Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Relevanta dokument
PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2


Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Introduktion till Fjärranalys

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

En undersökning av samband mellan förändringar i fenologi och temperatur med hjälp av GIMMS datasetet och klimatdata från SMHI

Havsytan och CO 2 -utbytet

Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

Service Contract No. 3601/B2007.EEA Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Introduktion till Fjärranalys

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Introduktion till Fjärranalys

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Algblomning och Envisats frånfälle

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Introduktion till Fjärranalys

Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Extremhändelser och klimat

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer

Stående virkesförråd i Sverige

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan

Framtidens översvämningsrisker

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Fjällbjörkmätarlarvers påverkan på fjällbjörkskog

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Framtiden för skogens arter

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Statistik inom miljö och klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Upplevelse av urban grönska

VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Klimatförändringens effekter i Skåne och Världen

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Grönområden grönytor och asfalt i tätort.

BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Peter Nolbrant, Väftgatan 2, Skene ,

Energiomställning utifrån klimathotet

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

Transkript:

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys

Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982 idag Terra/Aqua MODIS: dagliga data 250 m 1 km 36 våglängdsband 2000 - idag Gratis globala satellitdata från NASA: https://wist.echo.nasa.gov/

Studier av dynamisk tidsvariation Sahel vegetationsindex Nildalen

Miljöförändringar i Sahel nederbördsindex 20 nb-stationer i Västafrika 1941-1998 (P. Lamb) Förändring i NDVI 1982-2000 Minskning Ökning Eklundh and Olsson, 2003, Geophys. Res. Letters, 30, 1430-1433.

Kan vi lita på trender i dessa data? Årligt vegetationsindex integrerat NDVI 130 120 110 100 - Test av påverkan av satellitdrift på trenderna 90 80 70 60 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 År 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 - Utveckling av mer robusta trendskattningar utifrån spatial - temporala modeller Lindström, et al. 2006, Influence of solar zenith angles on observed trends in the NOAA/NASA 8- km Pathfinder normalized difference vegetation index over the African Sahel, International Journal of Remote Sensing, 27, 1973 1991 Bolin et al., 2009, Fast estimation of spatially dependent temporal vegetation trends using Gaussian Markov Random Fields, Computational Statistics and Data Analysis, in press.

Förbättrad förklaring genom samanalys av satellitdata och ekosystemmodeller Hickler et al., 2005, Precipitation controls Sahel greening trend. Geophysical Research Letters, 32, L21415. Seaquist et al., 2008, Disentangling the effects of climate and people on Sahel vegetation dynamics. Biogeosciences Discussions, 5, 3045-3067.

Övervakning av vegetationens kolupptag Syfte: mer exakta skattningar av kolbalansen samt möjlighet att kartera den i tid och rum Princip: den fotosyntetiska ljus-absorptionen är relaterad till vegetationsindex MODIS mäter NDVI och EVI med 250 m upplösning Kunskap krävs om effektivitet i konverteringen till kol: temperatur, fuktighet, näring Rymdstyrelsen

Validering av satellituppskattningar Spektralmätningar Kolmätningar från fluxtorn

Skog Några resultat Myrmark 0.6 Measured NEE (g C m -2 day -1 ) 0.4 0.2 0-0.2-0.4-0.6-0.8 Olofsson and Eklundh, 2007, Remote Sens. Env., 110, 240-251. Olofsson et al., 2007, Remote Sens. Env., 110, 252-261. Olofsson et al. 2007, Adv. in Space Research, 39, 125-130. Olofsson et al. 2008, Biogeosciences, 5, 817-832. -0.8-0.6-0.4-0.2 0 0.2 0.4 0.6 Modelled NEE (g C m -2 day -1 ) Modelled NEE = ƒ(evi, PAR, LST); R 2 = 0.81 Schubert et al. 2009, Manuscript.

Säsongsvariation och fenologi från satellit med TIMESAT Extrahera tidsserier för varje punkt i bilderna Skapa utjämnade kurvor Extrahera fenologiska parametrar Kartera fenologin

Fenologi vegetationens säsongsväxlingar Water Validering gentemot monitoringdata för skog: Jönsson et al. (manuscript) Säsongsstart 2000 från satellit Rymdstyrelsen

Fenologiska förändringar och relationer till klimat NOAA AVHRR Temperatur från klimatmodell Förändring i säsongslängd 1982-2005 Förändring i februaritemperatur 1982-2004

Plötsliga förändringar: insektsangrepp Röd tallstekel Foto: Norsk Institut for skog og landskap

Kartläggning av angrepp av röd tallstekel Åsnes kommun Norge, 2005 friskt år insektsår Eklundh et al., 2009, Mapping insect defoliation in Scots pine with MODIS timeseries data, Remote Sens. Env., accepted manuscript. MODIS satellitdata Laserskanning från flygplan

Tidiga insektsvarningar på webben 2008 Fjällbjörkmätare http://www.skogoglandskap.no

Skador på björk i Abisko juni / juli 2003 juni / juli 2004 Bild: DN / Helena Bylund (SLU)

Skadeutveckling i tid och rum 2004 22-30 april 9 17 juni 25 juni -3 juli 12-20 augusti

Sammanfattning Lågupplösande satellitdata är väl lämpade för att övervaka trender och dynamiska processer i vegetation över mycket stora ytor, t.ex. kolbalans, fenologi, insektsangrepp, m.m. Fria data och utveckling av nya effektiva analysmetoder gör satellittekniken allt mer effektiv För att studera komplexa samband i miljön samt öka tillförlitligheten i tolkningarna behöver satellitdata kombineras och integreras med data från andra källor samt med modeller som simulerar ekosystemen

Tack! Mer information: http://www.nateko.lu.se/remotesensing E-post: lars.eklundh@nateko.lu.se