spelandet gjort dig rastlös, ängslig eller irriterad under de senaste 12 månaderna? Ja/Nej 2. Har du under de senaste 12 månaderna försökt hemlighålla hur mycket du spelat för din familj och dina vänner? Ja/Nej 3. Har ditt spelande under de senaste 12 månaderna orsakat sådana ekonomiska problem för dig att du varit tvungen att skaffa hjälp av din familj, dina närstående eller socialtjänsten för dina levnadskostnader? Ja/Nej Ett jakande svar på minst en av frågorna betyder att personen kan ha penningspelsproblem. I detta fall ska problemet utredas närmare och personens behov av behandling och stöd ska bedömas. Källa: Gebauer L, LaBrie R, Shaffer HJ. Optimizing DSM-IV-TR Classification accuracy: A brief Biosocial Screen for Detecting Current gambling Disorders Among Gamblers in the General Household Population. The Canadian Journal of Psychiatry 2010; 55(2): 82-90. Lie/Bet två frågor om spelande av penningspel 1. Har du haft behov av satsa mer och mer pengar på spel? Ja/Nej 2. Har du känt dig tvungen att ljuga om ditt spelande för dina närstående? Ja/Nej Ett jakande svar på minst en av de två frågorna betyder att personen kan ha penningspelsproblem. I detta fall ska problemet utredas närmare och personens behov av behandling och stöd ska bedömas. Källa: E. E. Johnson, R. Hamer, R. M. Nora, B. Tan, N. Eisenstein, and C. Engelhart, The lie/bet questionnaire for screening pathological gamblers, Psychological Reports, vol. 80, no. 1, pp. 83 88, 1997. THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 19

6 Det måttliga spelandets ABC Alla som spelar penningspel gör klokt i att bedöma sitt spelande och behovet av förändringar. Behovet av förändring kan bedömas med ovan nämnda verktyg och till exempel genom att uppdela nyttorna och olägenheterna av en förändring med en så kallad fyrfältstabell. Målet kan vara måttligt spelande eller att sluta spela helt och hållet. Måttligt spelande kan främjas på bl.a. följande sätt: En bra metod för den som strävar efter att spela måttligt är att föra speldagbok. I dagboken antecknas de penningmässiga förlusterna, speltiden, de spelade spelen, spelställena, känslorna och humöret före och efter spelandet samt situationen före spelandet. (En elektronisk dagbok över penningspel finns på finska på adressen www.rahapelipaivakirja.fi.) 99dra gränser för det belopp som används för spelandet 99avhålla sig från att ta lån för att spela 99dra gränser för speltiden 99hålla paus i spelandet 99anpassa spelandet till övrig penning- och tidsanvändning 99endast spela för överloppspengar och aldrig använda pengar som behövs till annat (ett separat spelkonto eller en separat spelkassa kan underlätta detta) 99avhålla sig från att spela vid stress, depression och andra bekymmer 99undvika särskilt riskfyllda spel (till exempel spel med ett högt tempo). THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 21

Närmare uppgifter och kontaktuppgifter THL:s webbsidor om spelrelaterade problem www.thl.fi/pelihaitat THL:s sidor om penningspel innehåller en sammanställning av material om förebyggande och behandling av spelrelaterade problem till stöd för anställda som möter spelrelaterade problem i sitt arbete (vissa sidor endast på finska). Pelivoimapiiri www.pelivoimapiiri.fi Pelivoimapiiri är en riksomfattande tjänst för personer som är oroade för det egna eller en närståendes spelande. Tjänsten ger information och stöd per SMS och på nätet (på finska). Peluuri www.peluuri.fi Hjälptelefon tfn 0800 100 101 (svenskspråkig jour på måndagar kl. 12 18) Peluuri ger information och stöd för att bemöta och behandla spelproblem. Peluuri hjälper avgiftsfritt per telefon och på nätet. Också kamratstöd, nätverkssamtal och grupper står till förfogande. Pelirajat on www.pelirajaton.fi www.sosped.fi Sosped-stiftelsen ordnar tidvis Pelirajat on-kamratgrupper för personer med spelproblem och deras närstående (på finska). Tiltti www.tiltti.fi Tiltti är en informations- och stödtjänst som specialiserat sig på spelolägenheter, där det är möjligt att fundera på relationen till det egna eller en närståendes spelande tillsammans med en anställd eller en likställd (på finska). Spelkliniken www.peliklinikka.fi Spelkliniken är specialiserad på att behandla spelproblem. Den betjänar spelare och deras närstående. Spelklinikens öppenvårdstjänster kan anlitas av invånare i Helsingfors och Vanda. Droglänken www.droglänken.fi Droglänken ger stöd och information om alkohol och droger och beroende. Tjänsten är avsedd för missbrukare, problemspelare och närstående. Anonyma spelare, Finlands GA (Gamblers Anonomyous) www.nimettomatpelurit.fi Anonyma spelare erbjuder kamratgrupper och kamratstöd för problemspelare (på finska). 22 THL Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete

THL:s stödmaterial om spelrelaterade problem Relationer på spel, Stöd och information för problemspelarens anhöriga. Maritta Itäpuisto och Mari Pajula. 3:e reviderade upplagan, 2014. Ungdomarna på spel: Information till fostrare om digitala spel och spel om pengar bland barn och unga. Kaisa Luhtala, Inka Silvennoinen, Teresa Taskinen. 4:e reviderade upplagan, 2013. Penningspel och spelproblem En lättläst broschyr. Irene Komu. 2012. Mycket på spel: Information om penningspel och spelproblemet. Mari Pajula. 2:e reviderade upplagan, 2010. Allt stödmaterial finns också på finska på adressen www.julkari.fi. Litteratur på finska Castrén S, Lahti T. Peli poikki virtuaalituki rahapeliongelmiin: kuvaus osallistujista ja kokemuksia hoidosta. Psykologia. 2014; 49(03), 198 210. Castrén S, Salonen A, Alho H, Lahti T, Rahapeliriippuvuuden diagnostiikka muutoksessa. Finlands läkartidning, 2014. Castrén S, Sjöholm M, Lahti T, Virtuaalituki rahapeliongelmissa: nykytilanne Suomessa ja tulevaisuuden kehityssuunnat. Duodecim. 2013 Itäpuisto M ym., Rahapeliongelmien tunnistaminen, puheeksiotto ja pelaajan auttaminen. Projektet Pelissä 2011. Lahti T, Castrén S, Tenhola H, Heinälä P, Alho H. Rahapeliriippuvuutta voidaan hoitaa. Finlands läkartidning 2012. Salonen A, Castrén S, Raisamo S, Alho H, Lahti T. Rahapeliriippuvuuden tunnistamiseen kehitetyt mittarit. Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti, 2014, 51, 113 129. THL Sp LETS MäRkEn Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete 23

Sp lets märken Information om problem som förorsakas av penningspel för personer som möter spelproblem i sitt arbete Behovet av tjänster i anknytning till spelmissbruk ökar hela tiden. De som stöter på spelproblem i sitt arbete har inte alltid tillräckliga kunskaper om penningspel och de relaterade olägenheterna. Redan problemspelande kan vara svårt att identifiera. Syftet med detta stödmaterial är att utöka vetskapen om och förståelsen för penningspelsproblem hos anställda inom olika yrkesgrupper och att underlätta identifieringen av problemspelande. Den femte upplagan av stödmaterialet har uppdaterats så det svarar mot det nyaste forskningsrönet. Finns som nätpublikation www.thl.fi/spelrelateradeproblem > Publikationer www.thl.fi/pelihaitat > Julkaisut ISBN 978-952-302-395-6 (webbversion) http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-395-6