Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Relevanta dokument
Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434).

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

1 Remissvar Högre utbildning under tjugo år Dnr LiU

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434).

Bilaga 6. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Årsredovisning Innehålls PM

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

Högskolans roll och utbildningsuppdrag

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor

Regeringens skrivelse 2016/17:67

ANMÄLNINGSSTATISTIK FÖR

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Universitet och högskolor (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2016

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende universitet och högskolor

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap

Yttrande avseende Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter, SOU 2018:77

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434).

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

Behöriga förstahandssökande och antagna

Högskolans utbildningsutbud

UK-information. 21 januari 2016

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/ /12. Procent

Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning rapportering av ett regeringsuppdrag

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

Kommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Lärande i förändring

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Rapporteringsanvisning inför Umeå universitets årsredovisning 2016

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017

Sjunkande prestationsgrader i högskolan

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion.

TILLÄMPNINGSBESLUT FÖR KVALITETSARBETET INOM LÄRARUTBILDNINGEN

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling

Tillbaka till högskolan

Det här är Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Så kan kompetensförsörjningen stärkas i socialtjänstens myndighetsutövning

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Processen för verksamhetsplanering och uppföljning

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?

Yttrande över betänkandet SOU 2019:6 En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Statens dimensionering av lärarutbildning

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

REGEL - LOKAL EXAMENSORDNING

6.3 Hur ska behovet av livslångt lärande tillgodoses?

UTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

Dimensionering av högre utbildning

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Universitetskanslersämbetet

Remissvar En långsiktig och samordnad dialogbaserad styrning av högskolan SOU 2019:6

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2018

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE

Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise

Högskoleutbildning för nya jobb

Lokala regler för uppdragsutbildning

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Study Friday

Mellan två världar när myndighetsuppdraget möter akademin TIM EKBERG

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor

Regeringens skrivelse 2014/15:47

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Riksdag, regering och Regeringskansliet. Mikaela Staaf Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten 26 oktober 2016

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Högskoleverket

Uppdrag att fortsatt svara för Lärarlyftet II

Anvisning om regelbunden granskning av utbildning vid KTH

Dnr: LNU 2012/ Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från

Dnr: LNU 2012/432. Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från Reviderad

Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden

Manual till den ekonomiska mallen

Jämställdhet i akademin: Då, nu och sedan. Ulrika Helldén & Boel Kristiansson Nationella sekretariatet för genusforskning 10 mars 2016

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Högskolans utbildningsutbud. HfR

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen?

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning

Processbeskrivning av LiU:s modell för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

Transkript:

BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN

Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet, från centralt håll, utvecklingsarbete inom något av följande områden som syftar till att tillgängliggöra fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten /inte alls E-lärande och nätbaserad undervisning Digitala plattformar och stöd Utveckling av lärares digitala kompetens Pedagogiskt utvecklingsarbete kopplat till exempelvis distansundervisning och blended learning MC:s (Massive pen nline Courses) Vet ej 4. Hur bedrivs utvecklingsarbetet på lärosätet? (Flera alternativ är möjliga) D Vi arbetar med framtagande av strategi D Det finns möjlighet för lärare att söka projektpengar för att utveckla fristående kurser eller program D Vi utbildar personal D Vi utvecklar stödfunktioner D Vi bedriver inget utvecklingsarbete som syftar till att tillgängliggöra fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma Avsnitt 2: Fristående kurser och program inom ordinarie utbildningsutbud Nedan följer ett antal frågor som berör ert lärosätes organisation samt hur ni arbetar med utbud och efterfrågan av fristående kurser och generella program a\' fortbildnings-och vidareutbildningskaraktär inom det ordinalie utbildningsutbudet. Frågorna gäller inte yrkesexamensprogram som kräver en tidigare examen eller uppdragsutbildning. 5. Vårt lärosäte erbjuder: Fristående kurser som har anpassats för yrkesverksamma Program som har anpassats för yrkesverksamma Fristående kurser och program som har anpassats för yrkesverksamma Inget av ovanstående alternativ 6. I vilken vägs fortbildning och vidareutbildning i form av fristående kurser och program in i den strategiska utbildningsplaneringen på central nivå? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten /inte v : t alls ej

Sida 3 av 8 7. Hur viktiga är följande faktorer när det gäller att erbjuda fortbildning och vidareutbildning i form av fristående kurser och program vid ert lärosäte? Mycket Ganska Ganska Inte Vet viktigt viktigt oviktigt viktigt alls ej Regeringsuppdrag Att aktörer på arbetsmarknaden formulerar ett tydligt behov Förväntat söktryck Förväntad genomströmning Att efterfrågad utbildning passar in i lärosätets utbildningsutbud Tillgängliga lärarresurser med rätt kompetens Arbetsmarknadens behov enligt nationella prognoser från till exempel SCB och andra statliga myndigheter Arbetsmarknadens behov enligt regionala eller lokala prognoser från till exempel SCB, Arbetsförmedlingen och regionala organ Egen uppföljning av alumner Finansiella resurser s. Hur lång tid uppskattar ni att det tar, från ide till beslut om genomförande, att utveckla en fristående kurs på lärosätet? 9. I vilken bedömer ni att ert lärosäte erbjuder fristående kurser och program av fortbildnings- och vidareutbildningskaraktär inom följande områden? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten mrådet ingår inte i /inte alls lärosätets utbi!dningsutbud Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område 1. För de fall där ni i fråga 9 har angett att ni erbjuder fortbildning och vidareutbildning i mycket liteneller i ganska liten : I vilken förklarar följande faktorer? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten Vet /inte alls ej Det saknas efterfrågan från arbetsgivarsidan Det saknas efterfrågan från yrkesverksamma Det förväntade söktrycket

Sida 4 av 8 Den förväntade genomströmningen Det saknas lärarresurser med rätt kompetens Det finns inget behov på arbetsmarknaden enligt nationella prognoser från till exempel SCB och andra statliga myndigheter Det finns inget behov på arbetsmarknaden enligt regionala eller lokala prognoser från exempelvis SCB, Arbetsförmedlingen och regionala organ Lärosätets uppföljning av alumner visar inte på nägot behov pä omrädet m det finns andra faktorer som förklarar, vänligen ange dessa här: 11. I vilken bedömer ni att ni möter efterfrågan på fortbildning och vidareutbildning från arbetsmarknaden inom följande områden? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten mrådet ingår inte i /inte alls lärosätets utbildningsutbud Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område 12. I vilken bedömer ni att ni möter efterfrågan på fortbildning och vidareutbildning från yrkesverksamma inom följande områden? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten mrådet ingår inte i /inte alls lärosätets utbildningsutbud Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område övrigt område 13. I vilken uppskattar ni att arbetsmarknadens behov av fortbildning och vidareutbildning diskuteras i följande forum? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten Vet /inte alls ej Styrelsenivå Ledni ngs/rektorsnivå

Sida 5 av 8 Nämnd, råd eller styrelse kopplad till fakultet och institution eller motsvarande Programråd eller motsvarande Med regionalt utvecklingscentrum eller motsvarande Med länsstyrelser, regionförbund, kommunförbund eller motsvarande m annat forum, vänligen ange vilket: Kommentera gärna ert svar. Avsnitt 3: Yrkesexamensprogram som kräver en tidigare examen Nedan följer några frågor om hur lärosätet arbetar med utbud och efterfrågan m' yrkesexamensprogram som krä\'er en tidigare examen (det vill säga specialistsjuksköterskeprogrammet, barnmorskeprogrammet, psykoterapiprogrammet, specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet). Uppdragsutbildning, fristående kurser och utbildningar som leder till generell examina (framför allt magister och master) ingår inte. 14. Erbjuder ert lärosäte yrkesexamensprogram som kräver en tidigare examen (specialistsjuksköterskeprogrammet, barnmorskeprogrammet, psykoterapiprogrammet, specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet)? la Nej 15. I vilken vägs yrkesexamensprogram som kräver en tidigare examen in i den strategiska utbildningsplaneringen på central nivå? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten /inte Vet alls ej 16. Hur viktiga är följande faktorer när det gäller att erbjuda yrkesexamensprogram som kräver en tidigare examen vid ert lärosäte? Mycket Ganska Ganska Inte Vet viktigt viktigt oviktigt viktigt alls ej Regeringsuppdrag Att aktörer på arbetsmarknaden formulerar ett tydligt behov Förväntat söktryck Förväntad genomströmning Att efterfrågad utbildning passar in i lärosätets utbildningsutbud Tillgängliga lärarresurser med rätt kompetens Arbetsmarknadens behov enligt nationella prognoser från till exempel SCB och andra statliga myndigheter Arbetsmarknadens behov enligt regionala eller lokala prognoser från till exempel SCB, Arbetsförmedlingen och regionala organ Egen uppföljning av alumner Finansiella resurser

Sida 6 av 8 Avsnitt 4: Uppdragsutbildning Frågorna nedan avser uppdragsutbildning som syftar till fortbildning och vidareutbildning. Polisutbildning och officersutbildning ingår inte. 17. Erbjuder ert lärosäte uppdragsutbildning? @Ja QNej 18. Vilka är skälen bakom beslutet att inte bedriva uppdragsutbildning? 19. Hur prioriterat är det vid ert lärosäte att det ska finnas ett utbud av uppdragsutbildning? Mycket högt prioriterat @ Ganska högt prioriterat Ganska lågt prioriterat Mycket lågt prioriterat/inte alls prioriterat Vet ej 2. Hur är arbetet med uppdragsutbildning huvudsakligen organiserat vid lärosätet? (Flera alternativ är möjliga) D Holdingbolag D Ansvarig avdelning/enhet som endast arbetar med uppdragsutbildning D Ansvarig avdelning/enhet vars uppgifter inkluderar uppdragsutbildning Det huvudsakliga ansvaret ligger på fakultetsnivå eller motsvarande (men centrala funktioner kan bidra med administrativ D support) Det huvudsakliga ansvaret ligger på institutionsnivå eller motsvarande (men centrala funktioner kan bidra med administrativ D support) vet ej Annat sätt, vänligen ange hur: 21. Hur påverkar följande faktorer er möjlighet att bedriva uppdragsutbildning? Utformningen av förordningen (22:76) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor Mycket Varken positivt Mycket Vet positivt Positivt eller negativt Negativt negativt ej Incitamenten för lärare att utforma och genomföra uppdragsutbildning Lärosätets interna organisation och administration Konkurrens med andra lärosäten Konkurrens med privata alternativ p marknaden Lärosätets möjligheter att utforma utbildningen e er m lgruppens behov och förutsättningar

Sida 7 av 8 Intresset för uppdragsutbildning hos kunder, både myndigheter och det privata näringslivet Betalningsförmäga hos kunder, både myndigheter och det privata näringslivet 22. Hur lång tid uppskattar ni att det tar att utveckla en uppdragsutbildning vid ert lärosäte? Utveckla gärna ert svar. Avsnitt 5: Uppföljning Nedan följer ett antal frågor som behandlar hur fortbildning och Yidareutbildning följs upp på lärosätet. Här omfattas såväl fristående kurser och program, yrkesexamensprogram som kräyer en tidigare examen och uppdragsutbildning. I regleringsbrevet för budgetåret 215 avseende universitet och högskolor anges att en utbyggnad av förskollärar-, lärar- och speciallärarutbildningarna, av kompletterande pedagogisk utbildning och vidareutbildning av förskollärare samt av specialistsjuksköterskeutbildningen och barnmorskeutbildningen ska genomföras. Vidare ska fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus- och distansutbildning redovisas i årsredovisningen. En redovisning över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning ska också lämnas. 23. Följer ni upp fortbildning och vidareutbildning på något annat sätt centralt på lärosätet än vad som anges i regleringsbrevet? @JaNej 24. Beskriv gärna ur vilka aspekter området följs upp och om ni har vidtagit några åtgärder med anledning av det som framkommit i uppföljningen. 25. Varför följer lärosätet inte upp fortbildning och vidareutbildning på något annat sätt centralt än vad som anges i regleringsbrevet? (Flera alternativ är möjliga) D Det är svårt att definiera vilka fristående kurser och program som faller inom kategorin fortbildning och vidareutbildning D Det är inte prioriterat pä lärosätet D Det elterfrågas inte av regeringen Annan anledning, vänligen ange vilken: Avsnitt 6: Regeringens styrning

Sida 8 av 8 Nedan följer ett antal frågor som rör lärosätenas ansvar och regeringens styrning av fo1tbildning och vidareutbildning. Med regeringens styrning ayses i detta sammanhang de mål regeringen utt1ycker i budgetpropositionen och de återrappmteringskrav som framgår i regleringsbrevet. Yrkesexamensprogram som kräver en tidigare examen och uppdragsutbildning ingår inte. 26. Hur tydligt formulerat är lärosätenas ansvar avseende att erbjuda fristående kurser och program av fortbildnings- och vidareutbildningskaraktär som är anpassade för yrkesverksamma Mycket tydligt Ganska tydligt @ Ganska otydligt Mycket otydligt 27. Hur anser ni att lärosätenas generella ansvar för fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma bör förtydligas? (Flera alternativ är möjliga) D Lärosätenas ansvar bör tydligare framgå av högskolelagen (1992:1434) och/eller högskoleförordningen (1993:1) D Lärosätenas ansvar bör tydligare framgå av regleringsbreven till lärosätena, tex i form av återrapporteringskrav D Regeringens intentioner bör förtydligas i budgetproposition D Vet ej Annat, vänligen ange vad Avsnitt 7: Avslut 28. Här har ni möjlighet att lämna övriga synpunkter om fortbildning och vidareutbildning inom högre utbildning.