UMEÅ UNIVERSITET Humanistiska fakulteten UTBILDNINGSPLAN Humanistiskt samhällsprogram Arts and Social Sciences Programme 1. Basdata Omfattning: 180 högskolepoäng Examen: Filosofie kandidatexamen i huvudområdet historia med inriktning mot historisk samhällsanalys alternativt Filosofie kandidatexamen i huvudområdet idéhistoria med inriktning mot idéhistorisk samhällsanalys. Nivåtillhörighet: Grundnivå Programkod: HGHUS Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2007-03-14. Reviderad 2007-06-26. Reviderad 2008-03-19. Ikraftträdande: 2007-07-01 Ansvarig instans: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet 2. Utbildningens mål Beskrivning av utbildning på grundnivå (Högskolelagen 1 kap 8 ) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173). Nationella mål för aktuell examen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Lokala mål för aktuell examen Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge den studerande kunskaper och färdigheter, förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Utbildningen ska också ge förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område utbildningen avser och ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Efter genomgången utbildning ska den studerande: - ha goda kunskaper i de ämnen som ingår i programmet - ha förmåga att utifrån ett humanistiskt vetenskapligt perspektiv analysera samhällsförändringar förr och nu - känna väl till grunderna för historisk eller idéhistorisk metod samt självständigt kunna formulera och lösa problem utifrån dessa verktyg
- kunna presentera vetenskapliga analyser på både ett vetenskapligt och populärvetenskapligt sätt, såväl skriftligt som muntligt - kunna strukturera och skapa överblick över ett stort stoff, samt informera om detta anpassat efter mottagare. 3. Innehåll och uppläggning Humanistiskt samhällsprogram ges med historisk eller idéhistorisk inriktning. Huvudämne i den historiska inriktningen är Historia (90hp) och huvudämne i den idéhistoriska inriktningen är Idéhistoria (90hp). Programmet avser att erbjuda studenter möjlighet att kombinera studier i något av dessa ämnen med studier av samhällsvetenskapliga ämnen och, om studenten så önskar, språk. Därutöver kombineras de historiska eller idéhistoriska studierna med färdighetsträning och andra studier som avser att ge god kompetens för kritiskt tänkande och samhällsanalys utifrån en humanistisk grund. Erfarenheter visar att studenter som läst historiska ämnen återfinns inom många av arbetslivets områden men särskilt media, kultursektor (bokförlag, teater, muséer mm) och inom offentlig förvaltning. Efter genomgången utbildning bör studenten vara kvalificerad att arbeta inom dessa områden. Beroende på studentens egna val kan kompetensen breddas för att också passa privata verksamhetsområden samt internationell offentlig verksamhet. Programöversikt Termin 1 Studenten läser antingen Historia A eller Idéhistoria A inom ordinarie kursutbud som kompletteras med programinslag, se nedan. Studierna ger en allmän översikt över historiens huvudlinjer från forntid till våra dagar, såväl internationellt som nationellt. Programinslag: Inför terminsstart anordnas en särskild programintroduktion för studenterna. Under terminen förs introducerande samtal med programansvarig där ett första samtal om studiernas uppläggning kommande terminer görs. Diskussion om förväntningar på programmet och utbildningens betydelse. Dessutom strimma (se nedan) Här introduceras också arbetet med studentportfölj. Varje student ska dokumentera sina studier, sitt deltagande i strimma och eventuellt andra aktiviteter i en portfölj som följs upp varje termin i ett samtal mellan student och programansvarig. Tanken är att studenten på så sätt ska utarbeta en tydlig dokumentation av sina kunskaper och sin kompetens som kan ligga till underlag när man ska presentera sig för arbetsgivare. Arbetet med studentportfölj och uppföljning av denna är ett obligatiskt inslag under hela programmet. Termin 2 Studenten läser antingen Historia B eller Idéhistoria B inom ordinarie kursutbud som kompletteras med programinslag, se nedan. Studierna ger grundläggande träning i vetenskapligt arbete med källinsamling, källgranskning, analys och skrivande.
Programinslag: För studenter på programmet kommer särskilt utformade examinationsuppgifter att bidra till färdighetsträningen. Samtal med programansvarig förs där studiernas uppläggning ses över. En diskussion om hur terminerna 3,4,5 skall användas förs individuellt. Redan här uppmuntras studenterna att börja förbereda eventuella utlandsstudier samt praktik. Strimma. Termin 3 Terminen ägnas åt samhällsvetenskapliga studier. Studenterna har platsgaranti till kursen Sociologi A (30hp). Som alternativ kan den student som så önskar söka till Statsvetenskap A (30 hp), men där saknas platsgaranti. Tanken med terminen är att studenten ska få del av ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Programinslag: möte med programansvarig med uppföljning inför eventuella utlandsstudier eller fältförlagda studier. Strimma. Termin 4 Studenten läser Projektledning A, 15hp eller Organisation och ledarskap I, 15hp, samt Juridisk översiktskurs A, 15hp. Programinslag: Strimma. Termin 5 Profileringstermin. Studenten kan välja att antingen ägna terminen åt fältförlagda studier eller åt att läsa 30hp valbar kurs. En möjlighet är också att kombinera en kortare del fältförlagda studier med valbara kurser om 7,5-15hp. Här uppmuntras studenten att i första hand förlägga hela eller del av terminen utomlands eller som i andra hand använda tiden för språkstudier. Institutionen för historiska studier är kursansvarig för de fältförlagda studierna. Programinslag: Profileringsterminen utgör en central del av programmet. Denna kan göras inom en rad olika områden inom landet eller utom. De fältförlagda studierna kan bedrivas i olika former. Tänkbara områden: näringslivsinstitutioner, konstnärliga institutioner, frivilligorganisationer, statliga eller kommunala myndigheter, myndigheter kopplade till Sveriges engagemang internationellt mm. En del av EU:s myndigheter tar emot studenter som kan skaffa sig erfarenheter inom ramen för utbildningar. Vi kommer särskilt att vinnlägga oss om att inte slentrianmässigt knyta an till klassiska humanistiska verksamheter (muséer t ex) utan uppmuntra studenterna att söka sig till mindre väntade praktikmiljöer (näringslivet t ex). Studenten förutsätts ha en aktiv roll i sökandet efter plats för sina fältförlagda studier och medel för eventuella extra omkostnader. Under vägledning av programansvarig blir detta till en integrerad del av utbildningen. En kortare period av fältförlagda studier kan kombineras med studier om 7,5-15 högskolepoäng i valfritt ämne. Profileringsterminen kan också användas till studier utomlands. Studierna kan omfatta en hel termin eller en del av en termin. Oavsett vilken form terminen tar ska den utformas i
samråd mellan programansvarig och den enskilde studenten och oavsett formen ska studierna avrapporteras i form av en skriftlig rapport. Termin 6 Terminen ägnas åt temat Samtida problemställningar. Studenterna läser detta inom ramen för Historia C eller Idéhistoria C, men kurserna anpassas på så sätt att de riktas mot analyser och diskussioner kring temat. Uppsatsen (15hp) är ett självständigt arbete som kan knytas an till fältförlagda studier om studenten gjort sådana. Det självständiga arbetet bör under alla hänseenden ta fasta på studentens samlade kunskaper från programmet och kan därför ha en mer eller mindre historisk inriktning beroende på vilka val studenten gjort och vilka önskemål studenten har. Programinslag: uppsatsen utformas i samråd mellan student och handledare för att passa den profil studenten har på sina studier. Strimma Under programmets gång kommer studenterna att erbjudas att delta i seminarieverksamhet som avser att ytterligare träna färdigheter som har med skrivande (populärt och vetenskapligt) och presentation att göra. I strimman avser vi att ge träning i skriftlig och muntlig presentationsteknik (delar motsvarar sådant som ges inom lärarutbildningen), erbjuda studenterna Humlabseminarier samt inte minst träna populärvetenskapligt skrivande. En del av dessa aktiviteter kommer att göras speciellt för programmet, annat görs tillsammans med våra ordinarie kurser. Studiebesök vid myndigheter eller organisationer kan också bli aktuella, liksom arbetsmarknadsinformation. Dessa aktiviteter är obligatoriska. Översikt över utbildningens kurser: Historisk ingång Idéhistorisk ingång Termin 1: Historia A Idéhistoria A Termin 2: Historia B Idéhistoria B Termin 3 Sociologi A Termin 4 Projektledning 15 hp/organisation och ledarskap I + Juridisk översiktskurs 15 hp Termin 5 Profileringstermin med fältförlagda studier eller valbara kurser Termin 6 Historia C Idéhistoria C
Obligatoriska kurser/baskurser Inriktning historia: Historia A-C Inriktning idéhistoria: Idéhistoria A-C Projektledning eller Organisation och ledarskap (eller motsvarande) 15 hp Juridisk översiktskurs 15hp Valbara kurser Sociologi A (eller motsvarande ) 30hp. Fria kurser Statsvetenskap A (eller motsvarande) 30hp. Examensarbete/Självständigt arbete För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. 4. Behörighet och urval Behörighetskrav För antagning till historisk inriktning krävs standardbehörighet B.1. För antagning till idéhistorisk inriktning krävs grundläggande behörighet. Urval Verket för högskoleservice (VHS) svarar för antagning till programmet. Antagning sker till varje hösttermin. Fördelning betygsurval/högskoleprov: 60/40. 5. Examination och betygssättning Examinationsformer Examination sker normalt i slutet av delmoment, moment eller kurs. Även löpande examinationsformer förekommer individuellt eller i grupp. För detaljer se separata kursplaner. En obligatorisk del i programmet är att studenten ska bygga upp en akademisk portfölj som redovisas och diskuteras återkommande under utbildningen. Studerande som har underkänts i prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som gäller i kursplanen. Betyg Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs, sätts betyg enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. 6. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. 7. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren. Avrådan (frivillig uppgift) Övrigt Regler för hur många poäng en student måste ha tagit för att kunna fortsätta sina studier från en termin till en annan återfinns i respektive kursplaner. För programmet gäller därför att en student måste ha uppnått 30hp i Historia A/Idéhistoria A för att kunna påbörja Historia B/Idéhistoria B, och 30hp i Historia B/Idéhistoria B för att kunna påbörja Historia C/Idéhistoria C. Dispens från detta kan om särskilda skäl föreligger ges av programansvarig. Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 76 67. Texttelefon: 090-786 59 00