Implantatstödd protetik

Implantatstödd protetik Patientupplevelser före och efter behandling En tvärsnittsstudie Charlotta Lindmark Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Oral hälsovetenskap Jönköping, juni 2014 Handledare: Ulrika Lindmark, universitetslektor Examinator: Tomas Magnusson, professor Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för naturvetenskap och biomedicin, ANB Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING

Sammanfattning Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av tandimplantatbehandling samt patienttillfredsställelse före och efter behandling. Ytterligare syfte var att studera eventuella skillnader mellan män och kvinnor i olika åldrar samt med avseende på avsaknad av tänder. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats utfördes med patienter som behandlats med tandimplantat på någon av Tandlagets kliniker i Boden, Kiruna och Luleå. Ett slumpmässigt klinik- och könsstratifierat urval utfördes. Totalt 150 patienter varav hälften kvinnor och hälften män erbjöds att delta i studien. Datamaterialet samlades in med hjälp av en enkät. Dataanalys genomfördes med hjälp av IBM SPSS Statistics 21. Resultat: Majoriteten var nöjda med tandimplantatbehandlingen i stort avseende tuggförmåga, estetik, funktion, information och egenvård. Viss skillnad och samband sågs avseende ålder, kön samt i förhållande till hur länge deltagaren saknat tänder i ett visst område. Slutsats: Resultatet av denna tvärsnittsstudie visar att majoriteten deltagare skattade tandimplantatbehandlingen som en positiv upplevelse. Studien visar att de flesta var mycket nöjda med slutresultatet. Avseende egenvård upplevde de flesta att det inte var besvärligare att hålla rent runt tandimplantat än naturliga tänder. Vanligaste informationskällan till behandlingsalternativet är tandläkaren och majoriteten av deltagarna var positiva till slutresultatet och skulle välja behandling med tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet. Nyckelord: egenvård, erfarenhet, funktion, information, förväntning

Dental Implantsupported fixed prostheses Patients experiences before and after treatment A Cross - Sectional study Summary Purpose: The aim of this study was to describe patient s experiences before and after treatment with dental implants. Further aim was to find out if there were any differences between men and women in different ages and in respect of time for missing teeth. Method: an empirical cross-sectional study with quantitative method was carried out with patient s that had been treated in any of Tandlagets clinics in Boden, Kiruna and Luleå, Sweden. A randomized clinic- and gender strategic selection took place. A total of 150 patients were offered an opportunity to take part. The data was collected whit a questionnaire. Analyses of responses were performed in IBM SPSS Statistics 21. Results: Majority were satisfied with their dental implant treatment according to chew ability, aesthetic, function, information or self-care. Some differences and connections were seen according to gender, age and time for missing a tooth. Conclusion: The results from this study shows that most patients estimated their dental implant treatment as a positive experience and a majority were very pleased with the final results. According to self care most of the patients didn t felt it more difficult to take care of dental implants than natural teeth. Most common source about dental implants as an alternative was the dentist. Majority of the patients would undergo the same treatment again if they had the same opportunity. Keywords: self-care, information, experience, function, expectations

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Patientsäkerhet... 1 Tandförlust och tandvårdsersättning... 1 Tandimplantat... 2 Tandimplantatets konstruktion och procedur... 2 Behandling av tandförlust... 2 Tandimplantat ur ett patientperspektiv... 3 Problemformulering... 3 Syfte... 3 Frågeställningar... 4 Material och metod... 4 Design... 4 Population och urval... 4 Datainsamling... 4 Datainsamlingsinstrument... 5 Databearbetning... 5 Etiska överväganden... 5 Resultat... 6 Upplevelse av tandimplantatbehandling... 6 Skattning av resultatet efter tandimplantatbehandling... 7 Egenvård och tandimplantatkontroll... 8 Kännedom om tandimplantat som behandlingsalternativ... 10 Förväntningar kring behandling med tandimplantat... 10 Sammanställning av patienternas öppna kommentar... 11 Diskussion... 11 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 14 Klinisk implikation... 16 Slutsats... 16 Fortsatt forskning... 17 Referenser... 18 Bilaga... 21

Inledning Behandling med tandimplantat har blivit ett allt vanligare och mer tillgängligt alternativ för individer som helt eller delvis saknar tänder. Sedan 30 år tillbaka ses käkbensförankrade tandimplantat som en etablerad behandlingsmetod vid tandförlust (1, 2). Att sakna en eller flera tänder kan inverka på såväl individens utseende som den orala funktionen (3). Oral hälsa påverkar människor fysiskt och psykiskt och kan påverka såväl tal, smak, tuggförmåga som känsla av socialt välbefinnande (4, 5). Detta kan även ses i en av definitionerna som framtogs vid konsensuskonferensen i Jönköping 2002, där oral hälsa definieras som ett tillstånd där individens upplevelse tas med: oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt och psykiskt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom (6). Behandling av tandförlust kan leda till ökad självkänsla samt förbättra den orala funktionen (7). Tandimplantat är för många en stor investering, avseende såväl hälso- som kostnadsmässigt, men som med rätt omhändertagande kan vara en livslång lösning. En grundläggande förutsättning är dock att patienten får adekvat information inför och efter behandling gällande bland annat behandlingsgång och egenvård (8). Bakgrund Patientsäkerhet Målet för tandvården är enligt Tandvårdslagen (1985:125) en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen där kravet är att tandvården ska vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. I Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) ingår även verksamhet som omfattas av tandvårdslagen. I 2 kap. 2 finns bland annat föreskrifter om att patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd samt att information ska ges om de olika metoder för undersökning, vård och behandling som finns att tillgå (9). Avseende kvalitetssäkring inom tandvården ska kvaliteten i verksamheten enligt tandvårdslagen systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (SFS 1985:125; SOSFS 2011:9). Ett systematiskt kvalitetsarbete enligt Tandvårdslagen 16, innebär bland annat ett fortlöpande arbete som syftar till att styra verksamheten mot uppställda kvalitetsmål samt förebygga vårdskada. Detta kvalitets- och säkerhetsarbete ska utgå från syftet med verksamheten, identifiera vårdbehov och processerna i vården. Det ska även omfatta rutiner för prioritering av vårdbehov, vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning samt utgå från mätbara mål. Som vårdgivare innebär det exempelvis att se till att ändamålsenliga rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten finns (9, 61). Tandförlust och tandvårdsersättning Andelen tandlösa individer i Sverige minskar. En svensk studie visar att antalet tandlösa individer i åldersgruppen 40-70 år minskade från 16 % till 8 % mellan åren 1973-1993. År 2003 var endast 1 % helt tandlösa. Medeltalet kvarvarande tänder ökade under perioden och upp till 60 års ålder var individerna näst intill fullt betandade (10). Tandlossning kan ha olika etiologi där karies och parodontit (tandlossning) hör till de vanligaste. Bland yngre är karies, sjukdomar i tandpulpan och i vävnaderna kring tandroten samt perikoronit (inflammation i mjuk- 1

vävnaden kring visdomständer) de vanligaste orsakerna till tandförlust. Hos äldre är parodontit den vanligaste orsaken till extraktion (tandutdragning) av en tand (11). Tandvården i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd. Detta innebär att patienter vid större behandlingar endast betalar en del av kostnaden själv. Försäkringskassan ersätter den andra delen direkt till vårdgivaren. Ersättningen betalas utifrån ett referenspris vilket fastställs av staten. Högkostnadsskyddet gäller från det att en patient under en ettårsperiod fått behandling utförd där det sammanlagda referenspriset överstiger 3000 kronor. Därefter får patienten 50 % av kostnader med ett referenspris mellan 3000 och 15 000 kronor och 85 % av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. Grundregeln för ersättning från det statliga tandvårdsstödet är att det för varje diagnos/tillstånd finns en eller flera ersättningsberättigande åtgärder (12). I vissa fall kan en ersättningsberättigad åtgärd bytas ut mot en annan, en så kallad utbytesåtgärd. Implantatstödd protetik är en väletablerad och vanlig behandlingsmetod vid partiell eller total tandlöshet. Sedan 1986 har den varit ekonomiskt ersättningsberättigad genom det allmänna tandvårdbidraget. En ny reform för tandvårdsstöd trädde i kraft 1 juli 2008, vilken medförde en ökad ersättning för implantatrelaterade behandlingsåtgärder (11). Under 2011 fick 24 400 patienter 63 900 tandimplantat inopererade. Av dessa utfördes 74 % av privata vårdgivare (7). Tandimplantat Tandimplantatets konstruktion och procedur Sedan upptäckten av osseointegrerade tandimplantat på 1960- talet har konstruktionen och dess behandling utvecklats (14). Ett tandimplantat består av två huvudkomponenter, fixtur och distans. Fixtur är den del som opereras in i käkbenet och motsvarar tandens rot, distans är det som förbinder fixturen med proteskonstruktionen till exempel en singelkrona eller käkbensförankrad bro (15). Vid tandimplantatinstallation används främst två tekniker, enstegs- och tvåstegsteknik. Vid enstegsteknik opereras samtidigt både fixtur och distans. Tvåstegsteknik innebär att fixturen opereras in och därefter får läka in under slemhinnan. Efter inläkning öppnas slemhinnan och distansen fästs på fixturen varpå proteskonstruktionen, till exempel singelkrona, sedan tillsätts. Inläkning av en fixtur tar omkring 3-6 månader (2). Behandling av tandförlust Behandling av vuxna patienter med tandförlust av olika omfattning kan göras med hjälp av olika metoder. De huvudsakliga metoderna är fasta eller avtagbara konstruktioner som förankras på befintliga tänder eller tandimplantat, eller som vilar direkt på munnens slemhinnor (7). Individer med enstaka tandförluster kan behandlas med tandstödd bro, etsretinerad bro eller implantatstödd krona. Individer som har mer omfattande tandförluster kan behandlas med tand- respektive implantatstödda broar alternativt avtagbar delprotes. Helt tandlösa eller tandlösa i över- eller underkäke kan behandlas med slemhinnestödda respektive implantatstödda konstruktioner. Vid behandling med någon av dessa alternativa tandersättningar förväntas 90-95 % finnas kvar efter 5-10 år (16). För att tandimplantat ska ha en så god långtidsprognos som möjligt bör patienter som genomgår behandling ha ett individuellt och långsiktligt stödbehandlingsprogram. Stödbehandling innebär en professionell vård av tandläkare och/eller tandhygienist i syfte att bevara tänder/tandimplantat och att främja frisk stödjevävnad för dem (17, 18). Studier har visat att plackkontroll runt tandimplantat är lika viktigt som vid naturliga tänder. Det är därför av 2

största vikt att patienten förstår sin egen roll och sitt ansvar vad gäller skötsel av tandimplantaten (17, 19). Intervallet för stödbehandling är individuell och beror på patientens sjukdomsstatus, benägenhet att drabbas av parodontit/periimplantit samt kooperation och risknivå (17). Ett vanligt förekommande intervall för uppföljning hos tandläkare/tandhygienist är 3, 6 och 12 månader (18, 19). Målet med stödbehandling är att bevara mjukvävnaden och benstödet kring tandimplantaten frisk och intakt. Det primära syftet är att förhindra sena biologiska och mekaniska komplikationer och att de, om de uppkommer, behandlas i tid (17). Tandimplantat ur ett patientperspektiv Individer som förlorar tänder förlorar många gånger också livskvalitet. Att mista sina tänder och att ha tandluckor kan upplevas som en fysisk defekt (7). Flertalet patienter påverkas socialt och präglas av sämre självkänsla och lägre social status. Att få behandling för tandförlust innebär för många ett sätt att komma tillbaka till ett normalt liv och en högre livskvalitet (7). Det finns studier som har påvisat att patienter som genomgått tandimplantatbehandling upplever sig mer säkra i sitt sociala umgänge (20, 21). En ökad patientkännedom om olika behandlingsmetoder och dess effekter, såväl positiva som negativa, ökar vårdgivarens möjligheter att ge information till sina patienter och därmed ges patienten möjligheter att bedöma olika behandlingsalternativ (7). Studier har visat att patienters önskan om tandimplantatbehandling ökat över tid. Något som kan förklaras med ökad kännedom kombinerat med ökat antal kvalificerade utövare (22, 23). Patienters förväntningar efter tandimplantatbehandling är höga. Studier har visat att tandimplantat kontra löstagbar protetik har bättre komfort och är estetiskt mer attraktivt (22, 24). Att återfå normal oral hälsa och en fullgod tuggförmåga har för många föranlett beslut att vilja genomgå tandimplantatbehandling (25). Förtroendet för tandläkaren och dennes personal samt möjligheten att kunna diskutera fram en individuell behandlingsplan med tandläkaren har uppgetts vara en avgörande faktor (26). En god patienttillfredsställelse efter tandimplantatbehandling har påvisats (27, 28). Faktorer som studerats är estetik, funktion, fonetik och egenvård (26). Fåtalet studier belyser patientens perspektiv gällande egenvård efter tandimplantatbehandling, men en ökad medvetenhet om vikten av att upprätthålla en god egenvård har setts (28). Problemformulering Patientens upplevelse och tillfredsställelse är en mycket viktig del i tandimplantatbehandlingen. Ökad kunskap om olika faktorer som kan påverka patienter som ska genomgå eller har genomgått tandimplantatbehandling är av betydelse. Genom att identifiera negativa faktorer öppnas möjligheter till en kvalitetsförbättring, och olika åtgärder kan vidtas för att förebygga dessa. Genom att identifiera positiva faktorer klargörs vad som fungerar bra och som fortsättningsvis bör underhållas. Denna studie kan på så sätt bidra till utveckling av rutiner kring tandimplantatbehandling. Målsättningen är att resultatet av studien kan bli ett led i Tandlagets kvalitetssäkring gällande omhändertagande av patienter som ska eller har genomgått tandimplantatbehandling. Syfte Att beskriva upplevelser av tandimplantatbehandling samt patienttillfredsställelse före och efter behandling. Ytterligare syfte är att studera eventuella skillnader mellan män och kvinnor i olika åldrar samt avseende på hur länge patienten saknat tänder i ett område. 3

Frågeställningar 1. Hur skattar patienterna upplevelsen av sin tandimplantatbehandling? 2. Hur skattar patienterna resultatet av sin tandimplantatbehandling? 3. Hur upplever patienterna egenvård och kontroll av sina tandimplantat? 4. På vilket sätt kom patienten i kontakt med tandimplantat som behandlingsalternativ? 5. Motsvarar behandlingen de förväntningar som fanns innan? Material och metod Design Designen är en empirisk tvärsnittsstudie (29, 30) med kvantitativ metod där en självrapporterad enkät använts som datainsamlingsinstrument (29). En kvantitativ såväl kvalitativ ansats har genomförts i dataanalysen. Population och urval Tandlaget AB är ett privatägt företag med säte i Boden, Kiruna, Luleå och Piteå. Totalt finns omkring 23 000 patienter registrerade. På Tandlagets kliniker arbetar totalt 10 tandhygienister och 11 tandläkare, fyra av dessa tandläkare utför implantatkirurgi. Tandlaget har lång erfarenhet av behandling med tandimplantat och tandimplantatbehandlingar har utförts på Tandlaget i Luleå sedan år 1988, Kiruna sedan år 1990, Boden sedan år 2004 och i Piteå sedan år 2013. Det huvudsakliga implantatsystem som används på Tandlaget är Straumann, Nobel Biocare används i viss utsträckning. Årligen genomgår omkring 150 patienter tandimplantatbehandling på någon av dessa kliniker. Ett slumpmässigt klinik- och könsstratifierat urval utfördes där samtliga patienter i populationen, totalt 217, vilka föll inom ramen för inklusionskriterierna hade samma möjlighet att delta i studien. Populationen delades först in i tre grupper vilka representerade varje klinik. Därefter delades populationen in ytterligare sorterat efter kön vilket resulterade i sex homogena grupper med män och kvinnor fördelade utifrån respektive klinik. Patienter ur varje grupp tilldelades en kod från ett och uppåt. Därefter matades koderna in i dataprogrammet Microsoft Office Excel 2007. En lottning utfördes med hjälp av funktionen SLUMP. Denna lottning utfördes sex gånger. Två lottningar per klinik, en med endast män och en med endast kvinnor. De 25 första koderna som slumpades ut ur varje klinik- och könsstratifierade grupp översattes tillbaka till patienterna. Totalt 150 patienter, jämnt fördelat mellan kön och ort, erbjöds deltagande. Inklusionskriterier för att delta i studien var patienter, 20 år och äldre, vilka behandlats med två eller flera tandimplantat i en sammanhängande konstruktion under perioden 2010-01-01 2013-12-31 på någon av klinikerna i Boden, Kiruna eller Luleå. Då få tandimplantatbehandlingar utförts på Tandlaget i Piteå under den aktuella perioden har Piteå exkluderats ur studien. Datainsamling Data insamlades med hjälp av en självrapporterande enkät. Totalt 150 enkäter (Bilaga 1) skickades ut tillsammans med ett informationsbrev (Bilaga 2) och ett frankerat svarskuvert till patienter som uppfyllde kriterierna för deltagande. I det medföljande informationsbrevet fanns information om studien, att svaren behandlades konfidentiellt, samt kontaktuppgifter dit deltagaren hade möjlighet att vända sig vid eventuella frågor. Svar önskades inom 14 dagar. Då enkäten var anonym då den returnerades till författaren skickades en påminnelse (Bilaga 3) ut till samtliga 150 deltagare två veckor efter det första utskicket. Tid för att besvara enkäten efter påminnelsen var sju dagar. 4

Datainsamlingsinstrument Enkäten som använts i denna studie är delvis baserad från en studie som Försäkringskassan genomfört på uppdrag av regeringen för att utvärdera förändringar som skett i tandvårdsreformen efter 2008 gällande tandimplantatbehandling (20). Enkäten har kompletterats med ytterligare sex egenformulerade frågor, för att fånga in informationsaspekten samt tandhygienistens profession i studien. Dessa är frågorna 6, 7, 11, 13, 15 och 16 i enkäten. Den slutliga enkäten bestod av 16 frågor med fasta svarsalternativ med en möjlighet till en avslutande övrig kommentar. Enkäten är uppbyggd i sex delar fördelade på upplevelse, behandlingsresultat informationen före och efter, behandlingsförslag, egenvård samt tillfredsställelse. För att testa enkätens relevans och validitet (31, 32) gjordes en pilotstudie. Fem enkäter skickades till patienter registrerade på Tandlagets klinik i Kiruna. Ett strategiskt urval där de fem första patienterna som behandlats 2009, vilka uppfyllde inklusionskriterierna i övrigt, valdes ut för pilotstudien. Dessa uppmanades besvara enkäten och kommentera enkätens utformning vid oklarheter. Fyra enkäter returnerades. Resultatet av pilotundersökningen medförde inga justeringar. För att testa enkätens reliabilitet och hur de enskilda frågorna samvarierade kontrollerades även Chronbachs alpha. Databearbetning Vid databearbetningen har en deskriptiv statistikmetod använts och data har presenterats i siffror och procent. Data från de sexton slutna frågorna har matats in och analyserats med hjälp av IBM SPSS Statistics 21. För att underlätta inmatningen av data i statistikprogrammet gavs samtliga enkäter ett löpnummer från ett och uppåt. Frekvenstabeller har använts för att få en översikt av materialet och korstabeller har använts för att jämföra olika variabler mot varandra. Icke parametriska test har använts då insamlad data ligger på ordinaloch nominalskalenivå. För att studera hur skillnader och samband i de olika frågeställningarna förhåller sig med avseende på kön, ålder och tid för avsaknad av tänder har Chi- 2 test använts. Mann Whitney U har använts för att analysera om det fanns någon skillnad mellan två oberoende stickprovsfördelningar. Spearman s rangkorrelation har använts för att se om variationen hos en variabel är relaterad till variationen hos en annan. För att få en bättre överblick av materialet och för att få tillräckligt stora grupper för att analysera, genomfördes dikotomisering av ålder: yngre än 67 år och äldre än 67 år samt avseende på hur länge patienterna saknat tänder: kortare tid än 6 månader samt längre tid än 6 mån. Signifikansnivån sattes till p 0,05 (5 %). Deltagarnas avslutande övriga kommentar i enkäten har analyserats med en kvalitativ ansats. I syfte att kategorisera data från kommentarerna har dessa tolkats och sammanställts i två steg genom kodning och kategorisering (33). I första steget lästes kommentarerna översiktligt och kodades utifrån textens mening, vilka blev till subkategorier. Därefter sammanställdes gemensamma nämnare inom subkategorierna till övergripande kategorier. Analysmetoden var inspirerad av manifest innehållsanalys (34). Resultatet presenteras i tabeller, figurer och löpande text. Etiska överväganden En etisk egengranskning enligt Hälsohögskolan i Jönköpings anvisningar har genomförts (35). Verksamhetschef vid Tandlaget AB har informerats och godkänt studiens utförande. Vid all forskning som sker är det av betydelse att ta hänsyn till att forskningsetiska aspekter tas i beaktande. Det är viktigt att värna om enskilda individers integritet. Fyra övergripande etikregler har formulerats av vetenskapsrådet (35). De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (31). Deltagarna i denna studie har erhållit skriftlig information om studiens syfte samt informerats om att deltagandet är frivilligt. Deltagarna har även informerats om att data behandlas konfidentiellt. Information gavs 5

om att resultatet databehandlas på gruppnivå vilket innebär att enskilda uppgifter inte kan identifieras. Att besvara enkäten innebar samtidigt att ge sitt samtycke till studien. Nyttan med studien är att Tandlaget får kännedom om hur patienter som erhållit tandimplantat på Tandlagets kliniker upplever sin behandling och resultatet av den. Därmed ges en möjlighet till att behandlingsrutiner kan ses över. På så vis kan studiens resultat ses som ett underlag till kvalitetsutveckling för inkluderade kliniker. Resultat Av de totalt 150 enkäter som skickades ut returnerades 115, vilket innebär en svarsfrekvens på 77 %. Trots påminnelse besvarades inte 35 enkäter, vilket medför ett externt bortfall på 23 %. Av de som besvarade enkäten var 47 % (n=54) kvinnor och 53 % (n=61) män, med en medelålder på 66.9 år. Den yngsta deltagaren i studien var 32 år och den äldsta 83 år. Flertalet deltagare uppgav att de saknat tänder mindre än 6 månader (Tabell 1). Möjligheten att med egna ord lämna en kommentar i slutet av enkäten utnyttjades av 25 deltagare. Av dessa bedömdes 19 kommentarer vara relevanta för studien medan sex av kommentarerna var av annan karaktär. Tabell 1. Könsfördelning avseende åldersgrupp och tid för avsaknad av tänder samt totalt (n%). Åldersgrupp, tid för avsaknad av tänder Man (n %) Kvinna (n %) Totalt (n %) Yngre än 67 år Äldre än 67 år Saknat tänder mindre än 6 mån Saknat tänder mer än 6 mån Ålder saknas 27(46,6) 31(53,4) 40 (65,6) 21 (34,4) 3 (4,9) 26 (55,3) 21 (44,7) 41 (75,9) 13 (24,1) 7 (13) 53 (50,5) 52 (49,5) 81 (70,4) 34 (29,6) 10 (8,7) Totalt 61 (53) 54 (47) 115 (100) Upplevelse av tandimplantatbehandling När det handlade om deltagarnas upplevelse av tandimplantatbehandling uppgav majoriteten av deltagarna 61,7 % (n=71) att de inte upplevde behandlingen som obehaglig, ungefär en fjärdedel 38,2 % (n=44) tyckte att behandlingen var ganska eller mycket obehaglig (Figur 1). Vid granskning av resultatet kunde en procentuell skillnad ses, där 44,4 % av männen yngre än 67 år, upplevde mer obehag än kvinnor i samma åldersgrupp (26,9 %), skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Avseende den information som deltagaren erhållit inför tandimplantatoperationen svarade majoriteten 89,6 % (n=103) att de fått tillräckligt med information, ett fåtal 10,4 % (n=12) uppgav att de inte var nöjda eller hade inte någon åsikt. Likvärdiga resultat sågs vid analys av frågan som handlade om den information deltagaren erhållit efter tandimplantatoperationen (Figur 1). Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde ses med avseende på kön, ålder eller tid för avsaknad av tänder. 6

Upplevelse av tandimplantatbehandling 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur upplevde du behandlingen med tandimplantat? Upplevde du ab du fick Fllräckligt med informafon inför behandlingen? Upplevde du ab du fick Fllräckligt med informafon eker behandlingen? Figur 1. Fördelning av svarsfrekvens avseende deltagarnas upplevelse av tandimplantatbehandling, samt hur de upplevt informationen före och efter tandimplantatbehandling (%). Ingen linjär korrelation kunde ses mellan deltagarnas upplevelse av tandimplantatbehandling och information före eller efter operationen. Korrelationskoefficienten (r) tyder däremot på ett svagt positivt samband mellan deltagarens upplevelse av behandling och om de haft några besvär med sina tandimplantat (p=0,015; r=0,226) samt deltagarens förslag på alternativ behandling (p=0,015; r=0,195). Deltagarnas upplevelse av information före behandling sågs även korrelera med hur behandlingen påverkat hur deltagaren känner sig i socialt umgänge (p=0,049; r=0,184). Ytterligare korrelation sågs avseende deltagarens upplevelse av information efter behandling samt hur nöjd deltagaren upplever resultatet av tandimplantatbehandlingen (p=0,016; r=0,223). Dessa samband är dock att beteckna som svaga (r= 0,3). Skattning av resultatet efter tandimplantatbehandling Avseende om deltagarna var nöjda med resultatet i stort av sin tandimplantatbehandling svarade majoriteten 95,7 % (n=110) att de var mycket eller i stort sett nöjda och 4,3 % (n = 5) uppgav att de inte var särskilt nöjda med behandlingsresultatet. Vid kontroll av fördelning mellan grupperna sågs en statistiskt signifikant skillnad ibland deltagare yngre än 67 år där 75,5 % uttrycker sig mer positiva till slutresultatet än den äldre gruppen 67 år (55,8 %)(p=0,028). När det handlade om deltagarna var nöjda med utseendet på tänderna efter tandimplantatbehandlingen uppgav 66,1 % (n=76) att de var mycket nöjda och 29,6 % (n=34) att det var i stort sett nöjda. En statistiskt signifikant skillnad kunde ses avseende ålder där 75,5 % av deltagarna yngre än 67 år uppgav sig vara mycket nöjda i större utsträckning än de som är äldre än 67 år (57,7 %)(p=0,043). Avseende hur tuggförmågan påverkats efter tandimplantatbehandling uppgav majoriteten 72,2 % (n=83) att den blivit mycket eller något bättre. Ungefär en fjärdedel av deltagarna, 24,3 % (n=28) uppgav att de inte märkt någon skillnad. Fyra deltagare upplevde att tuggförmågan försämrats. En statistisk signifikant skillnad sågs avseende kön, där 93,6 % (n=51) av männen tyckte att tuggförmågan blivit mycket eller något bättre i större utsträckning än kvinnorna (59,3 %) (n=32)(p=0,036). Gällande på vilket sätt tandimplantatbehandlingen påverkat hur deltagarens sociala umgänge förändrats uppgav övervägande antalet deltagare 67 % (n=77) att de kände sig något eller mycket säkrare, 33 % (n=38) uppgav att de inte märkt någon skillnad. En tendens kunde ses avseende ålder där 55,8 % av deltagarna äldre än 67 år upplevde sig mer säkra i socialt umgänge efter tandimplantat- 7

behandlingen jämfört med den yngre gruppen (39,6 %)(Figur 2). Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant (p=0,095). SkaFning av resultat eger tandimplantatbehandling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är du nöjd med resultatet av din behandling? Är du nöjd med utseendet på dina tänder eker behandling? Hur har din tuggförmåga förändrats eker din behandling? Hur har behandlingen påverkat dib sociala umgänge? Figur 2. Fördelning av svarsfrekvens avseende hur nöjda patienterna är med resultatet, tändernas utseende, tuggförmåga samt hur socialt umgänge påverkats (%). Korrelationskoeffecienten (R) visar på ett svagt positivt samband mellan hur nöjd deltagaren var med resultatet i stort av sin tandimplantatbehandling i förhållande till hur tuggförmågan förändrats (p=0,036; r=0,168). Hur deltagaren upplevde resultatet av behandlingen i stort sågs svagt korrelera till hur säker deltagaren kände sig i socialt umgänge (p=0,039; r=0,165) samt hur deltagaren upplevt den information som erhållits inför behandling (p=0,049; r=0,184). Ytterligare korrelation kunde ses avseende den information som erhållits efter operation och hur nöjd deltagaren var med behandlingsresultatet (p=0,016; r=0,223). Hur nöjd deltagaren var med tändernas utseende sågs också korrelera till om deltagarna skulle föredra behandling med tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet (p=0,011; r=0,237). Positiva samband sågs mellan flertalet variabler när det handlar om hur deltagarna skattade resultatet efter tandimplantatbehandlingen, dessa samband är dock att beteckna som svaga (r = 0,3). Egenvård och tandimplantatkontroll När det handlade om deltagarna haft några besvär med sina tandimplantat efter behandling uppgav majoriteten 65,2 % (n=75) att de aldrig haft några besvär, en tredjedel av deltagarna 30,4 % (n=35) hade haft besvär vid något enstaka tillfälle och ett fåtal 4,3 % (n=5) uppgav att de haft bekymmer vid upprepade tillfällen. En procentuell skillnad kunde ses avseende kön där 44,4 % av männen yngre än 67 år, upplevt besvär vid något enstaka tillfälle i större utsträckning än kvinnor i motsvarande ålder (19,2 %), skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. De flesta patienter besöker regelbundet sin tandläkare eller tandhygienist för kontroll av sina tandimplantat. Majoriteten, 87,8 % (n=101) uppgav att de kallades till/uppsökte sin tandläkare eller tandhygienist en gång per år för kontroll, 5,2 % (n=6) uppgav att de gick minst en gång vartannat år och ett fåtal 3,5 % (n=4) sökte enbart vid akuta besvär (Figur 3). Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde ses avseende kön, ålder eller tid för avsaknad av tänder. 8

Besvär - Kontroll 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har du hak några besvär från dina tandimplantat? Går du regelbundet på kontroll av dina tandimplantat? Figur 3. Fördelning av svarsfrekvens avseende om deltagaren haft besvär med sina tandimplantat samt om de går regelbundet för kontroll (%). Avseende egenvården upplevde flertalet 60 % (n=69) av deltagarna att det fungerade mycket bra att hålla rent runt tandimplantaten, några av deltagarna 13,9 % (n=16) tyckte att det fungerade mindre bra och en fjärdedel 21,7 % (n=25) hade inte upplevt någon skillnad. Ett fåtal, 4,3 % (n=5) upplevde att det var svårt att hålla rent (Figur 4). Av de som saknat tänder längre tid än 6 månader kunde en procentuell skillnad ses, där 20,6 % tyckte att egenvården fungerade mindre bra i jämförelse med de som saknat tänder under en kortare tid (11,1 %), skillnaden var dock inte statistiskt signifikant (p=0,096). Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde heller ses avseende kön eller ålder. När det handlade om deltagarna önskat sig mer information angående egenvård/rengöring innan behandling svarade 91,4 % (n=53) av männen att de var nöjda med informationen de fått. Endast 8,6 % (n=5) av deltagarna upplevde att de hade velat ha mer information. Motsvarande siffror bland kvinnorna var 76,6 % (n=36) vilka tyckte att de fått tillräckligt med information och 23,4 % (n=11) hade önskat veta mer, en skillnad som var statistiskt signifikant (p=0,035). Egenvård 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur upplever du egenvård/ rengöring? Hade du önskat mer informafon kring egenvård/rengöring innan behandlingen? Figur 4. Fördelning av svarsfrekvens avseende hur deltagarna upplever egenvården samt om mer information varit önskvärt (%). 9

Avseende samband mellan de olika frågeställningarna som handlar om deltagarnas egenvård och kontroll tyder korrelationskoeffecienten på flertalet samband även om dessa är att ses som svaga (r= < 0,3). Positiv korrelation sågs mellan hur deltagaren upplever egenvården av tandimplantaten och om de går regelbundet till tandläkare/tandhygienist för kontroll (p=0,028; r=0,179). Negativ korrelation kunde ses avseende om deltagarna önskat bättre information/instruktion gällande egenvård/rengöring innan tandimplantatbehandlingen och hur deltagaren upplevde egenvården (p=0,019; r=-0,193) samt om deltagaren uppsökte tandvården regelbundet för kontroll av sina tandimplantat (p=0,019; r=-0,218). Ytterligare en positiv korrelation kunde ses mellan hur deltagaren upplever egenvården och om de skulle valt behandling med tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet (p=0,024; r=0,216). Kännedom om tandimplantat som behandlingsalternativ Majoriteten av deltagarna 69,6 % (n=80) uppgav att tandläkaren var den vanligaste källan till deltagarens kännedom om tandimplantat som behandlingsalternativ. Drygt 23,5 % (n=27) av deltagarna hade själva föreslagit behandlingen. Ett fåtal 6,1 % (n=7) hade fått vetskap genom familj eller bekanta och endast 0,9 % (n=1) av deltagarna hade fått informationen av en tandhygienist. Alternativ behandling hade erbjudits i 31,3 % av fallen, 20,9 % uppgav att inget alternativ fanns och 47,8 % uppgav att det inte varit aktuellt med någon annan typ av behandling. En procentuell skillnad kunde ses mellan män och kvinnor när det handlar om vem som föreslagit behandlingen med tandimplantat där 30 % av männen yngre än 67 år oftare själva föreslagit tandimplantat som behandlingsalternativ än vad kvinnorna gjort (18,2 %). En procentuell skillnad sågs även bland kvinnorna i samma åldersgrupp där 12,1 % av kvinnorna, uppgav att de diskuterat behandlingsalternativet med familj/bekant i större utsträckning än männen (3,3 %). Dessa skillnader var emellertid inte statistiskt signifikanta. Förväntningar kring behandling med tandimplantat Figur 5 beskriver svarsfrekvens avseende deltagarnas upplevelse om behandlingen motsvarat patienternas förväntningar samt om de skulle föredra behandling med tandimplantat om de fick göra ett nytt val idag. Avseende deltagarnas upplevelse om förväntningarna infriats svarade 95,1 % (n=58) av männen och 90,6 % (n=48) av kvinnorna att behandlingen motsvarat förväntningarna, 1,6 % (n=1) respektive 3,8 % (n=2) tyckte inte att den gjort det och 3,3 % (n=2) respektive 5,7 % (n=3) var tveksamma. Vid jämförelse av fördelning avseende om deltagaren skulle välja behandling med tandimplantat om de fick en ny möjlighet, visade resultatet att 93,1 % (n=54) av männen skulle välja det och 6,9 % (n=4) var tveksamma. Bland kvinnorna svarade 74,5 % (n=35) att de skulle välja tandimplantat igen, 19,1 % (n=9) var tveksamma och 6,4 % (n=3) skulle välja något annat. En statistiskt signifikant skillnad kunde ses avseende kön där 91,8 % av männen var mer positiva till att välja tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet än kvinnor (77,8 %)(p=0,030). Inga signifikanta skillnader kunde ses avseende ålder eller tid för avsaknad av tänder. Inga linjära samband kunde heller ses mellan de olika variablerna. 10

Förväntningar - Ny behandlingsmöjlighet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tycker du ab behandlingen motsvarade dina förväntningar? Om du skulle välja idag skulle du då föredra behandling med tandimplantat? Figur 5. Fördelning av svarsalternativ avseende om deltagaren tycker att behandlingen motsvarat förväntningarna samt de skulle välja tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet (%). Sammanställning av patienternas öppna kommentar Deltagarnas övriga kommentar (n=19) har sammanställts ur citat vilka kategoriserats i subkategorier och därefter i kategorier. Två övergripande kategorier framträdde utifrån kommentarerna: tillfredsställda med tandimplantatbehandling samt mindre tillfredsställda med tandimplantatbehandling. Sex olika subkategorier baserades på dessa två kategorier; egenvård, funktion/socialt, bemötande, känsla, anpassning och kostnad. Exempel på citat från deltagarnas kommentarer relaterade till subkategorierna under de två kategorierna presenteras i tabell 2. Tabell 2. Exempel på citat från kategorin: Tillfredsställda med tandimplantatbehandling (id= patientidentifikation) Subkategorier Egenvård Funktion/Socialt Bemötande Känsla Anpassning Kostnad Kategorier Tillfredsställda med tandimplantatbehandling "är mer noggrann med rengöring vid tandimplantat" (id 24) "Jag fick ett nytt mycket bättre liv efter tandimplantatbehandlingen" (id 35) "mycket väl omhändertagande, kände trygghet under behandlingen, mycket professionell behandling, gott engagemang, noggrannhet och empati" (id 49) Mindre tillfredsställda med tandimplantatbehandling "kändes klumpig, tandläkaren sa att det inte gick att justera men jag gav inte efter, tänderna justerades hos tekniker och nu är de bra "(id 65) "har haft en tendens att bita mig i tungan i början, bättre nu" (id 101) "stora prisskillnader mellan olika metoder" (id 83) Diskussion Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av tandimplantatbehandling gällande patienttillfredsställelse före och efter behandling samt om detta skiljer sig med avseende på kön, ålder eller hur länge patienten saknat tänder i ett visst område. Utifrån den självrapporterade enkäten visar huvudresultatet att majoriteten av patienterna upplevt sin tandimplantatbehandling som en positiv erfarenhet avseende behandlingsupplevelse, resultat, information, egenvård, behandlingsalternativ och förväntning. 11

Metoddiskussion En empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ metod sågs som lämplig då författarens önskan var att studera och återge ett förhållande i en population vid en viss tidpunkt (29, 30, 36). För att besvara studiens syfte valdes en självrapporterad enkät som datainsamlingsinstrument. Fördelen med en enkätstudie är att den kan undersöka och sammanställa information från ett stort antal individer på kort tid (36). När en enkät utformas och valideras behöver den genomgå ett antal steg för att den ska vara meningsfull att använda. Till exempel bör olika skalor ses över så som ordinal-, nominal-, intervall etcetera, vilka kan vara lämpliga att använda för att klassificera de variabler som ska mätas. En vanlig kompromiss är dock att kombinera en redan färdigtestad enkät med några egenformulerade frågor specifikt anpassade för den aktuella studien (60). Enkäten som användes vid denna studie är delvis baserad från en studie som Försäkringskassan gjort på uppdrag av regeringen (20). Enkäten har kompletterats ytterligare med sex egenformulerade frågor vilka behandlar informationen före och efter behandling, behandlingsförslag, behandlingsresultat samt egenvård. Författaren av denna studie har försökt formulera dessa sex frågor så att förutfattade meningar och åsikter inte ska kunna påverka svaren. En begränsning som kan ses vid användning av en enkät med strukturerade frågor är att den som besvarar enkäten inte kan gå utanför svarsalternativen (37). Av den anledningen lades en möjlighet till en övrig kommentar sist i enkäten. En öppen fråga ger en möjlighet att berätta fritt utifrån den egna upplevelsen (37). En annan begränsning i denna studie är att enkäten som använts inte är formellt validerad även om flertalet av frågorna använts vid en annan studie. För att resultaten från en studie ska kunna generaliseras behöver mätmetoden ha god reliabilitet och validitet. Validering av frågeformuläret utfördes bland annat genom att resonera kring frågorna med kollegor och kurskamrater insatta i ämnet. Även en pilotstudie genomfördes för att få en uppfattning om enkäten kunde besvaras utifrån frågeformuleringarna (31). Reliabilitet avser en studies tillförlitlighet (37). Ett sätt att utvärdera en enkäts reliabilitet och beräkna dess tillförlitlighet samt hur enskilda frågor samvarierar är att beräkna Cronbach s Alpha (36). Resultatet på ett sådant test kan variera mellan 0,00 till 1,00. Desto högre siffra desto högre tillförlitlighet, önskvärt är att värdet ligger över 0,70. Litteraturen menar emellertid att det i ett frågeformulär är vanligt med ett värde som ligger mellan 0.50 och 0.90 (38). Vid analys av denna studies Cronbach s Alpha blev resultatet 0.67, vilket då kan ses som ett gränsfall. Detta innebär att frågeformuläret som använts i denna studie kunnat ses över ytterligare innan genomförande. Ett annat sätt att utvärdera ett frågeformulärs reliabilitet är att göra ett test retest reliability. Ett sådant test innebär att studien utförs ytterligare en gång, och vid överensstämmande med den tidigare gjorda studien stärks studiens reliabilitet ytterligare (36). Avseende denna studie fanns dock begränsat med tid varför sådant test inte skulle hinna genomföras. Anledning till formulering av inklusionskriterierna avseende ålder var att endast vuxna individer behandlats med tandimplantat på Tandlagets kliniker. Ett annat kriterium var att deltagarna skulle ha behandlats under de senaste tre åren. Detta för att deltagarna skulle ha en rimlig möjlighet att minnas upplevelsen av sin tandimplantatbehandling. Ytterligare ett kriterium var att deltagaren skulle ha erhållit två eller flera tandimplantat i en sammanhängande konstruktion. Detta för att en sådan konstruktion ofta ställer högre krav avseende egenvården jämfört med de som erhållit singelimplantat. För att kunna generalisera resultat från ett stickprov måste stickprovet vara representativt för populationen. En förutsättning för att uppnå detta är ett slumpmässigt urvalsförfarande (36). I denna studie gjordes ett slumpmässigt klinik- och könsstratifierat urval av deltagarna genom lottning, där samtliga patienter som upp- 12

fyllde inklusionskriterierna hade möjlighet att bli utvalda för deltagande. På så sätt kan detta stickprov ses representera populationen. Avseende deltagarnas kön och ålder sågs en jämn fördelning mellan grupperna vilket stärker generaliserbarheten av denna studie ytterligare. Den avslutande öppna möjligheten till en övrig kommentar har analyserats med hjälp av en kvalitativ metodansats. Resultatet från denna analys tillför en förståelse för patienternas uttryck, vilket författaren av denna studie ser som positivt. Att utföra en fullständig kvalitativ intervjustudie inom samma område som föreliggande studie hade kunnat ge en djupare inblick och förståelse för patienternas upplevelser. Avseende denna studies signifikansnivå valdes denna till 0,05. Då Spearman s rangkorrelation användes för att se om det fanns något samvariation mellan de olika variablerna erhölls såväl positiva som negativa samband, dessa var dock generellt svaga (r = 0,3). I resultatet från analysen presenterades även korrelationer där signifikansnivån var 0,01. Här kunde ett starkt positivt samband ses mellan om deltagaren var nöjd med resultatet av sin tandimplantatbehandling och om deltagaren var nöjd med utseendet på sina tänder (p= 0,000; r = 0,588). Att ändra studiens signifikansnivå till p = 0,01 var trots allt inte aktuellt då detta inte hade medfört några större skillnader gällande styrka och svagheter i korrelation mellan de övriga variablerna, där de flesta r- värden låg kring 0,2 0,3, och därmed hade en svag korrelation. När det handlar om studiens interna och externa bortfall hade det externa bortfallet eventuellt kunnat påverkas genom ytterligare ett påminnelsebrev. Av 150 enkäter besvarades inte 35 vilket medför ett bortfall på 23 %. Efter ett första utskick räknas med att drygt hälften av enkäterna besvaras. Efter en påminnelse uppskattas att ytterligare hälften av de som inte svarat tidigare svarar. Ytterligare en påminnelse kunde ha gett svar från ytterligare cirka 16-17 individer (10 %). Enligt litteraturen anses dock att en svarsfrekvens på 70 75 % är acceptabelt (39), vilket också uppnåddes i denna studie (77 %). Om svarsfrekvensen i en studie är för låg (under 50 %) behöver en bortfalls analys genomföras för att resultatet ska kunna generaliseras. Denna studies svarsfrekvens är dock att räkna som acceptabel, varför resultatet anses kunna generaliseras till att representera studiens totala målgrupp. Ett internt bortfall i denna studie var patientens ålder vilket sju kvinnor och tre män valde att inte fylla i. Ett sätt att påverka detta hade kunnat vara att ha ett åldersspann i enkäten ex 40-50 år, 50-60 år, 60-70 år etcetera i stället för att endast fylla i sin ålder i en ruta. Kanske kände sig patienterna utlämnade i och med att de skulle skriva in sin ålder i en ruta. Ett annat internt bortfall som kunde ses var möjligheten till en övrig kommentar där endast 25 av 115 skrivit något. Av dessa 25 kommentarer var sex av annan karaktär. Exempelvis att en deltagare hade bytt efternamn och en annan hade aldrig varit tandlös. Avseende begreppet tandlös, har författaren av denna studie i efterhand funderat på om ett annat begrepp, exempelvis tid för helt/delvis saknade tänder, kunnat användas i enkäten istället eller om frågan kunnat formuleras på ett annat sätt. Ordet tandlös innebär för många att sakna samtliga tänder vilket för en del individer kan vara ett känsligt område, medan det för tandvårdspersonal innebär såväl hel som partiell tandlöshet. Samtliga deltagare har trots frågeställningens utformning besvarat frågan (n=115). Av denna anledning har dock författaren av denna studie valt att använda andra uttryck så som tid för avsaknad av tänder etcetera vid presentationen av resultatet. Det interna bortfallet för den övriga kommentaren är således 78 %. Potentiella anledningar till den låga svarsfrekvensen kan vara att deltagaren inte hade något ytterligare att tillägga eller att de inte kände sig motiverade till att skriva något. Det interna bortfallet i denna studie är mycket lågt vilket kan anses stärka enkätens validitet. 13

En nackdel med att enkäterna var anonyma då de returnerades till författaren var att det inte kunde ses vilka deltagare som avstått från att besvara enkäten. Om enkäterna hade varit kodade hade en riktad påminnelse kunnat skickas till en specifik deltagare vilket bland annat hade kunnat medföra lägre administrationskostnader. Ytterligare en nackdel med enkäten var att det inte markerats till vilken klinik deltagaren hörde, därmed finns en potentiell risk att samtliga som avstått att besvara enkäten skulle kunna vara från en och samma klinik, även om det känns mindre troligt. En annan aspekt är att ytterligare analys hade kunnat göras för att se om det fanns några skillnader mellan klinikerna avseende de olika frågeställningarna i enkäten. Sådan typ av information hade kunnat leda till att rutiner på en specifik klinik kunnat ses över och förbättras. Intressant information kan på så sätt ha gått förlorad vilket kan ses som en svaghet. Resultatdiskussion Resultatet från denna studie tyder på att majoriteten av deltagarna i studien var nöjda med sin tandimplantatbehandling i stort. Vissa skillnader och samband kunde dock ses med avseende av deltagarens ålder, könstillhörighet samt i förhållande till hur länge deltagaren saknat tänder i ett visst område. Föreliggande studies resultat tyder på att de flesta deltagare ansåg att behandlingen med tandimplantat inte var särskilt obehaglig och majoriteten ansåg sig även nöjda med den information som erhållits före och efter operation. En procentuell skillnad avseende kön och åldersgrupp kunde emellertid ses, där nästan hälften av männen i den yngre åldersgruppen uppgav att de upplevt operationen något mer obehaglig än vad kvinnorna gjorde. Motstridiga resultat avseende kön ses i en annan studie där yngre kvinnor beskrev att de upplevt ett större obehag gällande tandimplantatbehandling än män (39). En tänkbar anledning till denna skillnad kan vara att den som informerar om behandlingsförfarandet har olika sätt att informera, beroende av patientens kön. Kanske antas att män inte är lika känsliga, vilket leder till att informationen omedvetet kan se olika ut. En annan möjlig anledning till dessa skillnader kan vara att kvinnor i högre grad uttrycker sina känslor än män, något som påvisats i studier vilka handlar om skillnad i kommunikation mellan vårdgivare och patient beroende av könstillhörighet (39, 40). Det anses även vara av stor vikt att patienter som genomgår olika former av protetisk behandling ges möjlighet till att diskutera kring behandlingsproceduren (41), på så sätt är patienten mer förberedd. Ett sätt att komma till rätta med att män upplever större oro och obehag inför operation kan vara att varje klinik ser över sina rutiner för hur det professionella omhändertagande ska ske, oavsett kön, vid planerade tandimplantatoperationer. Ett statistiskt signifikant samband som sågs i föreliggande studie var att deltagarens upplevelse av information före operation med tandimplantat, påverkade upplevelsen av behandlingen i stort. Ett samband som påvisats i andra studier där majoriteten patienter upplevt att god information inför operation påverkade den totala behandlingsupplevelsen (42, 43). En annan studie lyfter att det är av största vikt att ge adekvat information och instruktion såväl före som efter operationen för att tandimplantatbehandlingen ska få så hög lyckandefrekvens som möjligt. Resultatet i denna studie visar på att majoriteten av deltagarna var mycket nöjda med behandlingsresultatet i stort gällande variablerna: tändernas utseende, tuggförmåga och hur det sociala umgänget påverkats. Jämförbara resultat har setts i andra studier där dessa variabler ofta ses påverka deltagarens totalintryck av tandimplantatbehandlingen (27, 45, 46). Motsägande resultat ses dock i en grekisk studie där patienter uppgav sig mindre tillfredsställda med sina tandimplantat avseende estetik och funktion (40). Föreliggande studie visade en skillnad avseende åldersgrupp när det handlar om estetik, där yngre deltagare var mer nöjda än äldre, inga könsskillnader påvisades. Detta resultat stöds i en annan studie vars resultat 14