Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)



Relevanta dokument
Laboration ( ELEKTRO

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laboration - Va xelstro mskretsar

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Laboration II Elektronik

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Spänningsstyrd Oscillator

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

5 OP-förstärkare och filter

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Grundläggande signalbehandling

Laboration N o 1 TRANSISTORER

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

TSDT15 Signaler och System

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

2 Laborationsutrustning

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik - ETIA01

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Mät kondensatorns reaktans

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IE1206 Inbyggd Elektronik

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Elektronik 2018 EITA35

Hambley avsnitt

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

INTRODUKTION TILL OrCAD

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Laborationshandledning

Operationsfo rsta rkarens parametrar

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Hambley avsnitt

Laboration, analoga applikationer

Laborationshandledning

Läsinstruktioner. Materiel

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Lab 1 Analog modulation

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

4:4 Mätinstrument. Inledning

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Laborationshandledning för mätteknik

Transkript:

091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras för LP-filter, HP-filter, BP-filter. Kretsen är en monolitisk implementering, d v s utförd på ett kisel. I denna finns kondensatorer på 1000pF med tolerans 0.5% och resistorer på 50kΩ och med samma tolerans. Det gör att vi kan tillverka ett filter med ganska hög noggrannhet. Det kan vara mycket svårt att göra med diskreta komponenter, där vi i vårt lab hittar kondensatorer med toleranser på 10-20%. Kretsen hittas med datablad hos ELFA. Välj konfiguration enligt Figur 1 i datablad sid6. Låt R F1 = R F2 =10 kω och R G = R Q = 10 kω. Mata kretsen med dubbel spänning + 7V. Det finns 3 utgångar på kretsen en för varje filtertyp. Anslut en insignal i form av en sinus med amplitud 2 V. Mät nu upp utsignalen vid följande frekvenser: 1,2 och 5 i varje dekad. Använd oscilloskop! Börja vid frekvensen 100 Hz och sluta vid 100kHz ( totalt 10 mätpunkter). Bilda kvoten mellan Uut/Uin och omvandla denna till db. Enligt: 20*log 10 (Uut/Uin) [db]. För in mätpunkterna i Bodediagram som är bifogat. Ange följande : Vad för slags filter vi har? Rippel? Högfrekvensasymptot och gränsfrekvens? Upprepa detta för BP- och HP-utgången! Bestäm vilken teoretisk förstärkning vi har i passbandet hos våra filter! 1

Uppgift 2) Samma uppkoppling och filter som i uppgift 1. Skicka nu in en fyrkantssignal istället vid mycket låg frekvens 1-10 Hz. Tag upp in- och utsignalen på oscilloskop. Låt svepet innehålla 3-4 perioder. Du kan gärna börja vid ungefär gränsfrekvens och undan för undan sänka frekvensen. Iaktta utsignalen! Kommentera! Hur kan vi se på stegsvaret vilket filter vi har? Byt R F2 =10 kω mot 100 kω och undersök stegsvaret på nytt! Ändra inställning på oscilloskop. Välj MATH MENU och FFT. Titta på insignalens frekvensspektrum. Låt insignalen vara en fyrkantssignal med frekvens 5000Hz. Vilka frekvenskomponenter hittar ni på er insignal? X-axeln sätter ni till 2.5kHz/div eller 5kHz/div. Därefter studerar ni utsignalens spektrum vilka frekvenstoppar plockas bort? Ni ser även att det finns 3 olika fönsterfunktioner. Vilken blir bäst när det gäller att presentera distinkta frekvenstoppar? Vilken blir bäst i att dämpa brusnivån? Jämför med teori! Vi skall nu använda ett gratisprogram för filterdimensionering som finns på Texas Instruments hemsida: www.ti.com Leta upp ett program under design som heter: FilterPro finns även under länken: http://focus.ti.com/docs/toolsw/folders/print/filterpro.html Ladda ner denna. Den skall finnas på datorer i D108. När ni gör ett val på ordningstal (poler), gränsfrekvens, typ av filter och utförande så trillar komponentvärden ut för filtret ( går inte att använda eftersom ni använder en färdig krets) samt ω n och Q. De båda sistnämnda använder ni för att dimensionera era 4 obekanta resistorer: R F1, R F2, R G och R Q. Se designregler i datablad för UAF42AP på sid 6, Icke-inverterande förstärkare. 2

Uppgift 3) Dimensionera ett LP-filter (Butterworth)av 2:a ordningen med gränsfrekvens ca: 10kHz. Använd FilterPro och datablad för UAF42AP! Bestäm vilken teoretisk förstärkning vi har i passbandet för vårt filter! Anslut en insignal i form av en sinus med amplitud 2 V. Mät nu upp utsignalen vid följande frekvenser: 1,2 och 5 i varje dekad. Använd oscilloskop! Börja vid frekvensen 100 Hz och sluta vid 100kHz ( totalt 10 mätpunkter). Bilda kvoten mellan Uut/Uin och omvandla denna till db. Enligt: 20*log 10 (Uut/Uin) [db]. För in mätpunkterna i Bodediagram som är bifogat. Ange följande : Högfrekvensasymptot och gränsfrekvens? Samma uppkoppling och filter som tidigare. Skicka nu in en fyrkantssignal istället vid mycket låg frekvens 1-10 Hz. Tag upp in- och utsignalen på oscilloskop. Låt svepet innehålla 3-4 perioder. Du kan gärna börja vid ungefär gränsfrekvens och undan för undan sänka frekvensen. Iaktta utsignalen! Kommentera! Hur kan vi se på stegsvaret vilket filter vi har? Uppgift 4) Dimensionera ett LP-filter (Bessel)av 2:a ordningen med gränsfrekvens ca: 10kHz. Använd FilterPro och datablad för UAF42AP! Bestäm vilken teoretisk förstärkning vi har i passbandet för vårt filter! Anslut en insignal i form av en sinus med amplitud 2 V. Mät nu upp utsignalen vid följande frekvenser: 1,2 och 5 i varje dekad. Använd oscilloskop! Börja vid frekvensen 100 Hz och sluta vid 100kHz ( totalt 10 mätpunkter). Bilda fasskillnaden mellan Uut och Uin, omvandla denna till grader. För in mätpunkterna i Bodediagram som är bifogat. Varför ritar vi upp fasvridningen? Samma uppkoppling och filter som tidigare. Skicka nu in en fyrkantssignal istället vid mycket låg frekvens 1-10 Hz. Tag upp in- och utsignalen på oscilloskop. Låt svepet innehålla 3-4 perioder. Du kan gärna börja vid ungefär gränsfrekvens och undan för undan sänka frekvensen. Iaktta utsignalen! Kommentera! Hur kan vi se på stegsvaret vilket filter vi har? Slutfrågor laboration: Ange några karakteristiska egenskaper för Chebyshev I! Ange några karakteristiska egenskaper för Butterworth! Ange några karakteristiska egenskaper för Bessel! 3

40 Bodediagram 30 20 10 0 d B -10-20 -30-40 -50 4 10-3 10-2 10-1 10 0 10 1 10 2 rad/sec

40 Bodediagram 30 20 10 0 d B -10-20 -30-40 -50 5 10-3 10-2 10-1 10 0 10 1 10 2 rad/sec

40 Bodediagram 30 20 10 0 d B -10-20 -30-40 -50 6 10-3 10-2 10-1 10 0 10 1 10 2 rad/sec