Norsebäck. Arkeologisk förundersökning. Axberg 183:1, Norsebäck 1:13 och 7:2, Axbergs sn, Örebro kommun, Örebro län, Närke. SAU rapport 2017:19

Transkript

1 Norsebäck Arkeologisk förundersökning Axberg 183:1, Norsebäck 1:13 och 7:2, Axbergs sn, Örebro kommun, Örebro län, Närke SAU rapport 2017:19 Fredrik Thölin

2

3 Norsebäck Arkeologisk förundersökning Axberg 183:1, Norsebäck 1:13 och 7:2, Axbergs sn, Örebro kommun, Örebro län, Närke SAU rapport 2017:19 Fredrik Thölin

4 SAU rapporter 2017:19 ISSN SAU 2017 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: , SAU:s projektbeteckning: 2200 Företagare: Trafikverket Belägenhet LANDSKAP: Närke LÄN: Örebro KOMMUN: Örebro SOCKEN: Axberg FASTIGHET: Norsebäck 1:13 och 7:2 FORNLÄMNING: Axberg 183:1 KARTBLAD: 10F 8c Skärmarboda (RT90) KOORDINATER: E , N HÖJD: ca m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk förundersökning DATUM I FÄLT: UNDERSÖKT YTA: ca m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Fredrik Thölin (projektledare), Susanna Eklund (biträdande projektledare), Frida Löjdström (arkeolog) Fynd förvaras: Inga fynd tillvaratagna Arkivmaterial: Förvaras på SAU Omslagsbild: Centrala delen av undersökningsområdet. Fotot taget mot väster. Foto Frida Löjdström Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Fredrik Thölin Lektör: Fredrik Andersson Layout: ord & form, Gudbrand Klæstad Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala

5 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 7 Undersökningen 8 Metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 9 Slutsats och utvärdering 11 Referenser 12 Bilagor 13 Bilaga 1. Schakttabell 13 Bilaga 2. Anläggningstabell 13 Bilaga 3. Makrofossilanalys 14

6 60 Sammanfattning Med anledning av planerad vägbyggnation utförde Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) en arkeologisk förundersökning under perioden av fornlämningen Axberg 183:1 inom fastigheterna Norsebäck 1:13 och 7:2 i Örebro kommun. I slutet av 1990-talet gjordes en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 på platsen. Vid utredningen hittades lämningar av förhistorisk samt efterreformatorisk karaktär. Fornlämningen som hittades var framförallt ett tunt kulturlager och en bit keramik som båda tolkades vara förhistoriska. Vid den nu genomförda förundersökningen var undersökningsområdet ca m 2 stort och låg i åkermark på en höjd av m ö h. Vid sökschaktningen framkom rikligt med recenta störningar och även två störhål. Dessa tolkades tillhöra ett staket eller en hägnad och bedöms inte utgöra fornlämning. Den fornlämning som upptäcktes år 1998 återupptäcktes ej vid förundersökningen. Fornlämningen är med största sannolikhet bortodlad och förstörd. Inget av antikvariskt värde framkom vid förundersökningen. teb. 125 Dömåsen Naturreservat Idogheten 50 Annelund Koberget Domänres Järleborg Järle Järlemossen Torvindustri 50 Åkersta Hagalund Almaskog Kvarntorp Vass Uggelmossen Skärmarboda Tistaborg Flåten Haga Karlstorp Torpa Åsta 55 Källtorp Vassa Granhult Lyttebäckstorp ahults mosse äcken 140 Axbergshammar Stor- mossen Venbäcken Dalskogen Hålahult 75 Ranglab. 85 Lutamossen Hultet Falleraberget Ängstorp Hagby Lockenkil 67 Bäcketorp Bäckaskog Fältabacken Ängby Bäckalund L. Bråten 0 2 Km Haga Rangeltorp Mogetorp Haga 49 Norsebäck Sörängen Dunderängen Hagalund Karlsro Hagen Rörbraket Almedal Rörbraket Trekanten Björka Österäng Fyrkanten Lövåsen Ålunda Pilabäcken Latorp Milton Klippan Askarboda Sandtäppan Daltorp Stenbo FIGUR 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Järleån 45 Norrängen 50 Lillängen 46 Ekeby Enmyran Björkebo Lövhyddan Tingstorpm. Skola Liljendal Skogarsäng Trekanten Tingstorp Hagaberg Hagaberg Egebo Nyberget L Licks Puketo Kraftver Korskrogen Bäcktorp Karlslund Dyltatorp Västanberg 50 Makarängen Gustavslund 50 Lövsätter 4 Hjä 4 SAU RAPPORT 2017:19

7 Inledning Societas Archaelogica Upsaliensis har genom beslut av Länsstyrelsen i Örebro län utfört en arkeologisk förundersökning (Lst dnr ) av fornlämningen Axberg 183:1 inom fastigheten Norsebäck 1:13 och 7:2, Örebro kommun (fig 1, 3). Undersökningen utfördes med anledning av Trafikverkets planerade utbyggnad av väg 50 mellan Axbergshammar och Lilla Mon i Örebro och Nora kommuner. Vid en arkeologisk utredning i slutet av 1990-talet framkom spår som antydde att det fanns boplatslämningar på platsen (Petterson 1998). Förundersökningen utfördes under perioden Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningens status och därigenom ge ett fullgott underlag för beslut om vidare undersökningssteg. Detta genom att fastställa och dokumentera fornlämningens karaktär, datering, utbredning och komplexitet samt ta tillvara på fynd. Syftet var även att avgöra om vidare arkeologiska undersökningar måste utföras innan bygg- och anläggningsverksamhet kunde ske inom området för fornlämningen. FIGUR 2. Översikt över undersökningsområdet. Fotot taget mot söder. Foto Frida Löjdström. SAU RAPPORT 2017:19 5

8 Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Norsebäck är beläget på gränsen mot Bergslagen där Närkeslätten möter Kilsbergen i väst och nordväst. Vid den norra kanten av slättlandskapet är övergången till berg och skog i norr markant. Från Norsebäck och norr ut mot Mogetorp domineras landskapet av åkermark. Några hundra meter öster om undersökningsområdet rinner Järleån i sitt lopp från Norasjön i nordväst till sjön Väringen i sydöst. Kring Norsebäck består terrängen till stor del av blockrik skog med inslag av sankmarker som gränsar till åkermarkerna. Undersökningsområdet var ca m 2 stort och beläget i åkermark mellan 52 och 54 m ö h och låg i västläge i en svag sluttning i förhållandevis flack terräng (fig 2, 3). Åkermarken har sträckts sig vidare mot väster och nordväst och i öster och söder fanns blockig skogsmark. De äldsta skriftliga beläggen för Norsebäck är från år 1481 enligt uppgift i Svenskt Diplomatorium (FMIS). Den medeltida bytomten för Norsebäck (Axberg 182:1) är belägen ca 200 m öster om undersökningsområdet. Utbredningen av bytomten baseras på en skogsindelningskarta från år 1841 (LMV akt S6 40:2, Pettersson 1998). Bytomten är bebyggd. Fornlämningsmiljön i närområdet utgörs i övrigt av en vägbank (Axberg 181:1-3, 198:1) som löper genom Norsebäck och passerar ca 50 meter norr om undersökningsområdet. Vägbanken fortsätter sedan västerut och böjer sedan av norrut i riktning mot Mogetorp. Vid sidan av vägbanken söder om Norsebäck står en milsten, Axberg 19:1. Vägbanken är troligen anlagd någon gång under första delen av 1900-talet (FMIS). Fornlämning Axberg 146:1 markerar en fyndplats för en stenyxa som hittades på 1950-talet vid Norsebäck. Yxan är nu förkommen och den exakta fyndplatsen är okänd (FMIS). Axberg 146:1 Axberg 198:1 Axberg 182:1 Axberg 183:1 Axberg 181:3 Axberg 19: m 1: Axberg 181:2 FIGUR 3. Utsnitt av fastighetskartan med utbredningsområdet markerat i blått och registrerade fornlämningar (FMIS) i rött. Skala 1: SAU RAPPORT 2017:19

9 Tidigare undersökningar Den nu aktuella lokalen, Axberg 183:1, påträffades vid en utredning etapp 1 och 2 som gjordes av UV Mitt i slutet av 1990-talet inför planerad ombyggnation av dåvarande riksväg 60 mellan Lillån i Örebro kommun och Lilla Mon i Nora kommun (Pettersson 1998) (fig 3). Vid utredningen drogs flera schakt i området, varav ca 15 schakt låg innanför det nu aktuella förundersökningsområdet. I sex av schakten hittades ett tunt kulturlager samt en bit förhistorisk keramik (fig 4). Dessutom framkom ett flertal lämningar som tolkades som anläggningar. Petterssons tolkning av platsen var att den kunde vara en förhistorisk boplats. Vid utredningen hittades även en anläggning som utifrån fynden daterades till historisk tid. FIGUR 4. Keramik som hittades vid utredningen år Keramiken förvaras hos Örebro länsmuseum. Foto Frida Löjdström. SAU RAPPORT 2017:19 7

10 Undersökningen Metod och genomförande Fältarbetet inleddes med att sökschakt grävdes med larvburen grävmaskin utrustad men rototilt och planskopa. Sökschakten grävdes skiktvis ner till opåverkad nivå där också anläggningar och kulturlager kunde förväntas finnas. Efter avbaningen handrensades ytor där möjliga arkeologiska lämningar framkom (fig 5). Schaktbredden varierade mellan 3,5 16,3 meter och längden mellan 14,5 55,6 meter. Vid behov utvidgades schakten för att avgränsa eventuella strukturer, konstruktioner eller anhopningar av anläggningar. Avsikten var att bana av m 2, vilket motsvarar ca 12,5 15 % av undersökningsområdets yta. På grund av att så pass få anläggningar framkom och för att säkerställa att sådana inte bara var glest förekommande kom totalt ca 1480 m 2, d v s ca 18 % av undersökningsområdet att sökschaktas. Schakt, förmodade arkeologiska objekt och prover mättes in med RTK-GPS. Därefter överfördes och registrerades inmätta data och dokumentation i Intrasis för att sedan bearbetas i ArcMap. Fotografering (översiktsbilder, detaljbilder samt arbetsbilder) utfördes digitalt. Fornlämningsliknande anläggningar undersöktes med spade och skärslev. FIGUR 5. Schaktning i södra delen av undersökningsområdet. Fotot taget mot söder. Foto Susanna Eklund. 8 SAU RAPPORT 2017:19

11 Undersökningsresultat Nio schakt grävdes under förundersökningen (fig 6, bil 1). I två av dessa framkom vaga lämningar av förhistorisk karaktär. Merparten av dessa var lokaliserade inom den centrala delen av undersökningsområdet. Sentida störningar, då främst diken, stenlyft, djurgångar, spår av rotbränder och gropar efter bortsprängda stenar, dominerade undersökningsområdet. Träkol och svagt bränd lera förekom rikligt i matjorden vilket gjorde att en del störningar i ett inledningsskede tolkades som anläggningar. Vid undersökning visade de sig dock vara stenlyft och andra recenta störningar. Fyllningarna i de undersökta groparna utgjordes av matjord. Då de eventuella fornlämningarna var mycket diffusa prioriterades undersökning av de frambanade mörkfärgningarna (fig 7). Två anläggningar kom efter undersökning att tolkas som störhål, A313, A636 (fig 6, bil 2). Det sistnämnda var placerat i den nordöstra delen av undersökningsområdet medan det förstnämnda var centralt beläget. I övrigt framkom inget av antikvariskt vär Störhål Utgår Schakt S534 Undersökningsområde Dike S S422 S460 S200 A313 S547 S562 S392 A636 S m FIGUR 6. Resultatkarta. Förundersökningens schakt och anläggningar. Skala 1:600. SAU RAPPORT 2017:19 9

12 de. De boplatslämningar som registrerades vid utredningen år 1998 kunde inte återfinnas och bedöms vara bortplöjda. För att eventuellt kunna datera den skadade fornlämningen samlades ett antal prover för makrofossilanalys in. Analysen visade på förekomst av bränt material av hallon, samt obränt material av hallon, svinmålla och gräs mm (bil 3). Kol hittades i makroproverna men då matjorden i undersökningsområdet innehöll rikligt med kol, samt att fyllningen i de eventuella anläggningarna var mycket lik matjorden bortprioriterades 14 C-analyser. FIGUR 7. Exempel på mörkfärgning som inledningsvis tolkades vara en eventuell anläggning men senare avskrevs. Foto Fredrik Thölin. 10 SAU RAPPORT 2017:19

13 Slutsats och utvärdering Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningen Axberg 183:1 inom utredningsområdet, samt att klargöra fornlämningens omfattning, karaktär och bevarandegrad. Förundersökningen skulle även klargöra om en arkeologisk slutundersökning måste genomföras innan platsen exploateras. Förundersökningen skulle även ligga till grund för beräkningar av eventuell slutundersökning. I undersökningsområdet framkom två störhål samt ett fåtal diffusa gropar som tolkats som stenlyft och dylikt. Den schaktade ytan kom att bli något större än planerat. Ingen fornlämning har kunnat konstateras inom ytan. Fornlämningen som framkom vid utredningen år 1998 bedöms som förstörd av sentida ingrepp, framförallt genom odling. SAU RAPPORT 2017:19 11

14 Referenser Fornsök (FMIS), Petterson, O Lillån Lilla Mon. Riksväg 60. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. UV Mitt, Rapport 1998: SAU RAPPORT 2017:19

15 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Id Längd m Bredd m Djup m Jordkaraktär botten ,0 36,3 0,3 Ljus silt/sand ,0 4,8 0,3 Grågul silt/sand ,3 5,1 0,3 Grågul silt/sand ,5 7,0 0,3 Ljus silt ,3 14,2 0,4 Ljus lera/silt ,5 5,8 0,3 Ljus silt ,9 20,0 0,3 Ljus silt ,1 6,9 0,3 Ljusgrå silt ,7 5,3 0,3 Gulgrå silt och sand Bilaga 2. Anläggningstabell Id Anläggningstyp Form plan Djup m Längd m Bredd m Fyllning Profil form 313 Störhål Rundad 0,12 0,22 0,21 Silt Skålformad 636 Störhål Rundad 0,14 0,24 0,23 Sand, silt Skålformad SAU RAPPORT 2017:19 13

16 Bilaga 3. Makrofossilanalys Gotlandsresan Uppsala anneli.ekblom@arkeologi.uu.se Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys MAKROFOSSILANALYS AXBERG, NORSEBÄCK Av Anneli Ekblom GEARK rapporter 2017, 59 På uppdrag av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) analyserades botaniskt makrofossil material ifrån jordprover ifrån förundersökning av fornlämning Axberg 183:1, Norsebäck, Örebro kommun. Syftet med analysen var att utvärdera platsens potential för eventuella vidare arkeobotaniska undersökningar, samt även ta fram arkebotaniskt material för eventuella dateringar. Metodik och preparering En delmängd (ca 1,8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering. Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom vattentryck och genom mekanisk rörelse. Rörelsen får det organiska materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan, varpå detta material hälls av i ett 0,25 mm såll. Processen upprepas flera gånger för att säkerställa att allt organiskt material kommit med i sållet och vattenlösning är klar. Proverna analyserades i x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. En första mikroskopiska analys utfördes av Rudolf Gustavsson, arkeobotanisk assistent och osteolog SAU, och bestämningsarbetet utfördes av Anneli Ekblom och Rudolf Gustavsson. Bestämning av växtmaterial gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the Netherlands (Cappers et al 2006). Obrända fröer tolkas här som moderna/recenta eftersom bevaringsförhållandena på platsen inte bedöms vara sådana att oförkolnat organiskt material har bevarats. För ekologisk tolkning konsulterades Mossberg et al 1992; Anderberg and Anderberg 1998; samt Engelmark SAU RAPPORT 2017:19

17 Resultat Sammanlagt analyserades fyra anläggningar, samtliga tolkade som möjliga stolphål. Urvalet av proverna gjordes för att utvärdera stolphålen potential, när det gäller förekomst av förkolnat material och bevaringsförhållanden. I ett av de möjliga stolphålen, Pm 592, förekom större mängder träkol vilket möjligen indikerar att området omkring stolphålet utsatts för brännverkan eller att bränt material deponerats eller oavsiktligt förts ned i gropen. Här påträffades enstaka förkolnade fröer av hallon och en samt ett obestämt frö. Övriga prover hade små mängder träkol, dock förekom också här enstaka förkolnade fröer. I Pm 589, framkom ett fragment av sädeskorn, här påträffades också ett obestämt frö samt örtstam. Övriga möjliga stolphål, Pm 588 och 644 innehöll enstaka förkolnade fragment av granbarr. Förkolnat Oförkolnat Prov nummer PM nummer Volym, liter Anläggning Anläggningstyp Träkol Cerealia Rubus ideaus Juniperus communis Picea abies Örtstam Frö, obestämt Knopp av växt, obestämd Brassicaceae Cf Solanaceae Chenopodium album typ Cirsium arvense Poa sp. Polygonum lapathifolium Rubus ideaus Spergula arvensis Frö, obestämt Totalsumma P ,8 AS232 Stolphål? XX 4 4 P ,8 AS240 Stolphål? XX P ,8 AS313 Stolphål? XXXX P AS636 Stolphål? XX /4 2 9 Totalsumma Tabell 1. Påträffat förkolnat material och fynd som undersöktes i Axberg, Norsebäck. Mängden träkol, ben och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxx- mycket rikligt. Obränt material är här troligen recent. Diskussion Det arkeobotaniska materialet antyder att provtagna anläggningar utgörs av boplatsmaterial. Andelen träkol visar att anläggningar fyllts med material som varit bränt till stor grad i ett av de möjliga stolphålen och liten grad i de övriga möjliga stolphålen. Förekomsten av granbarr (om än enstaka sådana) i två av de möjliga stolphålen antyder en senare datering än neolitisk tid, eller i alla fall inblandning av material med en senare datering eftersom granen i Mellansverige etableras sig först under järnålder. Beroende på anläggningarnas bevarandegrad bedöms platsen ha låg potential för vidare arkeobotaniska undersökningar. Om sädeskornet skulle visa sig ha en neolitiskt datering bör dock denna bedömning omvärderas, eftersom platser med neolitisk datering är högintressanta ur ett arkeologisk vetenskapligt perspektiv. SAU RAPPORT 2017:19 15

18 Referenser Anderberg, A. & Anderberg, A.L Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Anderberg,A-L Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W Zadenatlas der Nederlandsche Flora.Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berggren, G Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Berggren, G Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. (2006) Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies , Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. Jacomet, S, Brombacher, C., Dick, M Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungeni m Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli. Mossberg B., Stenberg, L., Ericsson, S Den nordiska floran. Wahlström och Widstrand. På uppdrag av SAU Geark/Anneli Ekblom 16 SAU RAPPORT 2017:19

19

20