1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten Sammanfattning av ärendet Vattenmyndigheten har bjudit in till samråd inom Norra Östersjöns vattendistrikt för att lämna synpunkter på åtgärdsprogram och förvaltningsplan för distriktet. Lidingö stads miljö- och stadsbyggnadsnämnd har tagit fram ett förslag till yttrande vilket kommunstyrelsen i sin tur föreslås anta som stadens yttrande. Lidingö stads synpunkter Lidingö stads synpunkter framgår av bilaga 1 till yttrandet. Lidingö den På kommunstyrelsens vägnar: Anna Rheyneuclaudes Kihlman kommunstyrelsens ordförande Kristina Eklund kommunstyrelsens sekreterare POSTADRESS Lidingö stad 181 82 Lidingö BESÖKSADRESS Stockholmsvägen 50 TELEFON 08-731 30 00 vx FAX 08-731 46 74 E-POST lidingo.stad@lidingo.se INTERNET www.lidingo.se
Bilaga 1 2 (7) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som ska gälla för varje vattenförekomst inom vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer. Inom Lidingö finns inga vattenförekomster som räknas som grundvattentäkt, enligt vattenmyndighetens egna bedömningar. Kvalitetskraven för yt- och grundvatten ska fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras och så att alla vattenförekomster uppnår god status både vad avses ekologisk och kemisk status. Lidingö har tre vattenförekomster. Askrikefjärden, Stora Värtan samt Lilla Värtan. Nedan följer de miljökvalitetsnormer och kvalitetskrav som gäller under perioden 2009-2015. Stora Värtan Gällande miljökvalitetsnorm för perioden 2009-2015 för Stora Värtan är: Otillfredsställande ekologisk status 2009 men med ett kvalitetskrav till 2021 om god ekologisk status. God kemisk ytvattenstatus 2009 och med ett kvalitetskrav om god kemisk ytvattenstatus till 2015. Askrikefjärden Gällande miljökvalitetsnorm för perioden 2009-2015 för Askrikefjärden är: Otillfredsställande ekologisk status 2009 men med ett kvalitetskrav till 2021 om god ekologisk status. God kemisk ytvattenstatus 2009 och med ett kvalitetskrav om god kemisk ytvattenstatus till 2015. Lilla Värtan Gällande miljökvalitetsnorm för perioden 2009-2015 för Lilla Värtan är: Måttlig ekologisk potential 2009 men med ett kvalitetskrav till 2021 om god ekologisk potential. Uppnår god kemisk ytvattenstatus och med ett kvalitetskrav om god kemisk ytvattenstatus till 2015 med undantag för Tributylföroreningar (TBT), där finns ett undantag till och med 2021. Lilla Värtans vattenförekomst är så påverkad av mänsklig aktivitet vilket innebär att vattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad. Det innebär att bedömningen ser annorlunda ut för den vattenförekomsten. Det som bedömdes som det stora problemet med vattenförekomsterna när man tog fram kvalitetsmålen för innevarande period var övergödning. Övergödningsproblemet är ett stort problem som gäller inom nästan hela vattendistriktet (Norra Östersjön). Ett problem med bedömningen var även att det i många fall saknades bra bedömningsunderlag, dvs. undersökningar för att göra en korrekt bedömning av statusen. I många fall blev statusen bättre än vad den borde ha blivit pga. avsaknad av grundläggande undersökningar. Enligt de kommande förslagen till miljökvalitetsnormer för perioden 2016-2021 så ska följande gälla för vattenförekomsterna. Stora Värtan POSTADRESS Lidingö stad 181 82 Lidingö BESÖKSADRESS Stockholmsvägen 50 TELEFON 08-731 30 00 vx FAX 08-731 46 74 E-POST lidingo.stad@lidingo.se INTERNET www.lidingo.se
Status som måttlig ekologisk status men med ett kvalitetskrav till 2027 om god ekologisk status. Status som ej uppnår god kemisk ytvattenstatus. Uppnår ej kraven för kvicksilver samt prioriterade ämnen. Askrikefjärden Status som måttlig ekologisk status men med ett kvalitetskrav till 2027 om god ekologisk status. Status som ej uppnår god kemisk ytvattenstatus. Uppnår ej kraven för kvicksilver, industriella ämnen (Antracen-PAH), Tributylföreningar (TBT) samt prioriterade ämnen. Lilla Värtan Status som måttlig ekologisk potential men med ett kvalitetskrav till 2027 om god ekologisk potential. Status som ej uppnår god kemisk ytvattenstatus. Uppnår ej kraven för kvicksilver, industriella ämnen (Antracen-PAH), Tributylföreningar (TBT) samt prioriterade ämnen. Sammanfattningsvis verkar det som om vattenförekomsterna, ur ett övergödningsperspektiv, blivit något bättre men blivit sämre ur ett kemiskt ytvattenperspektiv. Det troliga är att ändringen i bedömningen för både ekologisk som kemisk ytvattenstatus främst beror på ett bättre underlag, vilket inneburit en säkrare bedömning av vattenförekomsterna. Kortfattat har fler prover inom vattenförekomsterna tagits vilket gett ett totalt större underlag, vilket då även inneburit en säkrare bedömning och klassificering. Ett stort problem är att MSK (miljö- och stadsbyggnadskontoret) genom sitt tillsynsarbete, har svårt att själva påverka statusen på vattenförekomsterna eftersom vattnets status till största delen beror på kvaliteten på utströmmande vatten ifrån Mälaren samt påverkan från närliggande reningsverk. Detta utströmmande vatten innehåller höga halter av näringsämnen samt föroreningar. Den största punktkällan på Lidingö är Käppalaverket. Tillsynen på denna verksamhet ligger på länsstyrelsen i Stockholms län. Käppalaverkets påverkan på vattenförekomsterna kommer att öka framöver då det planeras för att Käppalaverket ska ta emot mer avloppsvatten från kommuner som idag inte ingår i medlemskommunerna. Den större mängden avloppsvatten renas i Käppalaverket för att sedan släppas ut i Höggarnsfjärden som är en del av vattenförekomsten Askrikefjärden. Detta medför en större belastning av i första hand näringsämnen. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt anger de åtgärder som behövs för att bibehålla eller uppnå miljökvalitetsnormer inom vattendistriktet. Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de miljökvalitetsnormer som senare fastställs av vattenmyndigheten ska uppfyllas. Av åtgärdsprogrammet framgår det vilka åtgärder som behöver vidtas och när samt vilken myndighet eller kommun som föreslås vidta åtgärderna. Tanken med åtgärderna är att dessa ska vara breda och kostnadseffektiva och nå så många som möjligt. 3 (7)
4 (7) Särskilt utpekade åtgärdsområden som berör kommunerna är: Kommunen behöver inom sin tillsyn och prövning Ställa sådana krav på miljöfarliga verksamheter och andra verksamheter så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs: Svar: MSK anser att man redan idag vid tillsyn på verksamheter ställer sådana krav så att vattenförekomsterna inte försämras. Dock ger tillsynen totalt sett en liten påverkan på vattenförekomsterna utanför Lidingö. Förorenade områden ska särskilt prioriteras och tillsynsmyndigheten ska ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Svar: MSK jobbar aktivt med tillsynen av förorenade område och det finns framtaget en handlingsplan över vilka riskklassade objekt som behöver utredas och ev. åtgärdas i framtiden. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att: Utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas. Svar: Inom Lidingö finns endast några mindre verksamheter med hästhållning och dess påverkan på vattenförekomsterna bedöms som mycket liten. Dock ställer MSK krav på hantering av stallgödsel samt hur denna ska samlas upp för att hindra utläckage av näringsämnen till närområdet samt på sikt även till vattenförekomsterna. Tillförsel av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna så att god kemisk status samt god ekologisk status kan uppnås. Svar: Sådana verksamheter saknas på Lidingö vilket innebär att tillsyn inte utförs. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormer för vatten. Svar: Antalet enskilda avlopp inom Lidingö är relativt få (cirka 55 st efter det att Storholmen är påkopplat på gemensamt VA). De lite större områden som i dagsläget har enskilda avlopp håller på att koppla upp sig mot kommunalt VA. I de fall ansökan om tillstånd till enskilda avlopp inkommer in till MSK (endast ett fåtal per år) är utgångspunkten att få dem att ansluta sig till kommunalt avlopp. Skulle inte detta vara
ekonomiskt och tekniskt möjligt i det enskilda fallet ställs krav på att hög skyddsnivå ska gälla i de beslut som fattas om enskilda avlopp. Kommunerna behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomsterna inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Svar: MSK bedriver tillsyn på Tekniska förvaltningens ledningsnät och ställer, där det är motiverat, krav på åtgärder. Några mindre reningsverk saknas på Lidingö vilket innebär att tillsyn inte bedrivs på dessa typer av verksamheter. Kommunerna behöver utveckla sin översiktsplanering- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelsen. 5 (7) Svar: MSK anser att detta utförs på ett bra sätt i enlighet med den nya översiktplanen och att man i denna beaktat miljökvalitetsnormerna för vatten på ett bra sätt. Det som översiktplanen särskilt pekar på är att MSK ska jobba regionalt för att få en bättre vattenkvalitet. Frågan beaktas även i samtliga detaljplaner där man arbetar och ställer krav mot ett icke försämringskrav. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärderna behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Svar: Lidingö har tagit fram en vatten och avloppsplan samt en dagvattenpolicy som styr och utgör planeringsunderlag för kontorets arbete. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringhinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och trafikverket. Svar: MSK känner endast till ett mindre område med vandringshinder för fisk där Mölna dammen finns som hinder mellan Lilla Värtan och Kottlasjön (ej vattenförekomst enligt vattenmyndigheten). I detta fall finns motstående intressen mellan kulturmiljö och naturmiljö, och där kulturmiljön värderas högre än naturmiljön. Det finns i dagsläget inga planer på att ta bort detta vandringshinder. Frågor som vattenmyndigheten särskilt vill ha svar på Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Svar: Det framgår i åtgärdsprogrammet.
6 (7) Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Det framgår i åtgärdsprogrammet men MSK skulle gärna vilja se det mer detaljerat. Hur själva samarbetet ska se ut mellan kommuner som har gemensamma vattenförekomster borde även tydliggöras. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: I stort sett, dock saknar t ex Lidingö möjlighet att själva påverka statusen för våra vattenförekomster. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: I stort sett framgår det i åtgärdsprogrammet. Framgår det var åtgärdena ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Här borde åtgärderna bli mer tydliga och detaljerade. Mycket material finns i VISS databasen men MSK anser att det är svårt att hitta den informationen på ett enkelt sätt. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det, och vilken myndighet behöver genomföra dem? Svar: Just formerna för sammarbeten inom vattenförekomsterna borde styras upp bättre dvs. vem gör vad och länsstyrelsen borde ta ett större ansvar kring detta. Ett förslag från MSK vore att bilda ett vattenråd per vattenförekomst för att styra och planera åtgärderna på ett bättre sätt för den specifika vattenförekomsten. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Svar: Det står inte särskilt tydligt i materialet. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och vem som ska utföra dessa aktiviteter? Svar: Själva aktiviteterna står ju främst i VISS databasen men det borde ordnas med någon form av vattenråd per vattenförekomst där t ex aktiviteterna också borde innefattas. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem?
Svar: Det finns säkert en hel del fler aktiviter som måste tas fram men just nu känns själva samarbetsformerna väldigt viktiga för det fortsatta arbetet. Sammanfattningsvis: De åtgärder som Lidingö vidtar för vattenområdena ger sammantaget en ytterst liten påverkan på våra vattenförekomster vilket gör att några mer långtgående åtgärder än vad som föreslås i åtgärdsprogrammet är i dagsläget inte planerade att vidtas. De åtgärder som föreslås utföras inom Lidingö ger inte några försämringar av vattenförekomsterna men ger inte heller några märkbara förändringar till det bättre i vattenförekomsterna. Lidingö är väldigt påverkat av utströmande vatten ifrån Mälaren och närliggande större reningsverk och har därför mycket små möjligheter att påverka detta. Förvaltningsplan Förvaltningsplanen sammanfattar arbetet som har bedrivits inom den andra vattenförvaltningscykeln vad avser statusklassificering av yt- och grundvatten, framtagande av nya miljökvalitetsnormer och övervakning m.m. Förvaltningsplanen ska revideras minst var 6:e år och blir som en typ av rullande verksamhetsberättelse. Syftet är att förvaltningsplanen ska fungera som: 7 (7) Ett planeringsunderlag för myndigheter. Lättillgänglig redovisning av vattenarbetet. Ett verktyg för kommunikation med allmänheten och berörda intressenter samt. se till att underlätt för samverkan mellan kommunerna En rapportering till kommissionen om genomförandet av ramdirektivet. Förvaltningsplanen ger enligt MSK en bra grund för att följa arbetet samt ger stöd i det fortsatta arbetet.