(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck (hur man uttrycker kön med kläder, frisyr, kroppsspråk etc.) Transpersoner kan vara homo- bi eller heterosexuella.
VÅLD I NÄRA RELATIONER - vad syns och vad osynliggörs Begreppet Mäns våld mot kvinnor osynliggör lhbtpersoner Begreppet Samkönat våld och våld i transpersoners relationer osynliggör förövaren. DISKUTERA
: hota att slå barn eller husdjur, hota att ta livet av sig, förhindra partnern från att sova, inte få köpa vad en vill. : särskilt äldre och funktionsnedsatta, inte får rätt medicin, omvårdnad etc. : fås att skriva på papper och dokument en inte förstår och som innebär ekonomiskt ansvar, etc. : från knuffar och slag till slag med tillhygge eller vapen. : våldtäkt, tvinga partnern att se porr, tvingas till sex med flera, bli utsatt när en sover.
Komma-ut-processen COP från ensamhet till samhörighet Coleman/Boman/Svensson
(L)HBT-historia Avkriminalisering av homosexuella förbindelser Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoner Socialstyrelsen avskaffar homosexualitet som sjukdomsbegrepp Partnerskapet Rätten att bli prövad som adoptionsförälder Rätten att inseminera för lesbiska Könsneutralt äktenskap Tvångssteriliseringen av T-personer upphör
Föräldrarnas respons H. Hanner Psykologiska Institutionen 2002 Sthlms Universitet Pappa Lesbisk dotter Homosexuell son 74 % positiva 54 % positiva Mamma Lesbisk dotter Homosexuell son 64 % positiva 60 % positiva
Av 554 ungdomar som svarade har 20 % i åldrarna 16-29 år utsatts för våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. (Heteroungdomar = 10 %) 65 % av de unga kvinnorna och 48 % av de unga männen menar att de blivit bemötta på ett kränkande sätt. Har lågt förtroende för bland annat sjukvården pga. upplevelser av diskriminering Hon, han, hen Rapport från Ungdomsstyrelsen 2010
Carin Holmberg & Ulrica Stjernqvist. Rapport nr 36. Centrum för genusstudier. Sthlm:s Universitet 2006. 25 % (501 pers) uppger sig varit med om våld i en nuvarande eller i en fd relation. 9,8% (191 pers) i en nuvarande relation (jmf 11% Slagen Dam). 90 kvinnor/107 män 17,3% utsatta i en fd relation (jmf 35% Slagen Dam). 201 kvinnor/142 män Mest utsatt: 20 30 år. Oftast jämnåriga relationer men finns tendens yngre kv - äldre kv samt äldre man - yngre man
68 respondenter uppgav att de utsattes för kontroll 95 respondenter uppgav att de utsattes för isolering Drygt 70% av de som är utsatta, beskriver sin relation i positiva termer. I snitt har de våldsutsatta kvinnorna varit tillsammans i 7 år och de våldsutsatta männen i 10 år.
6 % eller 20 kvinnor och 10 män har polisanmält att de utsatts för våld.
Samkönat Våld och skillnader mellan könen Kvinnor är kapabla till våld. Män berättar om våldsutsatthet. Kvinnliga partners använder snarare fysiskt våld än sexuellt våld mot sin partner. Manliga partners använder mer sexuellt våld.
Ytterligare en skillnad En majoritet av de utsatta som besvarade enkäten är utsatta i en samkönad relation, men lesbiska och bisexuella kvinnor har i högre grad utsatts i en fd. heterosexuell relation dvs. av män. Kan detta ha betydelse i mötet med din lesbiska eller bisexuella patient/klient.
ATT TÄNKA PÅ Om man lever dolt.. Samhällets (o-)synliggörande: Finns jag? Att söka hjälp är att komma ut. Risken att bli outad. Förväntningar på jämlikhet. Hur ser tillgången på socialt nätverk ut? Diskriminering och hatbrott.
HATBROTT att bli fördömd och hatad, för att man är den man är
Du måste inte tillhöra en minoritet för att bli offer för ett hatbrott. Eftersom gärningspersonens motiv är det avgörande räcker det att hon eller han utsätter dig i tron att du tillhör en minoritet. De flesta anmälda hatbrotten har främlingsfientliga motiv.
LHBT och Hatbrott 53 % av kvinnorna och 51 % av männen svarade att de utsatts för hatbrott i en enkätstudie (2000 svar) I en registerstudie där forskarna analyserat 323 anmälningar om homofobiska hatbrott visar det sig att: Kvinnor är mest utsatta på arbetsplatsen och av nära och bekanta på vardagar och dagtid Män är mest utsatta på stan och i krogmiljö helger och nattetid ( Eva Tiby och Anna-Maria Sörberg 2006
Vilka möjligheter har ni att upptäcka de här olika typerna av våldsutsatthet hos era klienter? Hur ställa frågor? Vad ska ni titta efter? Kan anhöriga vara till hjälp eller inte?
Problem att det saknas såväl lhbt-kompetens som våldskompetens Utsatta oavsett sexuell läggning underdriver våldet. Kan göra det lättare att göra en felaktig riskbedömning med samkönat våld. Lhbt-personer ska både berätta om våld och komma-ut. Svårt att vara anonym i en minoritet svårt att söka stöd på riktade enheter
Lhbt-personer har barn
Lhbt-personer har djur
Trappan lhbt och missbruk Inom vården finns det en ovilja hos många professionella att tala och fråga kring sexualitet med sina patienter. Detta motstånd kan vara starkare när patienten är: Lhbt-person Lhbt-person i missbruk Lhbt-person i missbruk och i prostitution
Strukturellt motstånd Missbruksmiljöer är konservativa och välkomnar sällan män som har sex med män. Bögnoja kan var mycket utbredd på anstalter och behandlingshem och ytterligare försvåra för lhbtq-personer som funderar kring sin sexualitet. Kvinnor som har sex med kvinnor blir ofta osynliggjorda och får inte den hjälp de behöver i missbruksvården.
Homo- och bisexuella män: finns koppling mellan att användning av droger och alkohol och våld samt sexuellt riskbeteende Lesbiska och heterosexuella kvinnor: delar erfarenhet av sexuella övergrepp i barndomen och alkoholmissbruk. Houston, Eric & McKirnan, David J. 2007 samt Hughes, Tonda L., Johnson; Timothy & Wilsnack, Sharon C. 2001. Foto: John Leffmann
Att diskutera Vad kan bidra till att lhbt-personer som utsätts för våld i sin parrelation inte får det stöd och den hjälp som de behöver? Vad kan ni göra i era verksamheter göra för att underlätta för lhbt-klienter?
- Man kan bli smittad av våldet - Samhället förnekar våldets mekanismer - Arbetskamrater brister i förståelse - Arbetet känslomässigt påfrestande
Uppmärksamma den ontologiska chocken Balans mellan under- och överidentifikation Var vaksam på DIN EGEN normaliseringsprocess Lyssna på DIG själv: Hur har du det?
Skapa stadig strukturer för arbetet Överge inte medarbetarna Tillhandahåll kvalificerad handledning Dela kunskapen om våldet med hela arbetsplatsen
RFSL Brottsofferjour boj@rfsl.se http://www.aldrigokej.se Våld i samkönade relationer en kunskaps- och forskningsöversikt, NCK 2009.
Lycka Till! www.carinholmberg.se
Vad säger konflikten om tvätten om maktbalansen i relationen? Hur gestaltas motstånd i de olika scenerna? Vad finns för likheter och skillnader i de fyra scenerna? Hur tror du offret skulle berätta för andra om det som inträffat: som våld, som bråk, som. Vart hänvisar du de olika personerna?