KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1
KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar, samt ett häfte som du arbetar med. Du kommer att ha prov på arbetshäftet. Du ska även arbeta med (kunna) att jämföra alla klimatzoner på ett stort A3 papper (vad som skiljer dem åt är utmärkande för just den zonen) och kunna sätta ut klimatzoner på en tom världskarta. Du kommer även att lära dig olika geografiska -begrepp, samt hur klimatet påverkar människors livsvillkor. EXAMINATION Prov - onsdag 7B2, torsdag 7B1 vecka 49. Du ska kunna arbetshäftet och begrepp. Se planeringen för vilka mål du ska kunna. Gruppredovisning vecka 51 eller vecka 2 beroende av hur mycket tid vi behöver. 2
ARBETSGÅNG KLIMATZONER Vecka 47 och 48 Genomgång Väder och klimat och Att leva i de olika klimatzonerna. Vi arbetar med sidorna 18 till 27 i arbetshäftet. Vi ser även på någon film som berör ämnet. Mål: Du ska kunna skillnaden mellan väder, klimat. Veta vad det är för samband mellan växtlighet och klimat. Du ska även kunna sätta ut de olika klimatzonerna på en karta. Du ska kunna beskriva på en karta vad som är utmärkande för varje klimatzon. Även kunna jämföra - skillnader/likheter med att bo på olika platser på jordklotet, tex hur är det att leva i Trollhättan mot för att leva vid ekvatorn (hur klimatet påverkar människans livsvillkor). Vecka 49 Grupparbete måndag och tisdag. o Ni blir tilldelade en klimatzon som ni ska göra en redovisning kring. Mer information kring hur och vad ni ska ha med får ni av läraren. Prov på onsdag för 7B2 och torsdag för 7B1. Vecka 49-51 Grupparbete hela veckan. Allt ska bli klart. Redovisning vecka 51 eller vecka 2. Extrauppgifter:kartkunskap för de som är färdiga tidigt. 3
Lokal pedagogisk planering Ämne: Geografi Arbetsområde: Klimat och växtlighet Årskurs: 7 Eleverna kommer under denna kurs få se att förutsättningarna för liv på jorden är olika. Växtlighet, klimat och befolkningstäthet skiljer sig åt. Eleverna kommer att göra jämförelser mellan olika platser, regioner och levnadsvillkor. De kommer att få känna av kylan i polarområdena men också den tropiska fuktigheten. De får också besöka olika former av öknar. Under denna kurs kommer eleverna också att få kännedom om kartan och vattnets kretslopp. När kursen är över så har du kännedom om: De olika klimatzonerna: Vad de heter, hur klimatet är, vad som lever där och du använder frågan varför och du ser konsekvenser t ex varför är det kallt i öken på natten men så varmt på dagen eller varför smälter isarna på Antarktis och vilka konsekvenser kommer det att få? MÅL Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet: - Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, klimat, vegetation, migration och i olika delar av världen, - eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. I arbetsområdet får du möjlighet att utveckla - din förmåga att utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, - din förmåga att göra geografiska analyser av omvärlden med hjälp av kartan. 4
BEDÖMNING I arbetsområdet bedöms på vilket sätt du kan - resonera om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, klimat och vegetation i olika delar av världen, - visa kunskaper om världsdelarnas namngeografi genom att beskriva storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Bedömningen kommer att ske genom Samtal under lektionerna och genom ett skriftligt prov, samt genom en redovisning (grupp). Undervisning - Se på filmer, - se på PowerPoint, - använda arbetshäfte och digilär, - arbeta med kartboken - eleverna får svara på frågor i ett skriftligt prov. Utvärdering Sker efter kursens slut genom en frågestund i helklass. 5
Betygskriterier E C A Samspel människa, samhälle och natur Du har baskunskaper om hur människa, samhälle och natur påverkar varandra. Du diskuterar på ett enkelt sätt vad som påverkar var människor bor, inoch utvandring, vegetation i klimat och och vilka följder det får i världen. Du har goda kunskaper om hur människa, samhälle och natur påverkar varandra. Du diskuterar på ett utvecklat sätt vad som påverkar var människor bor, in- och utvandring, vegetation i klimat och och vilka följder det får i världen. Du har mycket goda kunskaper om hur människa, samhälle och natur påverkar varandra. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt vad som påverkar var människor bor, inoch utvandring, vegetation i klimat och och vilka följder det får i världen. Geografiska begrepp! Begreppen är: tidszon, årstid, regnskog, barrskog, lövskog, grässlätt, stäpp, savann, öken, tundra, permafrost, Arktisk/Antarktis, torr- och regnperiod, klimat/väder, tropiskazonen, subtropiskazonen, tempereradezonen, polarzonen, vändkretsarna... geografiska begrepp på ett ganska bra sätt. geografiska begrepp på ett bra sätt. geografiska begrepp på ett mycket bra sätt. 6
Klimatförändringar och deras konsekvenser Du kan diskutera på ett enkelt sätt varför det blir och hur det påverkar människan, samhället och miljön i världen. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt varför det blir och hur det påverkar människan, samhället och miljön i världen. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt varför det blir och hur det påverkar människan, samhället och miljön i världen. Undersöka omvärlden Använda: - kartor - geografiska källor - teorier - metoder - tekniker teorier, kartor och andra källor på ett ganska bra sätt för att undersöka omvärlden. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. teorier, kartor och andra källor på ett bra sätt för att undersöka omvärlden. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. teorier, kartor och andra källor på ett mycket bra sätt för att undersöka omvärlden. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Namngeografi Du har baskunskaper om geografiska namn i världsdelarna. Du beskriver och jämför på ett ganska bra sätt var saker ligger och hur stora de är. Du har goda kunskaper om geografiska namn i världsdelarna. Du beskriver och jämför på ett bra sätt var saker ligger och hur stora de är. Du har mycket goda kunskaper om geografiska namn i världsdelarna. Du beskriver och jämför på ett mycket bra sätt var saker ligger och hur stora de är. 7
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven förenkla och till viss del underbyggda resonemang om och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt förenkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. 8