Dagvattenutredning Solna Pyramiden 3-4 Arenastaden, Solna

Dagvattenutredning Solna Pyramiden 3-4 Arenastaden, Solna Iterio AB Rapport nr 2014-0721 Författare Dimitry van der Nat och Daniel Stråe, WRS Uppsala AB 2014-04-23

Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Utredningens syfte... 4 2. Förutsättningar... 5 2.1. Områdesbeskrivning... 5 2.2. Planerad förändring i området... 7 2.3. Skydd av Brunnsviken... 8 2.4. Krav på dagvattenhantering... 8 3. Beräknad årsavrinning och föroreningsbelastning... 10 3.1. Nuläget... 10 3.2. Framtida situation... 10 4. Förslag till dagvattenhantering... 12 4.1. Gröna tak... 12 4.2. Skelettjord... 14 4.3. Dagvatten för gestaltning... 15 4.4. Regnträdgårdar... 17 4.5. Parkeringsanläggning under tak utan avvattning... 18 Bilaga 1. Generella lösningar för dagvattenhantering inom planområdet och avvattningsplan. Sid 2 (18)

Sammanfattning För närvarande pågår detaljplaneläggning av området Solna Pyramiden 3-4 i Arenastaden. I samband med plansamrådet så har både Länsstyrelsen och kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd kommit med krav på förtydligande av hur dagvatten inom området ska hanteras för att minimera risken för ökad belastning av föroreningar och näringsämnen till ytvattenrecipienten Brunnsviken, samt förhindra att befintliga föroreningar i mark mobiliseras. I denna dagvattenutredning beskrivs de lokala förutsättningarna för hantering av dagvatten (geohydrologi, geologi, topografi, etc.), den nuvarande och framtida belastning från området beräknas och åtgärder föreslås för att begränsa framtida flöden och föroreningsmängder till nivåer som är acceptabla med hänsyn till skydd av ytvattenrecipienten, Brunnsviken. Genomförda beräkningar visar att den planerade exploateringen utan åtgärder skulle innebära ökad belastning av dagvattenrelaterade föroreningar till Brunnsviken. Även om ökningen kan förväntas bli marginell, så är en ökning ändå i strid med Solna stads dagvattenstrategi och målet att Brunnsviken ska uppnå god ekologiskt status innan 2021. Med konsekvent tillämpning av de åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) som rapporten föreslår bör dock ytterligare belastning till Brunnsviken kunna förhindras. Belastningen kan snarare förväntas minska. Sid 3 (18)

1. Inledning För närvarande pågår detaljplaneläggning i området Solna Pyramiden i Arenastaden, omfattande fastigheten Pyramiden 3 och 4. Detaljplanens syfte är att utveckla befintlig bebyggelse, samt att möjliggöra komplettering med ny bebyggelse. I samband med plansamrådet så har både Länsstyrelsen och kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd kommit med krav på förtydligande av hur dagvatten inom området ska hanteras för att minimera risken för ökad belastning av föroreningar och näringsämnen till ytvattenrecipienten Brunnsviken. Området är drygt 1,9 hektar stort och ligger strategiskt, nära Solna station, Arenastaden och den nya nationalarenan. Området avvattnas mot söder, till en dagvattenledning som ligger i Pyramidvägen. Områdets ytvattenrecipient; Brunnsviken, har idag otillfredsställande ekologisk status med hänsyn till parametrarna övergödning och bottenfauna. För att klara de uppsatta miljökvalitetsnormerna för Brunnsviken krävs att belastningen av framför allt fosfor minskar från avrinningsområdet. 1.1. Utredningens syfte Syftet med uppdraget är att beskriva de lokala förutsättningarna för hantering av dagvatten (markanvändning, markförhållanden, topografi, etc.), beräkna nuvarande och framtida belastning från området, samt att föreslå åtgärder för lokalt omhändertagandet av dagvatten (LOD) som begränsar framtida flöden och föroreningsmängder till nivåer som är acceptabla med hänsyn till skyddet av ytvattenrecipienten. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Iterio AB. Sid 4 (18)

2. Förutsättningar 2.1. Områdesbeskrivning Lokalisering Hela programområdet är ca 1,9 ha stort och består huvudsakligen av fastigheten Solna Pyramiden 3 och 4. I nuläget består området till största delen av lagerhallar och grusade uppställningsytor, samt av kontorsbyggnaden Oktagonen med parkering. Området avgränsas av Pyramidvägen i söder, Magasinvägen i väster, den planerade förlängda Evenemangsgatan i norr, och järnvägen i öster, se Figur 1. Figur 1. Utredningsområdet (blå linje) är beläget norr om Pyramidvägen. Bilden är ett utsnitt ur fastighetskartan. Sid 5 (18)

Markförhållanden, topografi och avrinningsvägar Områdetär platt och dess naturliga jordlager bestårav postglacial lera, se Figur 2. Marknivån ligger kring 5 meter över havet (RH00). Området avvattnas söderut och västerut via en dagvattenledning i Pyramidvägen och Magasinsvägen (se bilaga 1) Figur 2. Utredningsområdets (ungefärlig utbredning markerad med blå linje) naturliga jordlager består av glacial lera. Bilden är ett utsnitt från SGU:s jordartskarta. Föroreningar från tidigare verksamheter som verkstadsindustri, tryckerier och elektroteknisk industri har påvisats i grundvattnet och marken i området vid en översiktlig markundersökning som genomfördes 2010. Föroreningar som kan uppkomma vid dessa verksamheter är bland annat metaller, klorerade lösningsmedel, PAH, PCB, aromater, oljor, cyanider och färgrester. Dessutom finns det flera verksamheter i planområdets direkta anslutning som är med i Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden. Dagvattenhanteringen behöver utformas på ett sätt som motverkar infiltration och därmed minskar risken för mobilisering av befintliga mark- och grundvattenföroreningar. Sid 6 (18)

2.2. Planerad förändring i området Detaljplanens syfte är att utveckla befintlig bebyggelse samt möjliggöra komplettering med ny bebyggelse inom planområdet. Syftet är också att inkludera de omgivande gatorna i utformningen tillsammans med de nya förutsättningarna inom planområdet samt i stadsdelen Arenastaden. I planbeskrivningen1 föreslås tre kontorsbyggnader i fristående kvarter på Pyramiden 3-4, vilket förutsätter att befintlig byggnad, Oktagonen, rivs (Figur 3). Byggnaderna ska fungera som en länk mellan Arenastadens olika delar och varierande nivåer. En sammanhängande parkeringsanläggning länkar samman de tre kvarteren under gatunivå i souterräng och under gatunivå. De planerade kontorsbyggnader ska möta kraven för Breeam Excellent angående hållbarhetsstandarden. Planens genomföring betyder att området hårdgörs nästan fullständigt. Figur 3. Utsnitt ur detaljplan som visar framtida markanvändningen på kvarteret Pyramiden 3-4 in Solna Arenastaden. Planhandling till utställning, april 2014 Marken inom planområdet ägs av Fabege AB i Solna. 1 Planbeskrivning, Detaljplan för kv Pyramiden m.fl., Solna stad 2013 Sid 7 (18)

2.3. Skydd av Brunnsviken Planområdets ytvattenrecipient; Brunnsviken är känslig för ökad belastning av föroreningar. Därför ställer kommunen och Länsstyrelsen särskilda krav på hanteringen av dagvatten i avrinningsområdet. God ekologisk status ska uppnås för Brunnsviken innan 2021. Enligt den senaste klassificeringen har Brunnsviken i dagsläget en otillfredsställande ekologisk status 2. God kemisk status uppnås om man bortser från kvicksilver (generellt undantag). Med utgångspunkt från att den ekologiska statusen ska förbättras innan 2021, måste belastningen av näringsämnen på Brunnsviken minska. 2.4. Krav på dagvattenhantering Generellt vattenskydd Med utgångspunkt i miljökvalitetsnormen för Brunnsviken, nationella miljökvalitetsmål (bl.a. ingen övergödning) och Solna stads dagvattenpolicy så bör dagvattenhanteringen i kvarteret Pyramiden planeras och utformas så att utsläppen av övergödande ämnen och föroreningar till Brunnsviken i alla fall inte ökar, och helst minskar. Detta kan uppnås genom rening (så nära källans som möjligt) av förorenat dagvatten, innan utsläpp till ytvattenrecipienten. Då dock området kommer att främst bestå av hårdgjorda ytor är möjligheterna för fördröjning stark begränsade. Kommunens generella riktlinjer för dagvattenhantering Solna stad tog 2002 fram riktlinjer för hantering av dagvatten inom staden. Riktlinjerna grundas bland annat på de nationella miljökvalitetsmålen som togs fram av regeringen 1999, där främst två mål beaktades; Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag. Målen för Solna dagvattenstrategi är: 3 ; Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. 2 Länsstyrelsens vatteninformationssystem VISS 3 Dagvattenstrategi för Solna Stad, antagen 2002. Sid 8 (18)

Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion. Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad. Sid 9 (18)

3. Beräknad årsavrinning och föroreningsbelastning 3.1. Nuläget Även om rivning av lagerhallar och förberedande markarbeten redan har påbörjats, så avser nulägesscenariot här situationen innan arbetet med den nya planen påbörjades. Området dominerades då av lagerhallar och upplagsytor, grusbelagda upplagsytor intill järnvägen, samt en kontorsbyggnad med parkering. Markanvändningen har karterats utifrån flygfoton från Google Earth som togs 2010. Årsavrinning och närsaltsbelastningen har beräknats med schablonvärden 4 och en korrigerad årlig nederbörd på 592 mm vid SMHI:s mätstation 9821 i Stockholm, och visas i tabell 1. Tabell 1. Nuvarande markanvändning, arealer, avrinningskoefficienter, beräknad årsavrinning, medelflöde och transporterade närsaltmängder Yta (ha) Markanvändning Avrinningskoefficient Årsavrinning (m 3 /år) Medelflöd e (l/s) P tot (kg/år) N tot (kg/år) Gator 0.57 0.85 2 900 0.09 0.5 6.9 Centrum 0.36 0.7 1 500 0.05 0.4 2.7 Industri 0.72 0.5 2 100 0.07 0.6 3.8 Järnvag 0.27 0.5 800 0.03 0.4 0.0 Summa 1.92 7 300 0.23 1.9 13.5 3.2. Framtida situation Utifrån plankartan har framtida markanvändning indelats i kategorierna gatumark och centrumområde. Framtida flöden och närsaltsbelastning baseras på samma schablonvärden och årsnederbörd som användes för beräkningarna för nuläget och redovisas i Tabell 2. I beräkningen har schablonvärden använts som avser verksamheter och bebyggelse utan hänsyn till åtgärder för att utjämna eller rena dagvatten. En jämförelse av fosforbelastningen före och efter exploatering visar att värdena skulle öka marginellt från i dagsläget sammanlagt 1,9 kg till 2,0 kg, medan kvävebelastningen ökar från drygt 13 kg i dagsläget till drygt 17 kg. Dagvattenflödet ökar från 7 300 m3 till 8 500 m3 per år. Ökningarna är bara marginella och ligger förmodligen nära beräkningarnas felmarginal. Påverkan på vattenkvalité i Brunnsviken bedöms därmed vara försumbar. 4 www.stormtac.com Sid 10 (18)

Tabell 2. Framtida markanvändningen, arealer, avrinningskoefficienter, beräknad årsavrinning och transporterade närsaltmängder. Yta (ha) Markanvändning Avrinningskoefficient Årsavrinning (m 3 /år) Medelflöde (l/s) P tot (kg/år) N tot (kg/år gator 0.57 0,85 2 900 0.09 0.5 6.9 centrum 0.36 0,7 5 600 0.18 1.6 10.3 Summa 1.92 8 500 0.27 2.0 17.2 Sid 11 (18)

4. Förslag till dagvattenhantering Förutsättningarna i kvarteret Pyramiden utgör en stor utmaning för framtida dagvattenhantering. Den komplexa situationen som ska lösas är att förhindra en ökad närsaltsbelastning till Brunnsviken utan infiltration av dagvatten i ett område som nästan fullständigt ska hårdgöras. Underjordisk magasinering av dagvatten kommer dessutom vara omöjligt, eftersom området ska förses med en parkeringsanläggning i souterräng som upptar nästan hela planområdet. Då infiltration av dagvatten medför en oacceptabel risk för att mobilisera befintliga föroreningar i mark och grundvatten finns det bara två sätt för dagvatten att lämna området: Evapotranspiration Avbördning genom dagvattennätet Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) innebär att man även i staden försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om dagvattnet genom avdunstning, fördröjning och infiltration i marken. Nedan föreslas de LOD åtgärdar vi anser tillämpliga för användning i kvarteret Pyramiden utan infiltration (se även bilaga 1 för positionsförslag på åtgärdar). 4.1. Gröna tak Enligt uppgifter från Iterio siktar fastighetsägaren Fabege AB att konstruera 3 kontorsbyggnader som ska möta kraven på hållbarhetsstandarden Breeam Excellent. Detta krav betyder bland annat att byggnaderna ska förses med gröna tak. Allmänt om gröna tak Gröna tak är bevuxna tak som oftast planteras med Sedum spec. eller andra växter som är toleranta mot både vatten och torka. Genom lagring av vatten i växtbädden och genom evapotranspiration kan de kraftigt minska avrinningen från taket. Ytterligare fördelar med gröna tak är att de förbättrar dagvattenkvaliteten, förbättrar luftkvalitet, isolerar byggnaden mot både köld och värme, vilket ger minskade driftkostnader, förlänger takets livslängd, reducerar heat island effect (dvs. en ökning av lufttemperaturen i stadsmiljön), ger livsmiljö för djur och växter och är estetiskt tilltalande. Nackdelar är högre konstruktionskostnader, att de är endast lämpliga för tak utan eller med små lutningar (25 30 grader eller mindre), och att de kan vara för tunga för befintliga tak. I regel består gröna tak av ett vattentätt membran för att skydda taket, ett dräneringslager, en rotbarriär, ett filtertyg, en jordvolym och vegetation. Gröna tak kan indelas i extensiva (grund jordvolym) och intensiva (djup jordvolym). Extensiva gröna tak har ett ca 10 cm djupt jordlager och rätt utformat kan det utjämna flödet för 95 % av alla nederbördstillfällen och minska avrinningshastigheten av dagvatten för alla nederbördstillfällen. Det är dock viktigt att komma Sid 12 (18)

ihåg att så snart magasinsvolymen är uppfyllt kommer även gröna tak att brädda med samma intensitet som regnet faller med. Intensiva gröna tak är oftast mer estetiska landskapselement vars primäre syfte inte är dagvattenhantering. De planteras med längre växtarter, ibland även träd och är därför mer underhållsintensiva (kräver bl. a. bevattning, gödning, och klippning). På grund av den stora vikten är det oftast inte möjligt att täcka hela taket med dem. Men det djupa jordlagret kan ta upp stora mängder av vatten vilket innebär att dessa tak kan vara en särskild effektiv dagvattenhanteringsåtgärd ändå. Gröna taks förmåga att minska avrinningen För regntillfällen med en nederbördsvolym mindre än 5 mm beräknas gröna tak inte ge någon nämnvärd avrinning alls 5. Nederbörd av 5 mm regn i Sverige motsvarar ungefär ett regntillfälle med sex månaders återkomsttid och en varaktighet på 10 minuter. Extensiva gröna tak, som är vanligast i Sverige och belastar konstruktionen med mindre vikt, magasinerar i snitt hälften av den årliga avrinningen, medan intensiva gröna tak magasinerar i medel 75 % av årsavrinningen 4. Den volymen som magasineras kommer dock huvudsakligen från många små regntillfällen Gröna tak och brandskydd Enligt muntlig uppgift från Iterio har Fabeges projekterande brandkonsult ur brandskyddssynpunkt bestämt att grönt tak ej bör anläggas på den 84 m höga kontorsbyggnaden i områdets östra del. Enligt åtminstone ett av många företag 6 som anlägger gröna tak, så brandgodkännas dock gröna tak som taktäckning, eftersom vegetationsmattorna baseras på en obrännbar mineraljord med en mycket lag halt av organiskt material. Även om det drygt 950 m 2 stora taket inte förväntas ge ett särskilt stort bidrag till det totala dagvattenflödet, så föreslår vi att ett grönt tak ändå ska övervägas under den fortsatta projekteringen, med hänsyn till minskade driftkostnader och minskad heat-island effekt, samt för att möta Breeam Excellent standarden som området ska uppfylla. 5 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Svenskt Vatten publikation P105, 2011. 6 Vegtech (leverantör av gröna tak) Sid 13 (18)

Användning vid kv. Pyramiden 3-4 Gröna tak används i Sverige sedan 1980-talet och i Stockholmsområdet finns redan många gröna tak, bland annat i stadsdelen Hammarby Sjöstad. Vi föreslår att alla områdets byggnader täcks med gröna tak i så stort utsträckning som möjligt. Regnvatten som faller på atriumtak som kommer att täcka byggnadens innergårdar kan ledas mot de gröna taken intill. Alla tak måste anslutas till dagvattenledning för att avbörda flöden som överstiger takens fördröjningskapacitet. 4.2. Skelettjord Allmänt om skelettjord Med begreppet skelettjord menas perkolationsmagasin för träd som byggs intill gator och andra hårdgjorda ytor för att infiltrera och rena dagvatten lokalt. Rening av dagvatten sker genom filtrering, sorption och kemisk bindning av föroreningar i marken. Näringsämnen som kväve, fosfor och kalium i dagvatten kommer träden till godo. Skelettjordmagasinen fungerar ungefär som en markbädd, med fördelningsledning, dränledning och en bräddanslutning till det konventionella dagvattennätet (Figur 4). Markbädden konstrueras av ett 60-80 cm tjock lager av bergkross (makadam 100-150 mm). Bergkrossen täcks sedan av växtjord som spolas ner i krossen. Denna procedur upprepas tills skelettet är mättat med växtjord. Därefter läggs ett luftigt bärlager (makadam 32-90 mm) och på detta slutligen växtjorden som dagvattnet ska infiltrera i och där rötterna ska trivas. En geotextil kan användas under skelettet som materialskiljande lager samt om grundvattnet behöver skyddas. Även ovanför bärlagret bör geotextil användas för att undvika igensättning. Skelettjordmagasin har använts framgångsrikt i Hammarby Sjöstad och planeras användas i Norra Djurgårdsstaden. Anläggningens effektivitet har utvärderades i en utredning av Stockholm Vatten. Utredningen visade att den undersökta skelettjordsanläggningen är ett utmärkt sätt att ta hand om dagvatten från gatumark när kringliggande mark måste hårdgöras. Istället för att vattnet leddes bort togs det omhand lokalt och kom träden till godo. Enligt rapporten registrerades endast ett utflöde via dränledningen vid ett fåtal av regntillfällena. Det fanns också indikationer på att träden i skelettjordmagasinen trivdes bättre än andra träd i stadsmiljön. Gatuträden har oftast inte tillräckligt utrymme för att växa. Med inflödet av näringsämnen från dagvatten och syre i den porösa marken håller sig träden i skelettjordmagasinen gröna betydligt längre in på hösten jämfört med övriga gatuträd, något som kan ge en lyft till hur trevligt ett område upplevs. Sid 14 (18)

Figur 4. Profilskiss av en skelettjordsanläggning (källa: Alm 2005 7 ). Användning vid kv. Pyramiden 3-4 Enligt illustrationerna i bilagan till planbeskrivningen kommer ett fåtal träd att planteras längs Pyramidvägen. I bilaga 1 visas bland annat positioner där skelettjordsmagasiner skulle kunna anläggas. Positionerna för träden är hämtade ur bilagan med illustrationer till detaljplanen. Det är i dagsläget dock oklart om träd kommer att kunna planteras i marken pga. befintliga ledningar längs och under Pyramidvägen. Sannolikt finns det inget eller bara mycket begränsat utrymme för underjordiska magasin. Skulle det ändå visa sig att några träd kan planteras i marken längs gatan, så bör möjligheten till användning av sklettjordsmagasin övervägas. För att säkerställa att inget vatten kommer att infiltreras, ska dock eventuella magasinen utföras täta och med dräneringsrör som ledar vattnet mot dagvattenledningar i stället för infiltration. 4.3. Dagvatten för gestaltning Ett av målen med Solna stads dagvattenstrategi är att dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad. Under senare år har fokus mer och mer skiftat från att betrakta dagvatten som ett problem mot en syn på dagvatten som en värdefull resurs i urbana miljöer, inte minst internationellt. I flera städer, bland annat Malmö, Berlin och Rotterdam och Nijmegen i Nederländerna, finns stadsbyggnadsprojekt som lyfter fram dagvatten i urbana miljöer. Gestaltsningsåtgärdar brukar dock vara någorlunda känsligt för skräpighet och smuts under torra förhållanden, något som skulle kunna motverkas genom vat- 7 Alm, Henrik, Skelettjord att hantera trafikdagvatten i stadsmiljö, 2005, Stockholm Vatten AB Sid 15 (18)

tencirkulation med antingen magasinerad dagvatten eller även dricksvatten när det inte regnar. Användning vid kv. Pyramiden 3-4 Vi ser goda möjligheter i området att leda dagvatten i estetiskt utformade öppna rännor som endast kommer att vara vattenförande när det regnar eller i samband med snösmältning. Bildexempel på hur rännorna skulle kunna se ut syns i Figur 5 och Figur 6. Lämpliga platser för sådana rännor är gångpassagerna mellan byggnaderna samt på torget i anslutning till Mall of Scandinavias entré (se bilaga 1). Eftersom stora delar av passagerna kommer att anläggas som trappor kan rännorna förses med kaskadfall för att hantera höjdskillnaderna. Figur 5. Öppen ränna för dagvattenföring samt kaskadränna för att hantera höjdskillnader på Dagvattentorget Benthemplein i Rotterdam; Nederländerna. Källa: www.urbanisten.nl 8. 8 http://www.urbanisten.nl/wp/?portfolio=waterplein-benthemplein Sid 16 (18)

Figur 6. Öppen, stensatt ränna med mycket flacka slänter för dagvattenavledning på en gågata i Nijmegen, Nederländerna. Källa: www.water-in-zicht.nl. 4.4. Regnträdgårdar Regnträdgårdar (Figur 7) är planterade infiltrationsytor som ligger lite lägra än den omliggande marken och tar hand om dagvatten från närliggande hårdgjorde ytor. Än så länge år de ovanliga i Sverige men deras användning för att öka dagvattnets uppehållstid och kvalitet blir allt vanligare i bland annat USA, där de kallas rain gardens. Regnträdgårdar byggs vanligtvis på ett mäktigt lager av väldränerat friktionsmaterial för att kunna magasinera och avleda stora nederbördsmängder. Regnträdgårdar är välfungerande och ofta estetiska åtgärder som både minskar dagvattenvolymen och ökar vattenkvaliteten. De kan hantera alla utom de största nederbördstillfällena och lämpar sig bäst för att behandla dagvatten från tak och små områden som uppfarter och parkeringar. I USA utformas de normalt för att kunna hantera 25 mm regn, utan utflöde till dagvattenledningar. Typiskt har de en storlek motsvarande 1/6 del av den hårdgjorda ytan, ett genomsnittligt djup på 15 cm och ska kunna infiltrera den fyllda volymen på 24 timmer. Regnträdgårdar har nyligen utvärderats i försök på Luleå Tekniska Universitet. Det finns därför ingen anledning för att inte använda dem också i Sverige. Sid 17 (18)

Figur 7. schematisk bild av en regngård i ett bostadsområde (källa www.cmhc-schl.gc.ca). Användning vid kv. Pyramiden 3-4 Vi ser en potential för anläggning av regnträdgårdar på torget i anslutning till entrén till köpcentrumet, i gångpassagerna och direkt intill korsningen mellan Pyramidvägen och Magasinsvägen (bilaga 1). Regnträdgårdar kan kombineras med öppna rännor för gestaltning och då fungera som in- och/eller utloppsdamm till dessa. Vid hänsyn till kvarterets särskilda förhållanden bör eventuella regnträdgårdar anläggas med tät botten för att förhindra infiltration. Dräneringen bör i stället ske till dagvattenledning eller öppna dagvattenrännor som leder till dagvattenledning. Då parkeringsanläggningen dessutom kommer att uppta nästan hela planområdet måste alla eventuelle regnträdgårdar vara särskild grunda för att rymmas ovanpå parkeringen. Regnträdgårdar med mindre an 15 cm substratdjup kan dock inte leverera ett tillräckligt bidrag till utjämningen och bör ej anläggas. Om tillräckligt utrymme finns mellan gångytor och garagets tak gick inte att bedöma från de erhållna underlagen. 4.5. Parkeringsanläggning under tak utan avvattning Stora parkeringsytor som de som ska anläggas i souterrängen till den nya bebyggelsen medför onödig belastning av närsalter, tungmetaller och organiska föroreningar på dagvattnet. Därför bör parkeringsanläggningen anläggas utan anslutning till dagvattenledning. Ytorna rengörs med sopmaskin. Anläggningen bör dessutom förses med oljeavskiljare för att ta hand om oljaspill vid olycksfall. Sid 18 (18)