IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan Kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång Vi skall öka vår regionala attraktionskraft Vi ska förbättra vår service till kommuninnevånarna och näringsliv Vi ska vara den självklara samordnaren i IT-infrastrukturfrågor Vi ska nå målen i den nationella bredbandsstrategin Genom privat och offentlig samverkan skall alla beredas samma möjlighet till nästa generation bredbandsnät

hösten 2010 Sida 2 (19) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och lagstiftning... 4 2.1 Befintliga strategier...4 2.2 Plan och Bygglagstiftning...4 3 Inventering av kommunens bredband... 5 3.1 Inledning 5 3.2 Befolkning och dess geografiska boende...6 3.2.1 Mariestad...6 3.2.2 Töreboda...7 3.2.3 Gullspång...8 3.3 Befintlig och planerad IT-infrastruktur...9 3.3.1 Nätägare...9 3.3.1.1 Stadsnät MTEAB...9 3.3.1.2 Telia AB och Skanova AB...9 3.3.1.3 Trafikverket ICT... 10 3.3.1.4 Övriga nätägare... 10 3.3.1.5 Trådlösa nät... 10 3.4 Konkurrenssituation... 11 3.4.1 IT-infrastruktur... 11 3.4.2 Tjänster... 11 4 Brister och behov... 11 4.1 Behov av bredband de närmaste åren i kommunerna... 11 4.1.1 Kommunerna... 11 4.1.2 Näringslivet... 12 4.1.3 Hushållen... 13 4.2 Bristområden... 13 4.3 Nedläggning av telestationer... 14 4.4 Områden där nät inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund... 14 4.5 Underlag för prioritering av orter/områden... 14 4.6 Prioriteringsordning för utbyggnad i vår kommun... 14 4.7 Samverkan med andra kommuner... 15 4.8 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad... 16 5 Bredbandsmål... 16 5.1 Bredbandsutbyggnad... 16 5.1.1 Tidplan Etapp 1... 17 5.1.2 Tidplan Etapp 2... 17 5.1.3 Tidplan Etapp 3... 17 5.2 Kalkyl på utbyggnaden... 17

hösten 2010 Sida 3 (19) 1 Inledning Denna IT-infrastrukturplan ska visa kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation. Dokumentet skall också kunna användas av Västra Götalandsregionen som underlag för beslut gällande VGR bredbandsstöd. IT-infrastrukturplanen bygger på resultatet av en förstudie som genomfördes mellan mitten av juni till mitten av oktober på initiativ av MTG-kommunerna. Huvudsyftet med studien var att få en samlad bild av behoven i de tre kommunerna med avseende på bristfällig eller avsaknad av bredbandsinfrastruktur. Förstudien omfattade följande områden: Effektiva satsningar och åtgärder som ökar tillgänglighet till bredband med tillräcklig kapacitet i områden med engagerade kommuninvånare och företag. Beskrivning av hur dessa satsningar och åtgärder ska genomföras samt inventera möjligheter till finansiering. Belys även hur olika medfinansieringar påverkar ägaren ur ekonomisk synvinkel. Beskrivning av roller, ansvar och affärsmodell samt hur framtida arbete med utvecklingsfrågor kring IT-infrastruktur skall säkerställas. Förstudien visade att kommunerna saknar idag den basinfrastruktur av fiber som är nödvändig för att kunna göra effektiva satsningar på landsbygden. Dessa digitala motorvägar kan vara avgörande för kommunernas utveckling den närmaste 20 åren och i studien fick vi ändra uppdraget något och även tittat på hur denna basinfrastruktur kan komma på plats. Detta för att inte bara kunna göra effektiva satsningar på landsbygden men även öka intresset kring och ge incitamentet till att nya fiberföreningar att bildas, vilket bidrar till en succesiv utbyggnad av fibernäten på landsbygden och ger kommunerna långsiktiga förutsättningar för en gynnsammare utveckling. För att få ut full effekt av en satsning av det här slaget så har även roller, ansvar och det framtida arbetet med utvecklingsfrågor kring IT-infrastruktur berörts. Dessa är mycket viktigt områden som behöver utöver förstudien ytterligare belysas för att skapa en tydligare och effektivare organisation kring IT-infrastruktur och dess samordning. Förstudien har trots i sin begränsade omfattning och tid gett tillräckligt med underlag för att kommunerna skall kunna fatta ett beslut om investering i ett stomnät och medfinansiering till fiberföreningar. Rapporten stöder ett beslut om investering och en utveckling av samordning och samarbeten kring frågor rörande IT-infrastruktur.

hösten 2010 Sida 4 (19) 2 Befintliga strategier och lagstiftning 2.1 Befintliga strategier Strategier som ska beaktas vid inventeringen av bredbandsbehoven är den nationella bredbandstrategin och IT-infrastrukturstrategin för Västra Götaland. Mer om Västra Götalands läns IT-infrastrukturstrategi kan nås här. www.vgregion.se/bredband Kommunerna saknar idag en fastslagen strategi för IT-infrastruktur och det är med anledning av detta man genomförde en förstudie och denna ITinfrastrukturplan. Kommunerna har dock långsiktiga målsättningar som kan sammanfattas som följande: Vi ska öka vår regionala attraktionskraft genom satsningar på god IT-infrastruktur Vi ska förbättra vår service till kommuninnevånarna och näringsliv Vi ska vara den självklara samordnaren i IT-infrastrukturfrågor Vi ska nå målen i den nationella bredbandsstrategin 2.2 Plan och Bygglagstiftning Kommunerna har både skyldighet och möjlighet att främja utbyggnad av bredband i områden som av marknaden bedöms olönsamma. Detta följer av den nya plan- och bygglagen (prop. 2009/10:170). Kommuner kommer i och med detta kunna främja bredbands- utbyggnaden på flera olika sätt. Exempel på olika sätt som kommuner kan främja utbyggnaden av bredband är som samhällsplanerare, då kommunerna är skyldiga att beakta behov av utbyggnad, dvs. identifiera underförsörjda områden, i sin översikts och detaljplanering, reservera mark för bredbandsanläggningar m.m. som markägare, då kommunen genom en policy kan klargöra hur tillgången till kommunal mark kan tillgodoses. att verka för samordning av grävningsarbeten och samförläggning av ledningar. att engagera sig i utbyggnad genom samverkan mellan privata och offentliga aktörer av t.ex. byanät. Då kan kommunen stimulera, stödja och tillhandahålla övergripande planeringsstöd. att klargöra med vilken finansiering lokala utbyggnadsprojekt kan komma till stånd. Kommunen kan erbjuda information om olika finansieringskällor som strukturfondsmedel, statliga stödmedel, kommunala och privata medel, samt vilka av dessa som kan komma i fråga. Ny Plan- och bygglag kommer troligtvis sommaren 2011. MTG-kommunerna ser till alternativet att anställa en resurs för detta samordningsarbete som då blir en resurs för kommunutveckling med fokus på den här typen av infrastruktur.

hösten 2010 Sida 5 (19) 3 Inventering av kommunens bredband 3.1 Inledning Mariestad Mariestad är en medelstor kommun med omkring 24 000 invånare. I kommunorganisationen arbetar cirka 2 200 personer inom 150 olika yrken. Mariestad är en vacker sjöstad vid Vänerns strand där kullerstens gator och 1600-talshus samsas med moderna bostadsområden med sjönära lägen. En av stadens stora framtidssatsningar är utvecklingen av hamnområdet, där nya bostäder, affärsstråk och rekreationsmöjligheter växer fram. Göteborgs universitet är en annan spännande del av Mariestads utveckling. Målet är att fler utbildningar ska ta form under de kommande åren. Mariestad har ett rikt näringsliv som domineras av två stora företag inom tillverkningsindustrin; Electrolux Home Products, som tillverkar kyl-och frysskåp, och Metsä Tissue AB, som är marknadsledande i Norden inom mjukpappers- tillverkning. Här finns också SCA Packaging AB, RMIG Sweden AB och Jede AB. Inom IT-området finns Logica Sverige AB. I Lugnås finns Nimbus Produktion AB som bland annat tillverkar Nimbus motorbåtar. Industriell Plåtproduktion AB som bl.a. är underleverantör till fordonsindustrin och Lyrestad Gjuteri AB finns lokaliserade i Lyrestad..Töreboda Töreboda ligger vid Göta kanal, mitt emellan Vänern och Vättern och har drygt 9.000 invånare. Kommunen erbjuder en bra boendemiljö, moderna fritidsanläggningar, närhet till Tivedens nationalpark och ett aktivt föreningsliv. Här finns goda kommunikationer till högskola, samt till Stockholm och Göteborg. Töreboda präglas av ett väl differentierat näringsliv. Här finns kända företag som till exempel Daloc AB som är Sveriges största tillverkare av brand-och säkerhetsdörrar av stål. Källbergs Industri AB är Nordens ledande av äggprodukter. Moelven Töreboda Limträ AB är Sveriges största tillverkare av bärande limträ- konstruktioner för alla typer av byggnader. Westerstrand Urfabrik tillverkar bland annat tidsystem och informationstavlor. I Moholm finns Skaraborgs Städ AB, och i Älgarås Baltic Safety Products AB, störst i Europa på tillverkning av flytvästar. Här finns också Cleano Produktion AB med kemisk tillverkning. Bland övriga företag finns ett flertal verksamma inom elektronik/automation samt flera legotillverkande företag. Gullspång Gullspång är en av Sveriges mindre kommuner med omkring 5300 invånare. I kommunorganisationen arbetar drygt 400 personer. Gullspångs kommun har ett centralt läge vid E 20 och Riksväg 26. Här finns attraktiv och prisvärd tomtmark både för företag och privatpersoner. Vi har ett intressant utbud av lokaler att hyra, många med centralt läge med god tillgång till parkeringsplatser. Inom 45 minuters restid finns tre universitet/högskolor; Skövde, Karlstad och Örebro. Träoch tillverkningsindustri samt transporter är några av de viktigaste branscherna. Vänerply AB är Sveriges största och en av Europas ledande tillverkare av plywood. Produktionen sker i Otterbäcken. Nimoverken AB, Partex AB, Jonsac AB, Plastpetter AB, Gordons Project AB och Zinkano AB är några av de större tillverkande företagen som finns i kommunen. Här finns även några av Sveriges mest framgångsrika rörledningsföretag och flera andra kompetenta service- och hantverksföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren och valdes 2008 till den bästa äldreomsorgen i Sverige.

hösten 2010 Sida 6 (19) 3.2 Befolkning och dess geografiska boende 3.2.1 Mariestad

hösten 2010 Sida 7 (19) 3.2.2 Töreboda

hösten 2010 Sida 8 (19) 3.2.3 Gullspång

hösten 2010 Sida 9 (19) 3.3 Befintlig och planerad IT-infrastruktur För respektive kategori anges närmare beskrivning av infrastrukturen, geografisk utbredning, ägare samt teknisk och kommersiell tillgänglighet. 3.3.1 Nätägare 3.3.1.1 Stadsnät MTEAB Grunden för verksamheten är de två Stadsnäten i Mariestad och Töreboda samt viss infrastruktur i Lyrestad då främst till kommunala verksamheter. För dessa nät finns en gemensam teknisk plattform över vilken det tillhandahålls IP-baserade tjänster och produkter inom transmission och telefoni till kommuner, företag och privatkunder. MTEAB:s nät och plattform har öppnats för andra operatörer, tjänsteleverantörer och samarbetspartners. Ett privatkundkoncept för ett öppet och konkurrensneutralt nät lanseras nu via kommunikationsoperatören Fastbit AB. Utöver de två stadsnäten i kommunhuvudtätorterna Mariestad och Töreboda finns ingen egen infrastruktur med undantag för den ovan nämnda i Lyrestad, dit man har förhyrda förbindelser. Av den andel redovisade fibernät är merparten av de som finns utanför kommunhuvudorterna förhyrda fiberförbindelser. Till Hassle och Lyrestad hyrs förbindelse av Trafikverket (Banverket ICT), till Gullspång, Töreboda och Hova hyrs förbindelser av Telia för kommungemensam trafik. Huvudförbindelsen till MTEAB Stadsnät är ett hyrt fiberpar med VDM-utrustning som terminerar på Skövde Optonät:s site i Skövde där även sammankoppling mot Fastbits övriga delägares nätområden sker. För redundans av tjänster från Fastbit finns en hyrd kapacitet av Telia som terminerar i Lidköping. Ägarförhållanden i MTEAB: Mariestad 88% Töreboda 12% 3.3.1.2 Telia AB och Skanova AB Telia/Skanova har störst andel fiberinfrastruktur i regionen och har även ett avtal med Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Regionnätet (RSB-nätet) avser att knyta samman alla de lokala bredbansandsinvesteringar kommunerna gjort med statliga medel. I MTG-regionen sträcker sig nätet RSB-nätet genom Mariestad, Gullspång och tillbaka ner till Hova. Det finns idag 7 telestationer som är utan bredband, 6 stationer med radioanslutning samt 17 stationer med fiberanslutning

hösten 2010 Sida 10 (19) Historiskt sett har det visat sig att det på längre sikt i många fall varit mer kostnadseffektivt att anlägga egen fiberinfrastruktur än att hyra den av Telia/Skanova. Det har också visat sig att det oftast varit besvärligt och inte helt problemfritt att ha Telia/Skanova som leverantör, en bild som förstärkts under den tidigare nämnda förstudien. Telia/Skanova har under förstudien kontaktats men har varken kontaktperson som kan svara på frågor eller möjlighet att ge lösningsförslag eller priser. Följande svar erhölls från Telia/Skanova vid förfrågan: Inom Telia-koncernen och affärsområdet pågår utredningsarbete hur vi skall satsa framåt med fiberutbyggnad i landet men denna är ännu inte klar. I maj beslutade också PTS om skyldigheter för Telia Sonera på bredbandsmarknaden vilket gör att frågan är komplex och aviserade prisregleringar inom området lär komma efter årsskiftet. Detta sammantaget gör att det är svårt att hitta rätt kontaktpersoner i denna typ av frågor som Du/Ni vill diskutera kring. Vidare har Västra Götalandsregionen tagit upp en diskussion med Telia/Skanova gällande frågor kring avtalet som rör huruvida man har rätt till andra avlämningspunkter än de i kommunhuvudorterna. Har man inte det är Regionnätet inte användbart för att ta in fiberföreningar eftersom man måste då måste utgå från kommunhuvudorterna för att dra fram anslutningspunkter vilket både blir kostsamt och ökar sårbarheten för accessnäten. Telia/Skanova kan därför inte framhävas som ett alternativ till en egen utbyggnad men som ett komplement för redundans vid senare behov. Det är också viktigt att skapa att skapa divergens i regionen för en sundare konkurrenssituation. 3.3.1.3 Trafikverket ICT (tidigare banverket) Trafikverket ICT har infrastruktur längs med banvallarna men även här är det svårt att få tillgång till anslutningspunkter där behoven finns eller uppstår. De vill ogärna bryta upp fiber utmed sträckningarna och medger endast anslutning i orter där anslutningspunkter redan är upprättade. Infrastrukturen är därför endast lämpad för transport mellan orter med anslutningspunkter och kan vara ett gott komplement där redundans önskas eller behövs. 3.3.1.4 Övriga nätägare De övriga nätägare som identifierats är Com hem med kabel-tv nät i Mariestads kommun, övervägande andel av nätet finns i kommunhuvudorten. 3.3.1.5 Trådlösa nät i kommunen Idag finns en nätägare med trådlöst nät i regionen, CSIT som har Wimax. Gula punkter: Områden med trådlösa områdesnät Kapacitet ca 0,5-2,0 mbps

hösten 2010 Sida 11 (19) 3.4 Konkurrenssituation Här redovisas i vilken omfattning hushåll och näringsliv i olika delar av kommunen har möjlighet att välja nät- respektive tjänsteoperatör. 3.4.1 IT-infrastruktur Telia/skanova har en markant dominans och äger idag övervägande del av infrastrukturen till telestationerna och till slutkunderna. Idag finns mycket små om ens några valmöjligheter gällande infrastrukturen. Det finns dock ytterligare 1 ägare av infrastruktur där stationerna är anslutna vi radiolänkar och ADSL sista biten via Skanova kopparaccesser, Csit AB som nu ägs av Quadracom Networks AB. 3.4.2 Tjänster Idag kan hushåll och näringsliv i olika delar av kommunen välja tjänster från främst Telia. I de stationer där Quadracom networks (Csit) finns kan man välja mellan följande tjänsteleverantörer: Fastbit, Riksnet, Sappa, Tele2. 4 Brister och behov 4.1 Behov av bredband de närmaste åren i kommunerna 4.1.1 Kommunerna I november lanserade Sverige sin nationella bredbandsstrategi. Målet är att Sverige skall ha 40 % av alla hushåll och företag anslutna till 100 Mbit/s år 2015. År 2020 skall siffran ha ökat till 90 %. Vidare har en ny plan- och bygglag lagts fram (prop. 2009/10:170) som framhäver att kommunerna har både skyldighet och möjlighet att främja bredbandsutbyggnaden på flera olika sätt. För att nå målen i den nationella bredbandsstrategin behöver kommunerna ta egna initiativ för att intensifiera bredbandsutbyggnaden då marknaden inte kommer att göra detta. Vidare så är utvecklingen av IT-infrastrukturen en avgörande faktor i regionens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga och attraktiva. Man behöver också skapa förutsättningar för att kunna ta till vara på de privata initiativen och viljorna (fiberföreningar) att bygga accessnät på landsbygden. Kommunerna saknar idag ett sammanhållande regionnät och därmed också möjligheter att på ett tillfredställande sätt kunna ansluta fiberföreningar, jordbruk och övriga företag. Utanför kommunhuvudtätorterna saknas divergens på fiberinfrastruktur vilket nu har visat sig vara ett hinder, dessutom täcker dessa befintliga fiberinfrastrukturer inte de områden där behoven är störst. Det har också uppstått hinder på olika sätt genom att ägare av den i regionen befintliga infrastrukturer ej visat samarbetsvilja att överhuvudtaget diskutera tillträde. De kommunala intressena skall också beaktas där äldreomsorg, skolor och utvecklingsområden är mycket viktig för den kommunala servicen och skapande av nya arbetstillfällen via nyetableringar och expansion av företag. Dessa kommunala verksamheter och företag är i allt större behov av en kraftfull och framtidsäker infrastruktur för digitala tjänster. Nya möjligheter till samverkan och samarbeten blir också möjliga genom att ansluta MTG-kommunernas regionnät med Västlänk. Det är inte enskilda små områden som saknar bredband med tillräcklig kapacitet utan sammantaget kan man konstatera att här behövs en strategi för en total och heltäckande utbyggnad av fibernät i alla tre kommunerna.

hösten 2010 Sida 12 (19) Källa: Kommunikationsmyndigheten PTS, 17 mars 2010. 4.1.2 Näringslivet Detta är en kort översikt över några av de som har intresse av en förbättrad infrastruktur för elektronisk kommunikation. Många av dessa har under den tidigare förstudien kontaktats i syfte att få en samlad bild av behov och prioritetsordning för en utbyggnad av ett fibernät i kommunerna. Företag - Lantbruk - Bostadsbolag - Vänerply AB - Industriell Plåtproduktion - Lyrestad Gjuteri AB - AB Göta Kanalbolag - Cleano Produktion AB - Baltic Safety Products AB - Swemek AB - Swedish Concern Consulting AB - Wiksala HB - Nimbus produktion AB - Astando AB - Företag inom turistnäringen - Övriga företag. Kommersiella intressen och aktörer - Mteab - Fastbit - Trafikverket ICT (f.d. Banverket ICT) - Fortum - Triventus - Fibronic (konkurs i juli 2010) - TeliaSonera/Skanova

hösten 2010 Sida 13 (19) 4.1.3 Hushållen Intresset är stort och under det senaste året har det succesivt påbörjats aktiviteter ute på landsbygden. Några har kommit långt andra är i startgroparna men det visar på ett växande intresse och behov som MTG-kommunerna måste möta och ta till vara på. Byalag, föreningar och områden - Böckersboda byalag - Boda Bygdegårdsförening - Torsö byalag - Norra Vadsbo Fiber Ekonomiska förening - Fredsberg byalag och stråket upp mot Hajstorp - Bredbolets Bygdeförening och stråket upp mot Myrhult - Lagerfors - Tåtorp och stråket mot Ekeskog - Borrud - Lugnås (kontakter tagna med intresseorganisationerna) - Sjötorp (Kontakter tagna med intresseorganisationerna) Följande har fått ideutvecklingscheck: Färed, Böckersboda samt Hallerud-Bredebolet. Ansökan om ideutvecklingscheck är inlämnad av: Fredsberg-Hajstorp samt Myrhult, beslut om dessa tas i nästa vecka. Färed, sedemera Norra Vadsbo Fiber har även fått vanligt projektstöd. 4.2 Bristområden Här beskrivs vita och grå fläckar, radiolänkanslutna telestationer samt andra områden där det finns dålig täckning av bredband. Här beskrivs även områden som idag har godkänd täckning med ADSL eller liknande men där framtida krav gör att en utbyggnad bör ske. Det finns idag 7 stationer som saknar fiberanslutning eller radiolänk och därmed saknar de även ADSL. 8 stationer är radiolänkanslutna och är därmed begränsade. Dessa klarar ej dagens och ännu mindre framtida krav. Några av dessa har även trådlösa spridningsnät. 17 stationer har fiberanslutning men i många delar av kommunen är kopparnätet undermåligt vilket föranleder att man måste utgå ifrån att merparten av dessa ej klarar framtida krav.

hösten 2010 Sida 14 (19) 4.3 Nedläggning av telestationer TeliaSonera planerar att lägga ned ca hälften av de 2000 kopparanslutna telestationer som finns. Inga fiberanslutna telestationer läggs ner. Det finns dock ändå möjlighet att dra fiber till några av dessa kopparanslutna telestationer. Även om en telestations kopparaccessnät läggs ned så småningom kommer fiberpunkten att finnas kvar där sådana finns. Telestationernas roll blir all mindre viktig och deras placeringar är oftast inte optimala. Den nya generationens fiberinfrastruktur bör och kan byggas med så hög grad av passiva komponenter som möjligt, detta ger en högre driftsäkerhet. Detta medför att behovet av teknikutrymmen minskar och flexibiliteten ökar samtidigt som anläggnings-, underhålls- och driftkostnader minskar. Det ger också en högre driftsäkerhet då man inte är lika känslig för strömavbrott, mindre aktiv utrustning används samt minskade energikostnader då man varken behöver kyla eller värma teknikutrymmen och teknikbodar. Den idag tillgängliga PON-tekniken medför att ingen aktiv utrustning behöver placeras ut på landsbygden och därmed har telestationerna spelat ut sin roll. Dessutom minskar behovet av mängden fiber till hälften jämfört med traditionellt switchade nät. 4.4 Områden där nät inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund I den förstudie som genomförts framgår dessa områden och att utbyggnad av nät inte kommer att ske på marknadsmässiga grunder. Behovet av fiberpunkter i olika områden växer alltmer fram då nya fiberföreningar startar upp. 4.5 Underlag för prioritering av orter/områden Underlaget för prioriteringarna utgörs av den förstudie som genomfördes Juni-oktober 2010. Prioriteringarna är de fiberföreningar, företag och kommunala verksamheter och intressen som identifierats i förstudien. 4.6 Prioriteringsordning för utbyggnad i vår kommun Som tidigare nämnts så är intresset och behovet stort över hela MTG-regionen. Här ges ett förslag till prioriteringsordning utefter det material och uppgifter som samlats in under förstudien. Utbyggnaderna är indelade i tre kategorier, stamnät, anslutningspunkter och accessnät. *Stamnät, benämningen på den funktionskritiska delen av ett telefon-, data- eller elnät. Stamnätet har ofta mycket hög överföringskapacitet och förgrenar sig sedan i underordnade nät. Inom datanät benämns stamnätet ofta med den engelska termen backbone (som ibland till och med översätts till ryggradsnät) och utgör då den centrala delen av ett datornät dit lokala nät ansluts. Byggs med fiberoptik och har hög överföringskapacitet. **Anslutningspunkt, benämningen på den del av nätet som förbinder stamnätet med accessnätet inklusive överlämningspunkten. En anslutningspunkt kan ansluta flera accessnät. Byggs med fiberoptik och har hög överföringskapacitet. ***Accessnät, benämningen på det spridningsnät som förbinder fastigheterna via ett områdesnät med anslutningspunkten mot stamnätet. Dessa accessnät kan utgöras av kommunala verksamheter, byalag (fiberföreningar), företag.

hösten 2010 Sida 15 (19) Vid utbyggnad etappvis bör hänsyn tas till de fiberföreningar och företag som har störst behov av en anslutning inom 1 år. Det finns idag redan en förening som har kommit så pass långt att de är redo att söka statligt stöd för utbyggnad av ett fibernät, de är beroende av kommunerna då kommunal medfinansiering är ett krav för det statliga stödet och de är också beroende av att det finns en anslutningspunkt att ansluta till. Att nå angränsande kommunen Karlsborg och BÖSAB (Bredband Östra Skaraborg) bör också ha en hög prioritet då redundans och samverkan är viktiga faktorer. Redundans för att säkerställa god kvalitet och säkerhet samt samverkan med andra kommuner för att möjliggöra effektivitetsvinster genom t.ex. samkörning av olika administrativa system, telefoni med gemensam växel, m.m. och därmed sänka kostnader. Det kan också medföra bättre möjligheter att ansluta vissa områden som t. ex. Hallerud. När stamnätet succesivt byggs kan man börja se till behoven i utvecklingsområden och andra kommunala intressen samt de byalag som nu är på väg att bildas och har en startsträcka på 6 månader till 1 år. Prioritetsordningen för anslutning av accessnät styrs av om stamnät finns inom rimligt avstånd så att en anslutningspunkt kan byggas. Därmed så styrs hela prioritetsordningen för en fiberutbyggnad inom MTG-regionen av att ett stamnät byggs och om möjligt att stamnätet byggs med hänsyn till de accessnät som först är redo att ansluta. 4.7 Samverkan med andra kommuner De tre kommunerna Gullspång, Mariestad och Töreboda har byggt upp ett omfattande samarbete i en rad viktiga frågor. Flera nämnder och förvaltningar är gemensamma, vilket både minskar kommunernas sårbarhet och ger en högre effektivitet. Samarbetet innebär att politiker från alla tre kommuner sitter på gemensamma nämndsmöten och beslutar om vad förvaltningarna ska arbeta med. Personalen på de gemensamma förvaltningarna arbetar för alla tre kommuner. Gemensamma verksamheter Energirådgivningen administreras av Mariestads kommun och ansvarig nämnd är kommunstyrelsen. Energirådgivarna har kontor i alla tre kommuner. IT-nämnden med tillhörande IT-avdelning administreras av Töreboda kommun. Kontoret finns i Töreboda. Lönenämnden med tillhörande lönekontor administreras av Gullspångs kommun. Kontoret finns i Hova. Miljö- och byggnadsnämnden med tillhörande miljö- och byggnadsförvaltning administreras av Mariestads kommun. Förvaltningen har sitt kontor i Mariestad. Säkerhetssamordningen administreras av Gullspångs kommun och ansvarig nämnd är kommunstyrelsen. Säkerhetssamordnarna har kontor i alla tre kommuner. Tekniska nämnden med tillhörande teknisk förvaltning administreras av Mariestads kommun. Förvaltningen har sitt kontor i Mariestad. Samverkan inom Skaraborgs kommunalförbund I förbundet samverkar 15 kommuner för att utveckla Skaraborg, för att tillvarata medlemskommunernas intressen samt för att använda de gemensamma resurserna effektivt. Förbundet är den gemensamma arenan där vi samordnar arbetet med utvecklingsfrågor för att Skaraborg skall vara väl rustad att möta framtiden. De fem fokusområden som man arbetar inom är: Näringsliv, kunskapsutveckling, infrastruktur, kultur och hälsa.

hösten 2010 Sida 16 (19) 4.8 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gatu- eller ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband studeras. MTG-kommunerna har som målsättning att inom rimlig tid möta kraven på samordningsansvaret i enlighet med den nya plan- och bygglagen som träder i kraft under 2011. Samordningsansvar, Kommunerna har både skyldighet och möjlighet att främja utbyggnad av bredband i områden som av marknaden bedöms olönsamma. Detta följer av den nya plan- och bygglagen (prop. 2009/10:170). Kommuner kommer i och med detta kunna främja bredbandsutbyggnaden på flera olika sätt. Exempel på olika sätt som kommuner kan främja utbyggnaden av bredband är som samhällsplanerare, då kommunerna är skyldiga att beakta behov av utbyggnad, dvs. identifiera underförsörjda områden, i sin översikts och detaljplanering, reservera mark för bredbandsanläggningar m.m. som markägare, då kommunen genom en policy kan klargöra hur tillgången till kommunal mark kan tillgodoses. att verka för samordning av grävningsarbeten och samförläggning av ledningar. att engagera sig i utbyggnad genom samverkan mellan privata och offentliga aktörer av t.ex. fiberföreningar/byanät. Då kan kommunen stimulera, stödja och tillhandahålla övergripande planeringsstöd. att klargöra med vilken finansiering lokala utbyggnadsprojekt kan komma till stånd. Kommunen kan erbjuda information om olika finansieringskällor som strukturfondsmedel, statliga stödmedel, kommunala och privata medel, samt vilka av dessa som kan komma i fråga. MTG-kommunerna kommer att se till alternativet att anställa eller hyra in en resurs för detta samordningsarbete som då också blir en resurs för kommunutveckling med fokus på den här typen av infrastruktur samt en beställarkompetens gällande IT-infrastrukturfrågor. 5 Bredbandsmål Vi skall öka vår regionala attraktionskraft Vi ska förbättra vår service till kommuninnevånarna och näringsliv Vi ska vara den självklara samordnaren i IT-infrastrukturfrågor Vi ska nå målen i den nationella bredbandsstrategin 5.1 Bredbandsutbyggnad Utbyggnaden av målnätet inom kommunen är tänkt att ske etappvis enligt den fastlagda prioriteringen i kapitel 4.6 med följande etapper.

hösten 2010 Sida 17 (19) 5.1.1 Etapp 1, tidplan Tidpunkt våren 2011 1. Hasslerör-Färed Anslutningspunkt 2. Mariestad-Moholm Stamnät 3. Lyrestad-Böckersboda Anslutningspunkt 4. Moholm-Kommungräns Karlsborg Stamnät 5.1.2 Etapp 2, tidplan Tidpunkt Höst 2011 Vår 2012 1. Moholm-Töreboda Stamnät 2. Töreboda-Hova Stamnät 3. Hova-Gullspång Stamnät 4. Väg 201-Lagerfors Anslutningspunkt 5. Väg 300-Älgarås Anslutningspunkt 5.1.3 Etapp 3, tidplan Tidpunkt Höst 2012 1. Gullspång-Lyrestad Stamnät 2. Hasslerör-Torsö Anslutningspunkt (10km) 3. Väg 200-Myrhult Anslutningspunkt 4. Väg 201-Jordstorp Anslutningspunkt 5. Mariestad-Lugnås Anslutningspunkt(10km) 5.2 Kalkyl på utbyggnaden Mall för olika typer av kostnader finns nedan Fiberhyra kalkyleras till 5 kr/m/år vid kontrakt på 10 år. Nyförläggning av fiber kan kalkyleras med ett genomsnittspris på 200 kronor per meter inkluderande alla arbeten och fiberkabel i landsbygd. Vid mycket ideellt arbete kan priset bli mindre än hälften. Radiolänkhopp med två länkarför kapacitet på 300-400 Mbit kalkyleras till 250 tkr exklusive mast. Eventuell mast kan kalkyleras till 250-750 tkr beroende på höjd, elektronikbod, ström, värme etc En cell för 3G/4G mobilt bredband i befintlig mast kalkyleras till 250 tkr. En mast inkl trådlöst bredband/mobilt bredband kalkyleras till 1.000 tkr/st ADSL2+ / VDSL 2, ny uppbyggnad i en vit/grå fläck kan kalkyleras till 250 tkr Teknikbodar kostar ca 75 000-100 000 med etablering och el-abonnemang, i ett passivt optiskt nät behövs inga teknikbodar.

hösten 2010 Sida 18 (19) Stamnät: De uppskattade investeringarna för stamnätet är baserat på ett genomsnittligt pris i regionen och hänsyn har inte tagits till berg och andra faktorer som kan påverka totalkostnaden. Sträcka: längd i m: pris/m: Investering: Mariestad-Moholm 19000 165 3 135 000 Moholm-Töreboda 16000 165 2 640 000 Töreboda-Hova 20000 165 3 300 000 Hova-Gullspång 21000 165 3 465 000 Moholm-Kommungräns Karlsborg 13000 165 2 145 000 Lyrestad-Sjötorp 5300 165 874 500 Sjötorp-Gullspång 19000 165 3 135 000 Projektering och projektledning 1 300 000 Totalt stamnät: 113300 19 994 500 Övrigt antal: pris/st investering: sling-/avtappningsbrunnar 20st 20 4000 80 000 Körbar markbrunn 5 9000 45 000 Övrigt 25 000 Totalt övrigt stamnät: 150 000 Anslutningspunkter: Anslutningspunkter byggs endast på begäran från ett byalag som har kommit så långt att de är redo att söka pengar för sitt accessnät. Stöd finns att söka för utbyggnad av anslutningspunkter, dessa redovisas i förstudien rapport del 2. Nedan redovisas i förstudien förväntade anslutningspunkter, idag har ytterligare några områden sökt utvecklingspengar från Leader norra Skaraborg. Byalag: längd i m: Pris/m: Investering Färed 2500 165 412 500 Böckersboda 1500 165 247 500 Lagerfors 900 165 148 500 Myrhult 6800 165 1 122 000 Torsö 10000 165 1 650 000 Jordstorp 1800 165 297 000 Projektering och projektledning 283 000 Totalt: 4 160 500

hösten 2010 Sida 19 (19) Aktiv utrustning: MPLS antal pris/st summa ESS-1 3 120 000 360 000 MDA 10 x 1Gbps 3 50 000 150 000 SFP 40 km 6 1 000 6 000 GPON OLTchassie i skåp 3 115 000 345 000 4-portar kort 3 52 000 156 000 Likriktare inkl UPS 3 30 000 90 000 Totalt: 1 107 000 Accessnät: Det är idag omöjligt att veta eller förutsäga hur stor del investeringsmedel som kommunerna behöver för den medfinansiering som krävs för att byalagen skall kunna få stöd för sina utbyggnader av fibernät på landsbygden. Det krävs en kontinuerlig dialog med byalagen och att kommunerna avsätter investeringsmedel som beredskap när byalag är redo att söka stöd. Det vore rimligt att i kommunernas internbank reservera 3 miljoner kr 2011 för medfinansieringar och de medel som inte nyttjas kan föras över till nästa år. Med en närmare dialog med byalagen och en högre grad av samordning från kommunernas sida så kommer man att få en tydligare bild av behoven och aktiviteterna på landsbygden gällande fiberutbyggnad och hur stor del ytterligare medel till medfinansiering som krävs. Sammanfattning av investeringsbehov. Stamnät 20 150 000 kr Anslutningspunkter 4 160 000 kr Accessnät 3 000 000 kr Aktiv utrustning MPLS 550 000 kr Aktiv utrustning GPON 600 000 kr Totalt: 28 500 000 kr