Vad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?

Relevanta dokument
Registerpopulation i HabQ

Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Uttag av data

HabQ Verksamhetsplan 2017

Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

HabQ Verksamhetsplan 2018

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register

Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad

Årsrapport Vad är HabQ? Linköpings universitet. Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Välkommen. Optimal Habilitering. 17 mars 2016 Stockholm

Årsrapport Linköpings universitet. Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Vad är HabQ?

Indikatorer för God vård inom habilitering

Optimal habilitering

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Linköping Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Kvalitetsregistret Neuropsyk

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)

Bruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Föräldraskapsstöd Bas inklusive självskattad hälsa

Övergripande modell. Version

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Nationellt kvalitetsregister för habilitering

Minnesanteckningar från Habiliteringens Brukarråd

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

Linköpings universitet. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011

Urval God Vård Vuxna med autism

Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Kunskapsstödsutredningen

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Indikatorer för God vård inom habilitering

Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Registerbaserade förbättringsnätverk

Brukarmedverkan. Eva Nordmark CPUP-dagarna 2014

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175

Styrelsemöte

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister

Verksamhetsberättelse 2016

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Vad händer med svenska Kvalitetsregister framöver?

Föräldrastöd fördjupat

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Verksamhetsberättelse för 2013/2014

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Kvalitetsindikatorer som underlag för val. Helsingfors 22 maj Emma Vintemon, Sveriges Kommuner och Landsting

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Körschema :50 12:50 Lunch

Att tolka statistik från BPSD-registret. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Verksamhetsplan 2014

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Habiliteringen i Dalarna

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Patientens Egen Registrering (PER)

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för ehälsa och öppna jämförelser.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Styrelsemöte

ANVISNING BUDGETÄSKANDE OCH PLANER FÖR KOMMANDE ÅR

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet

Transkript:

Vad är nyttan med HabQ? Hur kan kvalitet i hälso- och sjukvård mätas? Habiliteringen ska vara; Person och omgivningsfaktorer Diagnos och funktionstillstånd Socioekonomiska faktorer Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Ges i rimlig tid Vara jämlik Vara patientfokuserad Utnyttja resurser effektivt Hälso- och sjukvårdensinsatser Habilitering Närstående och socialtjänst Resultat Hur kan kvalitet mätas? Vem har nytta av HabQ? Resultat - ex Utvecklas barnet som förväntat? Identifieras och upptäcks problem gällande ohälsa? Vad betyder insatser som görs för funktionstillståndet, livskvalitet? Hur nöjd är man med insatser och det stöd man får som förälder/närstående? Process - ex Vilka insatser genomförs? Innehållet. Hur mycket av insatser ges? Vem ger insatserna? Till vem riktas insatserna? Ges insatser i rimlig tid? Ges insatser när de förväntas ge bäst effekt? Struktur mäts inte i HabQ Bemanning, personal, kompetens etc Patienter, familj och professionella. Enhet/verksamhet, Landsting/Region för ledning och styrning. Nationella strukturer (Myndigheter, professionella organisationer, brukarorganisationer. Mikro Viktigaste värdeutveckling Meso Möjliggöra strategier Makro Ledning och styrning HabQ utdata - förväntas bli värdeskapande på olika nivåer Patient Närfamilj Professioner Enhet/verksamhet Landsting/Region Ledning styrning Nationella strukturer Myndigheter Professionella organisationer Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten? Cerebral pares - Hälso- och kvalitetsuppföljning (sedan 2005-05-01) Autistiskt syndrom F 84.0 eller autismliknande tillstånd F84.1/84.9 - Hälso- och kvalitetsuppföljning (sedan 2011-01-01) - Insatser - MII eller annan metod (sedan 2012-01-01) Alla föräldrar/närstående till barn med funktionsnedsättning <15år - Insatser ett basprogram och vid behov fördjupade insatser sedan (2013-01-01) 1

Definition av registerpopulationer Övergripande modell för tidpunkter för registreringar & uppföljningar i HabQcp Uppföljning av föräldrastödsinsatser Övergripande modell för tidpunkter för registreringar & uppföljningar i HabQautism Övergripande modell för tidpunkter för registreringar & uppföljningar i HabQ föräldrastöd Uppföljning av föräldrastödsinsatser Arbete pågår med att göra utdata tillgängligt HabQ hemsida (Mikronivå) Årsrapport (Professionen) Föräldrainformation till hemsidan Compos beslutsstöd (Compos DS) (Mikronivå) Individdata över tid i förhållande till referensdata HabQ eller annan referenspopulation. Compos kvalitetsregister (Compos QR) (Meso- och Makronivå) Visualiserings och Analysplattformen (VAP) Leverans av data till Vården i siffror (VIS). (vid 80% täckningsgrad) Visualiserings och analys plattform (VAP) Logg in till compos Resultat kan jämföras mellan landsting/regioner Resultat synliggörs på enhetsnivå Informationen uppdateras 1 ggr/dygn 2

VAP 1 Antal patienter VAP 1 Antal barn/ungdomar i HabQ uppdelad på landsting/region/center, kön, diagnos nivå 1 och 2 Antal barn/ungdomar i HabQ per 100 000 invånare uppdelad på landsting/region, kön, diagnos nivå 1 och 2 Startålder i register kan varieras 0-18år n= 2717 Antal barn/ungdomar 0-18år VAP 2 Diagnoser 2013 2014 2015 2016 CP nivå 2 465 513 569 598 Autism nivå 2 87 174 359 627 Funktionsneds. nivå 1 139 697 1492 Totalt antal individer 552 826 1483 2717 Uttag data 2016-01-15 Antal/ andel barn med nybesök basprogram (nybesök) Antal/andel barn med påbörjat basprogram Antal/andel som har påbörjat basprogram inom 90 dagar av de som påbörjat basprogram Antal/ andel barn med påbörjat basprogram som har genomfört basprogram (graf ej klar) ska stämma överrens med antal SEPS och MPOC-20 Landsting/ region/ center Diagnos nivå 1 och 2 Kön Medel, min och maxålder vid nybesök VAP 2 VAP 3 3

VAP 3 VAP 4 Andel (antal) med påbörjade insatser med en startålder 0 t.o.m. 4 år eller 0 t.o.m. 5 år. Andel (antal) med påbörjade insatser i tid av den totala registerpopulationen med en startålder 0 t.o.m. 4 år eller 0 t.o.m. 5 år. Andel (antal) med test före påbörjade insatser (beräknas för gruppen med påbörjade insatser inom definierad startålder). Andel (antal) med test före påbörjade insatser i tid (beräknas för gruppen med påbörjade insatser i tid inom definierad startålder). Definierad registerpopulation start datum 2012-01-01 VAP 4 Andel (antal) med ställningstagande av kognitionsnivå av psykolog oklar, F 70, F71-73, F79. Andel (antal) med ställningstagande av kognitionsnivå som har bedömning genomförd av psykolog med test Uppföljning av uppställda mål med kvalitetsindikatorer HabQcp 1. 100% individer med kvalitetssäkrad multiprofessionell hälsouppföljning vid 6 och 12 år. 2. 100% individer med ställningstagande av kognitionsnivå efter erhållen bedömning vid 6 år och 12 år. (VAP 4) 3. <5% ska ha svåra smärtor och besvär vid 9 årsuppföljningen 4. >85% av barnen ska ha en individuell habiliteringsplan 5. 80% av föräldrarna ska skatta ett medelvärde > 5 poäng på MPOC-20 generell och specifik information. (VAP utvecklas) Uppföljning av uppställda mål med kvalitetsindikatorer 1. 100% ska ha erhållit (kvalitetssäkrad utredning av) diagnos före 4 års ålder (tidig upptäckt). Delmål: 100% före 5 års ålder. (VAP 3 - indirekt) 1. 100% ska ha fått ett ställningstagande till kognitionsnivå efter bedömning vid 6 års ålder. (VAP 4) 2. 100% ska ha erhållit en kvalitetssäkrad bedömning av kognitionsnivå med stöd av bedömningsinstrument. (VAP 4) 3. 100% ska påbörja MII eller annan metod före 4 års ålder. Delmål: 100% före 5 års ålder. (VAP 3) 4. 100% ska ha erhållit MII med hög intensitet, d.v.s. minst 25 timmar/vecka under 2 år. Delmål: fastställs genom benchmarking. Utveckling HabQ autism Årsrapport 2014 1. Fortsatt stöd vi implementering behövs och kan erbjudas 2. Viktigt att öka täckningsgrad vid registrering för användbarhet i jämförelser 3. Uppföljning av vuxna med autism och problemskapande beteende implementeras med början 2016 5. 100% ska ha genomgått bedömning enligt Vineland-II och HSQ före start av samt efter MII eller annan metod. (VAP 3 vidareutveckling ) 4

Uppföljning av uppställda mål med kvalitetsindikatorer HabQföräldrastöd 1. 100% av familjerna ska påbörja föräldrastöd bas inom tre månader efter kontakt med habiliteringen. Delmål behöver fastställas. (VAP 2) 1. 100 % av familjerna ska inom de två första åren ha fått åtgärder inom fem olika områden av de sju som rekommenderas i basprogram. Delmål behöver fastställas. (VAP 2) 2. 100% av familjerna ska ha påbörjat insatser för fördjupat stöd inom 6 månader efter uttryckt behov om behovet ej tillgodosetts på annat sätt. Delmål behöver fastställas. (VAP 2 fortsatt utveckling) 3. 80% av familjerna som genomgått basprogram i verksamheten och skatta ett medelvärde på minst 5 på MPOC-20 delskalor bemötande, stärkande samarbete, generell information och tilläggsfrågor om kunskap och lärande. Delmål behöver fastställas. (VAP 2 fortsatt utveckling) Vad är nyttan med att följa upp enligt HabQ? Alla barn och ungdomar med cp och autism erbjuds en kvalitetssäkrad hälsouppföljning vid väsentliga nyckelåldrar under uppväxten. Individuella resultat från hälso- och funktionsuppföljningen kan relateras till resultat på gruppnivå och användas i kliniskt beslutsprocess. Problem med hälso- och funktionsutveckling synliggörs. Vad är nyttan med att följa upp enligt HabQ? http://www.kvalitetsregister.se/drivaregister.427.html Familjer får en överblick när habiliteringsuppföljning sker Familjer får information om olika insatser Stimulerar användning av rekommenderade och evidensbaserade behandlingsmetoder (www.liu.se/habq). Identifierar behov av förbättringsarbete i verksamheter Kvalitetsindikatorer är ett stöd för detta. Användbar information i dialog med beslutsfattare, politiker, patientföreningar Publikationer; Rapport från forskningsprojekt (22) Systematic cognitive monitoring of children with cerebral palsy - the development of an assessment and follow-up protocol (2015) Louise Böttcher, Kristine Stadskleiv, Thorild Berntsen, Klaus Christensen, Åsa Korsfelt, Margareta Kihlgren, Pia Ödman. doi: 10.1080/15017419.2015.1091035 Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter och önskemål på register. Sköld, A, Hedberg, A, Matérne, M, Ödman, P. Rörelse 2014, nr3, s. 36, http://www.liu.se/habq/publikationer?l=sv Interprofessionellt omhändertagande av smärta för barn och ungdomar med cerebral pares 6-18år, inom habiliteringen 2016. Dufvenberg, M, Ödman, P Pågående utvecklingsprojekt Synliggöra on-line för olika målgrupper - patienter, anhöriga, chefer, personal, allmänhet och beslutsfattare - Visuell Analys Plattform (VAP). och Vården i siffror (VIS). Ta fram en prototyp för återkoppling med användbar information från registret utifrån föräldrars och professionellas synpunkter för barn med cp och autism till hemsida. (E2) Utveckla metoder för att använda registerdata för kliniknära förbättringsarbeten i habiliteringen (Optimal habilitering). Ta reda på vilka indikatorer som föräldrar tycker speglar kvaliteten på habiliteringens riktade föräldrastöd och hur föräldrar kan bli delaktiga i kvalitetsarbetet.(e1) 5

Pågående utvecklingsprojekt Vidareutveckling av registret Synliggöra on-line för olika målgrupper - patienter, anhöriga, chefer, personal, allmänhet och beslutsfattare, Visuell Analys Plattform (VAP). Sikte på Mina vårdkontakter (MVK) och Vården i siffror (VIS). Ta fram en prototyp för återkoppling med användbar information från registret utifrån föräldrars och professionellas synpunkter för barn med cp och autism till hemsida. (E2) 2016 Implementera uppföljning av insatser till vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd Utveckla metoder för att använda registerdata för kliniknära förbättringsarbeten i habiliteringen (Optimal habilitering). Ta reda på vilka indikatorer som föräldrar tycker speglar kvaliteten på habiliteringens riktade föräldrastöd och hur föräldrar kan bli delaktiga i kvalitetsarbetet.(e1) Februari Mars Maj Juni Arbete med årsrapport vt 2016 Uttag av data för årsrapport - statistiker Henrik Magnusson, Linköpings universitet Arbete med årsrapport utvecklingsansvariga Pia Ödman, Gunilla Rydberg, Carina Folkesson, Gunilla Bromark, Nils Haglund Britt-Mari Ekholm Återkoppling diskussion i AU, koordinatorsgrupp, Skickas till styrgrupp för kännedom före final rapport. 29 September Årsrapport (final) och täckningsgrad Process ansökningsförfarande till Nationella kvalitetsregister kansliet 29 feb Ekonomisk redovisning och verksamhetsberättelse samt redovisning av forskningsaktivitet 28 april Användbara utdata och förbättringsarbete, 29 sept Täckningsgrad och årsrapport,? Uppdaterad registerprofil och budgetäskande och plan för kommande år Vad är nyttan med HabQ? Habiliteringen ska vara; Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Ges i rimlig tid Vara jämlik Vara patientfokuserad Utnyttja resurser effektivt Tack! 6