Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kompetensförsörjning i Cancervården kompetensförsörjning ur ett processperspektiv Maj 2015
EN NYCKELFRÅGA FÖR FRAMTIDENS SJUKVÅRD Tillgången på personal med rätt kompetens är en nyckelfråga för att klara framtidens cancervård. I detta dokument sammanfattas den analys av kompetensförsörjningen i Västra sjukvårdsregionen som genomfördes vid Regionalt cancercentrum väst under 2014. Analysen utgår från ett processperspektiv och har genomförts av Viktoria Stalfors, HR-specialist i Västra Götalandsregionen, tillsammans med regionala processägare och vårdprocessgrupper. Dokumentet är ett underlag till den regionala utvecklingsplanen. Resultaten av den inventering som har gjorts pekar på brister i kompetensförsörjningen. Eftersom en del av uppgifterna, i kraft av fattade beslut såsom regionuppdrag redan är inaktuella, belyser rapporten också på svårigheterna att formulera långsiktiga planer utifrån punktanalyser. Rapporten leder fram till formuleringen av en regionövergripande strategi för kompetensförsörjning ur ett processperspektiv som kompletterar ansvaret som ligger i linjeorganisationens ansvar för resursplanering på kort och långsikt. Nils Conradi Verksamhetschef Regionalt cancercentrum väst Regionalt cancercentrum väst Post: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg Besök: Medicinaregatan 18 G Telefon: 010-441 28 23 Fax: 031-20 92 50 E- post: info@rccvast.se www.rccvast.se Ett samarbete i Västra Sjukvårdsregionen
Innehållsförteckning DEL 1: REGIONAL STRATEGI... 4 1.1. Regional strategi för kompetensförsörjning ur ett processperspektiv... 4 DEL 2: INVENTERING AV NULÄGE 2014... 6 2.1 Primärvård... 6 2.2 Barncancer... 8 2.3 Bröstcancer... 11 2.4 Primärtumör okänd... 16 2.5 Blodcancer (Leukemi, lymfom, myelom)... 17 2.6 Primära tumörer i centrala nervsystemet... 21 2.7 Tyreoideacancer och Huvud-Halscancer... 25 2.7.1 Tyreoideacancer... 25 2.7.2 Huvud-halscancer... 27 2.8 Kolorektalcancer... 30 2.9 Koloskopi... 31 2.10 Lungcancer... 31 2.11 Malignt melanom... 34 2.12 Mammografi... 37 2.13 Palliativ vård... 38 2.14 URO-onkologi... 42 2.14.1 Blåscancer... 42 2.14.2 Peniscancer... 43 2.14.3 Testikelcancer... 43 2.14.4 Njurcancer... 44 2.14.5 Prostatacancer... 47 2.15 Övre Gastro-cancer... 50 2.15.1 Esofagus- och ventrikelcancer... 50 2.15.2 Pankreascancer... 53 2.15.3 Lever- och gallvägscancer... 55 2.15.4 Neuroendokrina buktumörer och buksarkom... 59 2.16 Kompetensförsörjning - sammanställning från processägarinternat 23 okt 2014. 62 2.16.1 Reflektion... 62 2.16.2 Prioritering... 63 2.16.3 Följande verktyg behövs för att fortsätta arbeta vidare... 69 2.16.4 Vad kan RCC stötta upp med?... 69 DEL 3: EXEMPEL KOLOREKTALCANCER... 70 3.1 Summering processturné kolorektalcancer... 70 3
DEL 1: REGIONAL STRATEGI 1.1. REGIONAL STRATEGI FÖR KOMPETENS- FÖRSÖRJNING UR ETT PROCESSPERSPEKTIV Kompetensförsörjning inom cancersjukvården har sin utgångspunkt i Ledningssystem för kompetensförsörjning Svensk Standard SS 624070, som beskriver ett processorienterat arbetssätt för att försörja organisationen med rätt kompetens. Kompetensförsörjningsprocessen kan beskrivas som en årlig process som är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av de mål som formuleras i och för verksamheten. Kompetensbehovet måste därför anpassas efter verksamhetens kunskapsutveckling och ekonomiska ramar. Utöver att identifiera kompetensbehov för cancersjukvården på kort och lång sikt och föreslå åtgärder, så är den stora utmaningen att skapa en styrning och lärande samt hitta samarbetsformer som stödjer ett processorienterat och värdebaserat arbetssätt. Samtliga förvaltningar som berörs har en funktionell linjeorganisation där verksamheten planeras och resurser fördelas utifrån respektive förvaltning, verksamhet och avdelning. Processorienterat arbete innebär att titta på organisationen ur ett horisontellt perspektiv och cancerprocesserna skär ofta genom flera verksamheter och även olika sjukhus. Det innebär att det kan finnas konkurrerande målsättningar, krav och behov som motverkar processarbetet och målsättningarna inom cancersjukvården. Inom projektet gjordes en kompetensinventering (del 1) och en prioritering av insatser för ökad rekrytering och bibehållande av kompetens (del 2). I denna rapport finns också ett exempel på hur kompetensförsörjning ur ett processperspektiv kan överföras till linjeorganisationen i lokala dialogmöten. Sammanfattningsvis konstateras att det som bör vara RCCs och de regionala processägarnas specifika bidrag är att a) formulera funktionella krav på olika vårdenheter utifrån ett processperspektiv samt b) att medverka vid utvärderingen och uppföljning. Det ställer extra stora krav på att föra en konstruktiv dialog som skapar samsyn, så att verksamhetsföreträdare fattar beslut i linje med cancerprocessens mål. 4
Inriktning för fortsatt strategiskt arbete: Den regionala utvecklingsplanen inkluderar övergripande inriktningsmål för kompetensförsörjningen. Detta blir ett enhetligt sätt att lyfta kompetensförsörjningsfrågan i olika forum, exempelvis sektorsråden. Arbetet inom RCC innebär att analysera och ge verksamheten beslutsunderlag utifrån ett processperspektiv. Verksamheten ansvarar för att planera och genomföra åtgärder. RCC följer upp resultatet och tar med sig det in i nästa analysfas. Bra om det utses lokala processägare som kan hjälpa till att föra dialogen med verksamhetsföreträdare. Formulera funktionella krav för respektive process, så att en basal nivå finns. Regionala och lokala vårdprocessdialoger är de främsta forumen där analys presenteras och uppföljning sker. Viktigt att verksamhetschefer deltar vi de lokala mötena. 5
DEL 2: INVENTERING AV NULÄGE 2014 2.1 PRIMÄRVÅRD För att förstå betydelsen av allmänläkare för cancervården, måste man känna till att majoriteten av alla cancerfall, cirka två tredjedelar, diagnosticeras inom primärvården även om den slutliga diagnosen och behandlingen sker på sjukhus eller specialistklinik (1-5). Dock är cancer en sällsynt fågel i allmänläkarens vardag, och varje år diagnosticerar en heltidsarbetande allmänläkare ett fall av vardera kolorektal- bröstoch prostatacancer samt en lungcancer vartannat år (1, 6). För de flesta cancerformer gäller att tidigare diagnos innebär tidigare insatt behandling och i de flesta fall bättre prognos för patienten. Enligt ett riksdagsbeslut som resulterat i 5 Hälso- och Sjukvårdslagen ska befolkningen ha rätt att välja en fast läkare i primärvården. För att kunna leva upp till det kravet sattes målet att det 2008 ska finnas en läkartäthet i primärvården motsvarande en fast läkare per 1500 listade patienter. Utifrån detta beslut gjorde Läkarförbundet en undersökning av allmänläkarbemanningen i form av en enkät som besvarades av verksamhetschefer i primärvården hösten 2012. Resultatet presenterades i Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning våren 2013 (7). Undersökningens huvudresultat var: 1. Det saknas 1400 heltidsarbetande specialistläkare i primärvården (30 procent) för att nå det mål riksdagen slagit fast för år 2008. 2. Nuvarande antal ST- läkare vid vårdcentralerna är otillräckligt för att täcka det framtida behovet av specialistläkare i primärvården. Om vårdcentralernas uppdrag är oförändrat till år 2017 måste antalet ST-läkare öka med 50 procent. Om uppdraget utökas så det krävs en specialist per 1500 listade i befolkningen behöver antalet ST-läkare nästan fördubblas. I rapporten angav verksamhetscheferna för vårdcentralerna i VGR att år 2012 fanns 143 vakanser och 43 procent av verksamhetscheferna angav att de både hade råd och behov att anställa fler specialistläkare. En ögonblicksbild en tisdag i oktober/ november 2012 visade att 40 procent av vårdcentralerna i VGR anlitat hyrläkare. Socialstyrelsens Nationella planeringsstödet 2013 gjorde prognosen vad gäller läkare att antalet specialister totalt sett kommer att öka med 18 procent fram till 2025, men antalet allmänläkare väntas minska med 32 procent fram till år 2025 om prognosens förutsättningar infrias (8). Allmänmedicin är den specialitet som har högst andel i åldersgruppen 55 år och äldre. Orsaken till minskningen av allmänläkarkåren analyseras inte närmare. Men den huvudsakliga bakgrunden är troligen både åldersfördelningen och att ST-utbildningen inte dimensioneras utifrån avgångarna. Hur ser behovet av allmänläkarspecialister ut för Västra Götalandsregionen? Enligt beräkningar i Cognos planning från HR-strategiska avdelningen på regionkansliet, är bristen för år 2014 på distriktsläkare/specialist i allmänmedicin och ST- läkare 129 tillsvidareanställda årsarbetare. Prognosen för år 2021 är en brist på 400 specialister i allmänmedicin. Dock har man i prognosen från och med åren 2019-2021 endast gjort en uppskattning av personalomsättningen och inte alls räknat på pensionsavgångar eller nytillskott av ST- läkare. 6
Det finns ingen anledning att tro att de nationella prognoserna vad gäller allmänläkarbehov gjorda av Socialstyrelsen och Läkarförbundet inte gäller för Västra Götalandsregionen. Därför uppskattar jag att det verkliga underskottet i Västra Götalandsregionen av allmänläkarspecialister inkl. ST-läkare fram till år 2021 inte är 400, utan mist 30 procent högre det vill säga 520 tillsvidareanställda årsarbetare. Referenser 1. Månsson J. The diagnostic process of cancer from the general practitioner's point of view, Göteborgs Universitet; 1999. 2. Hansen RP. Delay in the diagnosis of cancer: University of Aarhus, Denmark; 2008 3. Allgar VL, Neal RD. Delays in the diagnosis of six cancers: analysis of data from the National Survey of NHS Patients: Cancer. British journal of cancer. 2005;92(11):1959-70. Epub 2005/05/05. 4. Vedsted P Fau - Hansen RP, Hansen Rp Fau - Bro F, Bro F. [General practice and early cancer diagnosis]. (1603-6824 (Electronic)). 5. Lyratzopoulos G, Neal RD, Barbiere JM, Rubin GP, Abel GA. Variation in number of general practitioner consultations before hospital referral for cancer: findings from the 2010 National Cancer Patient Experience Survey in England. The lancet oncology. 2012;13(4):353-65. Epub 2012/03/01. 6. Holtedahl KA. Early diagnosis of cancer in general practice- a manual. Berlin Heidelberg: Springer- Verlag; 1990. 7. http://www.slf.se/pages/62655/primärvårdensprocent20läkarbemanning_rap port_mars2013.pdf 7
2.2 BARNCANCER SUMMERING BEMANNING/BEHOV 2.2.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yrkes- kategori Funktion Nuläge Förutsägbara Läkare Barnonkolog 9,3 tjänster varav 6,5 är tillsatta. En ST- tjänst 50 procent klinik tillsatt. Alla arbetar ej heltid med barncancererprocessen. Två pensions- avgångar 2014 2 pensions- avgångar inom 5-10 år Akut rekrytering 2,5 tjänster 3 personer inom 5 år 18 barn- onkologer/ gren- ST behövs för att täcka behoven ST- läkare 1 har gjort sub- specialist för ett år sedan. 4 inom barnmedicin varav 2 kan börja sub- specialist om 2 år. Föräldraledig Nyrekrytering av 2 ST- läkare Röntgen, egen på DSBUS Hemsjukhusen gör mycket röntgen (som eftergranskas på DSBUS) vid uppföljning. Fungerar väldigt bra! Patolog Läkare med speciell Kompetens. Omfattande nyrekrytering har nyligen genomförts Benmärgslabb 1 pensionsavgång inom 5 år av 1-2 specialistläkare Sjuksköterskor Specialist- utbildad barnmedicin 30 procent av alla anställda sjuksköterskor. att minst 70 procent av sjuk- sköterskorna är vidareutbildade. Barnsköterskor Konsult- sjuksköterska Koordinatorer 3 personer (2 tjänst). Finansieras av BCF! Finns ej idag. Ersätts av konsultsjuksköterska. 3 personer (2,5 tjänst). 6 personer Sekreterare 3 deltidsuppdrag kopplat till barncancerprocessen. Psykolog Konsultbasis Cirka 50 procent Brist, behovet mycket större. Kurator Konsultbasis 2 personer på deltid större än tillgången. Lekterapeut och Lärare Fungerar bra. Syskonstödjare 1 person, fungerar bra. Finansieras av BCF. 1 heltidstjänst. Länssjukhusen kan ta ansvar för sina patienter. Länssjukhusen kan ta ansvar för sina patienter 8
Ytterligare verksamheter inom DSBUS som är involverade i barncancerprocessen: Radiologin uppföljning och diagnostik. PET görs på Sahlgrenska. Röntgen gör även en del biopsier Klinisk fysiologi diagnostik Barnnarkos: Mycket involverade då barn behöver sövas både för små och större ingrepp. Kirurgi gör mycket operationer av tumörer och större biopsier. De som framför allt är involverade är neurokirurgi, Öron- näsa- hals och tumörortopedi som görs på Sahlgrenska. 2.2.2 Norra Älvsborgs Länssjukhus Yrkes- kategori Funktion Nuläge Förutsägbara Läkare Psykolog Kurator Barnonkolog 2 barnmedicin- 80 procent tjänst specialister varav en totalt. med lång barnonkolog- erfarenhet samt 2 under utbildning. Alla arbetar deltid med barnonkologi. Gått nationell utbildning i barnonkologi. 2 sjuksköterskor delar på 100 procent tjänst (dagtid vardag) Finns för hela barnkliniken Finns för hela barnkliniken Går i pension inom 5 år Pension inom 10 år 2.2.3 Södra Älvsborgs Sjukhus Läkare Barnonkolog 1 barnonkolog på 75 procent. Ytterligare 2 läkare cirka 15 procent, respektive 25 procent. Gått nationell 2 barnsjuksköterskor. utbildning i barnonkologi. Psykolog Finns för hela barnkliniken. Pension snart, efterträdare finns. Kurator Finns för hela barnkliniken 80 procent. Oklart när pension. 2.2.4 Skaraborgs Sjukhus Yrkes- kategori Funktion Nuläge Förutsägbara Läkare Barnonkolog Ingen barnonkolog Två barnläkare på deltid Psykolog Kurator Gått nationell utbildning i barnonkologi. En pensions- avgång inom cirka 2 år 2 barnsjuksköterskor En pensions- avgång inom 5- - - 10 år Finns för hela barnkliniken Finns för hela barnkliniken Ytterligare barn- läkare med barn- onkologiintresse behövs snarast. 9
2.2.5 Hallands Sjukhus, Halmstad Yrkes- kategori Funktion Nuläge Förutsägbara Läkare Barnonkolog En barnonkolog deltid. Ytterligare 2 läkare som arbetar deltid med barnonkologi Gått nationell utbildning i barnonkologi 2 barnsjuksköterskor Psykolog Finns för hela barnkliniken Kurator Finns för hela barnkliniken 2.2.6 Jönköping Yrkes- kategori Funktion Nuläge Förutsägbara Läkare Barnonkolog En barnonkolog deltid. Totalt 3 personer på 1,25 tjänster för barnonkologi (övriga 3 har gått kurs samt praktiserat i Gbg) Barnonkolog pension inom 10 år Gått nationell utbildning i barnonkologi 2 barnsjuksköterskor + 2 påbörjar nationell utbildning 2014 En SSK pension inom 5- - - 10 år Psykolog Finns för hela barnkliniken Kurator Finns för hela barnkliniken 2.2.7 Karlstad Yrkes- kategori Funktion Nuläge Förutsägbara Läkare Barnonkolog 2 barnläkare delar på deltidstjänst 80-100procent har cytostatika- körkort och utgör kontakt- person. 2 heltidstjänster på dagvården fördelat på 3 personer. Vårdavdelningen 1 heltidstjänst fördelat på 2 personer. En pensionsavgång inom 5-10 år Psykolog Finns på hela barnkliniken Kurator Finns på hela barnkliniken 10
2.2.8 Kompetensförsörjningsåtgärder Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen. Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen. Lösningsförslag Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Brist på barnonkologer Frigöra läkarresurser Införa mer administrativt stöd för att avlasta läkare. Rekrytera färdig specialist i Utlandsrekrytering. barnonkologi. Kommande pensionsavgångar inom läkargruppen Barnonkologer Kunskapsöverföring från äldre till yngre läkare. För att kunna utbilda i den kliniska vardagen krävs att fler läkare kan vara i tjänst samtidigt. Brist på barnsjuksköterskor Ökat antal patienter Barnonkologer Barnsjuksköterska Barnsjuksköterska Barnsjuksköterska Barnsjuksköterska Viktigt med tillräckligt många vårdplatser. Mycket tungt att behandla patienter på andra vårdavdelningar. Psykolog och kurator Rekrytera ST- läkare, hitta kandidater som är intresserade av att fördjupa sig inom barnonkologi och hematologi. Rekrytera. Höja kompetensen hos befintliga sjuksköterskor. Göra barnvidareutbildning attraktiv! Skapa karriärvägar för ökad attraktion genom fler specialistsjuksköterskor tjänster/uppdrag. Få möjlighet att dela tjänster med forskning för att öka attraktionen. Fortsätta att undervisa den personal som finns på länssjukhusen för att de ska kunna fortsätta hantera patienter lokalt. Se till att länssjukhusen fortsätter ta stort psykolog och kuratorstöd. 2.3 BRÖSTCANCER SUMMERING BEMANNING/BEHOV 2.3.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Fler personer, men profilerade på olika saker, be- dömning vid MDT. Onkolog Inriktning bröstcancer Bedömning vid MDT. 0,4 tjänster Radiolog Patolog Bedömning vid MDT. 0,4 tjänster MDT Nationella riktlinjer. 4,3 tjänster Undersköterska Sekreterare INCA- registrering och annat. 11
2.3.2 Norra Älvsborgs Länssjukhus Cirka 600 cancerfall per år Kirurg 4 specialister, varav 3 även har andra arbetsuppgifter 25-50 procent. En pension inom 5 år, eventuell rekrytering av 1-2 specialister närmaste året. 1-2 3-4 Onkolog Inriktning bröstcancer Brist på onkologer gör att många patienter kommer till onkologen, SU för bedömning. Bedömning vid MDT Behöver diskuteras vid VP- gruppmöte Radiolog 4, varav 1 nybörjare. Tjänst 100 procent (inklusive jour), 55 procent, 50 procent respektive 75 procent (nybörjare) 1 pensionsavgång om cirka 5 år (50 procent) 1 1 minst 50 procent Patolog 1 tjänst 100 procent, delas mellan 4 läkare. 1 BMA 100 procent, delas mellan 5 BMA. Ingen planerad 0 1-2 Mottagning 3 st 100procent, 1 deltid 90 procent, 1 deltid 82,5 procent, 1 deltid 49 procent. Avdelning En av ovanstående går till avdelningen. 3 pensions- avgångar inom 5 år 1-2 2-3 Nationella riktlinjer 0,5 tjänster Sekreterare 2, som även skriver för annan verksamhet. 12
2.3.3 Skaraborgs Sjukhus Lidköping Kompetensförsörjning för bröstcancerprocessen och malignt melanomprocessen. Nedanstående uppgifter är en förhållandevis grov skattning av nuvarande resurs och kommande behov. Kirurg JNY 80 procent totalt allmänkirurgi/40 procent bröstkirurgi. OLO 50 procent totalt allmänkirurgi/cirka 25 procent bröstkirurgi. PN 100 procent totalt allmänkirurgi/cirka 95 procent bröstkirurgi. Inget känt. 0,5-1 tjänst. Onkolog Inriktning bröstcancer 80 procent Jan Henry Svensson för SkaS. Datum för pensionering är oklart, jobbar 1½ år till. Vi behöver rekrytera så att där finns minst 2 Se under behov () Patolog Radiolog För detaljer v g se redovisning av SkaS Skövde. Susanne Schmidt, specialist. Fredrik Lindgren under utbildning, Unilabs. MR via landstinget, Lars Rostgard. För detaljer se underlag för Mammografiscreening- process. Förhoppningsvis även längre än så. Onkolog- specialister i tjänst, 1-2 ST onkologi. Minimum 3 onkolog- specialister på SkaS för och täcka bröst, GI övre och nedre och uro. Cirka 150 procent behov för att täcka bröst- cancerdelen. 2 patologer. 2 patologer. 2 patologer. Unilabs har i Sverige cirka 50 procent av mammografi- verksamheten och landstinget har cirka 50 procent. Enligt Unilabs finns ett stort rekryterings- och utbildnings- behov. Många pensionsavgångar. Antalet specialister totalt i landet enligt Unilabs cirka hälften av motsvarande behov. Se under förutsägbara. Se under förutsägbara. 13
Mottagning Pernilla 100 procent, Els- Marie 80 procent, Birgitta stand- in 5-10 procent. Avdelning 1-2 platser på avd 2 för inneliggande vård. Sektor och sentinel node sköts huvudsakligen polikliniskt. Undersköterska Se ovan, sjuksköterska (avd) Birgitta Salegård fungerar som resurs vid sjukdom och semester. Osäkert när hon pensionerar sig. Ersättare behövs cirka 10 procent tjänstgöringstid. Sköts av vårdavdelning 2:s planering. Nationella riktlinjer 1 tjänster Sekreterare Hela sekreterarkollektivet skriver. Kiki Skoglund huvudansvarig. Cirka 1 heltid totalt. Huvudansvarig sekreterare går i pension inom 1 år. Någon sekreterare internt bör ta över huvud- ansvaret när Kicki Skoglund går i pension. Se behov (kort sig) 2.3.4 Skaraborgs Sjukhus Skövde Kirurg 2 tjänster heltid 2 tjänster halvtid En av kirurgerna fyller 70 i höst. Onkolog Inriktning bröstcancer Patolog 2 tjänster 2 specialister börjar inom kort. 1 tjänst 2 tjänst 2 tjänst 2 tjänster Radiolog Se underlag för Mammografi screeningsprocess Mottagning 3 tjänster nej 3 tjänster 3 tjänster Avdelning Delar avd med ögi/ngi 2.3.5 Södra Älvsborgs Sjukhus Kirurg Sårbart Onkolog Inriktning bröstcancer Patolog Radiolog Bedömning vid MDT 0,10 tjänster Nationella riktlinjer 1,5 tjänster 14
2.3.6 Hallands Sjukhus Kirurg 2 ÖL (deltar även i akutverksamheten, bakjour) 1 ST (randar sig halvårsvis inom bröstkirurgi). 1 ÖL delvis föräldraledig närmaste åren. 1 specialist 1 specialist Onkolog Inriktning bröstcancer Konsult från JK 1-2 dagar/vecka samt deltar i MDT konferens. Oklart Ökat behov cirka 50 procent tjänst Patolog Arbetet delas mellan patologerna I Halmstad. 1 ÖL ansvarig för bröstpatologi. Oklart Oklart Radiolog 3 Varberg sköter remiss- och uppföljningspatienter. Dessa har betydande del andra arbetsuppgifter. 2 Halmstad screening- patienter. Mottagning 3, har även andra arbetsuppgifter. Avdelning Arbetet delas av avdelningens samtliga sjuksköterskor. Oklart 1 föräldraledig cirka 1 år framåt 1 pensions- avgång om 5 år. Minst 1 till Halmstad 1 tjänst 1 tjänst 1 tjänst Undersköterska Sekreterare Arbetet delas av avdelningens samtliga sjuksköterskor. 1 ansvarig för INCA på deltid. Övrigt arbete delas mellan klinikens sekreterare. INCA- sekreterare behöver mer tid. 2.3.7 Kompetensförsörjningsåtgärder Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen. Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen. Lösningsförslag Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Det kommer vara viktigt att rekrytera och behålla rätt kompetens som vill utveckla bröstcancer- sjukvården framåt mot en vision. Hur attraherar vi nyckelpersoner /profiler som vill och kan driva utvecklingen framåt? Attrahera och tidigt skola in yngre medarbetare till bröstkirurgin. Spetskompetens inom bröstkirurgi som vill driva utvecklingen framåt. Bröstkirurger. Arbeta med att skapa en attraktiv arbetsplats. Identifiera vilka faktorer som skulle göra bröstkirurgi till en mer attraktiv specialitet, exempelvis att få möjlighet att utveckla det kirurgiska hantverket till exempel inom plastikkirurgi. Vara med om mer komplexa operationer, forskningsmöjligheter, god löneutveckling etc. Identifiera och attrahera yngre kirurger tidigt. Utforma ett koncept som gör att det går att utveckla och behålla dem inom bröstkirurgin. 15
Vissa mindre sjukhus har mer avancerad bröstkirurgi än SU. Produktionen som görs på SU är bra, men för att vara ett universitets- sjukhus som ska driva utveckling framåt, så ligger sjukhuset efter och det har inte anammats nya trender de senaste 10 åren. ST- läkare inom bild- och funktionsmedicin har så kort tjänstgöring på mammografin. 2 veckor rekommenderas. Det blir svårt att hinna intressera någon för området. Ökad kompetens inom bröstkirurgi. Kan beröra flera yrkeskategorier inom bröstcancerprocessen. Stor brist på radiologer som är kunniga inom bröstdiagnostik. Nätverka/jobbrotation med andra sjukhus inom regionerna för att se olika saker, få inspiration och lära av varandra. Det kan höja kvalitén och öka attraktiviteten. Göra bröstdiagnostik till egen grenspecialitet skulle kunna hjälpa till att höja statusen och underlätta rekrytering. 2.4 PRIMÄRTUMÖR OKÄND 2.4.1 Kompetensinventering Volymen patienter som hanteras i processen inom Västra Götalandsregionen och norra Halland är cirka 300 patienter per år. Volymen är relativt konstant över tid och utgör cirka 3-4procent av all cancer. Nya riktlinjer för primärtumör okänd har arbetats fram och beslutats av Program och prioriteringsrådet och ska inom kort presenteras för beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Riktlinjen innebär en stor strukturförändring där den största förändringen blir för onkologin på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus som ska ansvara för att göra utredningar för patienter med okänd primärtumör och för övriga förvaltningar ska det inrättas specifika vårdplatser för KUP-patienter samt KUP-team som ansvarar för patienterna. Att förbättra arbetssättet och skapa enhetliga rutiner vid misstanke om primärtumör okänd där vissa ansvariga personer ansvarar för utredning och omhändertagande kommer att spara tid och minska kvalitetsbristkostnader. En förankringsprocess kring riktlinjerna och vad den innebär ska påbörjas inom kort bland annat via dialoger med sjukhusets förvaltningsledningar. Riktlinjerna kommer efter beslut att finnas publicerade på Regionalt cancercentrum västs hemsida. 2.4.2 Berörda yrkesgrupper Kontaktsjuksköterskor, har en central roll i det lokala arbetet med patienter med okänd primärtumör. Radiologi, framtida utredningar kommer att öka behovet av PET. Kirurgi, biopsier. Patologi, biopsier. Palliativ vård är en viktig del då prognosen för dessa patienter vanligtvis är cirka 4 månader. Förbättrade palliativa möjligheter kan effektivisera processen. 16
Lösningsförslag Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Beslutade riktlinjer för KUP- patienter. Krävs resursomfördelning för att finansiera och bemanna onkologin, KUP- team och KUP- vårdplatser. Resursförstärkning inom onkologin på SU och SÄS. Läkare, kontaktsjuksköterska. Överföra resurser till onkologin för att de ska ansvara för utredning av KUP- patienter. Inrätta speciella vårdplatser för KUP- patienter. Var dessa förläggs är upp till respektive förvaltning. Kan till exempel vara inom geriatrik, kirurgi eller medicinkliniken. Regional Förvaltning Läkare, kontaktsjuksköterska. Införa ett KUP- team på varje sjukhus och bemanna funktionerna. Förvaltning Det finns goda exempel på snabbspårs- utredningar på andra sjukhus i Sverige som skulle kunna effektivisera processen. Radiologi/klinisk fysik. Ett ökat behov av PET- resurser vid utredning. Införa snabbspårsutredning på respektive förvaltning. Ett pilot - projekt pågår inom NU- sjukvården. Primärvården skulle i framtiden kunna ansvara för snabbutredningar. Förvaltning 2.5 BLODCANCER (LEUKEMI, LYMFOM, MYELOM) SUMMERING BEMANNING/BEHOV 2.5.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkare Specialist Hematologi 21 (del eller heltid, total tjänstgöringsgrad 11,5 tjänster) Vakanser finns 2 pensionsavgångar inom 5 år, 1 pension vid 5 år ST- läkare 5 tjänster Klara vid olika tidpunkt, men relativt snart Akut behov av 3 specialister Rekrytera 3-5 nya ST Sjuksköterskor Special- hematologi 46 varav 41 har cytostatika- körkort. 11 Ingen har formell KSSK- utbildning Problem sommartid KSSK- utbildning Kurator 2 personer, 50 procent var. Totalt 1 heltidstjänst. Sjukgymnast 1 person (50 procent) Undersköterskor Provtagning 3 öppenvård? slutenvård Sekreterare Patologi INCA- registrering 1 person (deltid) Skriva diktat 3 (?) för hela sektionen 2 har nyligen sagt upp sig Klinisk kemi Benmärgslab 6-8 läkare Cytogenetik Stamcellslab Blodcentralen Punktions- mottagning. Aspirations- cytologi 1 heltidstjänst för hematologi Snabbt rekrytera 2 nya 1 team- sekreterare 17
Odontolog 1 tandläkare och 1 tandsköterska 1 dag varje vecka Radiologi CT, PET, RTG, Biopsier Onkolog Strålning 50 procent läkare som arbetar med blodcancer. Kirurg/ÖNH Biopsier Tumörortoped Viktigt med snabb tillgänglighet 1 jourläkare behövs i regionen Fertilitet Infektionsläkare Kommer 3 ggr per veckan. Smärtenheten Fungerar ej Behövs bättre kontakt 2.5.2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Östra Läkare Sjuksköterskor Kurator Sjukgymnast Undersköterskor Sekreterare Patologi Ondontolog Radiologi Kirurg/ÖNH Specialist Hematologi ST- läkare Special hematologi Provtagning INCA- registrering CT, RTG, Biopsier Biopsier Smärt- enheten 4 tjänster 4 tjänster 11 + 2 varav 7 har specialist- utbildning och 6 har cytostatikakörkort. 2 tjänster 1 person på deltid 1 läkare på 5 procent Utbilda sekreterare som kan överta arbetsuppgift 2.5.3 Alingsås lasarett Läkare Specialist hematologi ST Special 4,5 Kurator 1 1 ST är snart färdig specialist 2 1 Har tillgång inom medicinkliniken, men ingen specifikt för hematologi INCA- registrering 1 läkare på deltid Utbilda sekreterare som kan överta arbetsuppgift 18
2.5.4 Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Läkare Specialist Hematologi ST 3,2 tjänstgöringsgrad Pensionsavgång 0,5 inom kort 3 tjänster Special 23 + 2, 10 vidareutbildning i hematologi 12 cytostatikakörkort Kurator INCA- registrering 2.5.5 Skaraborgs Sjukhus Lidköping 2 tjänster Ej formellt uppdrag Formalisera och genomgå utbildning 1 tjänst Läkare Specialist Hematologi ST Special Finns Kurator INCA- registrering 2 1 Finns Finns Finns Det fungerar bra i Lidköping och de har ett bra samarbete med övriga sjukhus. 2.5.6 Skaraborgs Sjukhus Skövde Läkare Specialist hematologi ST 1,8 tjänstgöringsgrad 1,8 pensionsavgångar inom 3 år. Stort patient- behov i förhållande till antalet läkare. 2 på deltid Special 12 (14) Kurator INCA- registrering Finns 2.5.7 Kungälvs Sjukhus Läkare Specialist hematologi ST 3 tjänster 1 tjänst Specialist 3 tjänster Kan inte ge iv cytostatika på avd. Kontakt- 2 på deltid Sårbart sjuksköterska Kurator INCA- registrering 2 heltider 19
2.5.8 Norra Älvsborgs Länssjukhus Uddevalla Hematologiverksamheten vid Uddevalla är näst störst efter SU. Läkare Specialist hematologi ST 5 personer, total tjänstgöringsgrad 3,5 (0,75+0,80+0,70+1,00+0,25) 3, cirka 25 procent var Special 26, 6 har vidareutbildning i hematologi Inga pensionsavgångar innan 2018 Kontakt- 9 sjuksköterska Kurator 30 procent Skulle behöva något mer INCA- registrering 20 procent 2.5.9 Hallands Sjukhus - Varberg Läkare ST Specialist Hematologi Specialist- utbildning onkologi och hematologi 4 1 11 8 Kurator 1 deltid Behöver mer INCA- registrering 1 läkare på deltid 2.5.10 Hallands Sjukhus Kungsbacka Öppenvårdsmottagning - Intermedicin med 25 procent hematologi Läkare Specialist Hematologi 1 Pensionsavgång inom kort. Varberg tar över dessa patienter. ST Kurator INCA- registrering Specialist- utbildning onkologi och hematologi 0 2 20
2.5.11 Kompetensförsörjningsåtgärder Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen. Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen. Lösningsförslag Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Ökat patientbehov och vakanser Specialistläkare hematologi Rekrytera och behålla specialistläkare, ta fram en plan. Regional/ Förvaltning Säkerställa återväxt av hematologi- läkare som snart går i pension. Gemensam regional satsning för att rekrytera och utbilda ST- läkare. Regional Frigöra tid för läkare och förbättra registrering i kvalitetsregister. Utbilda sekreterare som kan överta INCA- registrering, workshifting. Förvaltning Vakanser och ökat behov av sekreterare bland annat för inrapportering i kvalitetsregister. Sekreterare Rekrytera och behålla sekreterare. Förvaltning Säkerställa befintlig och bygga upp ny kompetens. Kompetensutveckling av läkare och sjuksköterskor inom hematologi. Skapa en regional modell där läkare och sjuksköterskor roterar för att utbyta kunskap. Vidareutbildning kan även möjliggöra workshifting av traditionella läkaruppgifter till sjuksköterskor. Regional Nya arbetssätt Möjliggöra MDT- konferenser Köpa in teknisk utrustning. Förvaltning 2.6 PRIMÄRA TUMÖRER I CENTRALA NERVSYSTEMET SUMMERING BEMANNING/BEHOV Detaljkunskap om antal personer i respektive funktion vid regionens olika sjukhus saknas och är troligen inte möjligt att erhålla exakt, då det i de flesta fall rör sig om tjänster med flera ansvarsområden som går in i varandra. Nedan redovisas övergripande resurssituation inom berörda verksamheter. Neurokirurg Resektion, diagnostisk biopsi Finns på SU, regionuppdrag. Tillräcklig bemanning/kompetens Förstärkning av tumörinriktad specialist 2015 Operations- tid/salar/ uppvaknings platser. Större möjlighet till postop- rehabilitering Neurolog Utredning, uppföljning, symptomatisk behandling, PAL- ansvar Finns på NÄL, SKaS/Skövde, SU/S, SÄS/Borås och i Varberg samt Kungsbacka Närsjukhus. Akut bristsituation vid neurologkliniken NÄL. På SÄS/Borås är 4 specialister just nu ur tjänst (varav 2 föräldralediga, åter om ett år). Neurologin på NÄL har reducerats avsevärt både avseende specialistläkare och övrig personal. Förestående pensionsavgång 1 neurolog i Varberg. Bristspecialitet. Tillsätta vakanser på Neurologin NÄL. Tillsätta pensionsavgå ng Varberg. Tillsätta fler ST- block för att säkra framtida behov 21
Onkolog Kontaktsjuk- sköterskor inom onkologi och neurologi Strål- behandling och medicinsk tumör- behandling Psykosocialt stöd, tillgänglighet, bevaka ledtider, kvalitets- registrering mm Finns på SU/S och SÄS/Borås, Regionuppdrag Stor bristsituation i hela regionen. Funktionen finns etablerad på NÄL, SkaS (Skövde och Lidköping), SU/S, SÄS/Borås och Varberg. Saknas på Kungälvs sjukhus. Även på de ställen där kontakt- sjuksköterskor finns är tiden som är avsatt för uppdraget underdimensionerad i många fall. Kontaktsjuksköterskefunktionen kan på vissa sjukhus behöva förstärkas så att även patienter med lågmalign tumör får tillgång till kontaktsjuksköterska. Förväntad 40 procent pensionsavgång under 2014. Ökade terapi- möjligheter inom medicinsk tumör- behandling och radioterapi (protonbehandling i Uppsala från 2015 med bemanning från hela landet). Snar förestående pensionsavgång SU/Sahlgrenska, ingen utsedd efterträdare. Inom kort kommer befintlig kontakt- sjuksköterska på NÄL att sluta. Ersätta pensionsavgå ng och sedan tidigare känd bristsituation (se regional utredning) Ersätta pensions- avgång SU/ Sahlgrenska samt förestående vakans NÄL. Kontaktsjuk- sköterske- funktionen behöver etableras på Kungälvs sjukhus. Kurator Neuropsykologer Onkologi- sjuksköterskor Psykosocialt behandlings- arbete med kris- och samtalsstöd samt utredning och vägledning av/i samhällets insatser. Även när- ståendestöd. Kartläggning av kognitiva funktioner inför vissa neuro- kirurgiska ingrepp och som led i uppföljning efter genom- gången behandling. Rådgivning. Strålbehand- ling och medicinsk tumör- behandling Varberg: 1 kurator Skövde: 50procent kuratortjänst neuro Lidköping: kurator finns SU/S 80procent kuratortjänst för hjärntumörpatienter NÄL Kurator finns Borås Kurator finns Sannolikt är behovet av neuropsykologisk utredning/bedömning större än utnyttjandegraden i dagsläget. Neuropsykolog finns på SU/Sahlgrenska, SkaS/Skövde (enheten för neurorehabilitering), NU- sjukvården (neurorehab) Varberg. Begränsad tillgång i Borås. Bristsituation NÄL, Borås otillräcklig kuratorskapacitet Öka med- vetenheten om neuro- psykologisk kompetens i regionen, remittering mellan sjukhusen för de patienter som inte har tillgång till neuro- psykolog på hemorten. Rekrytera 22
Sjukhusfysiker och ingenjörer Radiolog MR- sjuksköterskor Patolog BMA morfologi (patologi) Planering av strål- behandling och underhåll av medicinsk utrustning (både inom radiologi och strål- behandling) Radiologisk diagnos, behandlings- utvärdering Genom- förande av undersökning Histologisk diagnos Framställer vävnadsprover för histo- patologisk diagnos. Bristsituation på strålbehandlingen. et täcks för tillfället inom radiologin. Finns på samtliga sjukhus. Neuroradiologi finns på SU/S, motsvarande 6 heltidstjänster fördelat på 8 personer (dock med flera ansvarsområden utöver tumörverksamheten) Neuroradiologi finns även inom NU- sjukvården (2 personer) Bristsituation Finns på SU/S, regionuppdrag. 2 specialister och 1 ST- läkare finns inom det aktuella området. Täcker det aktuella behovet förutsatt att de får schemamässigt utrymme för verksamheten. Bristsituation ger längre svarstider för PAD Fler MR- kameror från 2016. Nya strålbehandlings- apparater (2 st nystartade, projekterat för ytterligare) Pensionsavgångar inom neuroradiologin SU/Sahlgrenska: 2013: 1 pers 2014-2018: 2 pers 2020: 1 pers Samtliga erfarna specialister, svåra att ersätta. 5 nya specialister klara under 2014-2016. Ökat behov av neuroradiologisk kompetens: Införande av postop MR (from jan 2013) Peroperativ MR troligen från 2016. Dosplanerings- MR på strålbehandlingen from hösten 2014. Ökat behov av neuro- radiologisk kompetens på strålbehandlings- enheten. Mer komplex bildbedömning till följd av mer avancerad medicinsk och kirurgisk behandling. Nya tekniska landvinningar kan väntas leda till utökat uppdrag (undanträngnings- effekter). Fler MR- kameror i regionen och längre utnyttjandetid (ökat behov av MR även jourtid) Rekrytera Säkra framtida tillgång till neuro- radiologer, ta in minst 5 nya blivande neuro- radiolog- specialister de närmaste 5 åren av fler neuro- radiologer i regionen (de sjukhus som ej har idag) Rekrytera, utbilda, behålla! Rekrytera fler BMA Ny tjänst föreslås: neuroradio log- tjänst SU/S som bemannas turvis av neuro- radiologer i regionen (för att bibehålla kompetens - en) 23
Internmedicin/ geriatrik Palliativmedicin Primärvårds- läkare Utredning, symtomatisk behandling och PAL- ansvar på de sjukhus där neurolog saknas (SkaS/Lid- köping samt Kungälvs sjukhus). Identifiera symptom, utredning. Primärvårds- läkare har också i uppdrag att utföra stora delar av palliativ vård SkaS/Lidköping: 2-3 läkare involverade, ägnar i snitt 3-4 timmar/v för patientgruppen (varierar kraftigt från vecka till vecka) Se underlag för process Palliativ vård. Se underlag för process Tidig upptäckt. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter Cancer- rehabilitering Anpassningar Hjälpmedel Fungerar i regel bra vid öppenvårdskontakter. Dock är tillgången till neurologisk slutenvårdsrehabilitering mycket begränsad i regionen. Inte minst gäller detta tillgången till rehabilitering vid neurologiska sequele efter neurokirurgisk tumöroperation i hjärna/ryggmärg. Framöver förutspås mer aktiv cancer- rehabilitering och krav på individuell vårdplan, vilket kommer att medföra ökat behov av SGY- och AT- kompetens för patientgruppen. Sjukgymnast/ arbets- terapeut skall ingå i kontakt- team för tumör- patienter vid de sjukhus i regionen där patient- gruppen vårdas. Ökat antal vårdplatser för neuro- logisk slutenvårds rehabili- tering i regionen, där patient med neuro- logiska symtom pga tumör eller tumör- operation skall vara självklar del av mål- gruppen. Palliativa team/ ASIH/Hospice Psykologer Psykolog- samtal, stöd, kris- bearbetning Se underlag för process Palliativ vård. Tillgång till psykologkontakt för patientgruppen är mycket begränsad i regionen. Psykosocialt stöd ges oftast av kurator/kontaktsjuksköterska, men i de fall då mer djupgående psykologiskt stöd behövs är möjligheterna små om patienten inte själv bekostar besöken. Utreda efterfrågan /behov av psykolog- insatser för den aktuella patient- gruppen. 24
2.6.1 Kompetensförsörjningsåtgärder Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen. Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen. Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Tillgången till operationstid/salar är bristfällig Ökad tillgång till operationssalar för hjärntumörkirurgi Kapaciteten på strålbehandlingen relaterat till åldrad maskinpark är ett hot vad gäller tillgången till strålbehandling för TC- patienter (och andra cancerpatienter) Terapimöjligheterna ökar vad gäller medicinsk onkologi samt radioterapi, generell brist på onkologer samt specialistsjuk- sköterskor inom onkologi. Saknas kontaktsjuk- sköterskefunktion på Kungälvs sjukhus Säkra tillräcklig kapacitet på strålbehandlingen. Gäller både maskiner och personal som kan sköta dem. Onkolog med inriktning medicinsk tumörbehandling och radioterapi Kontaktsjuksköterska Rekrytera och/eller kompetensutveckla. Utveckla en kontaktsjuksköterskefunktion på Kungälvs sjukhus. Tillsätt de nära förestående vakanserna på NÄL och SU/Sahlgrenska. Kritisk situation på neurologenheten NÄL där många neurologer och även övrig personal har slutat det senaste året. Bristsituation inom många områden/kompetenser; bland annat onkologer, neurologer, neuroradiologer, onkolog- sjuksköterskor, MR- sjuksköterskor, BMA morfologi (patologi), sjukhusfysiker och ingenjörer på strålbehandlingen. Samtliga yrkeskategorier inom Neurologin NÄL Bristsituationen inom nämnda yrkesgrupper måste lösas. Rekrytera. Se över arbetsmiljön. Rekrytering är naturligtvis nödvändigt. Minst lika viktigt är att se till att bibehålla den kompetens som redan finns. Det tar lång tid att skaffa både den utbildning och erfarenhet som krävs för specialistkompetens. Arbetsmiljön måste ses över så att inte fler specialister slutar. 2.7 TYREOIDEACANCER OCH HUVUD-HALSCANCER 2.7.1 Kompetensinventering Tyreoideacancer Cirka 160 fall per år och har ökat markant de senaste åren. Oklart varför. Kvinnor något vanligare än män. Sällsynta fall cirka 10-tal om året skickas till SU för kirurgisk och onkologisk behandling. Alla fall där radiojodbehandling är aktuellt (flertalet patienter) skickas från hela VGR och Varberg till onkologkliniken på SU/S. Dyra nya läkemedel med speciella biverkningar kräver ny kompetens. Hotande brist på tyreoideakirurger inom den kommande 5 års-perioden. Yngre kirurger vill gärna ha lite bredare inriktning och inte vara så superspecialiserade varför de ofta väljer bort endokrinkirurgisk profilutbildning. Vissa ST-läkare är intresserade på SU men inte ute i regionen i övrigt. 25
Kirurger hanterar tyreoideacancerpatienter till största del utom Skövde där dessa patienter hanteras av ÖHN-läkare och endokrinkirurger tillsammans. En möjlig strukturförändring är att centralisera kirurgiska ingrepp till färre enheter för att hantera framtida kompetensbrist inom kirurgin. Primärvårdens roll i vårdkedjan för primärutredning och eftervård borde tydliggöras och bedrivas i större utsträckning än i dag. Intresset är svalt och inställningen behöver förändras. Utbildningsaktiviteter har planerats. Kontaktsjuksköterskefunktionen finns på varje ort, men alla har inte titeln kontaktsjuksköterska (stäm av med Malin Samuelsson). 2.7.1.2 Tyreoideacancer summering bemanning/behov Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Endokrin 8 personer som jobbar deltid (cirka 3 heltider) 30 procent Pensionsavgångar, väldigt specialiserade Onkolog Isotop- behandlingar Gör även behandlingar av giftstruma 4 onkologer på deltid, är ok, men det är lite sårbart då det är en väldigt nischad verksamhet för onkologins sida. Medicinsk cancer- behandling i större utsträckning En specialist till skulle vara optimalt. Patolog 1 person, sårbart Kompetens- utveckling av ytterligare en person. Radiolog Ultraljudsled- diagnostik Brist för medverkan vid MDT konferenser samt tillgång till ultraljudsvägledd punktionscytologi. Behöver stärkas upp med bl a utbildnings- insats Cytolog Sårbart Kompetens- utveckling Klinfys Fungerar bra PET- tillgänglighet Kemlab Primärvården Fungerar bra Finns men har annan titel Bristfälligt, vill inte engagera sig. Borde kunna remittera ut patienter till Primärvården snabbare. Utbildnings- aktiviteter för PM. Norra Älvsborgs Länssjukhus Kirurger Endokrin 1 kirurg 60 år gammal, finns ingen planerad ersättare. Kontakt- Finns, men annan titel sjuksköterska 1 person 26
Södra Älvsborgs Sjukhus Kirurger Endokrin 1 person som är 67 år gammal, ingen planerad ersättare. Finns men har annan titel 1 person. Rekrytera eller flytta verksam- heten till annat sjukhus Skaraborgs Sjukhus Kirurger Endokrin 2-3 kirurger Kan ta på sig ett större uppdrag. ÖHN- läkare Endokrin 2 på ÖHN som opererar Finns men har annan titel Hallands Sjukhus Varberg Kirurger Endokrin 1 kirurg Oklart hur framtiden ser ut Finns men har annan titel 2.7.2 Kompetensinventering Huvud-halscancer Cirka 270 fall per år i VGR inklusive norra Halland. (VSR) Incidensen i landet ökar och under perioden 2008-2012 är ökningen cirka 10 procent. Ungefär motsvarande ökning gäller för VSR. Orofaryngealcancer är den diagnosgrupp som står för större delen av ökningen inom regionen. Onkologisk behandling som är kurativt syftande sker enbart på SU. Större tumörkirurgi sker på ÖNH-kliniken, SU. Utredning, diagnostik och efterbehandling, sker på ÖHN-kliniken på hemorten. För patienter från Halland sker utredning och diagnostik i Halmstad. Beroende på var de bor och eget önskemål sker behandlingen i Lund eller på SU. Uppföljning sker enligt de rutiner som fastlagts i vårdprogrammet. Eftervården av patienter som behandlats för HH-cancer kräver hög kompetens på både sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Man skall kunna hantera de problem som uppstår på grund av behandlingen såsom, smärta, stråleffekter i hud, munhåla och svalg, nutrition, sond, PEG, tracheostomi med mera. Ju bättre detta sköts desto mindre lidande för patienten och möjlighet till kortare vårdtid. 27
Det finns en stor generell brist i VGR på onkologer och ytterligare utbildning och rekrytering behövs. I Västsverige finns hälften så många onkologer per cancerpatient jämfört med Stockholmsregionen. Det behövs ökad kunskap om HH-cancer och hur dessa skall utredas bland ÖNH-specialisterna. Förbättrad struktur avseende utredningsgången bör skapas för att kunna korta ledtiderna. Totalt verkar tillgången på ÖNHspecialister för cancersjukvården vara tillräcklig och regionen utbildar nya specialister i paritet med det beräknade behovet. Kontaktsjuksköterskefunktion finns på flera av sjukhusen men inte fullt ut. Funktionen bör utvecklas vidare och struktureras upp avseende innehåll. Det är brist på sjuksköterskor ÖHN-kompetens på alla sjukhusen utom Skövde där det är kompetensen är god. 2.7.2.2 Huvud-halscancer summering bemanning/behov Inventering pågår och mer detaljerade uppgifter kommer att kompletteras under hösten. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖNH Kirurg Tumörkirurg 4 1 slutar, 1 är sjukskriven, 1 är 60+. Eventuellt en rekrytering på gång. Sårbart. ST- läkare Tumörkirurgi 2 Onkologer 6 personer (cirka 3 heltider) Ej tillräckligt utifrån behov. ST- läkare under upplärning men ej avgjort vilket område de sak jobba inom. 1-2 Kompetens- överföring 1 heltid 1 Specialist- sjuksköterska ÖHN Brist överallt utom i Skövde. Finns men saknas på ÖHN på Sahlgrenska. Titta över vårdavdelningar. 28
2.7.2.3 Kompetensförsörjningsåtgärder Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen. Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen. Lösningsförslag Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Yngre kirurger vill gärna ha lite bredare inriktning och inte vara så superspecialiserade. Vissa ST- läkare är intresserade på SU men inte ute i övriga regionen. Att få Primärvården att ta ett större ansvar för efterkontroller av tyreoideacancerpatienter. Brist på tyreoideakirurger inom den kommande 5 års- perioden. Utökad kunskap om tyreoideacancer hos primärvårdspersonal. Ökad utbildning/rekrytering eller en ökad koncentration av tyreoideakirurgi till färre enheter i regionen. Diskussion bör ske i sektorsrådet i kirurgi. Fortsätta diskussionen med studierektorer inom Primärvården för att skapa utbildningsaktiviteter för primärvården personal. Regional Vårdavdelningen har stor betydelse för patienter med huvud- halscancer. Det krävs specialutbildad personal som kan ta hand om dessa patienters specifika problem. Pat med HH- cancer kan inte utlokaliseras. Specialistutbildade sjuksköterskor inom ÖNH. Kompetensen på vårdavdelningen är väsentlig då effekterna av cancerbehandling i huvud- halsområdet ger svåra symptom. Det handlar om strålreaktion, smärta, nutrition, sond, PEG, tracheostomi som ofta kräver längre tids sjukhusvård. Skapa en ram för hur en högspecialiserad vårdavdelning ska se ut och vara organiserad, för att kunna kan hantera både utredning och eftervård. Ta fram en kravspecifikation på vad en sjuksköterska ska ha för kompetens för att hantera huvud- halscancerpatienter. Identifiera lämplig omfattning/arbetsområde för en högspecialiserad vårdavdelning Specificera andel sjuksköterskor som kan den specifika patientgruppen på en vårdavdelning. Möjliggör karriärvägar med olika svårighetsgrad på arbetsuppgifter. Kontaktsjuksköterske- funktionen finns på flera av sjukhusen men inte fullt ut. Kontaktsjuksköterska Strukturera upp funktionen som kontaktsjuksköterska och vidareutveckla innehållet. Satsning utifrån nationellt vårdprogram och senare regionala riktlinjer. Behålla och vidareutveckla kompetens hos ÖNH- läkare Allmän kunskapshöjande insats för ÖNH- läkare för en väl fungerande vårdprocess. Regional och lokal satsning 29
2.8 KOLOREKTALCANCER 2.8.1 Kompetensinventering Varje år får cirka 4100 personer tjocktarmscancer och 2100 ändtarmscancer. Antal fall 2013 i VGR och Varberg: o Tjocktarm 842 o Ändtarm 381 Marginell ökning av diagnoser och prognosen är att nivån kommer ligga kvar. Rektalkirurgi ska från och med 2015 göras på 4 sjukhus istället för som idag 7. Ytterligare diskussioner kring nivåstrukturering pågår. Halland har inte bestämt hur de ska göra avseende rektalcanceroperationer utan detta görs fortsatt både i Varberg och Halmstad. PET-DT vid avancerad cancer, ytterligare 80 undersökningar/år. Minskad volym stor kirurgi med 24 patienter/år. Laparoskopisk operation vid fler sjukhus kräver utbildningsinsats. Resultatet av den pågående colorektalscreeningstudien kan komma att generera en puckel för alla involverade i processen då fler utredningar behöver göras. Redan idag finns det en stor brist på onkologer och för att möta behovet behöver antalet onkologer öka i regionen (se Handlingsplan för förbättrad kompetensförsörjning inom medicinsk onkologi i Västra sjukvårdsregionen). De sjukhus som inte har egna onkologer har tillgång till onkologiska konsulter från SU. Införandet av de nationella riktlinjerna för colorektalcancer kommer öka behovet av onkologer. Cytostatikabehandling är numer så komplex och toxisk att den måste skötas av onkolog. Även strålbehandling utvecklas mycket, vilket försvårar bedömningar och kräver ökad onkologisk kompetens. Ledtiderna på strålbehandlingen bör minska. Kontaktsjuksköterska finns på samtliga sjukhus och fyller en viktig funktion. Radiologin fungerar väl, men på många håll är det långa svarstider avseende uppföljningen. Kvalitén på MR undersökningar kan förbättras med ökad kompetens. Patologin har kompetensbehov på vissa sjukhus, se mer detaljer i nedanstående summering. 30