Fibernätsutbyggnad i Mariestads och Töreboda kommuner

Transkript

1 Fibernätsutbyggnad i Mariestads och Töreboda kommuner Projekt med stöd från VGR

2 Planen togs aldrig formellt eftersom Gullspång valde en egen modell. Grunderna användes dock när ansökan till VGR om stöd reviderades.

3 Redan

4 Exempel från förstudien

5 Presentation Etapp 1: Tidpunkt våren Hasslerör-Färed Anslutningspunkt 2. Mariestad-Moholm Stamnät 3. Lyrestad-Böckersboda Anslutningspunkt 4. Moholm-Kommungräns Karlsborg Stamnät Etapp 2: Tidpunkt Höst 2011 Vår Moholm-Töreboda Stamnät 2. Töreboda-Hova Stamnät 3. Hova-Gullspång Stamnät 4. Väg 201-Lagerfors Anslutningspunkt 5. Väg 300-Älgarås Anslutningspunkt Etapp 3: Tidpunkt Höst Hasslerör-Torsö Anslutningspunkt (10km) 2. Väg 200-Myrhult Anslutningspunkt 3. Väg 201-Jordstorp Anslutningspunkt 4. Mariestad-Lugnås Anslutningspunkt(10km)

6 Råd okt 2010

7 Projektplanen nov 2012 juni 2013

8 Jämförelse Då & Nu

9 Föreningsläget Mars 2015 Se även:

10 Ekonomisk förening. Inträde och utträde sker utan medverkan av myndighet och regleras i stadgarna. Föreningen får inte vägra någon inträde som medlem om det inte finns särskilda skäl*. En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen (EFL 3:1, 4). * I SOU 2010:90 föreslås ändringar i denna öppenhetsprincip innebärande att medlemskap ska kunna vägras om det skulle innebära ekonomiska risker för föreningen att anta medlemmen. Om man t.ex. skulle behöva bygga ut bredbandsnätet för att en person ska kunna bli medlem finns det nog särskilda skäl för att vägra medlemskap redan med dagens lagstiftning. (Ur Lantmäteriets skrift om jämförelser mellan olika föreningsformer. Mars 2011) 3 kap. Föreningens medlemmar m. m. 1 En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.

11 Landsbygdsfiber Nätläget

12 Landsbygdsfiber Nätläget

13 Landsbygdsfiber Nätläget

14 VGR bredbandsstöd (Kommun/VGR delar finansiering) Grundprincipen Men vad händer om. Landsbygdsprogram Kanalisationsstöd Befintlig fiberstruktur Ny fibersträckning AP Fiberförening i landsbygd bygger accessnätet Fiberanslutningspunkt Antag att en aktör anlägger en kanalisation som sedan hyrs eller köps av en annan leverantör. Vilken aktör skulle vara beredd att satsa pengar i en sådan kanalisation utan att få en affärsmässig avkastning på sin insats?

15 För att nå de nationella bredbandsmålen och för att stimulera utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur är Sveriges kommuner betydelsefulla. Utgångspunkten i regeringens bredbandsstrategi är att bredband byggs och tillhandahålls av marknaden och kommunerna ska träda in först när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger. För att nå regeringens bredbandsmål behöver regeringens strategi brytas ner till en lokal strategi som är anpassad till respektive kommun och till de förutsättningar som råder i respektive kommun.

16 Råd om en strategi Kommunerna har idag ett ansvar att endast träda in när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger och att då främja konkurrensen mellan aktörerna samt att tillämpa lika och ickediskriminerande villkor. I arbetet med att bedöma på vilken nivå effektiv konkurrens kan råda måste givetvis hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar. Samordning mellan utbyggnad av bredband och utbyggnad av vägar, vattenoch avlopp, el, fjärrvärme, vindkraft och annan infrastruktur som är möjlig att samförlägga. Finansieringsmöjligheter och villkor för att utnyttja offentliga stödmedel. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller grävsamordningsprocessen i kommunen. Konkurrensaspekter i kommunens styrning av eventuella kommunalägda bolag.

17 så hur går vi vidare? Vad händer när landsbygdsprogrammet drar igång? Finns det oklarheter i stödreglerna? Hur kan vi underlätta för fiberföreningar? Hur hantera föreningar med låg anslutningsgrad? Hur ska föreningslösa befolkningsområden hanteras? Hur gör vi med den riktigt glesa glesbygden? Hur når vi konkurrensneutralitet? Viktigaste fortsatta stegen att ta? Vad kan kommunen förväntas svara för? Vem bör finansiera vad? Vad mer behöver vi göra eller tänka på?