Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Relevanta dokument
Receptorer - tyrosinkinas

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Integrerad signaltransduktion

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni Handledare: Hans Eklund

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Kursbok: The immune system Peter Parham

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

KARLSTADS UNIVERSITET

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Proteiner. Kap 3,

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kanske en väg att behandla typ 1-diabetes

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

APOPTOS Programmerad celldöd

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

/Molekylär Fysiologi: version

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Molekylär Fysiologi: version

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

Hypertension, kardiotoxicitet och njursvikt i samband med tyrosinkinashämmaren sunitinib

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning)

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Kursbok: The immune system Peter Parham

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

Lite basalt om enzymer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Signalsystem samverkar vid bennedbrytning Studier hjälper oss förstå hur benvävnaden påverkas vid inflammation

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Cell och molekylärbiologi (BL3008) Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Enzymologi och proteinsortering

Stamceller För att få mer kött på benen

Neuronens Fysiologi 1

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Molecular Mechanisms of Action of Histidine-rich Glycoprotein in Angiogenesis Inhibition

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat.

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Vid GH-brist kan man behandla med GH framställt med rekombinant teknik.

Calcium and Phospholipases in Orexin Receptor Signaling

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

Developmentally regulated GTP-binding protein 2 ameliorates EAE by suppressing the development of T H 17 cells 울산대학교생명과학부박정우

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Kursbok: The immune system Peter Parham

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

bröstcancer Ny biomarkör kan göra tamoxifenbehandling mer träffsäker 26 onkologi i sverige nr 2 14

RNA-syntes och Proteinsyntes

Effekter av vanadin föreningar på fosfatas i olika celler

Kapitel Var är vi i kursen???

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Tentamen NMET2 HT2014 (7/ ) (Totalpoäng 56 p)

Tyrosinkinasinhibitorer i dagens cancerterapi

Sfingosinfosfat och cellsignalering

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Översikt metabolismen

Från receptorpotential till aktionspotential

The Human Protein Atlas

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Fråga 2, 3, 4 och 5 motsvarar fråga 1, 2, 5 resp 16 för Cellbiologi med biokemi nedan.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Transkript:

Receptorer med kinas aktivitet CMB Lodish; Kap 16 (delar) Receptorer - kinaser Upplägg föreläsning: Receptor kinaser Ser-Thr kinasreceptorer, TGF-ß receptorer - Smad ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer kopplade till tyrosinkinas Cytokinreceptorer JAK/STAT Signaltransduktionsvägar Ras aktivering MAPkinaskaskaden Cellsignalering a) Extracellulär signalering (cellkommunikation) b) Intracellulär signalering (signaltransduktion) Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån Extracellulär signalering a) ligand receptor b) I frånvaro av signaler kan celler gå i apoptos 1

Cellytereceptorer och intracellulär signalering PROTEINKINASERING Reglering av proteiners funktion och aktivitet Enskilt viktigaste regleringsmekanismen Receptorer som har kinasaktivitet och vilken är direkt reglerad av receptorns ligander Receptorkinaser Receptor - kinaser 1. Receptorer med Ser/Thr-kinasaktivitet Ser-Thr-kinas receptorer (TGF-ß receptorer) Ser-Thr-kinasreceptorer TGF-ß receptorer 2. Receptorer med Tyrosin ()-kinasaktivitet Receptor tyrosinkinaser (RTKs) Receptorer som använder cytosoliska tyrosinkinaser (cytokinreceptorer) 2

Ser-Thr-kinasreceptorer Signalmolekyler = TGF-ß superfamiljen» TGF-ßs, BMPs, GDFs, Aktivin, Receptor = TGF-ß receptor familjen,» 3 olika receptorer RI, RII, RIII Aktiverad signalväg = Fosforylering av transkriptionsfaktorer och translokering till kärnan Effektorer = Transkriptionsfaktorer;» Smads» Aktivering av gener tillsammans med andra cellspecifika aktivatorer Signalmolekyl TGF-ß receptor RI, RII, RIII Smad3/3 phosphoryleras Fosfo-Smad med NLS (blottad nucler localization signal) Importin-ß drar in Smad2/3-4 complexet i kärnan Aktivering av gener med Smad-bindade regulativa element samarbetar med andra aktivatorer Receptor activation Ligand-inducerad oligomerisering av RI, RII och RIII Receptorer som signalerar med hjälp av tyrosin kinas RII och RIII binder TGF-ß. Som sammanför RII med RI receptorerna RII är ett S/T-kinas som fosforylerar och aktiverar receptor RI RI är ett S/T-kinas och fosforylerar och aktiverar Smad2/3 3

Två typer av receptor med tyrosin kinas aktivitet Receptor tyrosinkinaser (RTK) (~58st) Receptorer som använder cytosoliska tyrosinkinaser (= non-receptor tyrosin kinas, ~32st) Tyrosinkinaser i cellkommunikation 1. Receptor-tyrosinkinaser (RTK) Receptorer med inneboende ligandaktiverad tyrosinkinasenzymaktivitet 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (cytokinreceptorer) Cytosoliska (non-receptor) tyrosinkinaser som aktiveras av membran-receptorer 1. ReceptorTyrosinKinaser RTK Ligand-inducerad dimerisering EGF receptorn 4

Ligand-inducerad dimerisering och autofosforylering 1. ReceptorTyrosinKinaser (RTK) 58 olika RTK i >14 olika subgrupper (baserade på ligandtyp) Egenskaper: Membran protein Transmembran protein Extracellulär ligandbindande domän Intracellulär tyrosinkinasdomän (TK domän) Homodimeriseras vid ligandbindning Dimeriseringen aktiverar TK-aktiviteten Substratet är receptorn självt vilket leder till autofosforylering Fosforylering av flera specifika tyrosinrester () i TKdomänen Olika typer av ligander till RTKs 1. Utsöndrade peptid/proteinligander Ofta mindre proteiner (10-60kD) Ofta aktiva som homodimerer 2. Membranbundna proteinligander 2 typer: Transmembranbundna GPI-bundna (glycosyl phosphatidyl inositol-länkade) 3. Extracellulärt matrix-ligander Ex. Ligander till RTKs utsöndrade proteiner Ligandfamilj: Epidermal growth factor (EGFs) Fibroblast growth factor (FGFs) Insulin-like growth factor (IGFs) (inkl insulin) Neurotrophins (NTs) Platelet-derived growth factor (PDGFs) Vascular-endothelial growth factor (VEGFs) Hepatocyte growth factor (HGF) Receptorfamilj Her/EGF -receptorer FGF -receptorer IGF -receptorer Trk -receptorer PDGF -receptorer VEGF-receptorer HGF- receptorn (c-met) 5

Signaltransduktionsvägar aktiverade av RTKs Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) Phosphatidylinostol-3-kinase (PI-3 kinas) Tyrosinkinaser i cellkommunikation 1. Receptor-tyrosinkinaser (RTK) Receptorer med inneboende ligandaktiverad tyrosinkinasenzymaktivitet 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (cytokinreceptorer) Cytosoliska tyrosinkinaser som aktiveras av membran- receptorer 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (receptorer kopplade till TKs) 40-tal receptorer Receptorerna saknar egen TK domän men lånar ett tyrosinkinas från cytoplasman Receptorer kopplade till cytosoliska tyrosinkinas Ligandbindning initierar hetero- eller homodimerisering av receptorenheter (en eller olika typer). Ligandbindning leder till aktivering av cytosoliska tyrosinkinaser (non-receptor tyrosin kinases) Kinaserna fosforylerar -rester i receptorenheterna men även i andra cytoplasmatiska proteiner. Cytoplasmatiskt tyrosinkinas 6

Cytosoliska tyrosinkinas 30-tal kinaser i 11 familjer Ex: Src familjen: Src, es, Fyn etc. JAK familjen (Janus kinas): Jak1-3, Tyk Abl m fl. Signaltransduktionsvägar aktiverade av cytosoliska TKs JAK/STAT (Cytokinreceptorer men ej RTKs) Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) Phosphatidylinositol-3-kinase (PI-3 kinas) Samma som RTK JAK/STAT vägen STAT dimer - transkriptionsfaktor Erythropoietin (EPO)-receptor Growth hormon (GH)-receptorer Interferon receptorer Vissa interleukin receptorer 7

Reglering av receptorsignalering Negativ reglering av receptor Positiv reglering/aktivering: ligand-inducerad autofosforylering (TK) Negativ reglering: Tyrosin fosfataser (avlägsnar P) Blockering av P-Tyr-rester Internalisering av receptorer Nedbrytning av receptorer Signaltransduktionsvägar aktiverade av cytosoliska TKs och RTKs Ras MAPkinas kaskaden JAK/STAT (Cytokinreceptorer men ej RTKs) Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cg (PLCg) reglering av intracellulärt Ca 2+ Phosphatidylinositol-3-kinase (PI-3 kinas) Only cytokin receptors 8

Aktivering av Ras leder till bla. Aktivering av MAPK-kaskaden Ras (aktivt) Aktivator MKKK (MAPkinaskinaskinas) MKK (MAPkinaskinas) MAPK Ras Ras är ett litet G-protein (GTP-bindande protein) Molekylär on-off switch (MAPK= mitosis associated protein kinase) Aktivering av TF eller andra substrat Aktivering av Ras Aktiveringen av Ras är central i RTK-Cytokin rec. signalering Aktivering/Inaktivering av Ras Aktivt Ras Ras är ett GTP-bindande protein med svag GTPas aktivitet Ras aktiveras genom att GTP binder till Ras Ras inaktiveras genom hydrolys av GTP till GDP (inaktivt med GDP) Ras assisteras av 2 protein! Guanine Exchange factor (GEF): Sos dissocierar GDP från Ras (betydande roll vid aktivering) GTPase Activating Protein factors (GAP): stimulerar GTPas aktiviteten hos Ras Sos Inaktivt Ras 9

G-protein on off switchar Ras - Sos interaktion Sos (=GEF) assisterar Ras vid byte av GDP till GTP Fig 16:19 Ras är bundet till insidan av membranet Inaktivt Ras Aktivt Ras Aktivering av Ras med RTK Ras sitter på insidan av plasmamembranet med ett sk farnesyl ankare. Adaptorprotein (GRB2) 10

Aktivering av Ras med RTK GDP på Ras byts ut mot GTP (aktivt Ras) genom att Sos lokaliseras till membranet med hjälp av ett sk adaptorprotein som binder up Sos till intracellulära delen på ett RTK. Fosfotyrosin bindande domäner SH2 (Src Homologi domän) och PTB (phospho-tyrosin binding) SH2 domänen motsvarar den yta av proteinet som binder till P-Tyrosin i RTK mfl. Adaptorproteinet GRB2 (Growth factor Receptor Binding protein 2) binder till: fosfo-tyrosiner i receptorn genom sk. SH2- domäner Binder Sos genom sk. SH3-domäner SH2 PTB SH2 regioner finns bla i GRB2 (adaptor proteiner) SH3 domänen SH3 domäner finns bla i GRB2 (adaptor proteiner) Aktiverat Ras startar en kaskad: MAP kinas kaskaden SH3 del av SOS del av GRB2 SH3 domänen motsvarar den yta av proteinet som binder till prolin-rika regioner i Sos mfl. protein Kinas kaskad Aktiverat Ras binder och initierar Raf-1 genom att inducera konformationsändring (Raf-1 = MAPKKK). Raf-1 är ett Serin/Threonin-kinas som bla kinaserar sig självt => Aktiverat Raf-1 Raf-1 fosforylerar och aktiverar ytterligare ett kinas; MEK som är ett dual-specificity kinas (=MAPKK) MEK fosforylerar och aktiverar MAPkinas (mitogen activated protein kinase) Aktiverat MAPkinas (ett Serin/Threonin-kinas) fosforylerar flertalet andra proteiner inkl. transkriptionsfaktorer => aktivering av gener 11

MAPkinas aktivering via Ras Aktivering av MAP kinas genom fosforylering av T183 och 185 MAPkinas kaskaden leder bla. till aktivering av transkriptionsfaktorer Stimulus Aktivator Kaskaden MKKK (MAPkinaskinaskinas) MKK (MAPkinaskinas) SRF: serum response factor, SRE: serum responsive element, TCF: ternary complex factor p90rsk: phosphoprotein 90KD ribosomal S6 kinase MAPK Substrate 12

Parallella MAPK kaskader MAP kinas (Erk1) kaskaden Jnk1 (SAP kinas, stress activated protein) kaskaden (Erk 5 kaskaden) p38 kinas kaskaden Ex. stimulus Aktivator MAPkinas kaskad 3(4) parallella MAP-kinas kaskader Tillväxtfaktor mm. c-raf1 MEK/MKK1 ERK1/MAPK Integrin Cellkontakt mm. MEKK1 SEK/MKK4 Oxidativ stress Ras Rac1 Src TRAF6/TAB1 MEKK2 MKK5 JNK1(SAPkinas) Erk5 TAK1 Cytokiner MKK3,6 P38/ERK2 Effektor (ex. TFs) c-myc, c-fos.. ELK, TCF, c-jun, c-fos.. MEF2 MNK1, CRF MAP-kinaskaskaderna Sammanfattning av receptor och signaltransduktionsvägar 13