Människor kring Gnistahögen

Människor kring Gnistahögen Begravningar från vendeltid, vikingatid och tidig medeltid Andreas Hennius, Emma Sjöling & Sofia Prata Bilaga 8 Makrofossilanalys Anneli Ekblom, Geark upplandsmuseets rapporter 2016:02 SAU rapport 2016:10

Bilagans omslag: Jordlager i Gnista. Foto: Bengt Backlund, Upplandsmuseet BILAGA 8 MAKROFOSSILANALYS

Gotlandsresan 2 757 54 Uppsala 018-43 20 485 e-mail: anneli.ekblom@arkeologi.uu.se Geark Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK rapporter 34 GEARK rapporter 34 MAKROFOSSILANALYS GNISTA Makrofossil analysen i Gnista fokuserade framförallt på lager från storhögen men även ett fåtal brandgravar. Ett antal förkolnade botaniska makrofossil identifierades också under sållningen, framförallt ifrån storhögen och analysen av dessa presenteras här. Syftet med analysen var att undersöka om växtmaterial inkluderats i kremeringsprocessen i Gnista och om det utifrån det botaniska materialets sammansättning går att få en fördjupad förståelse av tillvägagångssätt och innehåll i de handlingar som kan kopplas till hanteringen av de döda på platsen. Totalt har 21 makrofossilprover analyserats motsvarande 19 liter varav 9 liter togs ifrån brandlager 4117 i storhögen. Resten av proverna togs ifrån brandgrav 43 samt ett bränt skelett i grav nr 5. Brandlager 4117 visade sig vara innehållsrikt redan under vattensållningen och därför togs ett flertal prover här. Under vattensållningen identifierades ett antal enstaka botaniska fynd som alltså också presenteras här Metodik En delmängd (c. 1.8-2 l torr jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flottering. Preparering gjordes genom en kombination av slamning och flottering. Materialet sattes i rörelse i en 10 liters hink under det att vatten tillsattes. Principen för denna preparering är att rörelsen får det organiska materialet att lägga sig på ytan av lösningen medan det minerogena sjunker till botten. Lösningen hälls sedan av successivt och sållas genom ett såll med 0,25 mm maskvidd. UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 3

Denna process upprepas flera gånger tills inget organiskt material längre kan observeras. Jordproverna vattenmättades och volymbestämdes innan preparering, Totalt analyserades 118 prov. Proverna analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämningen av fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur Beijerink (1969), Bergren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Jacomet (1989), Anderberg (1994) och Digital Seed Atlas of the Netherlands (Cappers et al 2006). Proverna utvärderades redan i mitten av fältfasen och denna utvärdering låg till grund för fortsatt provtagning och analys. För ekologisk information användes Mossberg et al 1992, samt den virtuella floran. En lista på analyserade prover finns i tabell 2 där förekomsten av ben samt ev övriga arkeologiska fynd redovisas. Träkol, ben, örtstammar osv har uppskattats relativt, (x=enstaka, xx=fåtaligt, xxx=måttliga mängder, xxxx= rikl mängder, xxxxx= mkt rikligt). I tabell 1 redovisas resultaten för de anläggningar som innehöll förkolnade sädeskorn eller ogräsväxter. Resultat I makrofossilproverna framkom totalt 31 st sädeskorn varav huvudelen var alltför fragmenterade för att bestämmas närmare till art. Av de sädeskorn som kunde bestämmas var 6 korn obestämd, 3 skalkorn, 4 bröd/kubbvete. I ett fall förekom också fragment av vad som troligen är ett förkolnat linfrö. Flera av proverna innehöll också ogräsfröer av olika slag, framförallt från starrväxter, men även enstaka fröer ifrån gräs, ranunkel, arv och nörel (se tabell 1). I många av proverna förekom även rotknölar av brudbröd (Filipendula vulgaris). Fördelningen av olika odlingsväxter och förekomsten av brudbröd visas illustreras i fig 1 och nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de olika gravkontexter som provtagits. Brandlager 4117 (storhögen) Ett flertal prover togs ifrån olika delar av detta lager. Det vanligaste fyndet i dessa prover var rotknölar av brudbröd (Filipendula vulgaris) som förekom i flera prover och också plockades ut vid flera tillfällen från vattensållningen (tabell 1). Här framkom ett relativt mindre antal, 9 st, sädeskorn varav 4 st kunde bestämmas som bröd/kubbvete (fig 1). Två förekomster av rachis fragment (dvs fragment ifrån sädesax) kunde ej bestämmas närmare till art. Ett mycket fragmenterat exemplar av vad som troligen är odlad lin påträffades liksom ett antal fragment av organiskt material som skulle kunna vara bröd/matskorpa men som ännu inte bestämts närmare. I dessa prover förekom också ett antal starrväxter samt enstaka fröer av arv, nörel, gräs, syra och ranunkel. Under vattensållningen urskiljdes bland annat två förkolnade frukter (c. 1,5-2 cm i diameter). Under fältfasen identifierades dessa preliminärt av arkeologerna som nypon men denna bestämning har inte kunnat bekräftas i den mikroskopiska analysen. Generellt har dessa frukter få bestämbara delar och är svåridentifierade (i bestämingen har Håkan Ranheden konsulterats). Ett flertal så kallade örtstammar plockades påträffades vid analysen. Dessa är mycket svåra att bestämma närmare men i några fall kunde fräken urskiljas och i 4 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10

andra fall är det troligt att det rör sig bland annat om grässtammar. I flera fall identifierades även mossa. Flertalet av dessa växter kan ha funnits på platsen naturligt och som ett resultat av detta funnits med vid kremeringen. Sädeskornen och sannolikt även brudbrödet har dock förts till platsen som en del i de handlingar som föregått eller varit en del av bränningen av och återfinns spritt i hela lagret. Brandgrav nr 43 De sex prover som analyserades ifrån denna kontext (motsvarande 4,6 liter) innehöll totalt 22 st sädeskorn. Liksom övriga kontexter kunde huvuddelen inte bestämmas närmare till art, men av de som kunde identiferas var samtliga korn (ej närmare bestämt till art) eller skalkorn. Också här förekom rotknölar av brudbröd (3 st) samt fragment av bröd/matskorpa. Detta prov innehöll enstaka örtstammar men inte lika många som proverna ifrån brandlager 4117 (storhögen). Bränt skelett, grav nr 5 Grav 5 tolkas som en hybridform av kremering och skelettbegravning, där en man hade bränts i en kroppsstor nedgrävning. De fyra prover som analyseras ifrån denna kontext innehöll ett fåtal ogräsfröer (starr och ev starr) men inga odlingsväxter. Liksom andra gravkontexter påträffades också här brudbröd och enstaka fragment av bröd/matskorpa. Fyllning i Urna, grav 22 Endast ett litet prov (0,4 l) analyserades ifrån denna kontext och här påträffades enbart mkt små fragment av bröd/matskorpa. UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 5

Fig 1. Fördelningen av sädeskorn och rotknölar av brudbröd ifrån makrofossilproverna ifrån olika kontexter. Diskussion Gnista har tydliga paralleller med andra brandgravar i Mälardalen och Liselott Bergströms genomgång av botaniska makrofossil i gravar är en viktig källa för att sätta Gnista i en större kontext. Sädeskorn i gravar är relativt vanligt och förekommer framförallt från yngre järnålder och framåt (se sammanställning i Bergström 2008). I Gnista är antalet sädeskorn liksom andelen bestämda sädeskorn alltför lågt för att diskutera inbördes fördelning. Generellt på boplatser i Sverige dominerar kornet under järnålder (Pedersen och Widgren 1998, 2012, Ranheden 2008) även om på vissa platser, och framförallt i Mälardalen, vetet är vanligare än i andra delar av och det blir också vanligare här under yngre järnålder (Viklund 1998, Hansson 1997). Troligen har man tagit ett urval av skörden, något som kanske antyds av fragmentet av lin. Lin odlades troligen i större skala än vad det arkeobotaniska materialet antyder, eftersom den är rik på olja och snabbt förbränns vid eldpåverkan. Brudbröd (Filipendula vulgaris) verkar ha en relativt stark koppling till gravkontexter (Hansson och Bergström 2002, Bergström 2007, 67). Det rör sig om de rotknölar som bildas på denna växts rotsystem och som under historisk tid har 6 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10

använts nödföda för människor eller som utfoder till grisar (den virtuella floran). Den kan förväxlas med knylhavre (Arrhenatherum elatius), ett gräs, som också bildar rotknölar och som också återfinns i gravar, men morfologiskt är det mer sannolikt att det hör faktiskt rör sig om brudbröd. Rotknölarna har även använts som mjöl i bröd eller som kryddning i öl eller gröt (Bergström 2007, 66). Växten har många folkliga synonymer och namnet brudbröd är den uppländska benämningen (den virtuella floran), men etymologin kring detta namn är osäker. Förekomsten av ett större antal brudbröd i flertalet prover och från olika gravkontexterna visar att dessa rotknölar förts till platsen och på detta sätt inkluderats i de handlingar som utförts i samband med gravritualen. Bergströms genomgång (2007, 292-295) visar att brudbröd ibland förekommer tillsammans med säd, rotknölar av brudbröd förekommer också ibland med bröd (Hansson och Bergström 2002). Det går inte att i nuläget på basis av de sammanställningar som gjorts uttala sig om förekomsten av brudbröd i relation till könsbestämningar eller arkeologiska fynd. Bergström (2008, 67) menade i sin genomgång av gravkontexter från sydöstra Mälarområdet att brudbröd är vanligt framförallt i folkvandringstida gravar. Utifrån resultaten i Gnista antyds att brudbröd även använts under en längre tidsperiod. Ett flertal fragment av amorft organiskt material påträffades vilka preliminärt har identifierats som möjligt bröd. För att närmare bestämma dessa fragment krävs en mer detaljerad mikroskopisk analys och/eller analys av kemi och fetter i sammansättningen av dessa fragment. Fynd av bröd är relativt vanligt i brandgravar, exempelvis i Birka där 32 av de 677 undersökta gravarna innehöll bröd (Gräslund 1980, 5; Hansson 1997) och blir speciellt utbrett från 900-tal här (även om brödfynd minskar i andra delar av landet under denna tid) (Bergström 2007, 56). Även här är det svårt att könsbestämmagravarna utifrån förekomsten av brödfynd, under yngre järnålder förekommer de både i mans och kvinnogravar (Bergström 2008, 55, Hansson och Bergström 2002). Av de tre gravarna med bröd i Gnista är två män och den sista man?, Urnan i grav 22 är nedställd i en barngrav utan könsindikationer. Däremot så går det kanske utifrån förekomsten av bröd närma sig frågan om sociala roller. Bröd förkommer uteslutande i vuxengravar och framförallt i gravar med gravgåvor som inte har varit i allmän cirkulation utan troligen varit tillgängliga för väl besuttna familjer (Bergström 2007, 61-63) vilket stämmer väl överens med de kontexter där ev. brödfragment påträffas i Gnista, förutom barngraven som utgjordes av en skelettgrav med en datering till tidig medeltid. Det faktum att sädeskornen, och i ännu högre grad linet, bevarats som förkolnade visar att eldverkan i brandlagret varit ojämn eller att odlingsväxter lagts ned antingen när elden svalnat eller i någon form av behållare som skyddat dessa från alltför hög eldverkan. Tecken på ev behållare har inte påträffats och växtfragmenten verkar vara väl spridda i brandlagret (speciellt lager 4117 i storhögen), varför de två förra alternativen är mer sannolika. UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 7

odlingsväxter ogräsfröer ängsmarks Övrigt kontexbeskrivning sädeskorn (Cerealia indet )(uppskattat min antal) ev sädeskorn (cf Cerealia indet) ev korn obest (cf Hordeum vulgare indet sp.) korn (Hordeum vulgare sp.) skalkorn (Hordeum vulgare ssp. Vulgare) bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum) ev Lin (cf Linum usitatissimum) rachis från sädeskorn brudbröd (Filipendula vulgaris) arv (Stellaria spp) nörel (Minuartia spp) syra (Rumex spp) ranunkel (cf Ranunculaceae) gräs (Poaceae) ev starr (cf Cyperaceae) starr (Cyperaceae) Juniperus communis (obränt) oidentiferad knopp? oidentifierad frö/frukt? 1 oidentiferat frö oidentiferbar Brandlager 4117 storhögen: makrofossilprover 6224 8 2 1 1 3 6224 2 6224 1 6225 1 1 1 1 1 5 1 1 6225 2 6 2 6226 1 1 7 2 5 1 6226 1 1 1 1 1 6226 1 1 1 1 Brandgrav 43: makrofossilprover 6316 3 1 6316 1 6317 3 3 2 1 6317 1 6317 1 1 6316 7 1 1 Bränt skelett grav nr 5: makrofossilprover 8083 1 3 2 2 8 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10

Utplockat från vattensållning från storhög 6392 1 6318 1 6268 1 6215 1 5999 7 5967 1 5743 1 5608 5 5446 2 5384 1 5384 2 5198 1 5194 3 5174 1 5170 1 5166 2 1 4776 2 2 1 5071 2 Tabell 1. Botaniska makrofossil påträffade i Gnistas olika provtagna kontexter. UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 9

G A/Al PM Storhög makrofossilprover Volym* Träkol Örtdelar (förk) blad, gräs harts mossa Ben sclerotier delvis brända sclerotier snäcka Jurpa/matskorpa Keramik/bränd lera Trälager 4146 4158 1 xx 1 Trälager 4146 4158 0,8 x x Brandl. 5999 6224 1 xxx xxx 1 xxx x Brandl. 5999 4117 6224 1 xxxx x xxx x Brandl. 5999 4117 6224 0,6 xxx xxx x xxx Brandl. 5967 4117 6225 1 xxxx Brandl. 5967 4117 6225 1 xxxx xxx x Brandl. 4117 6226 1 xxxx xxx 2 xxx xx Brandl. 4117 6226 0,8 xxx xx xx Brandl. 4117 6226 1 xxx x xx Brandgrav 43 makrofossilprover grav 43 4809 6316 0,3 xx x grav 43 4809 6316 1 xx xx x grav 43 4809 6317 1 xxx xxx 2 xxx xxx grav 43 4809 6317 0,8 xx xxx x grav 43 4809 6317 0,5 x x x grav 43 4809 6316 1 xxx xx Urna grav 22 makrofossilprover grav 22 2724 7775 0,4 x x xxx Bränt skelett grav nr 5 makrofossilprover grav 5 6303 8083 1,2 xxxx grav 5 6453 6303 8083 1 xxxxx xxx 3 grav 5 6452 6303 8083 1,2 xxxx grav 5 6452 6303 8083 1 xxxx Utplockat från vattensållning från storhög brandl. 6392 4117 brandl. 6318 4117 brandl. 6268 4117 10 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10

brandl. 6215 4117 brandl. 5999 4117 brandl. 5967 4117 xxx brandl. 5743 4117 brandl. 5608 4117 xx brandl. 5446 4117 brandl. 5384 4117 x brandl. 5384 4117 brandl. 5198 4117 brandl. 5194 4117 x brandl. 5174 4117 brandl. 5170 4117 brandl. 5166 4117 kärnröse 4776 urnegrop 5071 Tabell 2. Lista över samtliga analyserade prover från Gnista (Träkol, ben, örtstammar osv har uppskattats relativt, (x=enstaka, xx=fåtaligt, xxx=måttliga mängder, xxxx= rikl mängder, xxxxx= mkt rikligt). UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 11

Referenser Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora.. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berman, J., Ekblom, A., Heimdahl, J. (2011) Makrofossilanalys och stratirafibedömnin. I:Beronius Jörpeland, L et al. Utbynad av Ostkustbanan enom amla Uppsala Uppland; amla Uppsala socken. Stockholm, Riksantikvarieämbetet. Berren,. 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Stockholm. Naturvetenskaplia forskninsrådet. Berren,. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskaplia forskninsrådet. Berström, L. 2007. Brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen. Stockholm, Stockholm universitet. räslund, A.-S. 1980. Birka IV. The burial customs. A study of the raves on Björkö. KVHAA. Stockholm. Hansson, A.-M. 1997. On plant food in the Scandinavian peninsula in early medieval times. Stockholm, Stockholm universitet. Hansson, A.-M., Berström, L. 2002. Archaebotany in raves concepts and methods. JONAS, Journal of Nordic Archaeoloical Science 13, 43-58. Jacomet, S. 1987. Prähistorische etreidenfunde. Eine Anleitun zur Bestimmun prähistorischer ersten und Weizenfunde. Basel. Botaniches Institut der Universität Abteilun Pflanzensystematik und eobotanik. Jacomet, S, C. Brombacher och M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlunen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflee, Monorafien 7. Zürich. Orell Füssli. Pedersen, E.A., Widren, M. 2012. Ariculture in Sweden 800 BC-1000 AD.I: Myrdal, J., Morell, M. (Reds). The ararian history of Sweden, 46-71. Lund, Nordic Academic Press. Ranheden, H. 2007. Veetationshistoria. I: Hjärtner-Holdar, E., Ranheden, H. Seiler, A. (Reds). Land och samhälle i förändrin. Uppländska byder i ett låntidsperspektiv. Uppsala, UV AL. 17-119. 12 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10

Viklund, K., 1998. Cereals, weeds and crop processin in Iron Ae Sweden: methodoloical and interpretative aspects of archaeobotanical evidence. Archaeoloy and Environment, 14. Umeå: Umeå Universitet. På uppdrag av Upplandsmuseet Uppsala den 22 juni 2014 Geark/Anneli Ekblom UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 13