1
Nedan följer en sammanställning av den framtidskonferens som genomfördes under 27-28 januari 2011. Förtroendevalda politiker bjöds då in till en konferens med syfte att inleda arbetet med att se över de övergripande målen för kommande fyraårsperiod. Bakgrunden till Framtidskonferensen grundas i den så kallade visionsstyrningsmodellen som antogs av kommunfullmäktige under 2007. Syftet med modellen var att förenkla arbetet med planering, genomförande och uppföljning av den värdegrund och de visioner som Halmstads kommun har ställt inför framtiden och vision 2020. Visionsarbetet har preciserats genom övergripande mål inom nio målområden. Dessa nio målområden är barn och utbildning, bygga och bo, demokrati och dialog, miljö och energi, näringsliv och arbetsmarknad, omsorg och stöd, resor och trafik, trygghet, säkerhet och folkhälsa, uppleva och göra samt övriga prioriteringar 1. Under konferensen skapades ett underlag för den strategiska analysen och varje målområde presenterades utifrån tre delar: en trendanalys som beskriver vilka trender som påverkar Halmstad, en nulägesanalys som beskriver hur utvecklingen har sett ut inom respektive målområde de senaste åren, samt en beskrivning av vad som anses vara betydelsefullt för invånarna i Halmstad. Syftet var att ge inspiration och faktaunderlag om övergripande samhällstrender och dess påverkan på kommunens utveckling samt att skapa möjlighet till politiskt samtal om Halmstads framtid. Tre delmoment genomfördes (föreläsning, mässutställning samt politiskt samtal). Konferensens första dag bestod av föreläsning samt en mässutställning utifrån visionsarbetets nio målområden. Under konferensens andra dag fick de förtroendevalda möjlighet att föra samtal kring de övergripande målen och dess utmaningar. Detta hade som syfte att skapa en översyn av de övergripande målen och för att i stora drag ange vilka mål som ska vara kvar samt om dessa ska förändras. Samtalet skulle även leda fram till förslag på hur arbetsprocessen var tänkt att se ut fram till slutet av februari då arbetet med de övergripande målen avslutas. 1 2
Föreläsning För att få inspiration och fakta gavs under första dagen möjlighet att lyssna till den externa förläsaren Martin Sande, managementkonsult på Preera, som delade med sig av sina kunskaper om övergripande samhällstrender och dess påverkan på kommunens utveckling. Under föreläsningen gavs kunskap om hur organisationer hanterar trender samt om organisationskulturens betydelse. Vad säger SKL om man frågar dem om framtiden? Hur brukar organisationer lösa komplexa problem?? - 13 - - 24 - Kommentar: Två bilder från Martin Sandes föreläsning. Mässutställning och samtal Under konferensen fick de förtroendevalda även möjlighet att besöka en mässutställning. Under mässutställningen fick deltagarna ta del av förvaltnings- och bolagschefernas presentationer kring trender och utmaningar som kan komma att påverka respektive målområde. Mässutställningen hade som främsta syfte att ge inspiration och ett faktaunderlag. De förtroendevalda fick sedan möjlighet till djupare diskussion om varje målområde och de trender och utmaningar som presenterats under mässutställningen. Vid detta inslag fick deltagarna skriva ned nyckelord som beskrev utmaningar inom respektive målområde. I samband med framtagandet av nyckelord användes programmet Wordel som gör att ord som nämns mer frekvent blir mer framträdande. Nedan presenteras samtliga målområden enskilt utifrån mässutställningens montrar, Wordelpresentationer samt de förtroendevaldas samtal kring mässutställningen och de trender och utmaningar som uppmärksammats. Slutligen följer några ytterligare reflektioner som uppmärksammats under konferensens diskussionstillfällen. 3
Barn och utbildning Under dag två konstaterades att det finns ett uppdämt behov av att förstärka teknikutveckling inom utbildningsområdet. Det handlar om att förstärka skolornas itmiljö och att se teknikens möjligheter i pedagogiken. Det är särskilt viktigt då elever i behov av stöd kan vara behjälpliga av datateknik. I samband med diskussionen fördes reflektioner om att sträva efter att göra Halmstad till en nationellt/internationellt ryktbar skolstad. 4
Bygga och bo Under samtalen påpekades problematiken med lägenhetsbrist och avsaknaden av rotation mellan bostäder. Diskussion fördes om vikten av att bygga nya lägenheter, då detta ger upphov till flyttkedjor och i slutänden fler lediga lägenheter. Även vikten av att erbjuda attraktiva hyresrätter diskuterades då det ger upphov till inflyttning till kommunen. Även diskussion kring så kallade trygghetsboenden fördes. Farhågan var att dessa boenden kan användas för att lyfta höga statsbidrag vid byggnation men att bostäderna efter fyra år (statens gräns) sedan omvandlas till dyra bostadsrätter. Socioekonomiska aspekter samt behållning eller förtätning av grönytor inom kommunen diskuterades. 5
Demokrati och dialog Här fördes främst diskussioner kring vikten av god dialog med medborgarna/brukarna. Frågor som behandlade i vilket skede dialogen ska hållas diskuterades. 6
Miljö och energi Samtalen berörde en helhetsbild av målområdet. Diskussioner kring utmaningen att få ned sopmängden, uppvärmning av hus, svårigheten med att fjärrvärmeutbyggnaden, bristen på aktiv nybyggnation, utökning av lokaltrafikens turtäthet etc. fördes. 7
Näringsliv och arbetsmarknad Här diskuterades främst frågor kring utvecklingen av Hamnen och Södra infarten medan arbetsmarknadsfrågorna uteblev. Halmstad som logistikcentrum var även på agendan och huruvida det är en viktig vision för framtiden. Ifrågasättande av om Halmstads kommun ska ses som ett logistiskt centrum, vilket uppmärksammades som skapande av låglönejobb och stora kommunala infrastrukturkostnader skedde. Även diskussion att UAN måste sträva efter att tillgodose företagens behov i större utsträckning framfördes. 8
Omsorg och stöd Här diskuterades främst de ökade kraven från Halmstads kommuns brukare/kunder. Kraven kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och för kommunen innebär det att arbeta för att kunna hantera dessa. Ett ytterligare mönster som diskuterades var relation mellan stat, region och kommun. 9
Resor och trafik Här diskuterades kollektivfrågan, hur Halmstads kommun ska möjliggöra för en förbättrad kollektivtrafik och minskad biltrafik samt förbättra miljöaspekter. 10
Trygghet, säkerhet och folkhälsa Under samtalen diskuterades socioekonomiska aspekter och vikten av att samhällsplanera för att skapa trygga boendemiljöer för Halmstads medborgare. Det påvisades ett tydligt samband mellan antalet räddningsinsatser och socioekonomiskt index. Diskussioner kring att stora bostadsområden har en tendens att ge upphov till problem och att det finns ett behov av att bygga nya områden etappvis och med blandade upprättelseformer fördes. Det krävs ett utökat samarbete med andra aktörer för att höja standarden inom kommunens bostadsområden för att effektivt kunna genomföra dessa förändringar. Halmstads kommunala aktörer bör även vara bidragande till att stärka ungdomars självförtroende och därmed förhindra för den skadegörelse som sker. 11
Uppleva och göra Här fördes diskussioner kring behovet av att förbättra marknadsföringen av Halmstads kommun som besöksdestination. Utmaningen som Halmstads kommun står inför är att hålla igång turistnäringen, vare sig det rör sig om att främja för vinterturism, ekoturism eller evenemangsturism. Vidare fördes diskussion kring näringslivets roll. Kommunen bör arbeta för att skapa förutsättningar för näringslivet att samverka kring evenemang och aktiviteter. 12
Övriga prioriteringar Övriga prioriteringar som diskuterades var att profilera Halmstad. Diskussioner om att sammankoppla områden som idrott, skola och näringsliv fördes. Integrationsfrågan som antogs vara en prioriteringsfråga anfördes inte. Ytterligare kommentarer Under konferensen fick de förtroendevalda även möjlighet att diskutera och reflektera över de visioner som tagits fram inom respektive målområde och som presenterats under mässutställningen. Nedan återges några av de ytterligare reflektioner som uppkommit under konferensens två dagar. Här uppmärksammades att förändringsbenägenheten/obenägenheten var en vanligt förekommande reflektion. Det upplevs vara av vikt att det inte alltid är stora förändringar som krävs utan att det i viss mån kan krävas smärre anpassningar för att skapa en förändring. Diskussion fördes även kring hur politiken och tjänstemännen ska hantera, finansiera, prioritera och stötta förändringar. Det är av vikt att politikens och tjänstemännens olika roller är tydliga och att ansvarsfördelningen vid beslutsfattande är klargjord internt. Kontinuerlig återkoppling nämndes som en nödvändig aspekt. Slutligen framkom reflektioner kring konferensens uppbyggnad och mässutställningens genomförande. Positivt var att formen gav möjlighet till dialog och reflektion. Det upplevdes vara fördelaktigt att deltagarna gavs möjlighet till att ställa öppna frågor till tjänstemännen inom respektive målområde. Det uppkom dock att några av deltagarna saknade idén och visionen bakom vissa av presentationerna samt att det fanns en önskan om en fördjupning inom respektive område. 13