Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för 2016

Verksamhetsplan för 2015

Villkor för bidrag till uppbyggnad och drift av Nationell infrastruktur för terrester och limnisk fältforskning

INFRASTRUKTUR FÖR FÄLTBASERAD EKOLOGI- OCH MILJÖFORSKNING

Det Svenska LTER-nätverket

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Forte. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Bild 1

Riktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata. VR:s registerforskningsuppdrag

Styrgruppens möte den 19 september 2018

Infrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017

APPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:

Polarforskningssekretariatet. Stockholm 26 mars 2012

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

1 INLEDNING Bakgrund och kort beskrivning av SITES och stationerna 2 2. VERKSAMHET VID STATIONERNA 2

Sunet /7 SUNET

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

KK höstlansering Grants and Innovation Office

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

VÄLKOMNA! SND workshop 15 november

Handläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet

Europeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

1 INLEDNING Bakgrund och kort beskrivning av SITES 2 2. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 2 3. STRATEGISK LEDNING OCH ADMINISTRATION 6. 3.

2. Vem kan söka BIDRAG TILL OMFATTANDE INFRASTRUKTUR KFI. 1. Om bidragsformen. Villkor för bidrag. Kriterier för infrastrukturer:

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

publikationer Under hösten 2017 kom beskedet från Vetenskapsrådet (VR) om finansiering av SITES i ytterligare fem år, till och med 31 december 2022.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Vad händer på SND. Arbetet framåt. Max Petzold

Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015

Analys av årsredovisningen 2014

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Forskargrupperingar med stöd från Polarforskningssekretariatet

Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala

SND Nätverksträff 1 juni Välkomna!

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

En skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen Älvsjö

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

Svenskt Vatten Utveckling

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Vad finns det för behov i äggbranschen, och vad skulle Vreta Kluster kunna bidra med? Helene Oscarsson, Vreta Kluster Malin Alm, SLU/Vreta Kluster

Naturvetenskapliga fakulteten

Handlingsplan för

Institutionsmöte. 7 juni 2016

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

identifiera

Industriell plattform för leverantörer

Behovsinventering 2019/2020

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

UoH strategisk samverkan SUHF

ÅRSRAPPORT Beslutad av SITES styrgrupp den 4 april besök på hemsidan. publikationer. forskningsprojekt. SITES Årsrapport

UPPDRAG TILL FILM I VÄST AB

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling

Mårtens OH:1 Medlemmar 39 svar av 71 utskickade

WEBBSTRATEGI FASTIGHETSNATVERKET.SE

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR)

Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Transkript:

Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå

Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell och internationell världsledande fältbaserad terrester och limnologisk forskning i Sverige. Vilken infrastruktur som, enskilt eller i samverkan, kan uppfylla Rådets kriterier för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Vilka krav ska ställas på sådana strukturer och hur en eventuell samordning mellan dem kan göras?

Min arbetsplan Kartläggning Web-forum; mailkontakter Samtal med forskare Hearing; samtal med stationsföreståndare Stationsbesök Muntlig redovisning VR Rapport 2011-09-01 till VR

Vilka stationer och var? Totalt: 23 Alpina: 3 Boreala: 7 Boreonemorala: 9 Nemorala: 4 Lantmäteriet

Kluster Fjäll: Abisko-Tarfala-Vindelfjällen Ekologi: Grimsö-Linnéstationen-Stensoffa- Tovetorp Jordbruk: Bornsjön-Lanna-Logården- Lönnstorp-Röbäcksdalen Limnologi: Aneboda-Erken-Gårdsjön Skogsbruk: Bispgården-Ekebo-Skogaryd- Skogl försöksparker-sävar

Varför stationer? Forskning, miljöövervakning och 3:e uppgiften Att arbeta i svåråtkomliga områden För arealkrävande verksamhet För experiment som kräver kontrollerbar och ostörd miljö samt instrumentering För djurhållning och personalintensiv verksamhet För långsiktiga och intensiva observationer

Mjuka värden Ger unga forskare möjlighet att lära sig forska i fält Ger inblick i andra discipliners frågeställningar och arbetssätt Kreativ träffpunkt för forskare Stärker bilden av svensk forskning Ger möjligheter att samverka med samhället

Huvudmän Försvarsmakten Hushållningssällskap Institut (IVL, Skogforsk) Polarforskningssekretariatet Statens fastighetsverk Stiftelsen Station Linné Stockholms Vatten AB Sveaskog Universitet (GU, MiU, LU, SLU, SU, UU) Vindelfjällens forskningssällskap

Lokaler, drift, personal Antal byggnader : >120 (>47 000 m 2 ) Antal laboratorier: >80 (>2900 m 2 ) Antal övernattningsplatser: >600 Driftskostnader: >70 milj. kr per år Antal årsarbeten: >120 årsarbeten Allt från obemannade, enkla stationer till forskningsinstitutioner

Nyttjande & Verksamheter Antal månader: 6-12 Antal gästdygn/år: ca 20 000 Forskning: 60% (5-90) Fältförsök: 10% (0-75) Miljöövervakning: 10% (0-50) Undervisning: 15% (0-20) 3:e uppgiften: 5% (0-20)

Publicering För perioden 2006-2010 totalt: ca 1000 refereegranskade uppsatser ca 1000 populärvetenskapliga uppsatser

Rapporterade behov Renovering av lokaler, tillbyggnader Vetenskaplig ledning/koordinator Driftbidrag/utrustning/forskare/resor Långsiktiga, mer omfattande fältexperiment Öka antalet användare från andra forskningsdiscipliner Synliggörande för ökat nyttjande; stärka banden med forskarsamhället Stöd till databaser och IT Nätverk för samarbete m m Gemensam kompetensutveckling och försörjning Forskningsprojeket där flera stationer deltar

VR:s ledstjärnor Brett nationellt intresse Ge förutsättningar för världsledande forskning Utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt Vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand Ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande Vara öppen och enkelt tillgänglig för forskare Ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat)

VR:s ledstjärnor idag (N=20) Brett nationellt intresse 18 Ge förutsättningar för världsledande forskning 16 Utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt 19 Vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand 16 Ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande 3 Vara öppen och enkelt tillgänglig för forskare 18 Ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) 3

VR:s stödformer Projektbidrag som kan generera idéer och koncept. Planeringsbidrag för designstudier och planering av uppbyggnad eller samverkan. Bidrag för dyrbar utrustning som både kan användas för uppbyggnad av gemensam infrastruktur och för utrustning till enskilda grupper. Bidrag till stora databaser för uppbyggnad och underhåll av kvalitetssäkrade databaser som görs tillgängliga för forskare. Driftbidrag för drift av gemensam forskningsinfrastruktur.

Mina intryck så här långt Fantastisk resurs, men förbisedd Stor potential för en stark forskning av hög interntionell klass Måttligt samarbete mellan stationer Olika forskningskulturer; god publicering Stora variationer i finansieringsgrad Idealiteten lever Fyller i dagsläget delvis VR:s kriterier för stöd LTER - ett steg framåt, ICOS, ANAEE andra

Diskussioner i eftermiddag Vision för ett internationellt ledande svenskt nätverk av forskningsstationer Hur stärka forskningen och göra den mer internationell? Samarbeten, nationella och internationella nätverk Effektiva stödformer