Försvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militära flygplatsers influensområden
Influensområden för landningshjälpmedel Till skillnad från de hinderfria ytorna kring en flygplats som alltid har samma förhållande i höjd, beror influensområden för landningshjälpmedel av ett normgivande högsta hinder. De militära landningshjälpmedel som finns tillgängliga i Sverige i dag är PAR, Pejl, Tils, och SRE[1]. Därtill finns även cirklingyta och MSA-yta till varje flygplats där också högsta hinder avgör hur lågt man kan flyga med bibehållen säkerhet. MSAytans höjd blir i militära sammanhang aldrig begränsande för ett hinder utan bestäms i efterhand av rådande omständigheter. För de olika landningshjälpmedlen råder olika förutsättningar och normer. Det hjälpmedel som oftast innebär påverkan för planerade etableringar är Pejl som inte stiger linjärt utan är i plan och ökar stegvis vid avståndet 15 km från banan. Därför kan planerade flyghinder med relativt stort avstånd från banan komma att höjdbegränsas avsevärt [1] Ett antal olika metoder för att med hjälp av markbunden utrustning genomföra instrumentinflygningar med militära flygplan och helikoptrar.
Fig. 1 Generisk bild som beskriver de olika ytor och volymer som bevakas av Försvarsmakten och Luftfartsverket vad gäller nybyggnation av vindkraftverk.
Försvarsmaktens militära flygverksamhet. Långsiktigt flygsäkerhetsarbete i svenska flygvapnet Flygning med visuella referenser till och från övningsområden Uppsökande av marksikt över havsområde Lågflygning Start i radarkolonn
Beslut Försvarsmakten beslutar att efter genomförd utredning vidare i beredning av vindkraftsremisser använda stoppområden beskrivna i bilaga 1 och 2. Utsträckningen på stoppområderna grundar sig på en analys av de specifika krav som militär flygverksamhet har vad gäller hinderfrihet i området kring flottiljoch övningsflygplatser. I utredningen har de specifika kraven analyserats mot behovet av att genomföra utbildningar, övningar och insatser med bibehållen hög flygsäkerhet. Beslut i detta ärende har fattats av generalmajor Gunnar Karlson. I den slutliga handläggningen har kommendör Anders Järn, överstelöjtnant Carl-Johan Edström, försvarsjurist Elisa Saarinen, miljöjurist Folke Borgh deltagit och som föredragande arkitekt Cecilia Häckner. Gunnar Karlson Förbandsproduktionschef Cecilia Häckner
Sammanfattning Miljöbalkens regler ger ett starkt skydd för totalförsvarets intressen vid prövning av vindkraftsetablering. Vindkraftverk kan i flera avseenden påverka Försvarsmaktens verksamhet negativt. Försvarsmaktens bedömning av förutsättningarna för vindkraftsetablering utgår inte bara från flygverksamhetens behov. Det är emellertid i huvudsak endast den aspekten som berörs i detta beslut. Försvarsmakten motsätter sig bland annat sådan vindkraftsetablering som äventyrar flygsäkerheten eller flygverksamhetens operativa krav. Därför är det särskilt viktigt att Försvarsmaktens synpunkter inhämtas vid vindkraftsetablering inom militära flygplatsers influensområden. När väl beslut tagits avseende bygglov eller miljötillstånd måste dessa delges Försvarsmakten för att bereda myndigheten möjlighet att överklaga. Detta dokument med medföljande bilagor redovisar skälen för Försvarsmaktens ställningstagande och rutiner inom myndigheten för att hantera remisser och andra förfrågningar. I och med fastställandet av detta dokument upphävs den tillfälliga gräns på 40 kilometer som Försvarsmakten övergångsvis har tillämpat som grund för sin bedömning av vindkraftsetablering. Försvarsmakten kommer att bedöma vare ärende individuellt, utgående från inriktningen i detta dokument och dess bilagor. De faktorer i Försvarsmaktens militära flygverksamhet som framför allt har påverkat bedömningen av de specifikt militära behoven är flygning med visuella referenser, uppsökande av marksikt över havsområden, lågflygning, start i radarkolonn och behovet av markbaserad väderradar. Alla dessa faktorer har beaktats med utbildning, övning och insats som utgångspunkt och utgående från flygsäkerheten och möjligheten att lösa Försvarsmaktens uppgifter.
Bakgrund Enligt bestämmelserna i miljöbalken ska markoch vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Vid prövning av ansökningar enligt plan- och bygglagen ska ovan angivna bestämmelser i miljöbalken tillämpas. Vindkraftverk riskerar att på flera sätt påverka riksintresset för totalförsvaret negativt. Därför är hela Sveriges yta samrådsområde avseende höga objekt. Det innebär att Försvarsmakten måste få in alla ärenden avseende objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Försvarsmakten utgör följaktligen en remissinstans i bygglov- eller miljötillståndsärenden i syfte att bevaka Försvarsmaktens intressen som sakägare/part. Detta dokument ska förtydliga Försvarsmaktens remissförfarande avseende flygverksamheten vid Försvarsmaktens flygplatser. Sedan 1 januari 2009 inkommer alla remisser till högkvarteret och yttranden sammanställs av Produktionsledningens Infrastrukturavdelning (PROD INFRA).
1. Förfrågningar i tidigt skede från vindkraftsintressenter Försvarsmakten har sedan lång tid tillbaka tillhandahållit en service gentemot vindkraftsintressenter. Fram till 1 juli 2010 användes en speciellt framtagen blankett som intressenter skickades in till Försvarsmakten. Efter 1 juli ges motsvarande service på områdesnivå istället för med angivna koordinater. En översiktlig bedömning görs om det finns konflikter med totalförsvarets intressen inom angivet område. Inkommen förfrågan bereds av Försvarsmakten med stöd av bl.a. Försvarets Materielverk som gör tekniska analyser. Förfrågan bereds av förbandet och FRA om de bedöms vara berörda av projektet. När alla svar av berörda parter inkommit sammanställs ett besked med den preliminära bedömningen. Externt går detta bara till vindkraftsintressenten. Denne kan på så sätt i tidigt skede få en indikation på om det finns konflikter med totalförsvarets intressen i aktuellt område. Förfrågningarna handläggs i mån av tid och omfattas inte av några tidsfrister.
2-3 Remisser enligt PBL Från kommunerna kommer bygglovsärenden avseende vindkraftverk, vindmätmaster och andra höga objekt. Ärendena handläggs på samma sätt som förhandsremisserna men har ofta korta svarstider och prioriteras därför också.. Vissa kommuner gör en tolkning av PBL att vindmätmaster inte är bygglovspliktiga. I dessa fall, då remiss inte inkommer från kommunerna, måste vindkraftsintressenterna skicka in en remiss till Försvarsmakten. 4. Remisser enligt Miljöbalken Länsstyrelserna sänder miljötillståndsärenden för vindkraftverk på remiss, ofta i två skeden, tidigt samråd genom verksamhetsutövaren och samråd genom länsstyrelsen när ansökan är klar. Dessa hanteras på samma sätt som byggloven. Aspekter som bevakas i remisshanteringen avseende vindkraft Vindkraftverk kan negativt påverka: Radarsystem Radiolänkförbindelser Signalspaning Övnings- och skjutverksamhet Flygverksamhet
frågan om Försvarsmakten och kommunernas planerig för vindkraft är problematisk. Kan nämna att Anette Löfgren hos oss har också varit i kontakt med Jörgen Hammarström hos er om detta då han skrivit till Miljödepartementet om bl.a. denna problematik i september i år. Ett problem är ju också att försvarsmakten hävdat utpekade stoppområden som riksintressen i seminarier med kommunerna. I beslutet och utredningen om detta framgår detta inte. Här skriver man att uppförande av vindkraft i stoppområdena kan innebära påtaglig skada för utpekade riksintressen. Vi måste kolla vidare på detta och hur försvaret i så fall har hanterat denna fråga. Gällande kommunens planering för vindkraft så innebär det inga problem för själva planeringsstödet. Vi anser att kommunen, utifrån det material vi tagit del av, har genomfört en planeringsprocess för att främja en utbyggnad av vindkraften. Man har vägt olika intressen emot varandra och gjort bedömning om vilka områden inom kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsutbyggnad. Nu har försvaret kommit in i ett slutskede och satt stopp för nästan alla utpekade områden. För vår del är det i detta sammanhang viktigt att ställningstaganden i planen är väl motiverade och att eventuella konflikter i utpekade områden för vindkraft framgår. Ett område kan alltså pekas ut som lämpligt för vindkraft med den kommentaren att det ligger inom försvarets stoppområde för vindkraft. Problemet för planeringsstödet är om kommunen backar tillbaka så långt som att inga områden inom kommunen pekas ut som lämpliga för vindkraft, eftersom detta inte är i linje med stödet syfte att främja en utbyggnad av vindkraften. Vidare har vi lyft problemet med försvarsmaktens utpekande av stoppområden kopplat till vindkraftsplaneringen till Miljödepartementet och Näringsdepartementet och hoppas att frågan förs vidare. Hoppas detta svar är till någon hjälp på vägen. Diskussionen fortsätter inom Boverket! vänliga hälsningar Boverket Emma Franzén Landskapsarkitekt
Länsstyrelsens ställningstagande Vi ser en rad problem med Försvarsmaktens anspråk på mark- och vattenområden och undrar hur förankrat detta beslut är med andra centrala myndigheter, vek och regering. Vi har aktualiserat frågan hos olika departement och Boverket. Stoppområden är utpekade verksamhetsområden för riksintresse från Försvarsmakten och bör av Länsstyrelsen klassas som riksintresseområden. Länsstyrelsens roll är trotts allt att bevaka Försvarsmaktens intresseområden. Försvarsmaktens beslut kan självfallet överklagas i de fall sökandens ansökan avslås.