Kungörelse

2016-03-21 Kungörelse Kommunfullmäktige i Tranemo kommun sammanträder i Tranemosalen, kommunkontoret i Tranemo måndagen den 4 april 2016 kl. 18.00 för behandling av följande ärenden: 1 Justering Till justerare föreslås Christoffer Andersson (C) och Tatjana Du Peterson (S) Justering föreslås till fredagen den 8 april kl. 07.30 i kommunhuset. 2 Information om Entreprenörsregionen, kommunstyrelsens ordförande Crister Persson och kommunchef Annika Hedvall. 3 Inkomna motioner och medborgarförslag 4 Inkomna frågor/interpellationer 5 Motioner och medborgarförslag under beredning (KS/2016:171) 6 Årsredovisning 2015 (KS/2016:125) 7 Ombudgeteringar (KS/2016: 197) 8 Införande av taxa för planavgift (KS/2016:102) 9 Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument (KS/2014:225) 10 Riktlinjer för representation och sponsring (KS/2013:584) 11 Granskning av hemtjänsten (KS/2015:845) 12 Granskning av styrning, uppföljning och utvärdering av institutionsplaceringar (KS/2015:846) 13 Granskning av samverkan kring barn som far illa eller är i riskzonen (KS/2016:50) 14 Eventuella rapporter från beredningarna 15 Inkomna ärenden Tranemo dag som ovan Lars-Åke Larsson ordförande Tina Haglund sekreterare

Förhinder Vid eventuellt förhinder anmäl detta via telefon 0325-576000 eller via e-post till kommun@tranemo.se så att en ersättare kan kallas in.

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2016-03-14 75 Motioner och medborgarförslag under beredning 2016 (KS/2016:171) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Noterar informationen Ärendet Enligt antagna riktlinjer för hantering av medborgarförslag och motioner (KS 2012-01-23 19) skall kommunstyrelsen redovisa antal, samt beräknad svarstid för inkomna medborgarförslag och motioner. Detta ska göras två gånger per år, i april och oktober, till kommunfullmäktige. Vid avstämningen 2016-03-02, finns 10 motioner och 11 medborgarförslag under beredning. Kommunfullmäktige beslutade, 2015-04-27 37, att vid redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning redovisas vad som framkommit i beredningen av motioner och medborgarförslag vars beredningstid inte kommer att klara 1års gränsen, samt att kommunfullmäktige får möjlighet att avskriva motionerna och medborgarförslagen efter att informationen har givits. Nu finns det tre motion som har passerat gränsen men de väntas vara i kommunfullmäktige 21 mars respektive 9 maj. Dessutom finns det fyra medborgarförslag som har passerat gränsen men av dessa kommer två att behandlas av kommunfullmäktige 21 mars. Därför är det bara två medborgarförslag som särredovisas vad gäller det som hittills har framkommit under beredningen. (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) De motioner som har passerat 1-årsgränsen är: Motion om framtidens behov när det gäller rekrytering av personal i Tranemo kommun Kommunfullmäktige 9/5 Motion om giftfri miljö i förskola och skola Kommunfullmäktige 21/3 Motion om utökad organiserad SFI Kommunfullmäktige 21/3 De medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen är: Medborgarförslag om att införa en policy om skolskogar Kommunfullmäktige 21/3 Medborgarförslag om naturskön mötesplats mitt i centrum när samhallsbyggnaden rivs kommunfullmäktige 21/3

Medborgarförslag om utökade lokaler och dess användning för idrotten i Tranemo kommun (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-03-02 Lista över motioner under beredning 3026-03-02 Lista över Medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen Föredragning och debatt Kommunchef Annika Hedvall och processekreterare Tina Haglund föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Kommunchefen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Tjänsteskrivelse 2016-03-02 Lista över motioner under beredning 2016-03-02 Lista över Medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Status Kommunfullmäktige 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2016-03-03 50 Motioner och medborgarförslag under beredning 2016 (KS/2016:171) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Noterar informationen Ärendet Enligt antagna riktlinjer för hantering av medborgarförslag och motioner (KS 2012-01-23 19) skall kommunstyrelsen redovisa antal, samt beräknad svarstid för inkomna medborgarförslag och motioner. Detta ska göras två gånger per år, i april och oktober, till kommunfullmäktige. Vid avstämningen 2016-03-02, finns 10 motioner och 11 medborgarförslag under beredning. Kommunfullmäktige beslutade, 2015-04-27 37, att vid redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning redovisas vad som framkommit i beredningen av motioner och medborgarförslag vars beredningstid inte kommer att klara 1års gränsen, samt att kommunfullmäktige får möjlighet att avskriva motionerna och medborgarförslagen efter att informationen har givits. Nu finns det tre motion som har passerat gränsen men de väntas vara i kommunfullmäktige 21 mars respektive 9 maj. Dessutom finns det fyra medborgarförslag som har passerat gränsen men av dessa kommer två att behandlas av kommunfullmäktige 21 mars. Därför är det bara två medborgarförslag som särredovisas vad gäller det som hittills har framkommit under beredningen. (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) De motioner som har passerat 1-årsgränsen är: Motion om framtidens behov när det gäller rekrytering av personal i Tranemo kommun Kommunfullmäktige 9/5 Motion om giftfri miljö i förskola och skola Kommunfullmäktige 21/3 Motion om utökad organiserad SFI Kommunfullmäktige 21/3 De medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen är: Medborgarförslag om att införa en policy om skolskogar Kommunfullmäktige 21/3

Medborgarförslag om naturskön mötesplats mitt i centrum när samhallsbyggnaden rivs kommunfullmäktige 21/3 Medborgarförslag om utökade lokaler och dess användning för idrotten i Tranemo kommun (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-03-02 Lista över motioner under beredning 3026-03-02 Lista över Medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen Föredragning och debatt Kommunchef Annika Hedvall och processekreterare Tina Haglund föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Kommunchefen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Tjänsteskrivelse 2016-03-02 Lista över motioner under beredning 2016-03-02 Lista över Medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

Vår ref: Tina Haglund Processekreterare Datum:2016-03-02 Dnr: KS/2016:171 Tjänsteskrivelse Motioner och medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Förslag till beslut Noterar informationen Ärendet Enligt antagna riktlinjer för hantering av medborgarförslag och motioner (KS 2012-01-23 19) skall kommunstyrelsen redovisa antal, samt beräknad svarstid för inkomna medborgarförslag och motioner. Detta ska göras två gånger per år, i april och oktober, till kommunfullmäktige. Vid avstämningen 2016-03-02, finns 10 motioner och 11 medborgarförslag under beredning. Kommunfullmäktige beslutade, 2015-04-27 37, att vid redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning redovisas vad som framkommit i beredningen av motioner och medborgarförslag vars beredningstid inte kommer att klara 1års gränsen, samt att kommunfullmäktige får möjlighet att avskriva motionerna och medborgarförslagen efter att informationen har givits. Nu finns det tre motion som har passerat gränsen men de väntas vara i kommunfullmäktige 21 mars respektive 9 maj. Dessutom finns det fyra medborgarförslag som har passerat gränsen men av dessa kommer två att behandlas av kommunfullmäktige 21 mars. Därför är det bara två medborgarförslag som särredovisas vad gäller det som hittills har framkommit under beredningen. (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) De motioner som har passerat 1-årsgränsen är: Motion om framtidens behov när det gäller rekrytering av personal i Tranemo kommun Kommunfullmäktige 9/5 Motion om giftfri miljö i förskola och skola Kommunfullmäktige 21/3 Motion om utökad organiserad SFI-verksamhet Kommunfullmäktige 21/3

De medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen är: Medborgarförslag om att införa en policy om skolskogar Kommunfullmäktige 21/3 Medborgarförslag om naturskön mötesplats mitt i centrum när samhallsbyggnaden rivs kommunfullmäktige 21/3 Medborgarförslag om utökade lokaler och dess användning för idrotten i Tranemo kommun (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna (se vidare dokumentet Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-03-02 Lista över motioner under beredning 3026-03-02 Lista över Medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga sektioner Kommunchefen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Tjänsteskrivelse 2016-03-02 Lista över motioner under beredning 2016-03-02 Lista över Medborgarförslag under beredning 2016-03-02 Status Annika Hedvall Tina Haglund

Kommunchef Processekreterare

Följ upp ärenden & lägg till uppdrag (Tranemo kommun) Diarienummer Ärende Typ av ärende 2014:304 Motion om giftfri miljö i förskola och skola Startdatum Status Avstämningsdatum+Beskrivning Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Motion 2014-04-07 Pågående med avvikelse 2016-06-30 Redovisades som avvikande i KF 2015-10-26 Förslag i BKU 2016-01-21. Lärandesektionen Thomas Åhman Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Ansvarig Behandlad i KS 22 feb 2016. TIll kommunfullmäktige 2016-03-21 2015:97 Motion om utökad SFI Motion 2015-01-02 Pågående med avvikelse 2015-12-14 Behandlades i BKU 2016-01-21. Behandlad på KS 2016-02-22 Lärandesektionen Thomas Åhman Till kommunfullmäktige 2016-03-21 2015:229 Motion om framtidens behov när det gäller rekrytering av personal i Tranemo kommun 2015:409 Motion om att upphandla vita jobb KS/2015:452 KS/2015:453 Motion om HBTcertifiering Motion om att göra Tranemo kommun till en Fairtrade City Motion 2015-03-08 Pågående med avvikelse Motion 2015-05-19 Pågående enligt plan Motion 2015-06-15 Pågående enligt plan Motion 2015-06-23 Pågående enligt plan 2016-03-31 Till kommunfullmäktige 2016-05-09 Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson 2016-05-31 Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson 2016-06-30 Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson 2016-06-30 Tekniska sektionen Karl-Johan Ohlin sida 1 av 2 (2016-03-04)

Diarienummer Ärende Typ av ärende 2015:409 Motion om att upphandla vita jobb KS/2015:626 Motion om miljö- och energipolicy 2016:76 Motion om brandtillbud hos äldre 2015:835 Motion om att ta del av klimatpengar 2016 Startdatum Status Avstämningsdatum+Beskrivning Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Motion 2015-06-23 Pågående enligt plan Motion 2015-09-07 Pågående enligt plan Motion 2016-01-28 Pågående enligt plan Motion 2015-12-10 Pågående enligt plan 2016-06-30 Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson 2016-09-30 Strategisektionen Pernilla Kronbäck 2017-01-31 2016-12-31 Strategisektionen Pernilla Kronbäck, Thomas Tranefors Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Ansvarig sida 2 av 2 (2016-03-04)

Följ upp ärenden & lägg till uppdrag (Tranemo kommun) Diarienummer Ärende Typ av ärende 2014:813 Medborgarförslag om att införa en policy om skolskogar 2014:392 Medborgarförslag om naturskön mötesplats mitt i centrum när samhallsbyggnaden rivs 2014:798 Medborgarförslag om utökade lokaler och dess användning för idrotten i Tranemo kommun 2015:203 Medborgarförslag om att bygga en mötesplats där biblioteket utgör kärnan 2015:313 Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna 2015:405 Medborgarförslag om enklare lösning av hantering av nya schema för barnomsorgen 2015:441 Medborgarförslag om att elever ska få behålla hemskunskapsboken efter 9:e klass 2015:567 Medborgarförslag om gångväg vid sidan av Kroksjövägen KS/2015:480 Medborgarförslag om att införa 6-timmarsdag i Tranemo kommun Medborgarförslag 2014-12-01 Medborgarförslag 2014-10-13 Medborgarförslag 2014-11-21 Medborgarförslag 2015-03-05 Medborgarförslag 2015-04-14 Medborgarförslag 2015-05-21 Medborgarförslag 2015-06-23 Medborgarförslag 2015-07-27 Medborgarförslag 2015-06-24 Startdatum Status Avstämningsdatum+Beskrivning Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse Pågående enligt plan Pågående med avvikelse Pågående enligt plan Pågående enligt plan Pågående enligt plan Pågående enligt plan 2015-12-31 TIll kommunsfullmäktige 2016-03-21 2015-10-31 Till kommunfullmäktige 2016-03-21 Lärandesektionen, Tekniska sektionen Strategisektionen, Tekniska sektionen 2015-11-30 Tekniska sektionen 2016-03-31 Till kommunfullmäktige 2016-03-21 Lärandesektionen 2016-04-30 Tekniska sektionen 2016-05-31 Till kommunfullmäktige 2016-03-21 2016-06-30 Till kommunfullmäktige 2016-03-21 Lärandesektionen Lärandesektionen 2015-12-14 2016-07-31 Tekniska sektionen 2016-06-30 Till kommunfullmäktige 2016-03-21 Servicesektionen, Tekniska sektionen Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Thomas Åhman, Karl-Johan Ohlin Pernilla Kronbäck, Karl-Johan Ohlin Karl-Johan Ohlin Thomas Åhman Karl-Johan Ohlin Thomas Åhman Thomas Åhman Karl-Johan Ohlin Lars- Gunnar Karlsson Ansvarig sida 1 av 2 (2016-03-02)

Diarienummer Ärende Typ av ärende KS/2015:687 KS/2015:734 Medborgarförslag om öppethållande under storhelger på Nattis i Grimsås Medborgarförslag om belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp Medborgarförslag 2015-11-03 Medborgarförslag 2015-10-27 Startdatum Status Avstämningsdatum+Beskrivning Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Pågående enligt plan Pågående enligt plan 2016-11-30 Till kommunfullmäktige 2016-03-21 2016-10-31 Remitterad av kommunfullmäktiges presidium för beredning, 2015-01-23 Lärandesektionen Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Thomas Åhman Ansvarig sida 2 av 2 (2016-03-02)

Datum: 2015-03-02 Dnr: KS/2016:171 Beredning av motioner och medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen Det är två medborgarförslag som inte har besvarats inom ett år från det att de inkom. Förvaltningen ska därför enligt beslut av kommunfullmäktige, 2015-04-27 37, redovisa vad som har framkommit under beredningen. Medborgarförslag om utökade lokaler och dess användning för idrotten i Tranemo kommun Beredningen En kartläggning av lediga tider i idrottshallarna pågår. Därefter kommer tekniska sektionen ihop med lärandesektionen bedöma om det finns ett verkligt behov. Ärendet kommer till kommunfullmäktige 20 juni. Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna Beredningen Eftersom leden runt sjön drivs av stiftelsen Tranemosjön runt kommer förvaltningen inom kort att ha ett möte med ordförande i stiftelsen kring medborgarförslaget. För att tillgänglighetsanpassas krävs åtgärder både i form av bro och markarbeten för att uppfylla standarden för tillgänglighet, som dessutom kräver stora investeringar. Ärendet kommer till kommunfullmäktige 20 juni.. Karl-Johan Ohlin Sektionschef 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2016-03-14 50 Årsredovisning 2015 (KS/2016:125) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Godkänner Årsredovisning 2015 Ärendet Årsredovisning för 2015 behandlas. Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2015 uppgår till 25,0 mnkr, vilket innebär en resultatförbättring med 9,3 mnkr jämfört med förra året (2014). 2015 års resultat är påverkat av jämförelsestörande poster på 2,9 mnkr. Resultatet 2015 exklusive jämförelsestörande poster är 22,9 mnkr. Vid en jämförelse av resultaten exklusive jämförelsestörande poster är 2015 års resultat 5,5 mnkr högre än 2014 års resultat. Kommunens 3 övergripande ekonomiska mål redovisas. För 2015 var målen Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 2,65 % av skatter och utjämning och Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17% uppnådda. Ett resultat motsvarande 2,65 % är 16,1 mnkr för år 2015 och utfallet blev 23,0 mnkr, för 2015 var kommunens soliditet 18,8 %. Det sista ekonomiska målet om att Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade uppnåddes till 84% den senaste 5-årsperioden. För 2015 var siffran 61 %. Kommunen Det ekonomiska resultatet för 2015 uppgår till 23,0 mnkr, vilket är 8,5 mnkr högre resultat än föregående år. 2015 års resultat är påverkat av nedskrivning av värdet på Ljungsarpskolan med 2,9 mnkr. Med hänsyn taget till denna jämförelsestörande post så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 20,8 mnkr. Resultatet 2015 är 6,3 mnkr högre än 2014 års resultat exklusive jämförelsestörande poster. Verksamheternas ekonomiska utfall innebär ett budgetöverskott med 4,2 mnkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i familjehem (-3,1 mnkr) samt kostnader för hemtjänst (-2,3 mnkr). Tranemobostäder Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2015 uppgår till 1,6 mnkr efter skatt (2014: 0,7 mnkr). Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till 37,9 mnkr

under året (2014: 34,6 mnkr). Bolagets har amorterat 5 mnkr på sin låneskuld under året och totala låneskulden uppgår nu till 145 mnkr. Tranemo utvecklings AB Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2015 uppgår till 0,4 mnkr (2014: 0,5 mnkr). Bolagets omsättning och balansomslutning ökade kraftigt under 2008 och 2009 efter ett antal fastighetsförvärv. Under de senaste åren har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har fastigheter avyttrats. Låneskulden har amorterats med 2,5 mnkr under 2015 och uppgår 2015-12-31 till 41,2 mnkr. Personalredovisning 2015 Personalredovisningen för 2015 har anpassat till nationella normer i linje med SKL:s och med Nyckeltalsinstitutets rekommendationer. I Tranemo kommun är 84,6% av arbetstagarna kvinnor. Drygt 70% av de anställda är 40 år eller äldre och 61% av de anställda arbetar heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 90,6%. Sjukfrånvaron har ökat till 5,89 men den är fortfarande näst lägst i sjuhärad. Beslutsunderlag Årsredovisning 2015 Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson och personalutvecklare Filip Andersson föredrar ärendet och svarar på frågor. Handlingar som följer beslutet Årsredovisning 2015 Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Revisorerna Status Kommunfullmäktige 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2016-03-14 49 Övergripande reslutat (KS/2016:125) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Noterar informationen Ärendet Kommunens 6 övergripande resultatmål redovisas. 1. Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. 52% måluppfyllelse 2015, 50% måluppfyllelse 2014. 2. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Total måluppfyllelse 65,5% 2015, 2014 63,9% 3. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Total måluppfyllelse 80,6%, 2014 var måluppfyllelsen 54,5%. 4. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning. Total måluppfyllelse 79,3% 2015, 2014 var måluppfyllelsen 81,2%. 5. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Total måluppfyllelse 69,4%, 2014 66,7%. 6. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Total måluppfyllelse 77,5% 2015, föregående års resultat 68,8%. Föredragning och debatt Utvecklingsledarna Anna-Clara Ringnes och Ulf Jogbratt föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutsunderlag Årsredovisning 2015 Status Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG Budgetberedningen 2016-02-17 2 Årsredovisning 2015 (KS/2016:125) Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar Årsredovisning 2015 överlämnas till kommunfullmäktige för antagande Ärendet Årsredovisning för 2015 behandlas. Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2015 uppgår till 27,2 mnkr, vilket innebär en resultatförbättring med 9,8 mnkr jämfört med förra året (2014). 2015 års resultat är påverkat av jämförelsestörande poster på 2,9 mnkr. Resultatet 2015 exklusive jämförelsestörande poster är 30,1 mnkr. Vid en jämförelse av resultaten exklusive jämförelsestörande poster är 2015 års resultat 12,7 mnkr högre än 2014 års resultat. Kommunen Det ekonomiska resultatet för 2015 uppgår till 23,3 mnkr, vilket är 8,8 mnkr högre resultat än föregående år. 2015 års resultat är påverkat av nedskrivning av värdet på Ljungsarpskolan med 2,9 mnkr. Med hänsyn taget till denna jämförelsestörande post så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 26,2 mnkr. Resultatet 2015 är 11,7 mnkr högre än 2014 års resultat exklusive jämförelsestörande poster. Verksamheternas ekonomiska utfall innebär ett budgetöverskott med 4,5 mnkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i familjehem (-3,1 mnkr) samt kostnader för hemtjänst (-2,3 mnkr). Tranemobostäder Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2015 uppgår till 1,6 mnkr efter skatt (2014: 0,7 mnkr). Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till 37,9 mnkr under året (2014: 34,6 mnkr). Bolagets har amorterat 5 mnkr på sin låneskuld under året och totala låneskulden uppgår nu till 145 mnkr. Tranemo utvecklings AB

Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2015 uppgår till 0,6 mnkr (2014: 0,5 mnkr). Bolagets omsättning och balansomslutning ökade kraftigt under 2008 och 2009 efter ett antal fastighetsförvärv. Under de senaste åren har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har fastigheter avyttrats. Låneskulden har amorterats med 2,5 mnkr under 2015 och uppgår 2015-12-31 till 41,2 mnkr. Beslutsunderlag Årsredovisning 2015 Föredragning och debatt Förvaltningen föredrar årsredovisningen. Förvaltningen informerar om att årsredovisningen kan förändras och resultatet minskas med 0,3 mnkr utifrån nyinkommen information från Ulricehamns kommun gällande den gemensamma IT-nämnden. Handlingar som följer beslutet Årsredovisning 2015 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Budgetberedningen 2016-02-17 1 Genomgång av övergripande resultat, ekonomi, personal och intern kontroll - (2015:172) Budgetberedningens beslut Noterar informationen Ärendet Kommunens 6 stycken övergripande resultatmål redovisas. 1. Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov. 52% måluppfyllelse 2015, 50% måluppfyllelse 2014. 2. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Total måluppfyllelse 65,5% 2015, 2014 63,9% 3. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv. Total måluppfyllelse 80,6%, 2014 var måluppfyllelsen 54,5%. 4. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning. Total måluppfyllelse 79,3% 2015, 2014 var måluppfyllelsen 81,2%. 5. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden. Total måluppfyllelse 69,4%, 2014 66,7%. 6. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Total måluppfyllelse 77,5% 2015, föregående års resultat 68,8%. Kommunens 3 övergripande ekonomiska mål redovisas. För 2015 var målen Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 2,65 % av skatter och utjämning och Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17 % uppnådda. Ett resultat motsvarande 2,65 % är 16,1 mnkr för år 2015 och utfallet blev 23,3 mnkr, för 2015 var kommunens soliditet 19 %. Det sista ekonomiska målet om att Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade uppnåddes till 84% över tid. För 2015 var siffran 62 %. Personalredovisning 2015 Personalredovisningen för 2015 har anpassat till nationella normer i linje med SKL:s och med Nyckeltalsinstitutets rekommendationer. I Tranemo kommun är

84,6% av arbetstagarna kvinnor. Drygt 70% av de anställda är 40 år eller äldre och 61% av de anställda arbetar heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 90,6%. Sjukfrånvaron har ökat till 5,89 men den är fortfarande näst lägst i sjuhärad. Intern kontroll 2015. 2015 har Tranemo kommun identifierat 22 övergripande risker varav 4 bedömdes vara kritiska. Samtliga risker har kontrollerats och verksamheterna har arbetat både förebyggande och förbättrande med de olika riskerna. Beslutsunderlag Arbetsmaterial Årsredovisning 2015 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

Årsredovisning 2015

Prisutdelning efter Tranemoetappen på O-Ringen 2015 i Borås. Crister Persson och Annika Hedvall är prisutdelare. Om vi blickar bakåt och sammanfattar vad som hänt under 2015 finns det anledning att vara nöjd Crister Persson, kommunstyrelsens ordförande Annika Hedvall, kommunchef Träffpunkt på Glasets Hus är en av alla de aktiviteter som ingår i kommunens integrationsarbete. Foto framsida: O-Ringen Borås 2015. Tranemo Kulturskola underhåller på O-Ringentorget i samband med prisutdelning efter dagens etapp i Givarp, Tranemoetappen.

inledning INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation 4 År 2015 i korthet 5 Prioriterade resultatmål 6 Ekonomiska resultatmål 9 Uppföljning av resultatmålen 10 Kommunens Kvalitet i Korthet 11 Kommunstyrelsens ordförande 13 Kommunstyrelsens vice ordförande 13 Femårsöversikt 14 Samhällsekonomin 15 Utvecklingen i Tranemo kommun 16 Sjuhäradsperspektiv 18 Ekonomisk översikt koncernen 19 Ekonomisk översikt 22 Driftredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Personalredovisning 28 Miljöredovisning 31 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning - koncernen och kommunen 62 Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen 62 Balansräkning - koncernen och kommunen 63 Noter 64 Redovisningsprinciper 68 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse 69 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Servicesektionen 33 Närlingsliv- och Strategisektionen 35 Lärandesektion 37 Grundskola, förskola, särskola 42 Gymnasium 42 Kultur och fritid 43 Omsorgssektionen 44 Vård och omsorg 47 Funktionsnedsättning och socialt stöd 47 Myndighetsfunktion 48 Tekniska sektionen 49 Kost 51 Lokalförsörjning 52 Gata/park 53 Fjärrvärme/fiber 54 Vatten och avlopp 56 Renhållning 58 Samverkansnämnder 59 Miljö- och byggnämnden 59 Arbetsmarknadsnämnden 60 IT-nämnden 61 Personalnämnden 62 Producerad av Tranemo kommun 2016 Grafisk formgivning: Reklambyrån STT Tryck: Vindspelet Grafiska AB ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 3

förvaltningsberättelse ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 54 % kvinnor och 46 % män. Mandatfördelning kommunfullmäktige 2015-2018 2011-2014 Centerpartiet 9 8 Moderaterna 5 7 Folkpartiet 1 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna 13 13 Miljöpartiet 2 2 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 4 2 Summa 37 37 STRATEGISK NIVÅ DEMOKRATI- OCH VISIONSBEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE 37 ledamöter REVISION BEREDNING FÖR TRIVSEL OCH TRYGGHET EVENTUELLA TILLFÄLLIGA BEREDNINGAR BEREDNING FÖR TILLVÄXT/ UTVECKLING OCH KOMPETENS POLITISK SAMORDNINGS- GRUPP VERKSTÄLLANDE NIVÅ ARBETS- MARKNADS- NÄMND Gemensam med Svenljunga kommun IT-NÄMND Gemensam med Ulricehamns kommun PERSONAL- NÄMND Gemensam med Svenljunga kommun MILJÖ- OCH BYGG- NÄMND Gemensam med Ulricehamns kommun KOMMUNSTYRELSEN 13 ledamöter ALLMÄNT UTSKOTT BILDNINGS- OCH KULTURUTSKOTT VALNÄMND ÖVERFÖR- MYNDAR- NÄMND KRIS- LEDNINGS- NÄMND OMSORGS- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT TRANEMO BOSTÄDER AB TRANEMO UTVECKLINGS AB Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunala uppdragsföretag Det har under året funnits fyra enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem (lades ner under året), Skogsduvan i Mossebo samt Prästkragen i Månstad. Dess utom har två enskilda dagbarnvårdare som bedrivit enskild pedagogisk omsorg funnits i Dalstorp under början av året. Ekbergs fönsterputs & städ AB, Pranees städservice AB och Extramamman & Ugglans hemhjälp AB utför hemtjänst. Handen Assistans och Primacura utför tjänster inom personlig assistans. Därtill kommer företag där kommunen köper platser för vård enligt socialtjänstlagen. Sophämtningen sköts av LBC Borås AB. 4 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse ÅR 2015 I KORTHET Befolkning, pendling och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen minskade med 21 invånare under 2015 (2014: +109) och kommunens befolkning uppgick därmed till 11 619 invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit något om man jämför 10 år tillbaka i tiden, 2005-12-31 hade kommunen 11 804 invånare. Jämfört med 30 år tillbaka har invånarantalet i kommunen minskat. 1983-12-31 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 342 invånare. Tranemo kommun har under perioden 2006-2013 haft nettoinpendling till kommunen. 2006 var nettoinpendlingen 100 personer. 2008 hade det ökat till 166 personer. Under 2014 uppgick inpendlingsnettot till 108 personer. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraf- tigt. Vid årsskiftet 2015 är den totala arbetslösheten på samma nivå som föregående årsskifte, medan ungdomsarbetslösheten har minskat. I december 2015 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,4 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,1 procent. Andelen ungdomsarbets lösa 18-24 år var vid årsskiftet 11,2 %. Viktiga händelser 2015 Under hösten 2015 tog Tranemo kommun emot många flyktingar, både ensamkommande flyktingbarn och familjer. I Ljungsarp fanns under perioden november-december ett evakueringsboende för ett 80-tal flyktingar. Kommunens organisation klarade av mottagandet på ett mycket bra sätt och många frivilliga gjorde viktiga insatser. Tranemo har från den 1 maj 2015 en gemensam arbetsmarknadsenhet med Svenljunga. Värdkommun för enheten är Svenljunga. Under året har samarbetet med Ulricehamn gällande IT-verksamhet förstärkts och ett nytt samverkansavtal gäller från 2016. Tranemo kommuns ekonomi 2015 Årets ekonomiska resultat Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2015 uppgår till 23,0 mnkr (2014: 14,5 mnkr). År 2015 är nedskrivning gjord av det bokförda värdet på Ljungsarpskolan med 2,9 mnkr samt intäkt från AFA försäkringspremier avseende återbetalning av 2004 års premier på 5,0 mnkr. Med hänsyn taget till dessa jämförelse-störande poster så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 20,8 mnkr. Resultatet 2015 är 6,3 mnkr högre än 2014 års resultat exklusive jämförelsestörande poster. I 2015 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 9,1 mnkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 13,9 mnkr, vilket kan jämföras med 2014 års balanskravsresultat som var 1,8 mnkr. För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 25,0 mnkr (2014: 15,7 mnkr). Omsättningen Omsättningen år 2015 uppgick för kommunen till 784 mnkr (2014: 742 mnkr). Koncernens omsättning uppgick till 829 mnkr (2014: 784 mnkr). Kommunalskatten Kommunalskatten i Tranemo var 21,00 % under 2015, landstingsskatten var 11,48 %, vilket för 2015 innebar totalt 32,48%. Genomsnittet i länet var 32,73 %, medan riksgenomsnittet var 31,99 %. Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas ekonomiska utfall visar ett budgetöverskott på totalt 4,2 mnkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i familjehem (-3,1 mnkr) samt kostnad för hemtjänst (-2,3 mnkr). Positiva budgetavvikelser finns gällande försörjningsstöd (+1,9 mnkr), kostnader för arbetsmarknadsenheten (+1,0 mnkr), kostnader för planarbete (+1,0 mnkr). Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktige och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+0,8 mnkr). Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 4,0 mnkr högre än budgeterat. Finansnettot Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) är 1,4 mnkr lägre än budgeterat. Årets investeringar Årets investeringar uppgick till 98,8 mnkr (2014: 50,7 mnkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2015 uppgick till 126,8 mnkr. Investeringsnivån 2015 är betydligt högre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 59,8 mnkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har minskat något, från 5,8 procent 2014 till 5,7 procent 2015. Nedskrivningen av värdet på Ljungsarpskolan (2,9 mnkr) är då inte medräknat i underlaget. Kommunens låneskuld Kommunens låneskuld 2015-12-31 uppgick till 230 mnkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 41,2 mnkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 375 mnkr (2014: 380 mnkr). Kommunens soliditet Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 18,8 procent (2014: 16,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 17,0 procent (2014: 15,2 %). ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 5

förvaltningsberättelse 6 prioriterade resultatmål 1. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Resultat Målet är långsiktigt och resultaten för läsåret 2014/2015 varierar. Målet är nedbrutet och konkretiserat i flera delmål och många resultat ligger till grund för måluppfyllelsen, där 55% är uppfyllda under läsåret, 22 % på väg och 23 % uppnåddes inte. Åk 3 Bättre resultat i både svenska och matematik i ämnesproven Åk 6 94-100 % av eleverna uppnår kravnivån i ämnesproven 100 % i biologi och geografi Bättre meritvärden på samtliga skolor Åk 9 Bättre resultat i engelska och svenska 90-99 % av eleverna får ett godkänt provbetyg i samtliga ämnesprov utom matematik (83 %) Bättre meritvärden jämfört med läsåret 13/14 Stora skillnader mellan flickors och pojkars meritvärden och skillnaden har ökat Behörigheten till gymnasiet är fortfarande låg (79,6 % är behöriga till yrkesprogram och har ökat något sedan 13/14) Gymnasiet Det genomsnittliga slutbetyget har sjunkit Behörigheten till högskolestudier har minskat i de högskoleförberedande pro grammen till 88 %. Åtgärder för fortsatt utveckling Vi har svårt att nå pojkarna i framförallt åk 6-9 samt gymnasiet och vi behöver i större utsträckning anpassa/utveckla undervisningen så att den i högre utsträckning når samtliga elever. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal elever med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer studiehandledning och utvecklat modersmålstöd och språkligt stöd i samtliga teoretiska ämnen. Detta tillsammans med nedanstående gemensamma utvecklingsområden kommer att bidra till högre måluppfyllelse. - Information- och kommunikationsteknik (IKT) - Utvecklad elevhälsa - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Mått 2015 2014 trend Resultat nationella prov åk 3 69% 63% Resultat nationella prov åk 6 95% 98% Andel behöriga till gymnasiet 83% 79% Elevernas syn på undervisning åk 8 81% 93% Total måluppfyllelse 65,5% 2015 (2014 63,9%). Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen 85% 85% 2. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv Resultat Tre sektioner berörs av målet varav en (omsorgssektionen) har bedömt det som uppfyllt, medan övriga två (lärande- och näringsliv och strategisektionen) har bedömt det som delvis uppfyllt. Samverkan mellan kommunens verksamheter är en av förutsättningarna för att nå målet. Skola och individ- och familjeomsorg tillsammans med folkhälsoarbetet arbetar för att skapa förutsättningar för att kommunens barn och vuxna ska kunna leva ett bra liv genom förebyggande insatser i kombination med direkt stöd. Kommunens kultur- och föreningsliv är viktiga aktörer och samverkande parter. Åtgärder för fortsatt utveckling Verksamheterna bör fundera över vad ett bra liv innebär för medborgaren i ett bredare perspektiv, och hur man kan arbeta för att skapa förutsättningar för ett bra liv såväl med förebyggande som direkta insatser. KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Mått 2015 2014 trend Andelen ungdomar som inte längre är i behov av socialtjänst 83% 100% Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd 4,3% 4,3% Andelen förvärvsarbetare i kommunen 83% 83% Total måluppfyllelse 80,6% 2015 (2014 54,5%). Personalkontinuitet inom hemtjänst 13% 12% 6 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse 3. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Resultat Alla sektioner berörs av målet där tre av sektionerna bedömer målet som uppfyllt, en sektion som delvis uppfyllt (tekniska) och en som ej uppfyllt (omsorgssektionen). I den servicemätning som görs centralt avseende bemötande via telefon och e-post har kommunen totalt sett sänkt snittet två år i följd, vilket visar på en nedåtgående trend. I jämförelse med andra kommuner hamnar Tranemo långt ner i resultatlistan. 82% av de tillfrågade medborgarna vid sommarens enkätundersökning tycker att de blir bra bemötta av kommunens tjänstemän. Vi har god ordning och goda rutiner inom ärendehantering; från inkommande post till central arkivering vilket varit ett medvetet arbetsområde för att kunna förbättra och säkerställa en god service och korrekt handläggning inom hela förvaltningen. Åtgärder för fortsatt utveckling Verksamheterna bör bredda betydelsen av ett gott bemötande och god service. Exempelvis skulle ett gott bemötande kunna innebära intresse och engagemang för målgrupperna, hjälpsamhet och tillmötesgående, förmåga att svara på frågor och lösa problem och inte minst ett tydligt fokus på dem vi är till för, oavsett verksamhet. KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Mått 2015 2014 trend Andel som upplever att de får ett gott bemötande 83% 86% när de via telefon ställt en fråga Total måluppfyllelse 79,3% 2015 (2014 81,2%). 4. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på Resultat Fyra sektioner berörs av målet varav tre bedömer det som uppnått. Inom alla sektioner arbetar verksamheterna för att det ska finnas olika former för inflytande och delaktighet, medborgarna ska ges möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten som elev, kund, klient etc. Befintliga former för inflytande finns i alla sektioner och dessa kompletteras genom ny och tillgänglig teknik, exempelvis via skolans lärplattformar som ger möjlighet till utvidgade former för kommunikation mellan hem och skola. Elever och föräldrar inom skola och förskola upplever att de har möjligheter till inflytande och delaktighet visar resultat från undersökningar. Inom omsorgen försöker man finna former för att i det dagliga fånga upp och ta tillvara på de synpunkter som inkommer på ett systematiskt sätt som ett komplement till de brukarråd som erbjuds. Tekniska sektionen arbetar för en ökad dialog i samband med de projekt som genomförs och utvecklar formerna för enkätundersökningar för att kunna fånga upp och ta tillvara på synpunkter som ett underlag för verksamhetsutveckling. Synpunkthanteringen har under året utvecklats. Tydliga generella riktlinjer för synpunkthantering har utformats och det finns en bevakning på att synpunktslämnaren som önskar återkoppling får kontakt med handläggare inom två veckor. Åtgärder för fortsatt utveckling Det finns idag många former av formellt inflytande i verksamheterna, exempelvis brukarråd, elevråd och medborgarförslag, men verksamheterna bör undersöka om det reella inflytandet är så stort som ambitionen avser. För att möjliggöra det reella inflytandet för medborgaren bör det finnas tydlighet kring vad du som medborgare faktiskt kan påverka i respektive verksamhet och kanske också tydlighet kring vad du inte kan påverka. KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Mått 2015 2014 trend Hur god är kommunens webinformation 74% 72% Total måluppfyllelse 77,5% 2015 (2014 68,8%). ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 7

förvaltningsberättelse 5. Verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov Resultat Målet berör samtliga fem sektioner. Näringsliv- och strategi-, tekniska- och omsorgssektionen anger att målet om en hög tillgänglighet till verksamheten kommer att uppnås. Service- och lärandesektionen anger att målet delvis kommer att uppnås. Tillgängligheten till förskoleverksamheten har minskat i kommunen; väntetiden för att få en plats har ökat medan tillgängligheten till omsorgsverksamhetens vårdoch omsorgsplatser har ökat. Det är totalt sett kortare väntetid till en plats på vårdoch omsorgsboende jämfört med 2014. Tranemo kommun försöker på många olika sätt påverka för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, exempelvis genom inventering och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Kulturskolan arrangerar många föreställningar, utställningar, konserter, informationsmöten, öppet hus och Globalfestivalen. Tillsammans med bibliotekets alla aktiviteter och projekt med det gemensamma allmänkulturella uppdraget som båda verksamheterna arbetar med erbjuder de en fantastisk palett av bredd och mångfald. Tillsammans erbjuder de aktiviteter för alla åldrar och målgrupper med genomgående hög kvalitet. Omsorgssektionen använder i hög utsträckning kvalitetsregister i syfte att utveckla nya arbetssätt och för att säkra kvalitet inom vård och omsorg. Inom tekniska sektionen arbetar kostverksamheten för att göra matsalarna och maten mer tillgänglig, för att skapa goda miljöer och förutsättningar för näringsrika och kompletta måltider till sina målgrupper. Åtgärder för fortsatt utveckling En stor utmaning är att göra våra verksamheter tillgängliga för alla våra nyanlända samt ytterligare bredda begreppet tillgänglighet kopplat till behov hos olika målgrupper/intressenter. Samtliga sektioner måste samarbeta för att kommunen ska ha hög tillgänglighet och kunna ta emot telefonsamtal och besök och svara på frågor från medborgare och andra. Gemensamma riktlinjer behöver tas fram för detta. KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Mått 2015 2014 trend Andel barn som får plats i förskola 57% 86% Väntetid särskilt boende, dagar 59 dgr 69 dgr Kvalitetsaspekter inom särskilt boende 49% 29% Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst 45% 58% Kvalitetsaspekter LSS, grupp- och serviceboende 72% 84% Total måluppfyllelse 52% 2015 (2014 50%). Väntetid försörjningsstöd, antal dagar 12 dgr 14 dgr 6. Tranemo kommun kännetecknas av god miljö och ett hållbart samhälle i alla avseenden Resultat Man ser många goda miljöresultat i verksamheterna; 9 av de 16 konkretiserade miljömålen har uppfyllts under 2015 vilket ger signaler om att miljöarbetet struktureras upp och fått fäste i verksamheterna. Se separat miljöredovisning. Åtgärder för fortsatt utveckling Alla verksamheter i kommunen måste ta sitt ansvar för att positivt påverka miljöarbetet. Genom övergripande och generella åtgärder kan samtliga verksamheter bidra till fortsatt utveckling så att miljömålen förverkligas, exempelvis genom möjligheter till källsortering, åtgärder för minskat svinn (matsvinn) och minskad materialåtgång (blöjor, papper etc). KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Mått 2015 2014 trend Återvunnet hushållsavfall 40% 40% Andel inköpta ekologiska livsmedel 31% 17% Andel miljöbilar i kommunorganisationen 45% 57% Andel miljöbilar i den geografiska kommunen 17,5% 15% Total måluppfyllelse 69,4% 2015 (2014 66,7%). 8 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse 3 ekonomiska resultatmål Definition av färg God måluppfyllelse Viss måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse 1. Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 2,65% av skatter och utjämning Målet är 16,1 mnkr för år 2015 och utfallet blev 23,0 mnkr, målet är därmed uppfyllt. Målet beräknas som 2,65% på skatteintäkter och kommunal utjämning. 2. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17% Målet är satt till att soliditeten ska uppgå till minst 17%. Utfall per 2015-12-31 är 18,8%. Målet är uppfyllt. Soliditet är kommunens egna kapital i förhållande till samtliga tillgångar. Soliditetsmålet ska avspegla kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Det egna kapitalet är kommunens samlade resultat under årens lopp. En soliditet på 17% innebär 170 tkr i samlade vinstmedel och 830 tkr i skulder om totala tillgångarna är 1 mnkr. 3. Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade Kommunens investeringar 2015 blev 98,8 mnkr. Kommunens kassaflöde blev 60,6 mnkr. Självfinansieringsgraden blev därmed 61%. Över tid, räknat på de senaste fem åren, uppgår självfinansieringsgraden till 84%. För att målet ska vara uppfyllt ska den vara 100%. Med kassaflöde menas kommunens kostnad för avskrivningar plus det ekonomiska resultatet. Detta blir tillsammans 60,6 mnkr. Om kommunen över tid inte kan finansiera sina investeringar med egna medel måste upplåning ske och då ökar kommunens låneskuld. En hundralapp i skatt fördelas så här: Grundskola, 22,24 kr Vård och omsorg om äldre, 21,80 kr Gymnasieskola, 10,14 kr Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, 10,14 kr Stöd till funktionshindrade, 9,91 kr Lokaler, gator och övrig teknisk verksamhet, 8,21 kr Kommungemensam verksamhet 6,85 kr Individ- och familljeomsorg, 5,56 kr Kultur och fritid,2,62 kr Räddningstjänst, 1,67 kr Färdtjänst, 0,47 kr Miljö- och byggverksamhet, 0,39 kr ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 9

förvaltningsberättelse Uppföljning av övriga resultatmål Definition av färg God måluppfyllelse Viss måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Måluppfyllelse Trend Medborgarens nöjdhet och trivsel ska vara på en hög nivå Måluppfyllelse Trend Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen Måluppfyllelse Trend Ingen jfr mätning God hälsa på lika villkor för hela befolkningen Måluppfyllelse Trend Ingen jfr mätning Valmöjligheter till attraktivt boende Måluppfyllelse Trend Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat. Måluppfyllelse Trend Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt Orienterare som vilar sig i form med att läsa Besöksguiden för Tranemo och Svenljunga kommuner. 10 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Kommunens kvalitet i korthet - en jämförelse med andra Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommunernas kvalitet med varandra. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting och för närvarande är det 235 kommuner som deltar i jämförelsenätverket. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv; Tillgänglighet, Trygghet, Information och delaktighet, Effektivitet och Kommunen som samhällsutvecklare. Här nedan visar vi med färger hur Tranemo kommun står sig jämfört med övriga deltagande kommuner, pilarna visar förändringen från föregående år. Definition av färg Tillhör bästa gruppen Topp 25% jämfört med övriga KKIK-kommuner Tillhör mellangruppen 26%-75% jämfört med övriga KKIK-kommuner Tillhör sämsta gruppen 76%-100% jämfört med övriga KKIK-kommuner Din kommuns tillgänglighet Mått 2015 utveckling Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinnings-stationen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Din delaktighet och kommunens information Mått 2015 utveckling Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Din kommun som samhällsutvecklare Mått 2015 utveckling Andelen förvärvsarbetare i kommunen Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 11

förvaltningsberättelse Din kommuns effektivitet Mått 2015 utveckling Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Engelska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Kostnad per betygspoäng Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning Sammanfattande måluppfyllelse Av kommunens sex prioriterade resultatmål har måluppfyllelsen förbättrats på fem. Det är marginella förbättringar på tre av dessa mål men målet Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv har förbättrats påtagligt; från ca 50 procentenheter upp till dryga 80. Det är också en särskilt positiv utveckling avseende måluppfyllelsen på målet Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på, ca 10 procentenheter bättre resultat i år jämfört med föregående år. Målet Alla som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning har tyvärr försämrad måluppfyllelse även om det är en marginell försämring; ca 2 procentenheter. Sammanfattning av kommunens resultat inom KKiK visar att kvalitetsnivån är ungefär lika som föregående år. Hälften av resultaten är förbättrade, hälften försämrade. Starka områden: Andelen medborgare som får svar på e-post, andel elever i åk 5 som är nöjda med skolan och undervisningen. Förbättrade resultat jämfört med föregående år: Väntetid till vård- och omsorgsboende, kvaliteten inom vård- och omsorgsboende, företagsklimatet, andelen ekologiska livs-medel. Svaga områden: Serviceutbudet inom vård- och omsorgsboenden, hemtjänst och LSS. Försämrade resultat: Andelen barn som får plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum, väntetid för plats i förskolan. 12 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Kommunstyrelsens ordförande När vi nu summerar 2015 kan jag konstatera att resultatet är betydligt bättre än vad prognoser visat under året. Förvaltningen i sin helhet redovisar ett resultat i balans. Detta innebär att vi går in i 2016 med bra ekonomiska förutsättningar. Förvaltningen har arbetat målmedvetet och strukturerat kopplat till ett helhetsstänk för kommunen. Investeringsmässigt hamnar vi 2015 på en hög nivå, närmare 100 mnkr. De två största objekten ekonomiskt är Gudarpsgården och Dalstorps Skola som båda ska stå färdiga under 2016. När det gäller våra prioriterade resultatmål så ligger vi kvar på en hög uppfyllelsegrad. Kommunens befolkning minskar något. Om vi ser över en femårsperiod så har vi en mindre befolkningstillväxt även om målsättningen för kommunen är högre. Den största enskilda händelsen under 2015 är mottagandet av flyktingar. En lyckad och framgångsrik integration där kommunen behöver hjälp av civilsamhället kan skapa möjligheter till en stark utveckling av Tranemo Kommun. Detta förutsätter en stark organisation med bra personalpolitik, tillgång till boende och en väl fungerande infrastruktur. Vår samverkan med grannkommunerna Ulricehamn och Svenljunga har ytterliga stärkts under 2015. Vi har nu också en gemensam arbetsmarknadsnämnd med Svenljunga. Målsättningen är att få fler i arbete och studier även om vi har en relativt hög sysselsättningsgrad i båda kommunerna. Sveaborg (samhallsbyggnaden) som varit placerad mitt i Tranemo samhälle är riven för att ge plats åt nya lägenheter i ett attraktivt läge. En annan viktig fråga som ska hanteras vidare under 2016 är placering av nytt huvudbibliotek. Sommarens stora begivenhet var O-ringen i Länghem där antalet besökare, tävlande, funktionärer och åskådare uppgick till nästan 20000 personer. Många av dessa passade också på att besöka flera av våra fina besöksmål i kommunen. Under hösten invigdes en ny och effektivare snöanläggning på Hagatorpet. En av Sydsveriges främsta anläggningar enligt Skidförbundet, vilket också resulterat i ett stort antal åkare från södra Sverige. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under 2015. Crister Persson (c) Kommunstyrelsens vice ordförande Då jag fick förtroende av mitt parti, Socialdemokraterna, att efterträda Claes Redberg från och med 1 april 2015 så blir detta min första årsredovisning som kommunstyrelsens vice ordförande. Det har varit och är mycket siffror som ska redovisas och gås igenom samt de olika målen som vi satt för våra verksamheter. Det som har påverkat 2015 allra mest är den flyktingvåg som kom till Sverige och övriga Europa. Här har vår kommun tagit ett stort ansvar och försökt att hjälpa till. Vi har gjort det tillsammans med vårt civilsamhälle där allt ifrån privatpersoner, föreningar och organisationer av olika slag har bidragit till att vi, tillsammans med kommunförvaltningen, har kunnat hantera detta på ett effektivt och bra sätt gemensamt under 2015. Årets ekonomiska resultat är det bästa på flera år vilket är glädjande inför 2016 och framtiden för Tranemo kommun. Här har all personal gjort ett jättearbete för att nå dessa siffror. Man har gjort en fantastisk insats med de medel som funnits tillgängligt och Jag vill tacka all personal för detta. När det gäller skola och omsorg så sker det en del förbättringar enligt de mål vi satt upp men en del behövs det arbeta mer med. Vi har kö till våra förskolor och vi kommer under 2016 bygga ut förskolorna i Länghem och Dalstorp vilket är positivt. Gällande omsorgen så kan man nämna att Gudarpsgården snart är färdigställd, vilket är glädjande. Det som är mindre bra är sjukskrivningstalen i kommunen på kort och lång sikt. Man arbetar med frågan och frågan är prioriterad. Vi måste vara rädda om vår personal, de är vår allra viktigaste resurs. Gamla Samhallsbyggnaden revs 2015, så nu väntar vi bara på att det skall byggas bostäder där. Mark är tilldelade för olika byggentreprenörer att bygga och det är med spänning jag ser dessa tomter bebyggda med hyresrätt- och bostadsrättslägenheter. Även i övriga kommunen så har det efterfrågats mark för byggande under 2015 vilket påvisar den optimism som finns, både för privatbostäder och hyresbostäder. Då vårt invånarantal sjönk något 2015 så ser jag framför mig att detta förändras 2016 och framåt, bland annat med tanke på alla de nya byggnationer som planeras. Sedan så har vi våra fina företag i kommunen, här har vi en stor potential för öka samarbetet mellan kommunen och företagarna, för att på så vis utöka tillväxten i vår kommun och även arbetstillfällena. Vi startade upp ett samarbete inom arbetsmarknadsenheten 2015 med Svenljunga som är effektiv och upplevs positivt. Vi har sedan tidigare vårt samarbete med Ulricehamn när det gäller Miljö och Bygg samt IT-verksamheten. Till sist så vill jag även lyfta vårt föreningsliv och våra organisationer av olika slag i kommunen, som gör ett framgångsrikt, jättejobb på sina orter. Detta ska vi fortsätta att värna om då de bidrar till en levande kommun för alla. Jag vill med dessa ord tacka alla människor som hjälpt till i alla former under 2015, för att göra vår kommun så bra som möjligt! Jag vill även passa på att tacka för alla de insatser som gjorts i samband med flyktingsituationen under 2015. Tony Hansen (s) ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 13

förvaltningsberättelse FEMÅRSÖVERSIKT KOMMUNEN 2015 2014 2013 2012 2011 EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat, mnkr 23,0 14,5-18,4 5,6-18,4 Årets resultat exkl jämf.störande poster 20,8 14,5 15,0-5,4 3,4 Ökning nettokostnader, % 3,7 1,2 3,3 1,0 2,1 Ökning skatteintäkter, % 6,0 2,7 2,1-0,4 1,0 Personalkostnader, mnkr 461,3 440,3 439,9 438,8 428,1 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mnkr 98,8 50,7 51,8 46,2 51,5 Självfinansiering av investeringar, % 61 95 116 95 74 TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mnkr 884,3 851,1 814,4 806,5 792,6 varav Omsättningstillgångar, mnkr 113,8 147,1 115,7 98,6 83,2 Anläggningstillgångar, mnkr 770,5 704,0 698,7 707,9 709,4 Totala skulder, mnkr 718,0 707,7 685,5 659,2 650,8 varav Kortfristiga skulder, mnkr 178,2 160,9 127,0 118,8 127,5 Långfristiga skulder, mnkr 231,4 231,2 230,4 230,0 210,0 SOLIDITET Soliditet inkl pensionsskuld, % 18,8 16,8 15,8 18,3 17,9 SKATTESATS Kommunal skattesats, % 21,00 20,57 20,57 20,57 21,00 Total skattesats, % 32,48 31,70 31,70 31,45 31,45 INVÅNARE Folkmängd 11 619 11 640 11 531 11 573 11 606 Folkökning -21 109-42 -33 19 Födda 106 111 116 128 99 Döda 122-145 -105-133 -120 Födelsenetto -16-34 11-5 -21 Inflyttning 616 746 566 471 536 Utflyttning 621-603 -619-499 -496 Flyttningsnetto -5 143-53 -28 40 14 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse STARK TILLVÄXT I SVENSK EKONOMI MEN STOR OSÄKERHET GLOBALT Stor osäkerhet i den globala ekonomin Utsikterna för den globala återhämtningen har försämrats betydligt under de senaste månaderna och riskerna på nedsidan har ökat. De utvecklade ekonomierna gynnas av sjunkande energipriser och penningpolitiska stimulanser. Den oväntade försvagningen av den amerikanska tillväxten i slutet av 2015 kan komma att förstärkas av oron på finansmarknaderna och den ökade osäkerheten under inledningen av 2016. Oro över att den kinesiska ekonomin saktar in snabbare resulterade i ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna. En försvagning av den kinesiska valutan förstärker oron och effekterna är kännbara i hela den globala ekonomin. Den snabba nedgången av oljepriset är gynnsamt för den totala globala ekonomin men de negativa effekterna är mer omedelbara. Nedskärningarna inom energisektorn är betydande och många länder som exporterar råvaror påverkas kraftigt och snabbt. Detta kan ha politiska konsekvenser, såsom i Ryssland, men också mellan länder såsom den skärpta konflikten mellan Saudiarabien och Iran. I sin helhet och över tiden är dock energiprisfallet till fördel för den globala tillväxten, speciellt i eurozonen och Indien men även i USA. I USA har 2016 börjat svagt, men över de kommande åren förväntas ökad tillväxt tack vare starkare hushållsekonomi och mer expansiv finanspolitik samtidigt som penningpolitiken ger fortsatt stöd. Även i Indien förväntas tillväxten bli svagare, även om den fortfarande är den snabbast väx-ande stora ekonomin. Den nya regeringen finner det svårare att genomföra sin reformagenda. På den positiva sidan kommer eurozonen att dra nytta av sjunkande råvarupriser, fortsatt stimulerande penningpolitik, en banksektor som återhämtar sig och en expansiv finanspolitik. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning, inte minst i krisekonomier såsom Spanien och till viss del Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer. Stark tillväxt i Sverige Svensk ekonomi väntas växa kraftigt 2016 och 2017. Det följer på en stark utveckling under 2015. De främsta drivkrafterna är hög privat och offentlig konsumtion, ökande investeringar i bostäder och ett uppsving av exporten. Den svenska bruttonationalprodukten, BNP steg under 2015 med 3,8% och förväntas stiga med 3,4% 2016 och 2,9% 2017. Riksbankens räntesänkningar och obligationsköp bidrar till den goda utvecklingen då låga räntor stimulerar hushållens konsumtion och investeringar i bostäder, och en svagare krona bidrar till en ökning av exporten. I spåren av den kraftiga tillväxten kommer också växande obalanser. Den svenska arbetsmarknaden blir mer och mer polariserad och bostadspriserna stiger. Efter tre år med hög tillväxt riskerar de underliggande obalanserna i den svenska ekonomin att skapa akuta problem. Den låga inflationen har gjort att Riksbanken sänkt reporäntan till -0,50 % i februari 2016 samt köpt statsobligationer i syfte att höja konsumtionen och få fart på inflationen. Stark skatteunderlagstillväxt 2016 Skatteunderlaget ökade 2015 och kommer att öka ändå mer under 2016. Den starka tillväxten under 2016 ger en god sysselsättningsutveckling vilket påverkar skatteunderlaget mycket positivt under 2016. Utvecklingen 2017-2019 För perioden 2017-2019 förväntas tillväxten i skatteun-derlaget att avta med början under 2017. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL spås att den kraftiga tillväxten under 2016 kommer att plana ut och antalet arbetade timmar kommer inte att öka lika snabbt. Ökningstakten för skatteunderlaget beräknas under perioden 2017-2019 sjunka från 5,4% år 2016 till 4,3% för år 2019. Källor: Swedbank Economic Outlook, januari 2016 Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten, december 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 15

förvaltningsberättelse UTVECKLINGEN I TRANEMO KOMMUN Invånarantalet i Tranemo kommun minskade med 21 personer under 2015. Vid årsskiftet 2015 är den totala arbetslösheten på samma nivå som föregående årsskifte, medan ungdomsarbetslösheten har minskat. I december 2015 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,4 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,1 procent. Andelen ungdomsarbetslösa 18-24 år var vid årsskiftet 11,2 %. Tranemo kommun har under perioden 2006-2013 haft nettoinpendling till kommunen. 2006 var nettoinpendlingen 100 personer. 2008 hade det ökat till 166 personer. Under 2014 uppgick inpendlingsnettot till 108 personer. Under 2011 antog kommunfullmäktige en strategisk plan för åren 2012-2015 med fem olika utvecklingsområden: boende, kommunikationer, lärande, företagsamhet samt livskraft. Under 2015 har en beredning tillsatt av kommunfullmäktige arbetat med en ny strategisk plan för åren 2015-2018. Denna kommer att beslutas av kommunfullmäktige under 2016. I detta avsnitt i årsredovisningen redovisas hur befolkningsunderlaget förändras och hur den lokala arbetsmarknaden utvecklas. Befolkningsutvecklingen Tranemo kommuns befolkningsmängd uppgick per den 31/12 2015 till 11 619 invånare, en minskning med 21 personer jämfört med för ett år sedan. Detta innebär att invånarantalet har minskat med 185 personer under de senaste tio åren. Sett över en period på drygt 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat. 1983 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 342 invånare. Utvecklingen med en minskande befolkning sedan början av 1990-talet är inte unik för Tranemo kommun. Många mindre kommuner har haft en liknande utveckling. Flyttströmmarna går till storstäder och universitets- och högskoleorter. Åldersstrukturen i Tranemo kommun skiljer sig markant från den för hela riket i vissa åldersgrupper. Framför allt har Tranemo kommun förhållandevis få invånare i åldrarna mellan 20 och 30 år, både bland män och bland kvinnor. Däremot har Tranemo kommun betydligt fler invånare i 60-årsåldern jämfört med snittet för hela riket. På olika sätt finns det möjlighet att påverka utvecklingen. En viktig faktor blir att lyckas med integrationsarbetet så att nyanlända flyktingar lär sig svenska och kommer ut i arbetslivet så fort som möjligt. För att kunna behålla befolkning i Tranemo är också viktigt att bostadsbyggandet kommer igång. Under 2016 kommer nybyggnation att inledas på den gamla Samhalltomten i Tranemo och ca 150 nya lägenheter beräknas att byggas där. Tranemo kommun Landareal 744 km2 Invånare per km2 16 Befolkningsutveckling 2015 Befolkning 2014-12-31 11 640 Inflyttningar 616 Utflyttningar 621 Flyttningsunderskott 5 Födda 106 Döda 122 Födelseunderskott 16 Befolkningsförändring -21 Befolkning 2015-12-31 11619 Befolkningsutveckling 2011-2015 11 900 11 800 11 700 11 600 11 500 11 400 2011 2012 2013 2014 2015 Förvärvsarbetande Nattbefolkning, % Tranemo Riket Jordbruk 5 2 Tillverkning 42 20 Offentlig service 25 33 Övr. service mm 28 45 Dagbefolkning, % Tranemo Riket Jordbruk 5 2 Tillverkning 51 20 Offentlig service 22 33 Övr. service mm 22 45 Folkligt och festligt när alla O-Ringendeltagare invaderar Givarp för att delta i Tranemoetappen. 16 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Utvecklingen på arbetsmarknaden I december 2015 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,4 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,1 procent, vilket var på samma nivå jämfört med december 2014. Den totala arbetslösheten i länet uppgick till 7,2 procent och i riket till 8,0 procent i december 2015. I Tranemo kommuns näringsliv är det en relativt stor koncentration på tillverkande industri. Tillverkningsindustrin samt byggsektorn står för ungefär 51 % av arbetstillfällena i kommunen. De största arbetsgivarna i kommunen, Tranemo kommun undantaget, är Ardagh Glass Limmared AB och Nexans IKO Sweden AB. Pendlingen till och från Tranemo kommun ökar, framförallt inpendlingen. År 2005 pendlade 1 498 personer in i kommunen enligt statistik från SCB. Under 2014 var antalet inpendlare 1 846 personer. 1 738 personer pendlade ut ur kommunen 2014. Inpendlingsnettot var följaktligen 108 personer. 2006 var det första året under åtminstone de senaste femton åren som kommunen hade en nettoinpendling. Den tidigare nettoutpendlingen, som dock sjunkit stadigt under hela 2000-talet, var 175 personer under 2005 och hela 365 personer om man går så långt tillbaka som 1998. Total arbetslöshet, 2011-2015 10 8 6 4 2 Pendling 2010-2014 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 0 2011 2012 2013 2014 2015 Utpendling Inpendling Netto Tranemo, % Riket, % Ungdomsarbetslöshet, 2011-2015 20 Antal nya företag per 1 000 invånare 10 18 16 14 8 6 12 10 4 8 2011 2012 2013 2014 2015 2 2010 2011 2012 2013 2014 Tranemo, % Riket, % Tranemo Riket Målgång. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 17

förvaltningsberättelse TRANEMO KOMMUN I ETT SJUHÄRADSPERSPEKTIV I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. Befolkningsutveckling senaste femårsperioden, % Borås 4,9 Bollebygd 4,8 Ulricehamn 2,6 Vårgårda 2,6 Svenljunga 1,6 Herrljunga 0,5 Tranemo 0,4 Mark 0,3 Källa: Folkmängd 1/11 respektive år, SCB Arbetslöshet, december 2015, % Bollebygd 2,2 Mark 2,5 Herrljunga 2,6 Vårgårda 2,6 Ulricehamn 3,1 Svenljunga 3,2 Tranemo 3,4 Borås 4,4 Riksgenomsnitt 4,2 Källa: AMS Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogrammen, läsåret 14/15 Bollebygd 92 Mark 86 Herrljunga 86 Borås 84 Tranemo 83 Ulricehamn 80 Vårgårda 78 Svenljunga 75 Riksgenomsnitt 86 Källa: Skolverket Skattesats 2015, % Tranemo 21,00 Ulricehamn 21,05 Borås 21,06 Vårgårda 21,21 Mark 21,21 Bollebygd 21,59 Herrljunga 21,94 Svenljunga 22,15 Riksgenomsnitt 20,70 Källa: SCB Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2015, kr/kvm Herrljunga 816 Tranemo 846 Vårgårda 889 Mark 901 Borås 904 Ulricehamn 905 Svenljunga 923 Bollebygd 978 Riksgenomsnitt 998 Källa: SABO Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom tre år, exklusive IM - läsåret 14/15 Ulricehamn 79 Tranemo 78 Herrljunga 76 Mark 75 Svenljunga 74 Bollebygd 72 Borås 70 Vårgårda 62 Riksgenomsnitt 74 Källa: Skolverket Skattekraft i % av riksgenomsnitt, 2015 Bollebygd 102 Borås 94 Tranemo 92 Ulricehamn 92 Mark 91 Herrljunga 89 Vårgårda 89 Svenljunga 86 Källa: SCB Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare, 15 okt 2014 Mark 5,1 Herrljunga 5,3 Bollebygd 5,5 Svenljunga 5,7 Ulricehamn 5,7 Vårgårda 5,7 Tranemo 5,8 Borås 5,9 Riksgenomsnitt 5,3 Källa: Skolverket Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2014, % Bollebygd 2,7 Svenljunga 3,3 Herrljunga 3,4 Mark 3,4 Borås 4,1 Vårgårda 4,2 Tranemo 4,5 Ulricehamn 4,6 Riksgenomsnitt 4,2 Källa: Kolada Svenskt Näringslivs kommunranking 2015 Vårgårda 11 Herrljunga 37 Borås 47 Tranemo 67 Ulricehamn 68 Bollebygd 187 Mark 191 Svenljunga 229 Källa: Svenskt Näringsliv Grundskolan, antal elever per lärare, 15 okt 2014 Tranemo 10,6 Herrljunga 11,4 Svenljunga 11,6 Vårgårda 12,2 Mark 12,6 Ulricehamn 12,6 Bollebygd 12,9 Borås 13,6 Riksgenomsnitt 12,1 Källa: Skolverket Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2014, % Bollebygd 5,1 Mark 6,3 Vårgårda 6,6 Ulricehamn 6,7 Tranemo 6,8 Borås 8,6 Svenljunga 11,4 Herrljunga - Riksgenomsnitt 7,1 Källa: Kolada 18 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse EKONOMISK ÖVERSIKT - KONCERNEN Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2015 uppgår till 25,0 mnkr, vilket innebär en resultatförbättring med 9,3 mnkr jämfört med förra året. 2015 års resultat är påverkat av jämförelsestörande poster på 2,1 mnkr. Resultatet 2015 exklusive jämförelsestörande poster är 22,9 mnkr. Vid en jämförelse av resultaten exklusive jämförelsestörande poster är 2015 års resultat 7,2 mnkr högre än 2014 års resultat. Koncernen Tranemo kommun Koncernen Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även de helägda bolagen Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Bostadsbolaget Tranemobostäder hade vid utgången av år 2015 ett fastighetsbestånd som omfattar 818 bostadslägenheter och 45 lokaler. Tranemo Utvecklings AB bildades 2005 och syftet med bolagets verksamhet är att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun. Bolagets verksamhet innebär att exploatera, förvärva, bebygga, förvalta, hyra ut och sälja fastigheter för näringsverksamhet. Bolaget förvaltade vid utgången av 2015 en lokalyta på 32 475 kvm. Årets ekonomiska resultat Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2015 uppgår till 25,0 mnkr (2014: 15,7 mnkr). Det ekonomiska resultatet 2015 innebär följaktligen en resultatförbättring med 9,3 mnkr jämfört med förra året. Resultatet 2015 är påverkat av jämförelsestörande poster, nedskrivning av bokfört värde på Ljungsarpskolan med 2,9 mnkr samt intäkt från AFA försäkringspremier avseende återbetalning av 2004 års premier på 5,0 mnkr. Resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår 2015 till 22,9 mnkr. Vid en jämförelse av resultaten exklusive jämförelsestörande poster är 2015 års resultat 7,2 mnkr högre än 2014 års resultat. Koncernens soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 15 procent innebär att redovisningsenheten har skulder motsvarande 85 procent av de samlade tillgångarna. Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat och vice versa. Koncernens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste femårsperioden legat mellan 14,1 och 17,0 procent. Stora investeringar de senaste åren och ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden 2011 och 2013 har inneburit en lägre nivå på soliditeten. 2014 och 2015 har soliditeten vänt uppåt igen och är nu 17,0% (15,2% föregående årsskifte). Koncernens resultatutveckling 2011-2015, mnkr Koncernens resultatutveckling 2011-2015, mnkr Exklusive jämförelsestörande poster Soliditetsutveckling 2011-2015 Inklusive hela pensionsskulden Mnkr 30 15,7 25,0 20 5,4 10 0-10 -15,8-20 -18,6-30 2011 2012 2013 2014 2015 m Mnkr 30 19,1 22,8 19 20 10 6,0 15,7 0-5,6-10 2011 2012 2013 2014 2015 22% 20% 18% 17,0% % 16,2% 16,2% 16% 15,2% 14% 14,1% 12% 2011 2012 2013 2014 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 19

förvaltningsberättelse TRANEMOBOSTÄDER AB Syftet med Tranemobostäders verksamhet är att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler inom Tranemo kommun. Bolagets verksamhet kan också omfatta uppfö-rande av småhus och bostadsrätter för försäljning. Bolagets säte finns i egen fastighet med tomträtt på Moavägen 12. Tranemobostäder verkar i konkurrens med andra aktörer på marknaden för bostäder och lokaler inom kommunen. Av antalet hyresrätter i kommunen ägs merparten av Tranemobostäder. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2015 uppgår till 1,6 mnkr efter skatt (2014: 0,7 mnkr). Andelen outhyrda lägenheter har minskat under 2015, framförallt under årets sista månader. Antalet outhyrda lägenheter uppgick i genomsnitt under 2015 till 41 lägenheter vilket motsvarar 5 procent av lägenhetsbeståndet. Detta är en minskning med 10 lägenheter jämfört med föregående år. Bolagets mål på 25 vakanser har uppnåtts i slutet av året. Bolagets hyresförluster uppgår till 3,8 mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än föregående år. Räntekostnaderna är lägre jämfört med föregående år beroende på sjunkande räntor och bättre villkor på lån som omförhandlats. En positiv resultatutveckling har möjliggjort en ökad satsning på underhåll. Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till 37,9 mnkr under året (2014: 34,6 mnkr). Under 2010 beslutade kommunfullmäktige om förändrade ägardirektiv för bolaget. De nya ägardirektiven innebär som en del att bolaget ska arbeta långsiktigt för att minska kommunens risktagande. Bolaget ska bland annat arbeta för att stärka soliditeten. Bolagets soliditet är något högre jämfört med föregående årsskifte. Bolagets har amorterat 5 mnkr på sin låneskuld under året och totala låneskulden uppgår nu till 145 mnkr. En lägenhet i Dalstorp har avyttrats under året. I Länghem har skett en nybyggnation med fyra nya lägenheter. Väsentliga händelser efter balansdagen Bolagets samtliga aktier har genom beslut på kommunfullmäktige 2016-02-08 sålts av kommunen till ett moderbolag, Tranemo Forum AB under bildande. Framtiden Under 2016 kommer bolaget att arbeta med utveckling av möjliga projekt för byggnation då efterfrågan på nya lägenheter är stor. En fortsatt satsning på underhåll i bolagets fastigheter kommer att göras under 2016. Det är också en förutsättning för att bibehålla en hög uthyrningsgrad. Arbetet med byte av fastighetsdatasystem kommer att vara i fokus under 2016. Ett nytt system för ärendehantering och underhållsplanering möjliggör en effektivare förvaltning av fastigheterna. Bolaget arbetar kontinuerligt med att uppfylla gällande ägardirektiv. Ordförande VD Jan-Erik Svenningsson (s) Rolf Granlöf Kommunens ägarandel: 100% Aktiekapital: 5,0 mnkr Organisationsnummer: 556449-1966 Mnkr Resultatutveckling Tranemobostäder AB 2011-2015, mnkr 4 2 r k 0 m -2 0,8-2,1-3,1 0,7 1,6-4 2011 2012 2013 2014 2015 2015 2014 Resultat efter skatt 1,6 mnkr 0,7 mnkr Omsättning 49,2 mnkr 47,0 mnkr Summa outhyrt 3,9 mnkr 4,4 mnkr Balansomslutning 178,2 mnkr 177,5 mnkr Antal lägenheter 818 812 Antal lokaler 45 53 Genomsnittlig vakansgrad 5,0% 6,3% Soliditet 8,2% 7,3% Soliditetsutveckling Tranemobostäder AB 2011-2015 12% 11% 10,9% 10% 9,1% % 9% 8,2% % 7,7% 8% 7% 7,3% 6% 2011 2012 2013 2014 2015 20 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse TRANEMO UTVECKLINGS AB Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att förvärva, bebygga, förvalta, uthyra och sälja fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2015 uppgår till 0,4 mnkr (2014: 0,5 mnkr). Bolagets omsättning och balansomslutning ökade kraftigt under 2008 och 2009 efter ett antal fastighetsförvärv. Under de senaste åren har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har fastigheter avyttrats. Låneskulden har amorterats med 2,5 mnkr under 2015 och uppgår 2015-12-31 till 41,2 mnkr. Bolagsordningen har reviderats genom beslut i kommunfullmäktige 2014-04-07. Ägardirektivet att bolaget ska arbeta för konsolidering och för att stärka soliditeten har uppnåtts under 2015. Väsentliga händelser efter balansdagen Bolagsordning och ägardirektiv har reviderats genom beslut i kommunfullmäktige 2016-02-08. Bolagets samtliga aktier har genom beslut på kommunfullmäktige 2016-02-08 sålts av kommunen till ett moderbolag, Tranemo Forum AB under bildande. Bolaget har under verksamhetsåret förvaltat följande fastigheter: Genhöve 2:2 i Ljungsarp Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Ljungsarps Mekaniska. Återköpsavtal finns. Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp Fastigheten är uthyrd i sin helhet till CJ Automotive. Återköpsavtal finns. Gudarp 3:44 i Tranemo Fastigheten är uthyrd i sin helhet till JABO. Återköpsavtal finns. Moghult 1:223 i Grimsås Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Nexans. Framtiden Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren. De risker som finns i bolagets verksamhet handlar om kreditrisker. Bolaget har ett fåtal hyresgäster - om det skulle inträffa att någon av dessa hyresgäster får försämrad kreditvärdighet på ett sätt som inte kan förutses nu så skulle det kunna få återverkan på bolagets resultat och ekonomiska ställning. Bolaget hanterar kreditriskerna genom att löpande följa upp hyresgästernas ekonomiska utveckling. Ordförande VD ChrisTina Yngvesson (m) Lennart Haglund Resultatutveckling Tranemo Utvecklings AB 2011-2015, mnkr 2 Kommunens ägarandel: 100% Aktiekapital: 6,0 mnkr Organisationsnummer: 556662-4952 Mnkr r k 1 m0 0,1 0,0 0,6 0,5 0,4-1 2011 2012 2013 2014 2015 2015 2014 Resultat efter skatt 0,4 mnkr 0,5 mnkr Omsättning 4,8 mnkr 5,4 mnkr Balansomslutning 50,0 mnkr 52,0 mnkr Lokalyta, kvm (december) 32 475 32 475 Soliditet 16,2% 14,7% Soliditetsutveckling Tranemo Utvecklings AB 2011-2015 16% 14% 12% %% 10% 8,2% 9,0% 10,7% 8% 14,7% 16,2% 6% 2011 2012 2013 2014 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 21

förvaltningsberättelse EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Det ekonomiska resultatet för 2015 uppgår till 23,0 mnkr, vilket är 8,5 mnkr högre resultat än föregående år. 2015 års resultat är påverkat av nedskrivning av värdet på Ljungsarpskolan med 2,9 mnkr samt intäkt från AFA försäkringspremier avseende återbetalning av 2004 års premier på 5,0 mnkr. Med hänsyn taget till dessa jämförelsestörande poster så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 20,8 mnkr. Resultatet 2015 är 6,3 mnkr högre än 2014 års resultat exklusive jämförelse-störande poster. I 2015 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 9,1 mnkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 13,9 mnkr. Investeringarna under 2015 uppgick till 98,8 mnkr. För att beskriva och analysera det ekonomiska resultatet, den ekonomiska utvecklingen och kommunens finansiella ställning används en modell som utgår från fyra olika perspektiv: Resultat och kapacitet Det finansiella resultatet: vilken balans har kommunen haft över intäkterna och kostnaderna under året och över tid? Kapacitetsutvecklingen vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk och kontroll Riskförhållanden vilka är riskerna som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Årets ekonomiska resultat Kommunens ekonomiska resultat för 2015 uppgår till 23,0 mnkr, vilket är 8,5 mnkr högre resultat än föregående år. 2015 års resultat är påverkat av nedskrivning av värdet på Ljungsarpskolan med 2,9 mnkr samt intäkt från AFA försäkringspremier avseende återbetalning av 2004 års premier på 5,0 mnkr. Med hänsyn taget till dessa jämförelsestörande poster så är kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster 20,8 mnkr. Resultatet 2015 är 6,3 mnkr högre än 2014 års resultat exklusive jämförelsestörande poster. I 2015 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 9,1 mnkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 13,9 mnkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 8,4 mnkr. Det ekonomiska utfallet, exklusive jämförelsestörande poster, är 12,4 mnkr starkare än budgeterat. Budgetavvikelser Verksamheternas ekonomiska utfall innebär ett budgetöverskott med 4,2 mnkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i familjehem (-3,1 mnkr) samt kostnader för hemtjänst (-2,3 mnkr). De största posi-tiva budgetavvikelserna gäller lägre kostnad för försörjningsstöd (+1,9 mnkr), lägre kostnad för planarbete (+1,0 mnkr), budgetöverskott för arbetsmarknadsenheten (+1,0 mnkr) samt utnyttjades inte kommunfullmäktige och kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader fullt ut (+0,8 mnkr). Kommunens resultatutveckling 2011-2015, mnkr Mnkr 30 20 10 0 m-10-20 -18,4 5,6-18,4 14,5 23,0-30 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunens resultatutveckling 2011-2015, mnkr, exkl jämförelsestörande poster Mnkr 30 20 15,0 14,5 20,8 10 m 3,4 0-5,4-10 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamheternas budgetutfall 2015, mnkr Budgetutfall Familjehem -3,1 Hemtjänst -2,3 Bostadsanpassning -1,9 Försörjningsstöd +1,9 Vakanser servicesektionen +1,2 Planarbete +1,0 Arbetsmarknadsenheten +1,0 Vård- och omsorgsboenden +1,0 Kostenheten +0,8 KF, KS oförutsett +0,8 Miljö och bygg +0,8 Näringsliv o marknadsföring +0,7 Övrigt +2,3 Summa +4,2 Verksamheternas budgetutfall 2010-2015, mnkr 2010-7,8 2011-14,4 2012-20,8 2013-0,1 2014-4,7 2015 +4,2 22 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Finansiering Utfallet för finansförvaltningen är 10,4 mnkr bättre än budgeterat. Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag är 4,0 mnkr högre än budgeterat. Invånarantalet den 1 november 2014 var 66 invånare mer än budgeterat, vilket prognosmässigt gör 3,3 mnkr i ökade intäkter. Statsbidrag för flykting har påverkat positivt med 1,1 mnkr. Den definitiva slutavräkningen för 2014 blev negativt med 0,4 mnkr. De finansiella nettokostnaderna är 1,4 mnkr lägre än budgeterat beroende på lägre räntenivåer. De planenliga avskrivningarna och nedskrivning uppgår till 37,6 mnkr, vilket är 1,6 mnkr högre än budgeterat. Nedskrivning av det bokförda värdet på Ljungsarpskolan ingår med 2,9 mnkr. Ljungsarpskolan är planerad att rivas under 2016. Kostnaden för pensioner är 5,6 mnkr lägre än budgeterat beroende på att pensionsskulden minskat mer än budgeterat. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 98,8 mnkr (2014: 50,7 mnkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2015 uppgick till 126,8 mnkr. Investeringsnivån 2015 är betydligt högre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 59,8 mnkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har minskat något, från 5,8 procent 2014 till 5,7 procent 2015. Nedskrivningen av värdet på Ljungsarpskolan (2,9 mnkr) är då inte medräknat i underlaget. Den genomsnittliga årliga avskrivningsnivån under den senaste femårsperioden uppgår till 39,5 mnkr. Avskrivningskostnaderna den senaste femårsperioden uppgår därmed till 66 % av gjorda investeringar. Avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag uppgår till 6,2 procent under 2015. Kommunfullmäktige har angivit som mål att över tid bör alla investeringar självfinansieras. Under perioden 2003 till 2014 har målet uppnåtts två år 2007 och 2013. Självfinansieringsgraden 2015 uppgår till 61 %. Om man ser till utfallet de senaste fem åren har självfinansieringsmålet inte uppnåtts under denna period uppgår självfinansieringsgraden till 84 %. I ett tioårsperspektiv uppgår självfinansieringsgraden till 69 %. En viss del av årets nettoinvesteringar har gjorts inom sådana verksamheter som finansieras via avgifter från brukarna fjärrvärme-, renhållnings- och VA-verksamheterna. Sammantaget uppgår investeringarna inom dessa verksamhetsområden till 5,2 mnkr. Soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 16 procent innebär att kommunen har skulder motsvarande 84 procent av de samlade tillgångarna. Kommunens soliditet (inklusive samtliga pensionsåtaganden) har ökat med 2,0 procentenheter under 2015 och uppgår 2015-12-31 till 18,8 %. Kommunens funktion som internbank inom koncernen påverkar soliditeten med 0,9 procentenheter. Utan utlåningen till Tranemo Utvecklings AB (TUAB) hade kommunens soliditet 2015-12-31 uppgått till 19,7 %. Kommunens soliditet enligt den så kallade blandmodellen, när det gäller redovisning av pensionsåtaganden, uppgår till 49,9 procent. Avskrivningar och nedskrivningar 2011-2015, mnkr Mnkr 60 55 50 45 40 m 35 53,4 38,2 34,6 33,7 37,6 30 25 2011 2012 2013 2014 2015 Självfinansieringsgrad 2011-2015 120% 116% 100% 95% 95% 80% % 74% 60% 61% 40% 20% 2011 2012 2013 2014 2015 Nettoinvesteringar 2011-2015, mnkr Mnkr 110 100 99 90 80 70 60 50 52 40 46 52 51 30 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditetsutveckling 2011-2015 inklusive hela pensionsskulden % % 24% 22% 20% 18% 16% 17,9% 18,3% 15,8% 16,8% 18,8% 14% 2011 2012 2013 2014 2015 Avskrivningarnas andel av nettoinvesteringarna 2011-2015, % 110% 90% % 70% % 50% 67% 83% 103% 66% 38% 30% 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditetsutveckling 2011-2015 inklusive hela pensionsskulden, exkl internbank % 24% 22% 20% 18% 16% 19,6% 19,8% 17,0% 17,8% 19,7% 14% 2011 2012 2013 2014 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 23

förvaltningsberättelse Risk och kontroll Lån År 2005 amorterades kommunens låneskuld till noll. Under perioden 2007-2015 har kommunen nyupplånat 230 mnkr, vilket har varit nödvändigt på grund av mycket omfattande investeringar. Sammantaget uppgår kommunens utlånade medel per 2015-12-31 till 41 mnkr (2014: 44 mnkr). Hela beloppet är utlånat till kommunens bolag Tranemo Utvecklings AB. 2007 var första gången på många år som kommunen hade en låneskuld som översteg utlånade medel. Höga investeringsnivåer under den senaste tioårsperioden har inneburit att kommunens nettolåneskuld har gått från -54 mnkr 2003 till 189 mnkr, d v s från att ha haft 54 mnkr mer utlånat än inlånat 2003 har kommunen idag en egen låneskuld på 189 mnkr. Det likviditetstillskott som denna utveckling har inneburit har använts för att finansiera kommunens investeringar. På grund av fortsatt höga investeringsnivåer ligger det i den ekonomiska planeringen att kommunen ska ta upp ytterligare lån de kommande åren. Borgensåtaganden Tranemo kommun har beslutat om generell borgen till kommunens helägda företag. Av kommunens företag är det dock endast Tranemobostäder AB som har en extern låneskuld, vilken per 2015-12-31 uppgick till 145 mnkr (2014: 150 mnkr). Kommunens borgensåtaganden är därmed sammantaget på samma nivå som förra året. Pensionsförpliktelser Från och med 2005 redovisar Tranemo kommun samtliga pensionskostnader, d v s även förändringen av den så kallade ansvarsförbindelsen över resultaträkningen, i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut angående pensionsredovisningen överklagades och ärendet avgjordes under 2005 av länsrätten i Vänersborg i kommunens favör. Hade redovisningen av pensionskostnaderna 2015 skett enligt den så kallade blandmodellen hade kostnaderna varit 9,1 mnkr högre. Finansiella placeringar Enligt kommunens finanspolicy kan fullmäktige fastställa att viss del av likviditeten ska användas för fondering för att möta framtida pensionsutbetalningar. Kommunen har för närvarande inga tillgångar placerade i värdepapper. Avsättning för återställande av deponier Tidigare innebar kommunens hantering av avfall förvaring av avfall på deponi (soptipp). När en deponi stängts ska en av myndigheterna godkänd återställningsplan föreligga. Från och med 2002 till 2012 gjordes årliga avsättningar för uppskattade framtida kostnader för återställandet av de två deponier, Gudarp och Änglarp, som kommunen har använt för avfallsförvaring. Sluttäckningarna har avslutats och fonderade medel har förbrukats. Kommunalskatt Tranemo kommun har en lägre total skattesats än både läns- och riksgenomsnittet. Kommunens utdebitering uppgick under 2015 till 21,00, vilket var den lägsta skattesatsen i Sjuhäradsområdet. Regionens utdebitering var 11,48 under 2015. Därmed uppgick den sammanlagda kommunala skattesatsen i Tranemo till 32,48 procent. Tranemo kommun har ett skatteunderlag per invånare som uppgår till 92 procent av riksgenomsnittet. Balanskravet Tranemo kommuns ekonomiska resultat 2015 innebär att Kommunallagens krav om ekonomi i balans är uppfyllt. Med hänsyn taget till att det i redovisningen görs avsteg från den så kallade blandmodellen när det gäller redovisningen av pensionskostnader så är resultatet 13,9 mnkr högre än vad som krävs för att uppnå kravet på ekonomisk balans. Tranemo kommun har uppnått kravet varje enskilt år sedan införandet år 2000. Väsentliga händelser efter balansdagen Kommunfullmäktige har 2016-02-08 beslutat att sälja samtliga aktier i Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB till ett nybildat moderbolag, Tranemo Forum AB under bildande. Det nya bolaget ägs till 100 % av kommunen. Låneskuldsutveckling 2011-2015, mnkr 300 250 200 150 210 230 230 230 230 100 2011 2012 2013 2014 2015 Pensionsåtaganden, mnkr 2015 2014 Kortfristiga åtaganden Individuell del 15,5 14,8 Särskild löneskatt 3,8 3,6 Summa 19,3 18,4 Långfristiga åtaganden Avsättning 248,1 254,0 Särskild löneskatt 60,2 61,6 Summa 308,3 315,6 TOTAL 327,6 334,0 Kommunalskatt 2015 2014 Tranemo kommun Kommun 21,00 20,57 Region 11,48 11,13 32,48 31,70 Genomsnitt i länet Kommun 21,25 21,21 Region 11,48 11,13 32,73 32,34 Genomsnitt i riket Kommun 20,70 20,66 Region/landsting 11,29 11,20 31,99 31,86 Balanskravsavstämning, tkr 2015 Årets resultat enligt resultaträkning 22 976 Pensionskostnader - avsteg från blandmodellen -9 083 Avstämning balanskravet 13 893 Känslighetsanalys, mnkr Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har. Ökade personalkostnader med 1% -4,5 Tio heltidstjänster +/-5,0 Förändrad utdebitering med 1 kr +/-22,1 24 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Framtiden Ekonomiska mål Kommunfullmäktige har specificerat vad som är god ekonomisk hushållning i Tranemo kommun genom att bland annat besluta om finansiella mål: Kommunens ekonomiska resultatmål för 2015 är att resultatet ska motsvara 2,65 procent av intäkterna från skatteintäkter och kommunal utjämning. Enligt utfall för 2015 innebär detta ett resultat på 16 mnkr. Eftersom resultatet är 23,0 mnkr är målet uppnått. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 17,0%. 2015-12-31 är soliditeten 18,8%. Över tid bör alla investeringar självfinansieras, d v s självfinansieringsgraden bör vara 100 procent. Målet är ej uppnått för 2015 eftersom självfinansieringsgraden blev 61 %. Under senaste 5-årsperioden är självfinansieringsgraden 84 % och under de senaste 10 åren 69 %. Två av tre ekonomiska mål har uppnåtts för 2015. Kommunens ekonomi har stärkts under 2015. Högre skatteintäkter, lägre pensionskostnader, lägre finansiella kostnader samt ett budgetöverskott för verksamheterna är de främsta orsakerna till detta. Med tanke på att kommunen planerar omfattande investeringar de kommande åren är det viktigt att verksamheterna fortsätter att uppnå budget i balans för att begränsa lånebehovet. Tranemo kommun behöver årligen redovisa ett ekonomiskt resultat på minst cirka 15 mnkr i den löpande verksamheten. Dessutom behöver de totala investeringarna långsiktigt vara på en nivå på ca 50 mnkr, vilket innebär att de kan finansieras utan att kommunen behöver ta upp ytterligare lån. Kan detta uppnås så kommer framtida generationer kommuninvånare att ges samma ekonomiska förutsättningar som dagens generation. En sund ekonomisk utveckling är den viktigaste förutsättningen för att göra det möjligt för kommunens verksamhet att utvecklas i önskad riktning. Positiv skatteunderlagsprognos för 2016 Skatteunderlaget ökade 2015 och kommer att öka ändå mer under 2016. Den starka tillväxten under 2016 ger en god sysselsättningsutveckling vilket påverkar skatteunderlaget mycket positivt under 2016. För 2016 pekar prognoserna på att skatteunderlaget ska öka med 5,4 %. Den starka tillväxten under 2016 ger en god sysselsättningsutveckling vilket påverkar skatteunderlaget mycket positivt under 2016. Den låga inflationen har gjort att Riksbanken sänkt reporäntan till -0,50 % i februari 2015 samt köpt statsobligationer i syfte att höja konsumtionen. Utvecklingen på arbetsmarknaden innebär enligt prognoserna att arbetslösheten kommer att sjunka under 2016. Bristen på arbetskraft i flera offentliga yrkeskategorier som lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare är besvärande inför framtiden. Samtidigt står Sverige inför en stor utmaning att kunna integrera de många nyanlända flyktingarna i det svenska samhället på ett bra sätt. Befolkningsutvecklingen Sedan mitten på 1990-talet har det varit en tydlig trend att invånarantalet i Tranemo kommun minskar. Denna trend bröts under 2014 när befolkningen ökade med 109 invånare, men under 2015 minskade återigen befolkningen med 21 invånare jämfört med 2014-12-31. Nödvändigt med fortsatt fokus på verksamheternas budgetföljsamhet 2015 års budgetöverskott för verksamheterna är mycket positivt. Att verksamheterna sammantaget kan upprätthålla god budgetföljsamhet även i fortsättningen är nödvändigt för att klara balansen mellan intäkter och kostnader. Det är de ekonomiska förutsättningarna som sätter gränserna för verksamheten. Kommunstyrelsens ordförande Crister Persson håller invigningstal på Tranemoetappen i Givarp. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 25

förvaltningsberättelse DRIFTREDOVISNING Nettokostnader per verksamhetsområde (mnkr) Bokslut Urspr budg Justering Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetsområde 2014 2015 budget 2015 2015 2015 Servicesektionen -49,9* -43,6 1,7-41,9-40,1 1,8 Övergripande verksamhet -7,8-7,5-0,2-7,7-11,9-4,2 Lokalförsörjning -31,8-31,3-0,9-32,2-32,5-0,3 Kostenhet -18,6-20,2 0,1-20,1-19,3 0,8 Gata/skog/park/fordon -15,9-14,3-0,5-14,8-14,7 0,1 Affärsverksamheterna -0,4-0,4 0,0-0,4 1,7 2,1 Summa Tekniska sektionen -74,5-73,7-1,5-75,2-76,7-1,5 Övergripande verksamhet -28,8-32,1 1,6-30,5-29,7 0,8 Grundskola, förskola, särskola -145,3-148,3-3,7-152,0-153,4-1,4 Gymnasium -54,2-56,1-0,7-56,8-56,9-0,1 Kultur och fritid -14,7-15,4-0,1-15,5-15,3 0,2 Summa Lärandesektionen -243,0-251,9-2,9-254,8-255,3-0,5 Övergripande verksamhet -19,8-11,3-0,1-11,4-11,3 0,1 Vård och omsorg, inkl beställd hemtjänst -112,9-121,3-0,9-122,2-122,6-0,4 Funktionsnedsättning och socialt stöd -50,8-58,7 0,0-58,7-55,5 3,2 Myndighetsfunktion -39,9-32,9 0,0-32,9-35,9-3,0 Summa Omsorgssektionen -223,4-224,2-1,0-225,2-225,3-0,1 Näringsliv- och strategisektionen -6,1** -18,4-0,5-18,9-14,4 4,5 Summa Kommunstyrelsen -596,9-4,2-616,0-611,8 4,2 Finansförvaltningen 611,4 620,2 4,2 624,4 634,8 10,4 Total 14,5 8,4 0 8,4 23,0 14,6 Fotnot: Vid årsskiftet 2014-2015 förändrades Service- och näringslivssektionen och Strategisektionen till Servicesektionen och Näringsliv- och strategisektionen. Utfall 2014 anges här efter den tidigare indelningen och gör att siffrorna därmed inte är jämförbara med 2015. * Bokslut 2014 avser Service- och näringslivssektionen ** Bokslut 2014 avser Strategisektionen 26 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse INVESTERINGSREDOVISNING Summor i tkr Bokslut Budget inkl Bokslut Avvikelse 2014 ombudg 2015 2015 Projektredovisning Omb Gudarpsgården etapp 2 10,5 19,6 23,2-3,6 Ombyggnad Dalstorps skola 6,5 21,2 24,8-3,6 Lokaler för byggprogrammet 0,1 7,8 5,4 2,4 Omb Prästgården förskola 0 1,6 4,2-2,6 Förskola o fritidsvhet Ambjörnarp 0 0,3 0 0,3 Förskola o fritidsvhet Sjötofta 1,1 3,0 3,1-0,1 Fiberanslutning kommunala fastigheter 0,0 0,3 0,3 0 Ombyggnad tandläkarmottagning 4,3 0 0,1-0,1 Renovering Röda huset 0,2 5,8 5,0 0,8 Energibesparande åtg (bidrag) 0,2 1,7 1,5 0,2 Nytt bibliotek 0 1,5 0 1,5 Tillbyggnad Parkhagen 0 10,7 3,0 7,7 Pumpanläggning Hagatorpet TIF 0 1,5 1,5 0 Komponentavskrivning fastigheter 0 2,5 3,1-0,6 Dagvattensaneringar 0 2,3 0 2,3 Förnyelse VA-ledningsnät 3,7 3,3 1,7 1,6 Medfinansiering GC-vägar 0,6 3,1 1,8 1,3 Trafiksäkerhet 0,4 1,3 1,2 0,1 Överföringsledningar VA 0,1 6,8 0,6 6,2 Pumpstationer VA-strategi 7,3 0 0,7-0,7 Arbetsfordon/utrustning ÅVC 0 1,0 0,8 0,2 Reinvestering gata 0 2,0 2,1-0,1 Reinvestering VA 0 2,6 0,7 1,9 Övrigt tekniska sektionen 2,1 11,5 2,2 9,2 Summa tekniska sektionen 41,5 111,4 87,0 24,4 Servicesektionen 0,7 0,1 0,1 0 Näringslivs- och strategisektionen 0,1 0 0 0 Inventarier lärandesektionen 1,6 6,2 4,0 2,2 Inventarier omsorgssektionen 1,3 2,7 2,7 0 Försäljning av anläggningstillg. Markförsäljning -2,0-0,2-0,9 0,7 Summa -2,0-0,2-0,9 0,7 Köp av anläggningstillgångar Markförvärv 7,5 6,6 5,9 0,7 Summa 7,5 6,6 5,9 0,7 Kommentarer Investeringsbudgeten för 2015 inklusive tilläggsanslag och ombudgeteringar uppgick till 126,8 mnkr. Utfallet av årets investeringar uppgick till 98,8 mnkr, vilket innebär att 78% av årets budget förbrukats. 78,5 mnkr av investeringsbudgeten är fördelad på projekt med en budget över 5 mnkr vardera enligt tabell (belopp i mnkr).utfallet för dessa projekt uppgick till 68,6 mnkr av de budgeterade 78,5 mnkr, d v s 87%. Totalt redovisas en positiv avvikelse på 9,9 mnkr för projekten. De största avvikelserna återfinns på tillbyggnad Parkhagen (+7,7 mnkr) och VAstrukturplanen (+5,5 mnkr). Etapp II av ombyggnad av Gudarpsgården färdigställs under februari 2016. Efter att etapp II är slutförd startar ombyggnad av köket på Gudarpsgården. Ombyggnaden av Dalstorpsskolan följer tidplan, beräknat färdigställande mitten av 2016. Enligt tidigare planer skulle biblioteket flytta in i Postens lokaler, detta förslag lades på is i samband med att det bildades en intressegrupp för att bygga bibliotek och hotell intill Tranemosjön. Beslut om var biblioteket ska lokaliseras är ännu inte fattat. Två fastigheter köptes i början av året, Prästgården intill Tranängskolan där det från augusti bedrivs förskola, samt Tranehallen där gymnasiets byggprogram har fått nya lokaler. På båda fastigheterna har ombyggnader utförts för att anpassas till verksamheternas behov. På Prästgårdens förskola kommer ombyggnad av våning 2 att utföras under 2016-2017. Tranemo kommun och Trafikverket har ett gemensamt projekt gällande byggnation av gc-vägar i Tranemo, Limmared och Grimsås. Trafikverket utför byggnationen och Tranemo kommun står för hälften av finansieringen för dessa projekt. GC-vägarna i Limmared och Grimsås byggdes till största delen under 2015, i Tranemo startar byggnation under 2016. Renovering av VA-ledningar har utförts i Limmared. Arbetet med ledningsrenovering kommer att fortsätta under 2016. TOTALT 50,7 126,8 98,8 28,0 Benämning Budget Utfall Omb Gudarpsgården etapp II 19,6 23,2 Omb Dalstorps skola 21,2 24,8 Lokaler för byggprogrammet 7,8 5,4 Markförvärv 6,6 5,9 Tillbyggnad Parkhagen 10,7 3,0 Renovering röda huset 5,8 5,0 Åtgärder VA-strukturplanen inkl överföringsledn o pumpstationer 6,8 1,3 Summa 78,5 68,6 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 27

förvaltningsberättelse PERSONALREDOVISNING (Samtliga uppgifter är daterade 31 december om inte annat anges. Nyckeltal och val av redovisningssätt ligger i linje med SKL:s och med Nyckeltalsinstitutets rekommendationer). Anställda per anställnings- och löneform Nyckeltalen i tabell 1 och i diagram 1 beskriver antal månadsavlönade tillsvidareanställda och visstidsanställda samt hur många årsarbetare detta motsvarar. Den högra kolumnen i tabellen visar på antal timavlönade visstidsanställda. De tre grupperna tillsammans utgör samtliga anställda i Tranemo kommun. Nyckeltalen beskriver tillsammans hur denna helhet är fördelad på de olika grupperna anställda. I tabell 2 beskrivs mer specifikt hur mycket tid de timavlönade visstidsanställda tillsammans utfört i respektive sektion. Tabell 1 - Anställda per anställnings- och löneform Sektion Antal Månads Visstids Motsv. antal Visstids personer avl. tillsvid. månadsavl. årsarbetare timavl. Lärande 621 351 76 391,9 194 Omsorg 699 406 76 419,4 217 Tekniska 149 103 12 107,7 34 När/strat 8 7 1 8,0 0 Service 34 30 3 32,1 1 Totalt 1511 897 168 959,1 446 Diagram 1 - Anställda per anställnings- och löneform Tabell 2 antal timmar utförda av timavlönade visstidsanställda Sektion Antal Motsvarande timmar antal årsarbetare Lärande 37 216 19,2 Omsorg 109 392 56,4 Tekniska 11 765 6,1 När/strat 622 0,32 Service 730 0,38 Totalt 159725 82,33 Sysselsättningsgrad intervall (månadsavlönade) Nyckeltalen i tabell 3 beskriver den överenskomna sysselsättningsgraden fördelat på antalet hel- och deltidsanställda av samtliga månadsavlönade. Sysselsättningsgraden redovisas utifrån den faktiska procent som det står på anställningsavtalet som gäller vid mättillfället. Tabellens högra kolumn beskriver medelsysselsättningsgrad och räknas fram genom att antalet årsarbetare divideras med antalet anställda. Totalt i kommunen arbetar 61 % heltid medan 39 % innehar någon form av deltidsanställning. Tabell 3 Sysselsättningsgrad intervall (månadsavlönade) Sektion Heltid Deltid Deltid Sysselsättning 100 % 75-99 % 1-74 % medel Lärande 310 66 51 92,9 % Omsorg 219 191 72 87,0 % Tekniska 86 19 10 93,6 % När/strat 8 0 0 100 % Service 27 6 0 97,2 % Totalt 650 282 133 90,6 % Diagram 2 Sysselsättningsgrad intervall (månadsavlönade) Lönebildning Den lönebildningstakt som antogs under 2014 och som aktualiserades 1 april 2015 innebar en generell höjning på 2,8 % för tillsvidareanställda medarbetare. För de beslutat prioriterade grupperna (lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och chefer) innebar det en höjning på 3,3 %. 28 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Personalstruktur Nyckeltalen i tabell 4 beskriver ålderstruktur uppdelat per sektion och totalt för kommunen. Diagram 4 visar genom ett så kallat tårtdiagram på kommunens totala åldersfördelning. Tabell 5 visar procentuellt hur respektive sektions könsstruktur ser ut och redovisas utifrån biologiskt kön, d.v.s. enligt kategorierna man eller kvinna. Diagram 3 åldersfördelning totalt (månadsavlönade) Tabell 4 åldersfördelning (månadsavlönade) Sektion 0-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-99 år Lärande 41 82 95 127 77 Omsorg 68 100 128 119 72 Tekniska 4 19 26 40 26 När/strat 2 1 5 0 0 Service 5 7 6 9 6 Totalt 120 209 260 295 181 Diagram 4 Kön (månadsavlönade) Tabell 5 - Kön (månadsavlönade) Sektion Man Kvinna Lärande 18,5 % 81,5 % Omsorg 5,8 % 94,2 % Tekniska 40,0 % 60,0 % När/strat 37,7 % 62,3 % Service 21,2 % 78,8 % Totalt 15,4 % 84,6 % Personalrörlighet Nyckeltalet personalrörlighet som redovisas i tabell 6 beskriver personalomsättning och intern rörlighet inom kommunen. Personalomsättning mäts genom att man tittar på antalet avgångar under året och dividerar med antal anställda vid årets början. Personer som helt lämnat kommunen räknas in i personalomsättningen. Även personer som lämnat en tillsvidareanställning (egen begäran, uppsägning, pension etc.) för att arbeta som timavlönad intermittent räknas med i detta nyckeltal. De personer som lämnat en anställning för att påbörja en ny inom kommunen räknas istället in i det interna rörlighetsmåttet. Nyckeltalen ska tolkas med varsamhet när en sektion understiger 50 anställda medarbetare eftersom då enstaka avgångar får oproportionerliga utslag på resultatet. Tabell 6 - Personalomsättning (tillsvidare månadsavlönade) Sektion Personalomsättning Intern rörlighet Lärande 11,3 % 4,6 % Omsorg 9,1 % 2,5 % Tekniska 7,8 % 6,8 % När/Strat 8,3 % 41,7 % Service 6,5 % 3,2 % Totalt 10,1 % 3,9 % Cheftäthet (månadsavlönade) Nyckeltalet i tabell 7 beskriver per sektion och (i de fall det finns ett tillräckligt stort statistikunderlag) per verksamhetsområde i snitt hur många medarbetare en chef har under sig. Det kan skilja ganska mycket mellan de chefer som har flest medarbetare och de som har minst. Detta i sig säger egentligen inte så mycket eftersom vissa yrken ställer krav på ledarskap som andra inte gör i samma utsträckning. Tabell 7 Medarbetare per chef Sektion/Verksamhetsområde Medarbetare per chef Skola/Förskola 43 LSS 26 Vård och omsorg 39,6 Tekniska 11,5 När/Strat 8 Service 11 Totalt 24,3 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 29

förvaltningsberättelse Personalkostnader Nyckeltalen i tabell 8 och 9 redovisar total lönekostnad och spridningen på olika typer av lönekostnader. Spridningen visar i vilken utsträckning kommunen använder sin ordinarie arbetskraft för att utföra arbete och hur mycket tillfällig personal som används. Den visar också hur mycket fyllnad och övertid som utbetalas. Diagram 9 Fördelning lönekostnad arbetat tid Tabell 8 - Lönekostnad arbetad tid Sektion Total lönekostnad Lärande 107, 46 mnkr Omsorg 118,04 mnkr Tekniska 28,92 mnkr När/strat 2,86 mnkr Service 9,58 mnkr Totalt 266,86 mnkr Tabell 9 - Fördelning lönekostnad arbetad tid Sektion Månadslön Timlön Fyllnads- och övertid Lärande 93,9 % 4,6 % 1,5 % Omsorg 77,9 % 11,4 % 10,7 % Tekniska 89,2 % 4,9 % 5,9 % När/strat 96,2 % 2,5 % 1,3 % Service 97,9 % 1,0 % 1,1 % Totalt 86,5 % 7,5 % 6,0 % Frånvaro Nyckeltalet i tabell 10 beskriver sjukfrånvaro. Resultatet presenteras totalt och uppdelat på korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro samt kostnader totalt. Kostnaden avser endast sjuklönekostnader (80 % de första 14 dagarna och därefter 10 % till och med dag 90). En sjukfrånvaro har ofta flera kringkostnader som generellt sett är svåra att mäta. Dock finns det till exempel samband mellan en hög korttidssjukfrånvaro och en hög andel timavlönade medarbetare. Tabell 10 visar på hur mycket föräldraledighet som tagits ut under året. Tabell 10 - Sjukfrånvaro (månads- och timavlönade) Sektion Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Kostnad total korttids långtids (mer än 59 dagar) Lärande 4,72 % 2,38 % 2,34 % 1,69 mnkr Omsorg 7,14 % 4,35 % 2,79 % 3,02 mnkr Tekniska 5,95 % 3,29 % 2,66 % 436 900 kr När/Strat 3,32 % 2,48 % 0,84 % 49 150 kr Service 5,31 % 2,06 % 3,25 % 109 290 kr Totalt 5,89 % 3,32 % 2,57 % 5,30 mnkr 30 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

förvaltningsberättelse Miljöredovisning Definition av färg God måluppfyllelse Viss måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Under 2015 såg vi ett trendbrott där utsläpp av klimatpåverkande gaser från kommunens fordon minskat sen föregående år. Andel bränslesnåla bilar har ökat samtidigt som elfordon har köpts in. Allt fler långa resor sker med kollektivresor samtidigt som motsvarande resor med poolbil minskar. Vår fordonsflotta på ca 100 bilar släpper ut 300 ton CO² vilket kan jämföras med 690 ton CO² som kommunens inköp av livsmedel bidrar med. Energiförbrukningen minskar åter i den takt som är vår målsättning men möjligheten att hitta fler energieffektiviseringar blir allt svårare inom ram. Resultatmål 2015 2014 Öka andelen alternativa bränslesnåla fordon i den egna organisationen (Näringsliv- och strategisektion) Verkar för en utvecklad kollektivtrafik för ett ökat resande. (Näringsliv- och strategisektion) Det miljövänliga resandet ska öka (Näringsliv- och strategisektion) Minska energianvändning (Teknisk sektion) Kommunens verksamheter ska vara fossilbränslefria (Teknisk sektion) Giftfri miljö Avfallshanteringen forsätter att visa på bättre resultat. Arbetet med lokal avfallsplan är påbörjad. Vi når målen med ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet. Resultatmål 2015 2014 Utveckla avfallshanteringen (Teknisk sektion) Öka andelen ekologisk mat (Teknisk sektion) Vatten Dricksvattenkvaliteten är god i kommunen men flera av våra kommunala grundvattentäkter är inte skyddade i beslut. Genom ett omfattande kalkningsprogram har det stora flertalet vattendrag och sjöar god vattenkvalitet i avseende på försurning. Men många vattenförekomster når bara måttlig ekologisk status på grund av vandringshinder i form av kraftverksdammar. Resultatmål 2015 2014 Kommunens vattendrag och sjöar ska ha en god ekologisk och kemisk status (Näringsliv- och strategisektion) God dricksvattenkvalitet i kommunen (Teknisk sektion) ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 31

förvaltningsberättelse God bebyggd miljö Samhällsplaneringen sker ur ett hållbarhetsperspektiv i alla detaljplaner. Resultatmål 2015 2014 Samhällsplaneringen kännetecknas av god miljö och hållbart samhälle i alla avseenden (Näringsliv- och strategisektion) Natur Naturvårdsprogrammet kommer ge våra naturvårdsmål men har blivit fördröjd. Nästa år kommer naturvårdsplanen att föreslå nya resultatmål och mått. Resultatmål 2015 2014 Naturen i kommunen är en fortsatt viktig och attraktiv tillgång (Näringsliv- och strategisektion) Förslag på åtgärder Under året enades EU om en minskning av växthusgaser med 40 % till 2030. Om kommunens totala bidrag till klimatpåverkande gaser ska minska räcker det inte att bara titta på fordonsbränsle och uppvärmning av lokaler. Vi har i år möjlighet att redovisa matens klimatpåverkan. Vårt mål om 20 % minskat energiförbrukning till 2020 blir allt svårare att nå i och med att de stora och lättare åtgärder är gjorda. Att inom budgetram göra ytterligare effektiviseringar blir svårt, samtidigt som utvecklandet av solelsproduktion på kommunens fastigheter knappt kommit igång. Att underlätta användandet av elbilar i den geografiska kommunen bör utredas. Arbetet med lokal avfallsplan har kommit igång. Planen bör innehålla mål för ökat återanvändande samt ökad av återvinning av material och energi. Ekosystemtjänster blir ett allt mer centralt begrepp när det gäller hållbart samhällsplanerande. Ekosystemtjänster bör arbetas in i översiktsplaner och detaljplaner. 32 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Servicesektionen I Servicesektionen ingår följande funktioner: Medborgarservice - och Processtöd Funktionen arbetar bl a med processtöd till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, politiska beredningar och utskott. Funktionen har också det övergripande ansvaret för kommunens diarieföring. Kommunens reception och telefonväxel finns också på funktionen samt att kommunens jurist också är organiserad på funktionen för medborgarservice och processtöd. Ekonomifunktionen Funktionen ansvarar för det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi, ekonomstöd till övriga sektioner, stöd i upphandlingsfrågor och försäkringsfrågor. Personalfunktionen Personalfunktionen är gemensam med Svenljunga kommun med Tranemo som huvudman. Funktionen sköter lönehantering och pensionsfrågor för båda kommunerna. Funktionen fungerar också som stöd åt övriga sektioner och nämnder i båda kommuner na vid rekrytering, arbetsmiljöfrågor, rehabiliterings ärenden och övriga personalfrågor. Gemensam IT-nämnd med Ulricehamn Samverkansavtal med Ulricehamn finns gällande IT-utveckling och drift där Ulricehamn är värdkommun. Servicesektionen har tillsynsansvaret från Tranemos sida gällande IT-verksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunens övergripande kvalitetsarbete är organiserat under servicesektionen. Ekonomiskt resultat Servicesektionens kostnader för 2015 blev 1,8 mnkr lägre än budget. Största avvikelsen är ej utnyttjade medel i kommunfullmäktige och kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader, 0,8 mnkr. Ekonomifunktionen redovisar ett budgetöverskott på 0,8 mnkr beroende på en vakans under del av året på personalsidan samt lägre kostnad för upphandlingar och försäkringar än budgeterat. Personalfunktionen redovisar ett budgetöverskott på 0,7 mnkr till största delen beroende på vakanser på avdelningen. Funktionen för medborgarservice och processtöd har ett överskott mot budget med 0,3 mnkr, främst beroende på lägre personalkostnader än budgeterat. Under året har en ny kostnadsfördelning med Ulricehamn när det gäller den gemensamma IT-verksamheten överenskommits. Denna innebär en högre kostnad än budgeterat för 2015 med 0,8 mnkr. Vid årsskiftet 2014-2015 förändrades organisationen från att tidigare ha varit en strategisektion och en service- och näringslivssektion, till att bli en näringslivs- och strategisektion och en servicesektion. Siffrorna som redovisas i kolumnen bokslut 2014 avser här service- och näringslivssektionen, och är därför inte direkt jämförbara med bokslut 2015. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 6,5 5,9 15,6 Kostnader -46,6-47,8-65,5 -varav personalkostnader -23,4-23,8-32,2 Verksamhetens resultat -39,8-41,9-49,9 Budgetanslag 41,9 41,9 53,3 RESULTAT 1,8 0,0 3,4 Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 34 Tillsvidareanställda 30 Visstidsanställda 3 Antal årsarbetare 32,1 Timanställda 1 Timanställda Antal timmar 730 Antal årsarbetare 0,38 Kön månadsavlönade, % Andel män 21,2 Andel kvinnor 78,8 Sjukfrånvaro, % Totalt 5,31% Långtid (mer än 59 dgr) 6,5% Personalomsättning 6,5% ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 33

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Servicesektionens främsta uppgift är att på olika sätt stödja kommunens övriga sektioner i syfte att nå så hög måluppfyllelse för kommunen som helhet. Under 2015 har kommunen haft betydligt svårare att rekrytera personal inom vissa grupper som exempelvis socialsekreterare, lärare och sjuksköterskor. Den besvärliga flyktingsituationen i världen med många nyanlända har varit en utmaning för kommunen att klara av och behovet av rekrytering av mer personal har ökat. Sektionen arbetar med att stödja de andra sektionerna i det arbetet. Medborgarservice och processtöd har under året genomfört tekniska ändringar i telefonväxelsystemet, vilket möjliggör integration med personalsystemet. Integrationen innebär ökad information om kommunens verksamheter i växelsystemet och ska på sikt innebära ökad service mot medborgarna från växelpersonalens sida. Funktionen har också arbetat med att säkerställa kompetens, rutiner och processer runt ärendehantering via implementering av ärendehanteringsboken. Syftet med detta är bland annat att kunna ge snabb och korrekt service till medborgare som begär ut handlingar från kommunen. Ett nytt system för bevakning och uppföljning av motioner, medborgarförslag och uppdrag har under året implementerats. Personalfunktionen har under året påbörjat och genomfört en rad projekt. Lönepolicy och arbetsmiljöpolicy har tagits fram och beslutats i kommunfullmäktige. Funktionen har arbetat med att förstärka stödet till kommunens chefer, mallar och normer för medarbetarsamtal och lönesamtal har tagits fram. Personalfrämjande åtgärder har funktionen också arbetat med och kommunens satsning på friskvård har förnyats, bl a har en satsning på viktväktargrupper genomförts med många deltagare. Under året har en ny internkontrollplan genomförts och arbetet med att kvalitetssäkra rutiner och processer pågår. I sektionen har framförallt ekonomi och personalfunktionerna arbetat med detta. En ny modell för internkontrollarbetet har lagts upp i verktyget Stratsys. Tranemo kommun har under året deltagit i en utvärdering som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL genomfört gällande hur långt kommunen kommit i sitt systematiska kvalitetsarbete. Utvärderingen visade att Tranemo har kommit relativt långt i sitt kvalitetsarbete, men förbättringsområden identifierades också. Under 2015 har mycket arbete lagts på att förstärka samverkan med Ulricehamn på ITsidan. En extern konsult, Sentensia gjorde i början av året en utredning och tog fram förslag på hur samarbetet ska fungera. Med detta som grund har nytt samverkansavtal och ny organisation av IT-samarbetet tagits fram och beslutats politiskt. Nytt avtal, ny organisation och ny kostnadsfördelning gäller från 2016. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Servicesektionen har genomfört mycket under 2015 och står därmed bra rustade att fortsätta att förbättra stödet till övriga sektioner samt att ytterligare förbättra servicen till invånarna. Funktionen för medborgarservice och processtöd har under 2016 på agendan att arbeta med kommunens tillgänglighet på olika sätt. En informationsbank ska implementeras i kommunens växelsystem för att de som kontaktar kommunen ska kopplas till rätt handläggare och få snabb och rätt information. En utmaning är också att göra kommunens invånare mer delaktiga genom den synpunktshantering som finns. Förbättringar i kommunens ärendehantering ska också genomföras under 2016. Personalfunktionen arbetar med en rad projekt för att stödja kommunens chefer och medarbetare i sitt arbete. Kommunen har en stor utmaning 2016 att kunna rekrytera personal. Lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare är bristyrken och svårrekryterade, här spelar personalfunktionen en stor roll genom att stötta övriga sektioner i rekryteringsarbetet. Tranemo har under 2015 tagit emot ett stort antal flyktingar. Servicesektionen har inför 2016 en stor uppgift i att samordna integrationsarbetet så att det blir en bra samverkan mellan skola, fritid, omsorg, näringsliv med flera kring de nyanlända, allt i syfte att integrera de nyanlända i vårt samhälle. Tranemo deltog under 2015 i Sveriges Kommuners och Landstings, SKL utvärdering hur långt kommunen har kommit i det systematiska kvalitetsarbetet. Under 2016 gäller det att ta vara på identifierade förbättringsområden och bli bättre på dessa områden. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår också att kvalitetssäkra rutiner och processer. Sektionerna har kommit olika långt i det arbetet och servicesektionen kommer under 2016 att driva på det arbetet. Nytt samverkansavtal med Ulricehamn för IT-verksamheten gäller från 2016-01- 01. Under 2016 blir det en utmaning att få den nya organisationen av arbetet att fungera på ett bra sätt. Sammanfattning Sammanfattande resultat Servicesektionen har uppnått två av de tre prioriterade målen som berör sektionen. Det tredje målet är delvis uppfyllt. Ekonomiskt redovisar sektionen ett budgetöverskott, vilket innebär att måluppfyllelsen har uppnåtts med en budget i balans. Sammanfattande analys Det prioriterade målet gällande att verksamheten ska vara tillgänglig och erbjuda bredd, kvalité och mångfald utifrån invånarens behov är endast delvis uppfyllt. Grunden till en bättre tillgänglighet har lagts genom den tekniska förändringen i växelsystemet och integrationen med personalsystemet, men resultat har inte hunnit uppnås fullt ut under 2015. Sektionens arbete med att förbättra rutinerna för synpunktshanteringen och införandet av en modul för att kunna följa motioner, medborgarförslag och uppdrag har påverkat måluppfyllelsen positivt för invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka. Sammanfattning av åtgärder för att nå resultatmålen med en budget i balans Medborgarservice och processtöd kommer under 2016 att arbeta aktivt med att öka tillgängligheten och ge snabb service till kommunens invånare. En informationsbank kommer att byggas upp i växelsystemet för att invånarna snabbt ska kunna nå rätt handläggare och funktionen kommer att påverka alla sektioner till en ökad tillgänglighet. Implementering av en ärendehanteringsbok har lagt grunden för att under 2016 arbeta med att alla sektioner diarieför ärenden på ett riktigt sätt. Medborgarservice och processtöd kommer under 2016 att ytterligare förbättra stödet till övriga sektioner för att öka kommunens service till medborgarna gällande inkomna synpunkter. Under året kommer också modulen för att kunna följa ärenden i den politiska processen att synliggöras för medborgarna när kommunens nya hemsida lanseras. 34 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Näringsliv- och Strategisektionen Näringsliv- och Strategisektionen ansvarar för viktiga gemensamma utvecklingsfrågor i kommunen såsom: fysisk planering, strategiska mark- och infrastrukturfrågor, turism- och landsbygdsutveckling, EU- och internationella frågor, strategiska miljö- och klimatfrågor, folkhälsa, kollektivtrafi, kommunikation och information, näringslivsfrågor samt kontaktfunktion gentemot samverkansnämnderna Bygg- och Miljö och Arbetsmarknadsenheten. Ekonomiskt resultat Sedan maj 2015 har Tranemo kommun en samverkan med Svenljunga kommun avseende arbetsmarknadsverksamheten som nu bedrivs med Svenljunga kommun som huvudman. Budget 2015 har inte korrigerats enligt denna samverkan, varför det finns stora avvikelser mellan budget och utfall på raden för personalkostnader. Sektionen visar ett överskott mot ram med 4,5 mnkr. Det stora överskottet beror bland annat på stor brist på bemanning. 40% av sektionens personal har under året varit föräldralediga samt genomgått en organisationsförändring och chefsbyte. 0,2 mnkr avser lön för planarkitekt. Vi har i samverkan med Svenljunga kommun köpt en dag i veckan från deras planarkitekt för att upprätthålla planarbetet i kommunen. På grund av rådande personalsituation har inte den budgeterade ramen använts fullt ut för utveckling av nya planer. 1,0 mnkr avser medel för planarbete där avslutade planuppdrag gett intäkter på 0,2 mnkr utöver vad som beräknats. 0,3 mnkr avser marknadsföringsåtgärder. Arbetet med den grafiska profilen/slogan har färdigställts efter sommaren och implementeringen av vision och slogan har påbörjas till hösten men kostnaderna kommer uppkomma under 2016. 0,4 mnkr avser medel för näringsliv. Sektionschef, tillika näringslivchef, har under året fokuserat på organisationsförändringen som skett och chefsbytet på sektionen vilket lett till lägre prioriteringar i näringslivsarbetet. Sektionen har under året haft 3 vikarier samt att tjänsten som EU-samordnare har varit vakantsatt under året enligt budgetbeslut inför 2015. Budgetanslagen för fiberföreningar, utredningar och hemsida lämnar samtliga ett överskott om 0,1 mnkr vardera. Därtill finns flera mindre poster i sektionens övriga budget vilka tillsammans lämnar 0,3 mnkr i överskott mot ram. Turistbyrån har efter sommarsäsongen flyttat in i kommunhuset vilket bidrar till att verksamheten redovisar ett överskott på 0,1 mnkr. Både samverkan med Ulricehamn avseende bygg och miljö och samverkan med Svenljunga avseende arbetsmarknadsverksamheten visar överskott i bokslutet. För bygg och miljö är Tranemos andel av överskottet 0,8 mnkr. Arbetsmarknadsverksamheten, som Svenljunga kommun tog över i maj, redovisar ett överskott både för perioden innan och efter samverkan. Totalt är överskottet för arbetsmarknadsverksamheten 1,0 mnkr i Tranemo. Vid årsskiftet 2014-2015 förändrades organisationen från att tidigare ha varit en strategisektion och en service- och näringslivssektion, till att bli en näringslivs- och strategisektion och en servicesektion. Siffrorna som redovisas i kolumnen bokslut 2014 avser här service- och näringslivssektionen, och är därför inte direkt jämförbara med bokslut 2015. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 3,4 3,6 1,2 Kostnader -17,8-22,5-7,3 -varav personalkostnader -6,6-11,8-4,2 Verksamhetens resultat -14,4-18,9-6,1 Budgetanslag 18,9 18,9 6,7 RESULTAT 4,5 0,0 0,6 Personal Under året har arbetssituationen varit ansträngd på sektionen. Ny organisation, ny chef, 40% av personalen var föräldralediga samt nyanställd personal och personal som valt att avsluta sin anställning har påverkat organisationen. Våren 2016 kommer sektionen dock vara helt fullbemannad igen. Anställda per anställningsoch löneform Antal personer 8 Tillsvidareanställda 7 Visstidsanställda 1 Antal årsarbetare 8,0 Timanställda 0 Timanställda Antal timmar 622 Antal årsarbetare 0,32 Kön månadsavlönade, % Andel män 37,7% Andel kvinnor 62,3% Sjukfrånvaro, % Totalt 3,32% Långtid (mer än 59 dgr) 0,84% Personalomsättning 8,3% ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 35

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Under 2015 har fokus varit att ta fram en ny verksamhetsplan för den nya sektionen för att nå helhetssyn i de strategiska frågorna. Avseende kommunikation arbetar vi med en ny hemsida, facebook, instagram samt marknadsföring inför O-ringen i sommar där vi är en etappvärd. Under året har personalsituationen varit turbullent på sektionen. Ny organisation, ny chef, 40% av personalen var föräldralediga samt nyanställd personal och personal som valt att avsluta sin anställning har påverkat organisationen. Våren 2016 kommer sektionen dock vara helt fullbemannad igen. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Näringsliv- och Strategisektionen har en helhetssyn över de strategiska frågorna, både kortsiktiga och långsiktiga. Mellan 2016-2017 ser vi en förändring av verksamheten i ännu högre kvalitet, minskad sårbarhet och bättre service genom samarbetet med Ulricehamns kommun gällande myndighetsutövningen inom miljöoch bygg. De närmsta åren är fiberutvecklingen högaktuell för kommunen och samverkan med fiberföreningarna i kommunen. Under året har tjänsten som EU-samordnare varit vakant, dels för att projektmedlen är försenade samt att ordinarie turist- och landsbygdsutvecklare är föräldraledig, Tjänsten återinsätts i maj 2016. Vi ser att 2016-2017 kommer bli högintensiva år för sektionen då ett bostadsförsörjningsprogram tas fram, samhällsplanering ur ett makroperspektiv med långsiktighet, naturvårdsplan, aktualisering av översiktsplan, ökat fokus på kvinnliga företagare och besöksnäringen, ny hemsida, framtagande av kommunikationsstrategi, etc. Sammanfattning Sammanfattande resultat Vi har inte nått resultatmålen med budget i balans. Vi gör ett stort överskott om 4,5 mnkr på grund av 40% lägre bemanning på sektionen. Sammanfattande analys Vi har delvis nått resultatmålen med budget i balans. Sektionen visar ett stort överskott i förhållande till budgetram. Vi har beroende på låg bemanning inte haft möjlighet till att upprätthålla den servicenivå och kapacitet som tidigare. Detta har lett till prioritering av arbetsuppgifter och således lett till ett överskott inom samtliga verksamhetsområden. Sammanfattning av åtgärder för att nå resultatmålen med en budget i balans Under slutet av 2015 har majoriteten av ordinarie personal kommit tillbaka från föräldraledigheten och verksamheten kan då öka sin kapacitet. Under våren 2016 är vi fullt bemannade och kommer då också höja möjligheten till måluppfyllelse och budget i balans. 36 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Lärandesektion Lärandesektionen är indelad i fyra verksamhetsområden: Grundskola, Förskola och Särskola Grundskola bedrivs idag på åtta av kommunens orter och Förskola i totalt nio orter. Särskolan ligger i centralorten men en del elever i de lägre åldrarna läser integrerat på skolorna nära hemorten. I cen tralorten finns också kommunens enda 7-9 skola, Tranängskolan. Kultur och Fritid Inom Kultur ryms Kulturskolan och Folkbiblioteket vilka båda ligger i cen-tralorten. Folkbiblioteket har även en ny och modern bokbuss som servar övriga orter och skolor. Under Fritid finns fritidsgårdar som finns på fyra orter i kommunen och även förenings stöd som bistår kommunens föreningar med stöd och ekonomiska bidrag. Område Gymnasium Tranemo Gymnasieskola ligger mitt i centralorten och erbjuder en bra mix av studieförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildningar. Gymnasiet bedriver även viss vuxenutbildning och SFI. Gemensam verksamhet Innefattar ett mindre kansli som leder, planerar och administrerar sektionen samt samordnar delar så som skolskjutsar och även hanterar bidrag till en skilda förskolor etc. Ekonomiskt resultat Lärandesektionen som helhet redovisar ett underskott på 0,5 mnkr. Det är en budgetavvikelse på 0,19 procent vilket får anses rimligt. För de olika verksamhetsområdena ser det ut som följer: Grundskola, Förskola och Särskola Grundskola, Förskola och Särskola gör ett underskott på ca 1,4 mnkr. Det är framförallt delar av grundskolan och särskolan som tynger resultatet. Anpassningar kring enskilda elever och utökad organisering av modersmål och studiehandledning. Kultur och Fritid Kultur och Fritid redovisar små avvikelser och har en god budgetföljsamhet. Sammanlagt visar verksamheterna ett budgetöverskott på ca 0,2 mnkr. Område Gymnasium Område Gymnasium har stora interna avvikelser på köp och sälj av utbildning mm men sammantaget ett nära på nollresultat med ett underskott på 0,1 mnkr. Gemensam verksamhet Gemensam verksamhet redovisar ett överskott på ca 0,8 mnkr. Framförallt är det mindre köp av grundskola hos andra huvudmän som bidrar till överskottet tillsammans med statsbidraget om mindre barngrupper i förskolan. Även kompetensutvecklingsmedel har nyttjats i mindre grad än budget för att dämpa underskottet för sektionen som helhet. Budgeten för skolskjuts överskreds med 1,0 mnkr beroende på ett par extrainsatta turer då kollektivtrafiken inte kunde erbjuda sittplatser till alla elever. Andra orsaker är ökad andel växelvis boende och köp av skolskjutsplanering från extern leverantör. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 31,0 18,9 26,1 Kostnader -286,3-273,7-269,1 -varav personalkostnader -180,9-174,2-170,0 Verksamhetens resultat -255,3-254,8-243,0 Budgetanslag 254,8 254,8 241,9 RESULTAT -0,5 0,0-1,1 Personal Under 2015 senare del har personalomsättningen ökat. Vi har flera lärare som sagt upp sig mitt under läsåret detta har tidigare varit mer ovanligt. Anställda per anställningsoch löneform Antal personer 621 Tillsvidareanställda 351 Visstidsanställda 76 Antal årsarbetare 391,9 Timanställda 194 Timanställda Antal timmar 37 216 Antal årsarbetare 19,2 Kön månadsavlönade, % Andel män 18,5% Andel kvinnor 81,5% Sjukfrånvaro, % Totalt 4,72% Långtid (mer än 59 dgr) 2,34% Personalomsättning 11,3% ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 37

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Den enskilt största påverkan för Lärandesektionen så som i flera delar av vår verksamhet är den värld vi just nu lever i med människor på flykt från krig, förföljelse och terror. Ökningarna i elevantal har påverkat alla delar i verksamheten. Framförallt har vi en påverkan på gymnasiet med den kraftiga tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn, pojkar mellan 14-18 år. Våra höga ambitioner med skola i nationell toppklass påverkas helt klart. Vi har mycket svårt att lyckas ge de nyanlända förutsättningar för att lyckas i skolan på så kort tid. Många anländer till oss i sen högstadieålder och det är utgångsvärdet i åk 9 som har störst genomslag. Organisering av skolgång för nyanlända har bedrivits i större omfattningen än vi kunnat tänka oss. Framförallt har vi volymer på gymnasiet som är svårhanterliga. Inom förskolan har antalet barn ökat i verksamheten samtidigt som föräldrar nyttjar barnomsorgen i större utsträckning dvs tillsynstimmarna per barn ökar för varje år. Dessutom har utbudet i kommunen förändrats över tid. Kommunen har avvecklat sina dagmammor, två föräldrakooperativ har avvecklats och även ett initiativ med pedagogisk omsorg har avvecklats under hösten. Detta gör att efterfrågan på barnomsorg i Tranemo för tillfället är högre än vad vi klarar av att expandera verksamheten. Biblioteksfrågan har fått nytt liv då en intressegrupp tagit initiativ till att tillsammans med näringsliv och kommun se på möjligheterna att skapa ett bibliotek med mervärden i anslutning till Tranemosjön. Detta istället för det förslag som finns för att skapa ett nytt bibliotek i anslutning till kommunhuset. Kulturen i stort händer mycket med och nya aktiviteter har genomförts under året bl a Jamsessions i Glasets hus. Föreningarna är aktiva och flera stora projekt har genomförts under året. Det största är Tranemo IFs nya konstsnöanläggning. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Framförallt är det integrationen av de nyanlända som kommer vara viktig för hur vi ska lyckas med skolan framöver. Lokaler kommer att vara en viktig förutsättning men framförallt kommer det handla om att kunna bemanna våra verksamheter. Kultur och fritid kommer vara viktiga parter i integrationsarbetet likaså. Hur får vi med de nyanlända i förenings- och kulturliv etc. Sammanfattning Sammanfattande resultat Förskola Förskolorna bidrar i stor utsträckning till barnens utveckling och lärande genom sitt fokuserade arbete med att omsätta läroplanen till verksamhet. Vissa förskolor har kommit längre än andra men under läsåret har arbetet blivit tydligare på samtliga våra förskolor. Förskolornas medvetna arbete med naturvetenskap, språk och matematik ger resultat. Trygghet och trivsel ligger fortfarande på en mycket hög nivå. Vi har många flerspråkiga barn i förskolan som behöver både modersmålstöd och stöd i det svenska språket. Arbetet med att utveckla IKT i förskolan har pågått under året. Fritidshem I fritidshemmet ser vi i större utsträckning än tidigare att samverkan med skolan har ökat ex. inom matematik och språk och att fritidshemmets roll även i elevernas kunskapsutveckling har blivit tydligare. Andra frågor man jobbar aktivt med på fritidshemmen är elevinflytande och även med förståelsen att fritidsverksamheten är en plats för lärande. Förskoleklass Förskoleklassens arbete med målen i läroplanen blir också tydligare och verksamheten jobbar mer målfokuserat utifrån läroplanens kunskapsområden. Grundskola Resultaten inom grundskolan varierar. Åk 3 Bättre resultat i både svenska och matematik i ämnesproven Åk 6 94-100 % av eleverna uppnår kravnivån i ämnesproven 100 % i biologi och geografi Bättre meritvärden på samtliga skolor Åk 9 Bättre resultat i engelska och svenska i nationella ämnesproven. 90-99 % av eleverna får ett godkänt provbetyg i samtliga ämnesprov utom matematik (83 %) Bättre meritvärden jämfört med läsåret 13/14 Stora skillnader mellan flickors och pojkars meritvärden och skillnaden har ökat Behörigheten till gymnasiet är fortfarande låg (79,6 % är behöriga till yrkesprogram och har ökat något sedan 13/14) Gymnasiet Det genomsnittliga slutbetyget har sjunkit Behörigheten till högskolestudier har minskat i de högskoleförberedande programmen till 88 %. Grundsärskola/Träningsskola/Särvux Små trygga välfungerande verksamheter med hög trivsel. Kulturskola Vi konstaterar att sektionens och våra egna konkretiserade verksamhetsmål klingar harmoniskt. Personalen är entusiastisk och full med idéer, elever stimuleras och entusiasmeras, trivs på kulturskolan och känner sig trygga. Vår utåtriktade verksamhet är stor och vi utökar samarbete som leder att fler kommer i kontakt med Kulturskolan. Detta är vi särskild nöjda med: Vi är överens med eleverna om hur vi når önskade mål, t ex vid repertoarplanering. Tydlig information till elever och målsman via en ny broschyr. Nästan alla förskolebarn har haft drama på schemat. Musikskolan har verkat för att flickor och pojkar fått lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Det finns elevrepresentant i Kulturskolans Vänkrets. Mindre nöjda med: Det är ett flertal mål som troligtvis inte kommer att uppfyllas. Avsaknad av personal vid expeditionen har försämrad kontakten utåt, kvaliteten på hemsidan och tillgängligheten. Personalen känner sig inte trygga med digitala verktyg och e-post hantering fungerar inte tillräckligt bra. Personalen har uttryck missnöje med den fysiska arbetsmiljön. Måttverktyg för att säkra att elever och besökarna trivs och hur många som besöker den öppna verksamheten. Vi får för få svar även om dessa är mycket positiva. Det är svårare att rekrytera elever för att bibehålla bredden i orkesterverksamheten. Det är svårt att göra schema, större konkurrens med grundskolan. Avgiften till kulturskolan. Vi har fått fler och fler signaler från vårdnadshavare att avgiften gör kulturskolan diskriminerande. Ansökningar till kulturskolan har minskat bland de traditionella medverkande. Efter vårt arbete för en bättre integration och mångfald får vi ett större intresse men också vetskapen att de ekonomiska resurserna inte räcker för att delta på Kulturskolan. Verksamheten kan på ytan verka tillgänglig för alla i meningen att man inte aktivt utestänger någon. Däremot kan det finnas osynliga hinder som kommunikation, information och kulturella skillnader, som gör att alla inte kan delta på samma villkor. Det är inte självklart att hen, om hen inte tillhör normen, kan förvänta sig att bara kunna dyka upp på kulturskolan, teater eller konsert utan att först han haft en dialog med verksamheten. 38 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Bibliotek Biblioteket arbetar normalt efter kalenderår när det gäller statistik och läsårsvis när det gäller aktiviteter. Vi är nöjda med de resultat vi uppnått hittills i år utifrån de resurser som vi har att tillgå. Vi har en stor bredd och mångfald i såväl mediautbud som aktiviteter på biblioteket. Fritid Verksamhetens mål om trivsel och nöjdhet arbetar vi ständigt med, i år har vi satsat tid och kraft på att förbättra den fysiska miljön och göra fritidsgårdarna mer attraktiva för alla men med fokus på tjejer. Besöksantalet varierar på de olika gårdarna men överlag så upplever fritidsledarna att det är en god stämning och ungdomarna kommer regelbundet och verkar trivas bra. Vi har satsat på tjejcafé på Grottan en kväll i veckan, men det har varit väldigt lite tjejer som har kommit trots satsningar på marknadsförening av olika slag. Övrig verksamhet som sker i samverkan med skolorna, t ex tjejgrupper och lägerdagar har fått goda omdömen överlag. Våra verksamheter skall upplevas som trygga mötesplatser, och det är något vi ständigt har fokus på. En bra och stabil personalstyrka är en av de viktigaste faktorerna för att skapa trygghet på gården, vilket vi haft under det senaste året. När det gäller bredd, kvalitet och mångfald så har vi påbörjat arbetet med det utvidgade arbetssättet vilket innebär att ungdomarna skall vara delaktiga i allt som skall genomföras på gårdarna och i övrig ungdomsverksamhet. Det är en omställning för både personal och ungdomar i tänket kring planering och genomförande, men vi är på väg åt rätt håll. Vi har tyvärr inte fått in tillräckligt med utvärderingsenkäter från vårterminen från gårdarna för att kunna redovisa resultaten. Föreningsstöd Vi har i samverkan med SISU startat projektet Utmärkt förening som skall pågå i två år, och sedan efter utvärdering ingå som en del i vårt bidragssystem för föreningar med barn och ungdomsverksamhet. De föreningar som är med skall arbeta fram policys runt social miljö och värdegrund, jämställdhet och mångfald, mobbning och kränkningar, och alkohol, narkotika, dopning, tobak. Vi tror att det kommer att bidra till att barn och ungas trivsel och nöjdhet skall öka och vara på en hög nivå. I arbetet med föreningarna ingår att vi vill att de skall utvärdera sin verksamhet genom att köra enkätundersökningar regelbundet. Sammanfattande analys Förskola Förskolorna i kommunen bidrar till barnens utveckling och lärande och här ser vi ett mer systematiskt och fokuserat arbete än tidigare. Den utvecklingen ser vi på samtliga våra förskolor, men det finns också skillnader mellan och inom våra förskolor i hur långt man kommit i sitt arbeta med att mera systematiskt omsätta läroplanen till verksamhet. Vi har förskolor som kommit en bra bit medan andra har mera att utveckla. Att kunna visa och dokumentera hur väl förskolan bidrar till barnens utveckling är ett svårt arbete som kräver många pedagogiska samtal i personalgruppen och en tydlig pedagogisk ledning och en större del av förskolepersonalens planeringstid behöver vikas åt dessa strukturerade samtal med läroplanens uppdrag som utgångspunkt. Arbetet med IKT har kommit en liten bit på vägen men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Pedagogerna behöver stöd i detta arbete. När det gäller modersmålsstödet så har det inte alltid fungerat tillfredställande. Ett mönster som blir tydligt är att goda resultat uppnås när förskolan haft fokus och tydliga mål. Förskoleklass Förskoleklassen är inte lika tydligt reglerad som andra skolformer. Detta bidrar till att det finns ett stort tolkningsutrymme, som gör att likvärdighet och kvalitet blir lidande. Förskoleklassens planering behöver i större utsträckning utgå från läroplanen och läroplanens kunskapsområden. Fritidshem Den pedagogiska verksamheten i fritidshem är en viktig del av skolan för de yngre eleverna. I fritidshemmet ges erfarenheter av att bland annat hantera olika sociala situationer, träna språket och att lyssna och respektera varandra. Arbetet i fritidshemmet ska underlätta arbetet på den schemalagda delen av skoldagen och bidra till att eleverna når kunskapskraven. För att utvecklingen i fritidshemmen ska fortsätta behöver personalen stöd och hjälp i arbetet. Som en utgångspunkt och stöd för personalen vid planering av verksamheten ska följande frågor vara vägledande: På vilket sätt gynnar fritidshemmets verksamhet barns utveckling, lärande och välbefinnande? På vilket sätt bidrar fritidshemmets verksamhet till att uppfylla läroplanens mål om att fostra eleverna till demokratiska medborgare som har utvecklat de kunskaper som är nödvändiga i samhället? Skola Resultaten mellan pojkar och flickor är för stora framförallt i åk 8 och 9. Meritvärdena ligger generellt lågt men anmärkningsvärt lågt i åk 7 och 8. För elever i åk 9 med svensk bakgrund (80 %) av eleverna) är meritvärdet 218,9 (17 ämnen), Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige( 7 % av elevernas) har meritvärde på 210 p. Elever med utländsk bakgrund födda utomlands (13 % av eleverna) har meritvärde på 145,3 p. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också resultaten och meritvärdet för elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning har meritvärde på 195,9 medan elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har meritvärde på 239,3 p. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att skolans insatser ska kompensera elevernas socioekonomiska bakgrund och de utmaningar vi står inför är att lyckas med elever med sämre socioekonomiska bakgrundsfaktorer och erbjuda en undervisning som klarar av att möta samtliga elever. Skillnaden mellan pojkarnas resultat och flickornas resultat varierar kraftigt mellan de olika ämnena. Flickornas resultat är bättre i alla ämnen utom musik! De ämnen med mer än 10 poängs skillnad mellan flickornas resultat och pojkarnas är: engelska, moderna språk (språkval), kemi, geografi, religionskunskap och samhällskunskap. Detta behöver utredas och analyseras mera noggrant. Varför är resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor så stora i vissa ämnen och betydligt mindre i andra - det är ju samma elever det handlar om. Är viss undervisning bättre på att möta samtliga elever än annan undervisning? Vi behöver ta reda på vad är det i undervisningen som fungerar bra i de ämnen med små resultatskillnader för att låta detta inspirera undervisningen i de ämnen med stora resultatskillnader. 90-99 % av eleverna får ett godkänt provbetyg i samtliga ämnesprov utom matematik (83 %) i åk 9 Korrelationen mellan resultaten på nationella prov och betyg i ämnet behöver utredas vidare. Framförallt i engelska där en ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 39

verksamhetsberättelser stor del av eleverna får sämre betyg än vad provbetyget visar. Detta mönster går igen i samtliga årskurser där nationella prov genomförs och störst är skillnaderna hos pojkarna. Skillnaden i engelska är markant större än i de andra ämnena som prövas i de nationella ämnesproven. Resultaten i svenska som andraspråk ligger lägre än något annat ämne. Skolpersonalens kompetens är betydelsefull för ett framgångsrikt mottagande. Alla lärare behöver kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning. Hur verksamheten organiseras kring de nyanlända är också viktigt. Skolans personal behöver samverka kring mottagandet och det behöver exempelvis finnas bra möjligheter för studiehandledare på modersmålet att träffa undervisande lärare för planeringen skull. ( Skolverkets lägesbedömning 2015) Meritvärdena ligger generellt lågt men anmärkningsvärt lågt i åk 7, 8 och 9. Här måste vi fundera på om det kvalitativa betygssystemet används enligt intentionen, samtidigt som vi behöver få mer kunskap om hur kunskapsbedömningen går till och hur kopplingen mellan kunskapskraven och betygssättningen ser ut. En annan fråga vi behöver ställa oss är varför elevernas resultat sjunker när de kommer till åk 7. De elever som läsåret 14/15 gick i årskurs 7 hade 171p i meritvärde (fl. 183,9 och po 160). Samma elever hade året innan när de gick ur åk 6 meritvärdet 210 p (fl. 220,7 och po 201)! En försämring på 39 meritpoäng totalt. Det mönster som också blir tydligt när vi studerar resultaten för pojkar och flickor över tid. Från att i åk 6 haft relativt höga meritvärden så sjunker resultaten rejält (se ovan!) för både flickor och pojkar i åk 7. Det som händer i åk 8 och 9 är att flickornas resultat stegvis ökar medan pojkarnas resultat förblir låga. Elevers framgång bygger på en kombination av individuell ansträngning och ledning av välutbildade, engagerade lärare som löpande anpassar sin undervisning till den nivå där eleverna befinner sig i sitt lärande. Det gäller att stimulera elevers motivation med utgångspunkt i att de flesta elever tycker att skolan är värdefull. Undervisningen måste vara utformad så att alla elever, oavsett elevgruppers sammansättning, upplever att lärarna tror på deras förmåga. Skolan behöver i många fall höja förväntningarna på elevers prestationer och utveckla lärmiljöer som motiverar och möter alla elever. ( Skolverkets lägesbedömning 2015) En av de viktigaste faktorerna för elevernas måluppfyllelse i skolan är utbildade lärare. Vi behöver höja behörighetsgraden i samtliga ämnen så att vi skapar optimala förutsättningar för eleverna att lyckas i skolan. Vi har speciellt låg behörighet inom åk 7-9, där endast 59,1% av lärarna har lärarlegitimation och därav behörighet i de ämnen de undervisar i. De ämnen med lägst behörighet är: svenska som andraspråk (12,5%), musik (33,3%), slöjd (50%), hem- och konsumentkunskap (25%), biologi (40%) samt bild (46,4%). Kulturskola Utifrån våra resurser åstadkommer vi mycket. Vi uppfattar att vi har en god kvalitet på vår verksamhet. Vi har behöriga lärare som ger mycket av sig själva i sitt arbete med barnen och vi får mycket positiv respons på vårt arbete. Vi har tydliga mål och arbetar alltid utifrån aktuella visioner, politiska som sektionens. Vi har en mycket stor utåtriktad verksamhet, är navet i stora delar av Tranemo kommuns kulturliv och samarbetar med det fria kulturlivet. I frågan om lika möjlighet konstaterar vi att det finns mer att göra. Vår omvärldsbild förändras med vårt ökade samarbete. Genom träffar med olika grupper ser vi att inte alla har idag möjlighet att delta i verksamheten. Det försämrade resultaten i frågor om tillgänglighet och bemötande kan delvis förklaras med att förutsättningar försämrades med att vi inte hade en assistent läsåret 2014-15. Fritid Fritidsgårdarna är välbesökta och vi upplever att det finns ett större behov av öppethållande än vad som finns resurser till. Fritidsgården Grottan i Tranemo har öppet 2 kvällar för alla, men det är till 98% killar som besöker gården och en stor andel är nyanlända ungdomar. Om vi fick möjlighet att ha öppet 4 kvällar i veckan så skulle det sannolikt vara 20-40 besökare per kväll. Övriga gårdar har en mer jämn fördelning mellan killar och tjejer och även när det gäller etnicitet. Gårdarna är viktiga öppna mötesplatser för ungdomar och kanske speciellt för unga som av olika anledningar inte är föreningsaktiva. När det gäller övrig verksamhet som tjejgrupper, lägerdagar samt föräldrastöd där vi samverkar med skolor och annan verksamhet så tror vi att den är en viktig del för att bidra till ungas hälsa. Föreningsstöd Föreningarna hade möjlighet att gå med fr o m våren 2015, 3 föreningar anmälde sig, men fick senare skjuta upp starten. Höstterminen 2015 har vi 5 föreningar som har anmält sig och har tänkt påbörja processen. I projektplanen hade vi satt som mål att ha 10 föreningar första året, men vi inser att det inte kommer att lyckas utan att det blir en förskjutning med ett halvår. Sammanfattning av åtgärder för att nå resultatmålen med en budget i balans Förskola Arbetet med att systematiskt planera och följa upp förskolans kvalitet behöver fortsätta och att detta i större utsträckning behöver ligga till grund för verksamhetens planering. Förskolan behöver också utveckla dokumentationen kring hur väl förskolans verksamhet bidrar till barnens utveckling och lärande. Detta arbete har inletts och behöver intensifieras. Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barn och elevers kunskaper och förmågor. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal barn med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer utvecklat modersmålstöd och språkligt stöd även för barnen i förskolan. Språkstödet behöver också utvecklas och hitta andra former i förskolan och vi behöver bli bättre på att inkludera modersmålslärarna i vår verksamhet. Arbetet med att utveckla IKT och pedagogisk dokumentation behöver fortsätta. Förskoleklass Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Vi behöver ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan. En förutsättning för att detta ska bli möjligt är att lärare i förskoleklassen känner till innehållet i både förskolans och grundskolans läroplaner. För att underlätta den förståelsen behöver personal och ledning i förskoleklassen hjälp och stöd med att tolka läroplanen. Modersmålsstödet behöver också utvecklas. Fritidshem Arbetet i fritidshemmet underlättar ofta arbetet på den schemalagda delen av skoldagen och bidrar till att eleverna når kunskapskraven men arbetet med samverkan runt elevernas kunskapsutveckling behöver fortsätta. 40 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Skola Vi har svårt att nå pojkarna i framförallt åk 6-9 samt gymnasiet och vi behöver i större utsträckning anpassa/utveckla undervisningen så att den i högre utsträckning når samtliga elever. Vi behöver mera grundligt jobba med vad som ligger till grund för bedömningar och betygsättning och hur de görs och på vilket sätt de påverkar undervisningen samt analysera orsakerna till varför elevernas resultat sjunker så drastiskt i åk 7 och vad det får för effekt på elevernas motivation och lust att lära. Samtliga elever måste få möta en undervisning där de får möjlighet att uppnå samtliga betygssteg. Lärandet sker via språket och i takt med ett större antal elever med ett annat förstaspråk än svenska kräver det mer studiehandledning och utvecklat modersmålstöd och språkligt stöd i samtliga teoretiska ämnen. Här behöver vi också göra en översyn över hur vår organistion kring nyanländas lärande påverkar måluppfyllelsen. Detta är lämpligt att genomföra inför de nya lagändringar som träder i kraft 2016. De flesta av dessa åtgärder ryms inom ramen för nedanstående gemensamma utvecklingsområden och kommer att bidra till högre måluppfyllelse: Information- och kommunikationsteknik (IKT) Utvecklad elevhälsa Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inklusive nyanländas lärande En av förutsättningarna för högre måluppfyllelse är att vi har legitimerade och behöriga lärare i samtliga ämnen och årskurser. Den kartläggning som gjorts över behörighet behöver ligga till grund för åtgärder som leder till högre behörighetsgrad i samtliga ämnen och årskurser. Grundsärskola Verksamheten behöver utveckla sin uppföljning och analys av elevernas resultat och då speciellt hur de integrerade särskoleeleverna lyckas och hur deras resultat ser ut. Förutsättningar Huvudmannen ska utveckla arbetet med resurstilldelning så hänsyn tas till gruppers sammansättning och storlek. Förskolan och skolan behöver riktlinjer från huvudmannen som en gemensam grund att utgå ifrån gällande barngrupper storlek och klasstorlekar. Från detta bör sedan hänsyn tas till de förutsättningar som råder på enheten. Inom detta ryms även uppföljning av modersmål och studiehandledning. Barn och elever i behov av stöd Beslut och utredningar som ligger till grund för åtgärdsprogram kommer att följas upp av huvudmannen. Även frånvaron är tänkt att se på närmare för att se på avvikelser och effekter. Den nya Elevhälsoplanen 2014-2018 har varit i bruk under läsåret och implementeringen fortgår. Kulturskola Kulturskolan arbetar på olika sätt och i olika grad med att öka delaktighet, angelägenhetsgrad och tillgång för så många människor som möjligt. Men det är fortfarande många i Tranemo kommun som upplever att de inte har den tillgång till utbud och utövande inom kulturens område på det sätt de skulle önska eller uppfattar sig ha rätt till. Hur kan vi tillsammans kunna komma närmare om allas rätt till kultur? Hur kan vi uppnå ett mer inkluderande kulturliv? Vad skulle vi behöva göra då? Vad skulle göra skillnad? Pratar vi om alla människor när vi pratar integration? Lyfta frågan om avgiften till kulturskolan. Diskutera framtiden och hur vi kan organisera verksamheten för att ge alla möjlighet till deltagande. Fortbildning i gruppdynamik, digitala verktyg, HBTQ. Kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet. Kan vi fortsätta samarbetet med Röda Korset angående Internationella klassens fortsättning med Grundkurs? Samarbete med mottagningen av ensamkommande barn. Inleda samarbete med integrationssamordnaren i kommunen. Fortsatt samarbete med LSS Fortsätta med information och mötesplats såsom Öppet Hus, föräldramöten och ett antal föreställningar för ökad kontakt med medborgarna. Diskutera framtidens kulturskola. Bibliotek Vi vill utveckla vår dialog med kommuninvånarna inför framtiden. Vi vill också utveckla arbetet med att nå de prioriterade grupperna som bibliotekslagen lyfter fram. Vi vill synliggöra biblioteket som resurs för alla kommunens invånare. Fritid Vi har en till stora delar ny personalstyrka på fritidsgårdarna så fokus kommer att ligga på att skapa trygghet och att jobba med delaktighet på gårdarna. Vi kommer att satsa på fortbildning i utvidgande arbetssätt, HBTQ, jämställdhet under året. Vi kommer att satsa på att få igång någon form av gårdsråd/ stormöte på varje gård för att diskutera utveckling av våra gårdar. Vi fortsätter satsningen på tjejcafé i Tranemo. Vi kommer att starta upp caféverksamhet i samverkan med Omsorgen för LSS en gång i månaden till att börja med. Föreningsstöd Vi kommer att satsa på att få med minst 10 föreningar i Utmärkt förening under den kommande 12 månaders perioden. Vi tror att det är en framkomlig väg för att jobba med kvalitetssäkring/utveckling av föreningar med barn och ungdomsverksamhet. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 41

verksamhetsberättelser GRUNDSKOLA, FÖRSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 15,7 10,2 14,8 Kostnader -169,1-162,2-160,1 -varav personalkostnader -134,1 130,3-126,5 Verksamhetens resultat -153,4-152,0-145,3 Budgetanslag 152,0 152,0 143,9 RESULTAT -1,4 0,0-1,4 Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Antal elever i grundskolan F-9, 15 okt 1 332 1 321 1 314 Total kostnad per elev F-9 i kr 97 408 95 943 94 200 Antal inskrivna barn i förskolan, 15 okt 525 473 448 Bruttokostnad per barn i förskolan i kr 108 545 103 632 103 621 Antal inskrivna barn i fritidshem, 15 okt 368 360 319 Bruttokostnad per barn i fritidshem i kr 37 354 39 160 41 198 GYMNASIUM Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 8,5 6,4 6,8 Kostnader -65,4-63,2-61 -varav personalkostnader -31,6-30,2-28,7 Verksamhetens resultat -56,9-56,8-54,2 Budgetanslag 56,8 56,8 55,1 RESULTAT -0,1 0,0 0,9 Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Antal elever i gymnasieutbildning, 525 488 480 ungdomsgymnasiet, 15 okt -varav antal elever i Tranemo Gymnasieskola 345 311 283 Kostnad per ungdomselev i Tranemo Gymnasieskola 122 684 130 777 127 677 -varav undervisningskostnad per elev i kr 68 447 72 983 73 172 -varav lokalkostnad per elev i kr 15 147 17 018 18 535 42 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser KULTUR OCH FRITID Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 0,7 0,7 0,9 Kostnader -16,0-16,2-15,6 -varav personalkostnader -9,0-9,2-8,9 Verksamhetens resultat -15,3-15,5-14,7 Budgetanslag 15,5 15,5 15,1 RESULTAT 0,2 0,0 0,4 Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Fritidsgårdar, antal besökare Grimsås, 1 kväll/vecka 263 351 307 Länghem, 2 kvällar/vecka 326 252 649 Limmared, 2 kvällar/vecka 796 361 358 Tranemo, år 7-, 2 kvällar/vecka 1 448 1 850 1 339 Tranemo, år 4-6, 1 kväll/vecka 291 50 171 Kulturskolan, antal musikelever 304 299 278 Biblioteket, antal utlån 90 406 92 771 99 011 antal besökare 44 896 42 754 43 802 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 43

verksamhetsberättelser Omsorgssektionen Omsorgssektionen är indelad i fyra olika verksamhetsområden: Gemensam verksamhet Omfattar omsorgssektionens funktionschefer, systemförvaltare, medicinskt ansvarig sjuksköterska, utvecklingsledare samt sektionschef. Myndighetsfunktion Är det verksamhetsområde där sektionens myndighetsutövning är samlad. Myndighetsutövning omfattar följande lagområden; Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Vård och omsorg Omfattar verkställighet av hemtjänst, äldreomsorg samt kommunal hälso- och sjukvård. Funktionsnedsättning Inkluderar verkställighet av LSS-insatser, socialt stöd samt boende för ensamkommande flyktingbarn. Ekonomiskt resultat Resultatet för omsorgssektionen landade på 225,3 mnkr. Jämfört med budget innebär det ett underskott med -0,1 mnkr. För gemensam verksamhet redovisas ett överskott jämfört med budget med +0,1 mnkr. Överskottet beror främst på att TES, ett planeringsverktyg inom hemtjänst, budgeterats på helårsbasis medan implementeringen av systemet påbörjades först i april. Vård och omsorg redovisar ett underskott jämfört med budget med -0,4 mnkr. Antalet beställda hemtjänsttimmar har ökat betydligt under året, vilket är en bidragande orsak till underskottet. En tillfälligt lägre bemanning på kommunens vård- och omsorgsboenden har emellertid förbättrat resultatet. Funktionsnedsättning och socialt stöd lämnar ett överskott jämfört med budget med +3,2 mnkr. Kostnader för placering av ensamkommande flyktingbarn i HVB (hem för vård och boende) har varit lägre än det schablonmässiga bidrag som kommunen erhåller från Migrationsverket. Myndighetsfunktionen redovisar ett underskott jämfört med budget med -3,0 mnkr. Högre dygnsavgift samt ett ökat antal vårddygn för kommunens familjehemsplaceringar är den största orsaken till avvikelsen. För försörjningsstöd redovisas istället ett överskott, vilket förbättrar resultatet. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 59,7 37,4 72,6 Kostnader -285,0-262,6-296,0 -varav personalkostnader -199,8-197,0-190,3 Verksamhetens resultat -225,3-225,2-223,4 Budgetanslag 225,2 225,2 213,6 RESULTAT -0,1 0,0-9,8 Personal Personalförsörjningen är på olika sätt en utmaning både i nuläget och för kommande år. Framför allt rekrytering av socionomer är för närvarande svår samt att rekrytera och behålla chefer. Rekryteringsproblematiken medför stora kostnader och är resurskrävande. Strategier för att möta och anta utmaning avseende personalförsörjning behöver planeras. För att vara en attraktiv arbetsgivare så måste utmaningar avseende personalförsörjning och arbetsmiljö bemötas och ett förebyggande arbete finnas. Anställda per anställningsoch löneform Antal personer 699 Tillsvidareanställda 406 Visstidsanställda 76 Antal årsarbetare 419,4 Timanställda 217 Timanställda Antal timmar 109 392 Antal årsarbetare 56,4 Kön månadsavlönade, % Andel män 5,8% Andel kvinnor 94,2% Sjukfrånvaro, % Totalt 7,14% Långtid (mer än 59 dgr) 2,79% Personalomsättning 9,1% 44 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Flyktingsituationen har medfört ett högt antal ensamkommande barn som krävt insatser långt utöver vad ordinarie verksamheter normalt behöver hantera, såsom utredningar och uppföljningar samt att skapa boendeplatser, både tillfälliga och mer permanenta. Detta har inneburit att mer eller mindre alla sektioner fått arbeta i nära samarbete för att få det att fungera. Under året har sektionen påbörjat arbetet med att införliva ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt lagkrav (SOSFS 2011:9). Det pågår utveckling av de befintliga verksamhetssystem i syfte att förbättra användarvänlighet samt för att säkerställa statistik till nationella insamlingar. Under året har sektionen börjat införa planeringsverktyget TES i ett hemtjänstområde. För övriga områden planeras införandet under våren 2016. Hösten 2015 genomfördes en granskning av hemtjänst samt institutionsplaceringar, där ett antal förbättringsområden identifierades och behöver arbetas vidare med under 2016. Exempelvis att ta fram konkreta mål, riktlinjer och rutiner. Närvårdssamverkan har genomförts enligt plan och med en hög närvaro från vår organisation, såväl i styrgrupp, lokal närvårdsgrupp, utvecklingsråd samt lokala arbetgrupper. Nuvarande avtal är gällande fram till mars 2016 då nytt avtal kan börja gälla. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling I många av Sveriges kommuner befinner sig socialtjänsten i stora svårigheter och då främst de myndighetsutövande delarna. En orsak är den ökade professionalisering av socialtjänstens arbete samt ökade krav på rättssäkerhet och dokumentation, vilket har lett till en större administrativ börda. Samtidigt innehåller arbetet i sig många svåra bedömningar, ett stort ansvar och en hög känslomässig belastning. Sammantaget skapas en hög arbetsbelastning för både medarbetare och chefer. Det blir svårt att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö och struktur. Det blir också allt svårare att behålla och rekrytera personal. Samma problem som finns på nationell nivå finns även på myndighetsfunktionen i Tranemo. En stor utmaning under 2016 kommer vara att bryta denna onda cirkel. För detta krävs ett aktivt och samtidigt arbete med att skapa bra organisatoriska förutsättningar, god arbetsmiljö och tydligt ledarskap. Allt i syfte att nå en god kvalitet i arbetet samt att kunna behålla och rekrytera kompetent personal. Oroshärdarna i världen ökar och allt fler människor tvingas att fly sina hemländer. Flyktingsituationen gör att antalet ensamkommande barn ökar. De ensamkommande barnen utreds och följs upp av handläggare på Myndighetsfunktionen. Handläggarresurser som arbetar med målgruppen måste utökas, arbetet medför också behov av kompetensutveckling. Antalet äldre (över 65 år) i kommunen ökar och antalet personer med demenssjukdom förväntas öka. Kraven på på handläggning och dokumentation avseende äldre förväntas dessutom bli högre. I biståndsbedömning för de brukare som bor i särskilda boenden kommer biståndsbedömningen att innebära att behov skall styra bemanning. Vård och omsorg Behovet av äldreomsorg kommer att öka och kräva mer resurser. Det kommer behövas nya tankesätt och arbetssätt hos personal för att tillgodose dessa krav. Inflytande, trygghet och självbestämmande är och kommer vara ledord inom vård- och omsorg. Förändringar och ny teknik måste anammas och implementeras. Det kan bidra till att öka den enskildes självständighet och oberoende. Hög kvalitet parallellt med effektivitet blir en stor utmaning för kommunala verksamheter inom vård- och omsorg. Det förebyggande arbetet är och blir än viktigare. Många äldre föredrar att bo kvar i sina egna hem. Då kan trygghetsbostäder eller seniorboende på den öppna bostadsmarknaden möjliggöra fler lösningar. Då personer med demensdiagnos ökar med stigande ålder är det denna målgrupp som har störst behov av vård- och omsorgsboende under kommande år. Kommande år behövs en översyn av vård- och omsorgsboenden för att förbereda behov inför framtiden. Lokaler och boende i verksamheten bör utformas så att brukare oavsett diagnos kan bo och vistas där. Implementering av planeringsverktyget TES (trygghet, enkelhet och säkerhet) i hemtjänsten för uppföljning av insatser har pågått under 2015. Antalet personer med behov av hälso- och sjukvårds insatser ökar med mer avancerad hemsjukvård som följd. Projekt med mobila närsjukvårdssteam är igång och har visat på goda resultat för både patienter och samverkan mellan huvudmännen enligt andra kommuners erfarenhet. Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av ny lag- lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Stimulansmedel avseende bemanning är beslutad och verkställd sedan 1/7 2015. Detta ger oss möjlighet att stärka nattbemanningen på vård- och omsorgsboende att möta de lagstadgade krav som finns. Utmaningen är i dagsläget hur finansiering av arbetet ska ske efter 2018 då stimulansmedlen inte längre är utlovade. Funktionsnedsättning och socialt stöd Det sker en ökning av beslut inom LSSverksamheterna, främst daglig verksamhet och servicebostad. Detta har bland annat inneburit uppstart av ytterligare en servicebostad. Frågan behöver fortsatt utredas avseende vilka behov av lokaler verksamheten behöver. Verksamhetens innehåll och kvalitet kräver anpassning för brukare med högre funktion. Stödassistent/praktiksamordnare har anställts för att jobba med denna utmaning. Tranemo kommun har beviljats FoUmedel för att arbeta fram en Tranemo-modell för målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med målsättning att kunna erbjuda arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Kommunen saknar egna boenden för personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik, vilket inneburit att personer i denna målgrupp alltmer flyttat in LSS-boenden. Detta ställer helt andra krav på personalens kompetens samt innebär även i många fall en ökad problematik mellan de boende. Målsättning bör vara att kunna erbjuda boendelösningar rätt anpassade för respektive målgrupp. Kommunen och nationella kompetensutvecklingssatsningar har inte riktats till personal som arbetar inom LSS-verksamheter, vilket medför att kompetensutveckling inom dessa verksamheter är bristfällig. Allt fler personer som får beslut har någon form av neuropsykiatrisk diagnos och detta ställer andra krav på kompetens. Tranemo kommun, tillsammans med övriga medlemskommuner i Boråsregionen, har fått klartecken om att en YH utbildning gällande stödpedagog kommer att startas. Tranemos HVB för ensamkommande flyktingbarn har stått inför stora utmaningar med ett allt mer ökat mottagande av barn och detta har medfört att bland annat kompetensutveckling måste prioriteras inom detta område. Tranemo har platsavtal gällande asylmottagande på 9 st platser. Samverkansavtal med Svenljunga kommun om gemensamt asylboende är uppsagt från och med sommar 2016. Under 2015 startades ytterligare boende till nuvarande nivå 55 platser i början av 2016. Behov av fler lokaler för denna verksamhet är under planering. Kompetensutveckling för personal avseende missbruk och beroendefrågor kräver anpassning i enlighet med antagna riktlinjer. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 45

verksamhetsberättelser Sammanfattning Sammanfattande resultat Kvalitetsregister medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård.senior alert används som exempel i delar av omsorgssektionens verksamheter. Tanken med de olika kvalitetsregistren är att skapa en systematik för det förebyggande arbetet. Kommuninnevånarnas förutsättningar i att leva ett bra liv är att ha egen försörjning. I Tranemo kommun sker en minskning av antal personer som uppbär försörjningsstöd och det är beroende på hur arbetsmarknaden ser ut. Uppföljning av målarbetet 2015 visar på gott bemötande inom sektionen. Fortsatt arbete sker genom värdegrundsarbete, fokus på brukardelaktighet och enskildas inflytande kan ge fortsatt positiv utveckling. Avseende utredningstider har måluppfyllelse inte nåtts. Anledning är brist på personal samt stort ökat behov av utredningar, i första hand med anledning av flyktingsituationen. Årets avvikelse jämfört med budget är - 0,1 mnkr. Sammanfattande analys Verksamheten har nästan nått budget i balans men ej lyckats fullt ut nå upp till samtliga prioriterade resultatmål under innevarande budgetår. Anledning är ökat antal ärenden samt ökad omfattning av biståndsinsatser. Därutöver tillkommer svårigheter att rekrytera personal och som en följd till detta en ökad arbetsbelastning. Myndighetsfunktionen redovisar ett underskott jämfört med budget. Högre dygnsavgift samt ett ökat antal vårddygn för kommunens familjehemsplaceringar är den största orsaken till avvikelsen. För försörjningsstöd redovisas istället ett överskott, vilket förbättrar resultatet. Vård och omsorg redovisar ett underskott. Anledning är att antalet beställda hemtjänsttimmar har ökat betydligt under året, vilket är en bidragande orsak till underskottet. En tillfälligt lägre bemanning på kommunens vård- och omsorgsboenden har emellertid förbättrat resultatet. Funktionsnedsättning och socialt stöd lämnar ett överskott jämfört med budget. Kostnader för placering av ensamkommande flyktingbarn i hem för vård och boende har varit lägre än det schablonmässiga bidrag som kommunen erhåller från Migrationsverket. Sammanfattning av åtgärder för att nå resultatmålen med en budget i balans Budget 2016 kräver åtgärder i form av fortsatt arbete med effektiviseringar av hemtjänstorganisationens planeringsarbete. Rekrytering och bemanningsfrågorna kräver fortsatt stora aktiva ansträngningar för att lyckas med den ansträngda situation som råder. Institutionsplaceringar och köpt vård bör ses över och arbetet med hur alternativa vårdformer kan utvecklas måste ses fortsätta. 46 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser VÅRD OCH OMSORG Vård och omsorg omfattas av följande områden: Vård- och omsorgsboenden Dagverksamhet Hemtjänst Hälso- och sjukvård Rehab- och korttidsenhet Ekonomiskt resultat Resultatet för vård och omsorg är 122,6 mnkr, vilket jämfört med budget innebär ett underskott med -0,4 mnkr. Högre kostnader för hemtjänst är den främsta orsaken till underskottet. Antalet beställda hemtjänsttimmar har ökat betydligt jämfört med såväl föregående år som avsatt budget. Vidare har införandet av TES visat att brukartiden, det vill säga tiden som personalen lägger hos brukaren, är lägre än beräknat. Målet på sikt är att öka tiden som läggs på brukaren och därmed minska tiden som läggs på transport, nyckelhantering och övrig kringtid, i syfte att uppnå lägre personalkostnader. För vård- och omsorgsboenden redovisas istället en positiv budgetavvikelse, på grund av en tillfälligt lägre vårdtyngd. Resultatet för vård och omsorg förbättras även något av vakanser inom hälsooch sjukvård samt rehab. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 12,3 12,0 34,6 Kostnader -134,9-134,2-147,5 -varav personalkostnader -113,2-112,6-91,3 Verksamhetens resultat -122,6-122,2-112,9 Budgetanslag 122,2 122,2 111,0 RESULTAT -0,4 0,0-1,9 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Antal beställda hemtjänsttimmar 64 126 60 035 60 351 FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH SOCIALT STÖD I funktionsnedsättning och socialt stöd ingår följande områden: Bostad med särskild service enligt LSS Personlig assistans Daglig verksamhet Korttidsvistelse Ledsagning Socialt stöd- socialpsykiatri, stöd till barn, unga och familj Boende för ensamkommande barn Ekonomiskt resultat Resultatet för funktionsnedsättning och socialt stöd är 55,5 mnkr, vilket jämfört med budget innebär ett överskott med +3,2 mnkr. I huvudsak beror överskottet på att dygnskostnaden för HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn är lägre än det schablonbelopp kommunen erhåller per dygn från Migrationsverket. Ett skäl till det är att kommunen kunnat ordna HVB i egen regi, vilket ger en lägre dygnskostnad än vid externa placeringar. Dessutom har det, på grund av den stora flyktingströmmen under året, varit nödvändigt att placera fler barn per lägenhet än vad som är skäligt. För kommunens gruppbostäder enligt LSS redovisas istället ett underskott, vilket beror på att vårdtyngden har ökat. Underskottet förbättras något av vakanser samt delfinansiering av en tjänst genom projektet FOU (Forskning och utveckling). Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 28,5 25,3 23,5 Kostnader -84,0-84,0-74,3 -varav personalkostnader -66,9-66,5-51,4 Verksamhetens resultat -55,5-58,7-50,8 Budgetanslag 58,7 58,7 52,1 RESULTAT 3,2 0,0 1,3 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Antal ärenden, personlig assistans enl SFB 15 14 13 Antal ärenden, personlig assistans enl LSS 6 6 7 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 47

verksamhetsberättelser MYNDIGHETSFUNKTION Myndighetsfunktionen omfattar handläggning av bistånd till: Barn och unga, vuxen/missbruk och familj Försörjningsstöd Socialpsykiatri Personer med funktionsnedsättning Äldre Ekonomiskt resultat För myndighetsfunktion redovisas ett resultat om 35,9 mnkr, vilket jämfört med budget innebär -3,0 mnkr i underskott. I huvudsak är det kostnader för familjehemsvård som är högre än beräknat, vilket beror på ett ökat antal vårddygn samt en högre dygnsavgift jämfört med föregående år. Under året har fem barn varit helt eller delvis placerade i externa konsulentstödda familjehem, vilket resulterat i en betydligt högre dygnskostnad än placeringar i egen regi. Fyra av placeringarna har emellertid avslutats under året. Kostnaderna för placeringar i HVB (hem för vård och boende) är också högre än budgeterat, främst på grund av ett ökat antal dygn. Resultatet för 2015 har dock påverkats i positiv riktning av ett bidrag från Migrationsverket på 1,6 mnkr som avser placeringskostnader från föregående år. För försörjningsstöd redovisas en positiv budgetavvikelse. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat samtidigt som genomsnittlig månadsutbetalning per hushåll har blivit lägre. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 18,9 0,2 14,2 Kostnader -54,8-33,1-54,1 -varav personalkostnader -14,1-12,6-13,5 Verksamhetens resultat -35,9-32,9-39,9 Budgetanslag 32,9 32,9 31,5 RESULTAT -3,0 0,0-8,4 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Försörjningsstöd Försörjningsstöd i genomsnitt per månad (kr) 666 657 802 393 857 088 Antal hushåll i genomsnitt per månad, exkl. flyktingar 100 113 114 Genomsnittlig månadsutbetalning per hushåll, exkl. flyktingar 6 627 7 080 7 358 Antal hushåll i genomsnitt per månad, flyktingar 1 2 5 Genomsnittlig månadsutbetalning per hushåll, flyktingar 1 291 2 423 3 537 Familjehemsvård Antal vårddygn, barn 5 213 3 917 3 562 Genomsnittlig dygnskostnad, barn 957 878 619 Antal vårddygn, vuxna 385 359 33 Genomsnittlig dygnskostnad, vuxna 1 805 1 566 1 562 Institutionsvård (enligt SoL och LSS) Antal vårddygn, barn 2 184 2 044 1 601 Genomsnittlig dygnskostnad, barn 5 454 5 765 4 452 Antal vårddygn, vuxna 1 103 723 992 Genomsnittlig dygnskostnad, vuxna 2 066 2 301 2 032 48 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Tekniska sektionen Tekniska sektionen ansvarar för följande verksamhetsområden: Övergripande verksamhet inklusive säkerhetsarbete, bostadsanpassning och färdtjänst Lokalförsörjning Kost Infrastruktur - gata, park, skog Fjärrvärme/VA/renhållning Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för tekniska sektionen, exklusive VA och renhållning, är ett totalt underskott på 1,5 mnkr. Några verksamheter uppvisar stora underskott; bostadsanpassning 1,9 mnkr, färdtjänst 0,7 mnkr samt lokalförsörjning inkl lokalvård 0,3 mnkr. På bostadsanpassningen uppgick kostnaden för ett beviljat ärende till ca 1,5 mnkr, under året har även åtgärder med bl a hissar utförts vilket medfört att budgeterade medel (0,9 mnkr) inte räckt till. Färdtjänsttaxan förändrades fr o m 1/1-15, detta har inneburit att resandet ökat markant under året. För lokalförsörjning har både drift- och underhållskostnaderna blivit högre än budgeterat, ca 1,3 mnkr. Lokalförsörjningens resultat hjälps upp av att kostnaden för rivning av Samhall och Lövstagatan 2 blev ca 0,8 mnkr lägre än budgeterat, samt att kostnaden för lokalvård blev 0,2 mnkr lägre än budget. För kostenheten är resultatet ett överskott på 0,8 mnkr, främst beroende på att livsmedelskostnaderna blev lägre än beräknat. För affärsverksamheterna är resultatet ett sammanlagt överskott på 2,1 mnkr, fördelat på VA 1,1 mnkr, renhållning 0,6 mnkr och fjärrvärme 0,4 mnkr. Överskotten på VA och renhållning förs till resultatfond, överskottet på fjärrvärme räknas med i sektionens totala resultat. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 98,1 102,3 98,8 Kostnader -174,8-177,5-173,3 -varav personalkostnader -48,1-49,2-46,6 Verksamhetens resultat -76,7-75,2-74,5 Budgetanslag 75,2 75,2 76,7 RESULTAT -1,5 0,0 2,2 Personal Anställda per anställnings- och löneform Antal personer 149 Tillsvidareanställda 103 Visstidsanställda 12 Antal årsarbetare 107,7 Timanställda 34 Timanställda Antal timmar 11 765 Antal årsarbetare 6,1 Kön månadsavlönade, % Andel män 40,0 Andel kvinnor 60,0 Sjukfrånvaro, % Totalt 5,95% Långtid (mer än 59 dgr) 2,66% Personalomsättning 7,8% Årets verksamhet Under slutet av 2015 påverkades flera verksamheter på tekniska sektionen, främst lokalförsörjningen och kostenheten, av flyktingsituationen. En stor arbetsinsats gjordes med att starta ett evakueringsboende och att iordningställa befintliga lokaler samt att försöka hitta lämpliga nya lokaler för boenden för ensamkommande barn. Produktionen av kyld mat till ordinärt boende, vilken tidigare köptes in från Ulricehamns kommun, startades under hösten i Dalstorpsskolan. Fr o m november lagas all kyld mat till ordinärt boende i Dalstorpsskolan och körs av kommunens egen transportorganisation ut till kund. Investeringsprojekten ombyggnad av Dalstorpskolan samt ombyggnad av Gudarpsgården har fortsatt under året, och kommer att färdigställas under 2016. Tillbyggnad av Parkhagen startade under hösten, beräknat färdigställande sommaren 2016. Byggnationen av gc-vägar i Limmared och Grimsås i samarbete med Trafikverket utfördes till största delen under 2015. De avslutande åtgärderna samt byggnation av gcväg i Tranemo kommer att göras under 2016. Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser har utförts i Tranemo, Nittorp och Dalstorp med hjälp av bidrag från Västtrafik. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 49

verksamhetsberättelser Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Det ökande barnantalet samt minskningen av antalet kooperativ kräver större barnomsorgslokaler, tillbyggnad kommer att ske på Parkhagens, Björkhagens samt Bikupans förskolor. På Prästgården pågår ombyggnad av 2:a våning för iordningställande till barnomsorgslokaler. Behovet av lokaler för boenden för ensamkommande barn kommer att vara stort under 2016, det har dock visat sig svårt att hitta lämpliga lokaler för detta ändamål. Situationen måste lösas så snart som möjligt då nuvarande lösningar till viss del endast är tillfälliga. Kostnaderna för bostadsanpassning och färdtjänst beräknas vara fortsatt höga under kommande år, både p g a att fler bor kvar hemma längre samt att antalet äldre ökar. Budgeten för färdtjänst har utökats med 0,5 mnkr till 2016, men med hänvisning till 2015 års utfall blir kostnaden med stor säkerhet högre än budget. Gudarpsgårdens samt Parkhagens kök byggs om under 2016. Även Solhagens kök kommer att anpassas för att kunna övergå till tillagning från hösten. Planering för ombyggnad av Björkhagens samt Bikupans kök i samband med dessa förskolors utökade verksamhet pågår. Ombyggnation sker under 2017 och båda köken kommer att övergå från mottagnings- till tillagningskök. Kostenhetens ambition är att maten ska tillagas så nära kunden som möjligt, och tillagningskök ska finnas där det är lämpligt med hänsyn till antal ätande. Efter planerade ombyggnationer kommer 17 av kommunens kök vara tillagningskök. På VA-sidan kommer arbetet med renovering av ledningsnätet att fortsätta de kommande åren för att minska in- och utläckaget. Sammanfattning Sammanfattande resultat Av de 17 målen uppnås 11, 5 mål uppnås delvis, för ett av målen är arbetet inte påbörjat. De mål som delvis uppnås handlar om tillgänglighet via telefon, korrekt och snabb service/bemötande, utveckling av hemsidan samt två miljömål; fossilbränslefria verksamheter samt ökning av miljövänligt resande. Budget i balans uppnås inte, främst beroende på verksamheter som är svåra att påverka; bostadsanpassning och färdtjänst uppvisar ett sammanlagt underskott på 2,6 mnkr. För bostadsanpassningen är ca 1,5 mnkr ett ärende av engångskaraktär, för färdtjänsten beräknas däremot de ökade kostnaderna som en följd av ett ökat resande att kvarstå även under 2016. Sammanfattande analys För tre av målen som endast delvis uppnås; tillgänglighet via telefon, korrekt och snabb service/bemötande samt utveckling av hemsidan kan resultatet till viss del förklaras av en ansträngd arbetssituation, där höstens flyktingsituation bidrog till en ytterligare påfrestning för verksamheten. För att fullt ut kunna uppnå målet om fossilbränslefria verksamheter måste den kvarvarande oljeuppvärmda fastigheten säljas alternativt konverteras till annan värmekälla. För fjärrvärmeproduktionen har inte något fossilt bränsle använts under året. Byggnationen av gc-vägar i Limmared, Grimsås och Tranemo startades senare än beräknat varför inte någon av dessa var helt färdigställda under året. En kortare sträcka med gc-väg längs med Tennisvägen i Tranemo färdigställdes däremot under 2015. Sammanfattning av åtgärder för att nå resultatmålen med en budget i balans En utredning angående simhallen gjordes under 2015. Under 2016 kommer rekommenderade åtgärder att påbörjas, bl a framtagande av styrdokument. Sektionen kommer även att titta på möjliga åtgärder för att öka tillgängligheten, för att utöka öppettiderna krävs det mer personalresurser vilket det i 2016 års budget inte finns något utrymme för. För att kunna nå målet om att minska energianvändningen krävs att större åtgärder genomförs i samband med om- och tillbyggnadsprojekt. Tillgängliga medel för mindre åtgärder är begränsat, varför en prioritering bland dessa måste göras. Arbetet för att säkra en god dricksvattenkvalitet fortsätter, bl a genom fastställande av vattenskyddsområden under 2016. Nödvattenplan har tagits fram och de behov som framkom i denna ska åtgärdas. För att säkerställa att reningsprocessen i vattenverken fungerar även vid ökande nederbörd och som en följd därav ökande färgtal, kommer åtgärder att vidtas på de verk där indikationer på stigande värden finns eller uppstår. Renhållningsverksamheten kommer att fortsätta med informationskampanjer för att säkerställa att avfall lämnas och tas hand om på rätt sätt. Enligt undersökningar är 80-90% av de boende på kommunens äldreboenden nöjda eller mycket nöjda med maten som serveras. Under 2016 kommer ett projekt genomföras för att ytterligare förbättra och kvalitetssäkra måltiderna inom äldreomsorgen. Det finns även en önskan att gå över till två alternativa rätter både inom äldreomsorg och skola samt att öka andelen egenbakat bröd. Kommunchef Annika Hedvall hänger den fina handgjorda glasmedaljen runt halsen på en lycklig pristagare. 50 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser KOST Verksamhetens uppdrag är att tillhandahålla goda, varierade och näringsrika måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Även tillagning av kylda matlådor till ordinärt boende. I 22 kök fördelat över hela kommunen tillagas mat i 13 stycken och målet är att tillaga måltiderna så nära gästen som möjligt. Ekonomiskt resultat Resultatet för kostenheten är ett överskott på 0,8 mnkr. Livsmedelskostnaden blev ca 0,4 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror på flera faktorer; ett gynnsamt livsmedelsavtal, arbete med att minska matsvinnet samt en ökad andel vegetabilier i måltiderna. Det fanns en farhåga att kostnaden för det svenska köttet och kycklingen skulle bli dyrare men genom att minska andelen rött kött har detta inte skett. Den kylda maten till ordinärt boende i egen regi gav effekt på budgeten och således minskade kostnaderna för den verksamheten och medförde ett positivt resultat på 0,2 mnkr. Den planerade utökningen till två alternativa rätter inom äldreomsorgen hann inte startas upp som beräknat under 2015. Prästgårdens förskola öppnade i augusti istället för som planerat i april, därmed gick denna verksamhet plus med ca 0,1 mnkr. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 9,0 9,3 9,1 Kostnader -28,3-29,4-27,7 -varav personalkostnader -18,3-18,0-17,3 Verksamhetens resultat -19,3-20,1-18,6 Budgetanslag 20,1 20,1 19,1 RESULTAT 0,8 0,0 0,5 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Antal luncher/dag i barnomsorg och skola/gymnasie 2 240 2 150 2 045 Antal luncher i äldreomsorgen * 350 330 Kyld mat 76 75 70 Råvarukostnad per portion skolmat 10 * * Årets verksamhet Under 2015 har kompetensutveckling inom ergonomi, lyftteknik, service och bemötande genomförts. Förhoppningsvis har det gett effekt även på den individuella hälsan hos våra medarbetare. Personalbemanningen uppgick till 41,5 ÅA, andelen kockar har ökat till 69 %. Det nya livsmedelsavtalet som trädde i kraft i mars med fler leverantörer och nya artiklar upphandlat innebar en stor anpassning för verksamheterna. Det tog tid innan alla nya beställningsrutiner förankrades. Många artiklar saknades på anbudet och det har tagit mycket tid att få fram detta. En omorganisation genomfördes under året. Allt personal- och arbetsmiljöansvar för 48 medarbetare lades på en enhetschef och en ny tjänst som måltidsutvecklare inrättades. Måltidsutvecklaren tillträdde i augusti och ger ett tydligt stöd och vägledning för kökens medarbetare. Denne utvecklar också recepten och är delaktig i kostmöten, matråd och verksamhetsträffar. I samband med landets flyktingsituation upprättades ett evakueringsboende för flyktingar i Ljungsarp. Det var ett mycket intensivt arbete att få klart verksamhet och personal med kort varsel, detta påverkade allas arbetsmiljö. Länghemskolans kök samt köket på trygghetstboendet i Länghem tillagade maten till boendet vilket gav mycket positiv feedback. Arbetsmiljön i köken bedöms som relativt god, ett fåtal var långtidssjukskrivna och i vissa kök har det behövts mer stöd samt utökning av personal. I slutet på året var det många korttidssjukskrivna och med tanke på den svårighet det inneburit med att lösa timvikarier blev verksamheterna lidande. I oktober tillsattes två stycken kockar på pooltjänst och därmed har nu verksamheten tre pooltjänster. Detta har gett god effekt och minskat antalet timanställda. Sjötofta skolas ombyggnation blev klar och det lagas nu mat på plats till förskolan och skolan. Ambjörnarps skola stängdes och kvar är den lilla förskolan Björnen som nu får kyld mat från Dalstorp. Med tanke på att kunderna i ordinärt boende i Ambjörnarp får mat från Dalstorp innebär det ingen extra körning utan ses som det resurssnålaste alternativet. Dalstorpskolan började i oktober att tilllaga maten till kommunens pensionärer i ordinärt boende som är beviljade matdistrubution. Ett omfattande bakgrundsarbete med upphandling, inköp, planering av drift, informationsbearbetning etc. genomfördes under 2015. Parkhagens förskoleköks ombyggnation blev försenad och genomförs under 2016. Rönnhagens förskolekök övergick till tilllagning, därmed har Grimsås båda kök tillagning på plats. En anpassning av ventilation samt flytt av viss utrustning genomfördes innan. Matsedlarna som var nya från april 2014 fick en kontinuitet under 2015 och mer mat gick åt och mindre slängdes. De växtbaserade måltiderna som serveras en gång i veckan i förskola och skola blev mer populära och även här sågs en ökning av åtgången på maten. Upphandling av färsk fisk, köksutensilier och anbudsstöd påbörjades i slutet av 2015. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 51

verksamhetsberättelser Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Gudarpsgårdens samt Parkhagens kök byggs om under 2016. Även Solhagens kök kommer anpassas under sommaren för att kunna övergå till tillagning från hösten 2016. Planering för Björkhagens kök samt Bikupans kök är igång i samband med dessa förskolors utökade verksamheter. Ombyggnation sker under 2017 och båda köken kommer gå över från mottagning till tillagning. En utmaning som ligger i dessa förändringar är att möta upp med kockkompetens. En önskan finns fortfarande att gå över till två alternativa rätter i både äldreomsorgen och skola samt öka andelen egenbakat bröd. Ett projekt för att ytterligare förbättra och kvalitetssäkra måltiderna i äldreomsorgen kommer pågå melan februari och september. Ett samarbete med Gislaveds restaurangskola inleds för att eventuellt kunna genomföra validering av befintliga köksbiträden till kock. Detta genererar en kostnad men i en förlängning ses kompetenshöjningen som nödvändig och positiv för både individen och verksamheten. Under året kommer troligen en utökning av en till pooltjänst att ske och efter det finns fyra inrättade pooltjänster. Det behövs också en ordentlig satsning på arbetsledning i köken och ett förslag är att inrätta fyra arbetsledarområden med varsin pooltjänst. Att bygga underifrån är nu nödvändigt för att nå ut med alla rutiner och föreskrifter i köken. Det finns en önskan att köpa mer ekologisk frukt och dessa ligger högre i pris än konventionell. Att kunna servera fet fisk som lax, sill och makrill oftare är önskvärt. Lax är en relativt dyr fisk och den är också populär, därmed går det åt mer råvara per servering. Under året kommer pensionsavgångar att påverka verksamheterna med behov av fler utbildade, erfarna och engagerade kockar. Den kylda maten till ordinärt boende ska fortsätta utvecklas och eventuell försäljning även till de med icke biståndsbedömd mat kan komma att ske. Antalet gäster med behov av specialkost ökar vilket ställer högre krav på både bemanning, kunskap, säkerhet och ekonomi. LOKALFÖRSÖRJNING Verksamheten ska tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet, vilket kan ske antingen genom att bygga och förvalta egna lokaler eller genom inhyrning av lokaler. I lokalförsörjningen ingår förvaltning av följande typer av fastigheter: Förvaltningsfastigheter (kommunkontor m m) Sim- och idrottshallar Skolfastigheter Barnomsorgsfastigheter Omsorgsfastigheter Affärs- och industrifastigheter Trygghetsboende Ekonomiskt resultat Det sammanlagda resultatet för lokalförsörjning inkl lokalvård är ett underskott på 0,3 mnkr. I detta resultat ingår ett positivt utfall för rivningen av Samhall och huset på Lövstagatan 2 med ca 0,8 mnkr. Resultatet exklusive engångseffekt uppgår därmed till ett underskott på 1,1 mnkr. Lokalvårdens resultat blev 0,2 mnkr lägre än beräknat då kostnaden för den nya entreprenaden fr o m november 2015 blev väsentligt lägre än tidigare. För lokalförsörjningen har kostnaderna både för drift och underhåll överstigit vad som budgeterats. Driftbudgeten minskades fr o m 2014 för vaktmästartjänster då beslut fattats om att sälja Solbacken och Lövstagatan 15. Solbacken är fortfarande i kommunal ägo, och personalminskningen har därför inte kunnat verkställas. För att kompensera för budgetminskningen planerades att inte fullt ut återbesätta tjänster vid vakanser, det visade sig dock under året att det p g a arbetsbelastningen inte var möjligt att fullt ut genomföra detta. På underhållssidan har i likhet med tidigare år en stor del av budgeten gått till akut underhåll, både i form av större åtgärder som t ex målning på Gudarpsgården i samband med ombyggnationen, och mindre reparationer. Ett flertal köksmaskiner har krävt reparationer eller utbyte under året till en kostnad om ca 0,6 mnkr. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 16,7 17,0 17,2 Kostnader -49,2-49,2-48,9 -varav personalkostnader -12,6-12,3-12,6 Verksamhetens resultat -32,5-32,2-31,7 Budgetanslag 32,2 32,2 34,1 RESULTAT -0,3 0,0 2,4 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Förvaltad fastighetsyta kvm 96 300 99 000 99 500 52 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Flyktingsituationen under hösten, främst med öppnandet av evakueringsboende i Ljungsarp, medförde en ökad arbetsbörda. Arbetet med att försöka hitta lämpliga fastigheter för flyktingboenden för ensamkommande barn har också pågått under året. Arbetet med att minska energiförbrukningen har fortsatt under 2015, bl a har byte från elvärme till värmepump gjorts på Tranehallen. Energibesparande åtgärder med ventilationen på Rönnhagens förskola i Grimsås utfördes också. Vid större investeringsprojekt som t ex ombyggnad av Dalstorps skola görs åtgärder för att minska förbrukningen. Totalt har energiförbrukningen minskat med 12,5% jämfört med 2009. Några fastigheter har tillkommit under året; Prästgårdens förskola, Tranehallen och modulerna för SFI. I slutet på året revs Samhallfastigheten och Lövstagatan 2. Totalt har fastighetsytan minskats, däremot är tillkommande fastigheter mer resurskrävande än Samhall varför vaktmästartiden inte kan minskas. Två nya entreprenörer startade upp sitt arbete under 2015; Thormans på grönyteskötsel fr o m mars och Samhall gällande lokalvården fr om november. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Med beslutade budgetramar för 2016 krävs åtgärder för att undvika stora underskott. På personalsidan finns ingen möjlighet att göra några minskningar så länge fastighetsbeståndet inte minskas. Under 2016 kommer lokalytan ökas, bl a med tillbyggnader/ökade ytor på förskolor (bl a Parkhagen och Prästgården). Ytterligare ökning av fastighetsbeståndet för flyktingboenden är dessutom aktuellt under året. Gällande underhållsbudgeten används i nuläget en stor del av budgeten till akut underhåll, i kombination med beslutade besparingar är det även här svårt att minska kostnaderna till en nivå enligt budget. Större underhållsarbeten till en summa om 1,6 mnkr som var planerade att utföras under 2015 har fått skjutas på framtiden, bl a takarbeten på Solbacken och gymnasiet, samt målnings- och asfalteringsarbeten på skolor och förskolor. Omsorgs- och lärandesektionen köper verksamhetsstöd av tekniska sektionen, under 2014 gjordes en avstämning av antalet timmar som verkligen utförs jämfört med debiterad kostnad. Det visade sig då att antalet utförda timmar var väsentligt högre. Tekniska sektionen kommer därför under 2016 att se över hur denna situation kan lösas, antingen genom att kostnad för utförd tid debiteras, alternativt att minska verksamhetsstödet till en nivå som motsvarar intäkten. Arbetet med åtgärder som framkom i simhallsutredningen kommer att startas under 2016, bl a kommer styrdokument att tas fram. Mindre åtgärder utfördes redan under 2015, bl a utökades cafeterians öppettider och utbud, och möblerna i cafeterian byttes ut. GATA/PARK I verksamhetsområdet ingår följande: Drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt gatubelysning. Skötsel och drift av kommunens parker, grönytor, naturområden och allmänna lekplatser samt badplatser. Skötsel av kommunens skogar. Tillhandahållande av poolbilar för kommunens anställda samt transporter av gods inom den kommunala verksamheten, transport av kyld mat till ordinärt boende, inköp av fordon. Exploateringsfastigheter Ekonomiskt resultat Sammanlagt uppvisar verksamheten ett mindre överskott, 0,1 mnkr. Personalkostnaderna har blivit lägre än budgeterat då en planerad tjänst som samordnare inte tillsattes förrän i slutet av året. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 5,6 6,2 6,5 Kostnader -20,3-21,0-22,5 -varav personalkostnader -5,7-6,3-5,6 Verksamhetens resultat -14,7-14,8-16,0 Budgetanslag 14,8 14,8 15,7 RESULTAT 0,1 0,0-0,3 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Gator (km) 91 91 91 GC-vägar (km) 64 63,5 63,5 Vinterväghållning kostnad/km 8 410 7 119 9 263 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 53

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Tranemo kommun beviljades bidrag från Västtrafik för att förbättra bussterminalerna i Dalstorp och Nittorp med tillgänglighetsanpassning vilket genomfördes under hösten. Samarbetet mellan Tranemo kommun och trafikverket angående gång- och cykelvägarna i 10-milaprojektet fortsatte under 2015. Under året startades arbetet med att bygga gc-vägar vid Storgatan i Limmared och Storgatan i Grimsås. Under 2016 sker byggstart av gc-väg utefter Limmaredsvägen i Tranemo. I samarbetet med Trafikverket har även ingått iordningställande av gc-väg längs Tennisvägen i Tranemo samt mittrefug på Brogatan vid Tranängskolan för att skapa en säker busshållplats för avoch påstigning för skoleleverna. Under året har anläggningspersonalen lagt nya va-ledningar på Åsgatan och Furugatan i Limmared. I Grimsås har ny beläggning lagts på Idrottsgatan, samtidigt har belysningsstolparna av trä bytts ut. Här har också på den första anläggningen i kommunen installerats LED-belysning, gensvaret från invånarna i Grimsås har varit positivt. I början av året tog Thormans Entreprenad AB över parkskötseln i kommunen, arbetet med att starta upp samt följa upp entreprenaden har prioriterats. I och med att kostenheten började att i egen regi tillaga kyld mat till ordinärt boende fick transportenheten i uppdrag att ansvara för transporten av maten till kund. Fr o m november är transporterna igång i full skala. Ny skogsbruksplan är på gång, ett utkast har presenterats. Skogsstyrelsen har gett tillstånd för att starta avverkning i Grimsås som tidigare stoppats i avvaktan på skogsbruksplanen. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Besparingen i budget 2016 kan medföra en något försämrad standard på kommunala gator i kommunen. Större åtgärder på gatorna kommer att koncentreras till de områden där VA-ledningarna renoveras, Dammgatan i Limmared samt Limmaredsvägen i Tranemo. Tillgänglighetsanpassningen av bussterminaler beräknas fortsätta under 2016, Tranemo kommun har sökt medfinansieringsbidrag av Västtrafik för åtgärder på busshållplatsen i Länghem. Projektering av åtgärder på Tåstarpsgatan i Tranemo har gjorts i samarbete med Trafikverket i syfte att minska hastigheten. Dessa åtgärder kommer att genomföras under 2016. Kommunens fordonspark har under de senaste åren utökats, och det finns behov av en samordningstjänst för att hantera denna. Möjligheten att tillsätta en ny tjänst undersöks därför, i tjänsten planeras att ingå fordonsansvar samt att vara reservchaufför för transport av kyld mat. I Länghem kommer en ny lekplats att byggas vid Bokvägen i samband med att Champinjonvägens lekplats avvecklas. Även Ekvägens lekplats ska avvecklas på sikt. FJÄRRVÄRME/FIBER Fjärrvärmeverksamheten ska ombesörja leverans av fjärrvärme till samtliga kontrakterade kunder. Verksamheten ska lägga fiber i och mellan kommunens orter på uppdrag av kommunens sektioner. Ekonomiskt resultat Fjärrvärmeverksamheten redovisar för 2015 ett överskott på 0,4 mnkr. Bränsleindexet vilket till viss del styr priset för inköpt värme har sänkts under året vilket medfört lägre kostnader. En stor mängd värme har kunnat köpas från Ardagh vilket innebär ett lägre pris/mwh. Totalt har försäljningen av värme varit 3,5% högre än 2014. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 23,9 25,9 22,7 Kostnader -23,5-25,9-22,6 -varav personalkostnader -2,4-2,5-2,1 Verksamhetens resultat 0,4 0,0 0,1 Budgetanslag 0 0 0 RESULTAT 0,4 0,0 0,1 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Antal centraler 710 705 704 Köpt värme (MWh) 42 573 41 311 46 700 Såld värme (MWh) 34 635 33 476 38 847 Värmeförlust % 18,6 19 16,8 54 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser Årets verksamhet Under året har 7 nya anslutningar av privatkunder tillkommit, 5 st i Dalstorp och 2 st i Tranemo. 2 kommunala anslutningar har försvunnit; Samhall och Lövstagatan 2. För att klara värmeförsörjningen till hela Parkhagens förskola i Limmared efter pågående tillbyggnad har en förstärkningsledning lagts. Åtgärder i form av styrkommunikation för att driftsäkra mellan Tranemo och Limmared har utförts under året. Fr o m halvårsskiftet 2015 faktureras fjärrvärmen månadsvis under perioden oktober-mars och resterande del av året kvartalsvis. Det har inte uppstått några avbrott i fjärrvärmeleveransen till kund under 2015. Tranemo Kommun har under flera år nyttjat företaget Quadracom Networks AB:s fiberinfrastruktur i Tranemo Kommun. Då Quadracoms tekniska plattform inte klarade kraven på höga bandbredder och flera tjänster, och då det finns alternativ från andra leverantörer, hade Quadracom för avsikt att avveckla plattformen. Efter förhandlingar togs beslut om att Quadracom kostnadsfritt skulle överlåta delar av infrastrukturen till kommunen fr o m 2016-01-01. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Under 2016 fortsätter arbetet med att byta ut fjärrvärmemätare, totalt har 335 mätare bytts och 180 planeras att bytas under 2016. För att få en jämn fördelning mellan kommande mätarbyten måste bytet fördelas under ett antal år, totalt återstår 365 mätare. Priset på inköpt värme kommer att sänkas även under 2016 då bränsleprisindex fortsatt att sjunka. Mängden värme som kan köpas från Ardagh förväntas sjunka då företaget kommer att ha behov av mer värme internt då de anslutit fler byggnader. Som en följd av sänkningen av internräntan 2016 har taxan till kund sänkts med 30:-/MWh. För industrikunder blir sänkningen 18:-/MWh då reduktionen på koldioxidskatt sänktes från 40% till 20% till 2016 (motsvarande 12:-/MWh). RESULTATRÄKNING (mnkr) Not 2015 2014 Intäkter Brukningsavgifter 1 24,0 22,9 Summa intäkter 24,0 22,9 Kostnader Kostnader 2-16,6-15,8 Interna kostnader inom koncernen 3-1,2-1,3 Avskrivningar -2,9-2,8 Summa kostnader -20,6-20,0 Verksamhetens nettokostnad 3,3 2,9 Finansiella kostnader Intern ränta -2,9-2,8 UTFALL 0,4 0,1 Kommunbidrag 0,0 0,0 RESULTAT 0,4 0,1 BALANSRÄKNING (mnkr) Not 151231 141231 Materiella anläggningstillgångar 4 61,2 63,6 Totala anläggningstillgångar 61,2 63,6 Fordringar Kundfordringar 3,9 7,0 Totala fordringar 3,9 7,0 SUMMA TILLGÅNGAR 65,2 70,6 Eget kapital Ackumulerat resultat 5 0,0 5,0 Avsättningar Pensioner 1,4 1,5 Totala avsättningar 1,4 1,5 Långfristiga skulder Avräkning kommunen 61,2 60,2 Totala långfristiga skulder 61,2 60,2 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2,6 4,0 Totala kortfristiga skulder 2,6 4,0 NOTER (mnkr) 2015 2014 Not 1 Intäkter Externa brukningsavgifter 18,8 13,9 Kommunen 4,4 4,3 Tranemobostäder AB 0,0 4,4 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Övriga externa intäkter 0,5 0,2 Övriga interna intäkter 0,2 0,2 Summa intäkter 23,9 22,9 Not 2 Kostnader Driftkostnader -13,9-13,9 Underhållskostnader -1,1-0,8 Personalkostnader* -1,6-1,1 Summa kostnader -16,6-15,8 Not 3 Administrationskostnader Tekniska sektionen -0,8-1,0 Central administration -0,3-0,3 Summa administrationskostnader -1,1-1,3 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 63,6 66,3 Justerat ingånde värde 0,0-0,1 Årets anskaffningar 0,5 0,2 Årets avskrivningar -2,9-2,8 Nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 61,2 63,6 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 93,6 93,0 Ackumulerade avskrivningar -32,3-29,4 61,2 63,6 Utgående bokfört värde Verksamhetsanläggningar 60,7 63,2 Inventarier, fordon, mätare etc 0,6 0,5 61,2 63,6 Not 5 Eget kapital Tidigare års resultat 5,0 4,9 Årets resultat 0,0 0,1 Utgående eget kapital 5,0 5,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 65,2 70,6 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 55

verksamhetsberättelser VATTEN OCH AVLOPP VA-verksamheten ska leverera dricksvatten, avleda spill- och dagvatten samt rena spillvatten på ett kvalitets- och miljömässigt bra sätt. På verksamheten åligger även skydd av vattentäkter samt hantering av slam. Ekonomiskt resultat Resultatet för VA-verksamheten är ett överskott på 1,1 mnkr. Intäkterna har blivit ca 1,2 mnkr högre än budgeterat då försåld volym vatten ökat med ca 35 000 kbm i jämförelse med 2014. Kostnaderna för underhåll av VA-ledningar samt drift och underhåll av reningsverk har blivit något dyrare än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat då en tjänst som drifttekniker tillsattes senare än beräknat. Årets överskott förs till VA-verksamhetens resultatfond, vilket innebär att det ackumulerade resultatet uppgår till ett överskott på 1,2 mnkr. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 26,5 25,3 25,5 Kostnader -25,8-25,7-25,5 -varav personalkostnader -4,3-4,7-4,5 Verksamhetens resultat 0,7-0,4 0,0 Budgetanslag 0,4 0,4 0,4 RESULTAT 1,1 0,0 0,4 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Tillverkade kbm vatten 865 000 830 000 876 000 Debiterade kbm vatten 551 000 523 000 533 000 Förlustprocent 36 37 39 Årets verksamhet Ledningsnätet är i stort behov av reinvesteringar, under 2015 renoverades ledningar bl a på Åsgatan i Limmared. Intill Byvägen i Ambjörnarp uppstod en vattenläcka, ledningen var i så dåligt skick att en ny ledning fick läggas. Under en period fick vattnet kloreras. Skillnaden mellan tillverkad och debiterad mängd vatten fortsätter att minska, förlusten uppgick under 2015 till 36%, motsvarande 314 000 kbm. Under 2012 var förlusten 43% motsvarande 391 000 kbm. Arbetet med att ta fram en ny VA-taxa har pågått under året, den nya taxan beräknas kunna gälla fr o m halvårsskiftet 2016. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Åtgärder på ledningsnätet i Limmared, bl a på Dammgatan, kommer att fortsätta. Ledningsnätet i Grimsås ska undersökas under 2016. Sjötofta och Uddebo högreservoarer har genomgått yttre renovering, på tur står sedan Länghem och Dalstorp högreservoarer. Den ökande nederbörden kan medföra ett ökat färgtal i vattenverken, i Dalstorps vattenverk syns detta. I nuläget fungerar reningsprocessen så att vattnet är tjänligt, men åtgärder måste utföras för att säkerställa att ytterligare ökning av färgtalen kan hanteras. Nödvattenplan för kommunen har tagits fram, nu återstår bl a att teckna avtal med entreprenörer för att säkerställa de behov som framkommit. Arbetet med vattenskyddsområden pågår och beräknas färdigställas under 2016. Länsstyrelsen är remissinstans för samtliga vattenskyddsområden, kommunfullmäktige fattar beslut förutom för Grimsås där länsstyrelsen fattar beslutet då vattenskyddsområdet ligger i två kommuner och två län. 56 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser RESULTATRÄKNING (mnkr) Not 2015 2014 Intäkter Brukningsavgifter 1 26,5 25,5 Summa intäkter 26,5 25,5 Kostnader Kostnader 2-14,4-14,0 Interna kostnader inom koncernen 3-1,8-1,9 Avskrivningar -4,8-4,8 Summa kostnader -21,0-20,7 Verksamhetens nettokostnad 5,5 4,8 Finansiella kostnader Intern ränta -4,8-4,7 0,0 0,0 UTFALL 0,7 0,0 Kommunbidrag 0,4 0,4 RESULTAT 1,1 0,4 Avsättning till VA-fond -1,1-0,4 Resultat efter avsättning 0,0 0,0 NOTER (mnkr) 2015 2014 Not 1 Intäkter Externa brukningsavgifter 21,7 21,4 Kommunen 1,4 1,4 Tranemobostäder AB 2,9 2,3 Tranemo Utvecklings AB 0,0 0,0 Övriga externa intäkter 0,0 0,1 Övriga interna intäkter 0,5 0,2 Summa intäkter 26,5 25,5 Not 2 Kostnader Driftkostnader -6,2-6,2 Underhållskostnader -3,3-3,2 Personalkostnader -4,9-4,6 Summa kostnader -14,4-14,0 Not 3 Administrationskostnader Tekniska sektionen -1,4-1,5 Central administration -0,5-0,5 Summa administrationskostnader -1,8-1,9 BALANSRÄKNING (mnkr) Not 151231 141231 Materiella anläggningstillgångar 4 106,0 106,8 Totala anläggningstillgångar 106,0 106,8 Fordringar Kundfordringar 4,6 4,2 Totala fordringar 4,6 4,2 SUMMA TILLGÅNGAR 110,7 111,1 Eget kapital Ackumulerat resultat 5 1,2 0,1 Avsättningar Pensioner 3,7 3,9 Totala avsättningar 3,7 3,9 Långfristiga skulder Avräkning kommunen 104,1 105,6 Totala långfristiga skulder 104,1 105,6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1,6 1,5 Totala kortfristiga skulder 1,6 1,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 110,7 111,1 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 106,8 103,0 Justering av ingående bokf värde 0,0 0,0 Årets anskaffningar 4,0 8,7 Årets avskrivningar -4,8-4,8 Nedskrivningar 0,0 0,0 Överfört till omsättningstillgångar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 106,0 106,8 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 173,3 169,4 Ackumulerade avskrivningar -67,2-62,5 106,0 106,8 Utgående bokfört värde VA-nät 47,6 47,2 VA-verk, byggnader 25,2 26,1 Pumpstationer 32,0 33,3 Pågående investering 0,6 0,0 Inventarier, fordon, mätare etc 0,6 0,3 106,0 106,8 Not 5 Eget kapital Tidigare års resultat 0,1-0,3 Årets resultat 1,1 0,4 Utgående eget kapital 1,2 0,1 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 57

verksamhetsberättelser RENHÅLLNING Renhållningsverksamheten ska ombesörja omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, drift och skötsel av återvinningscentral samt omhändertagande av slam från enskilda avlopp. Ekonomiskt resultat Resultatet för renhållningsverksamheten är ett överskott på 0,6 mnkr. Intäkterna för slamsugning samt försäljning av skrot blev något högre än budgeterat, totalt ca 0,15 mnkr. Framtagandet av avfallsplan har blivit senarelagt varför budgeterade konsultkostnader inte uppstått under 2015. Returhuset på återvinningscentralen har genererat intäkter samtidigt som mängden avfall för omhändertagande minskat något. Årets överskott förs till renhållningsverksamhetens resultatfond, vilket innebär att det ackumulerade överskottet uppgår till 1,9 mnkr. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Intäkter 13,5 13,6 13,2 Kostnader -12,9-13,6-12,8 -varav personalkostnader -2,6-2,9-2,3 Verksamhetens resultat 0,6 0,0 0,4 Budgetanslag 0 0 0 RESULTAT 0,6 0,0 0,4 Verksamhetsmått och nyckeltal Nyckeltal 2015 2014 2013 Hämtning var 14:e dag, antal abon 1 544 1 567 1 570 Hämtning var 4:e vecka, antal abon 2 604 2 578 2 520 Hämtning var 8:e vecka, antal abon 542 532 522 Årets verksamhet Under våren startades det s k Returhuset upp på återvinningscentralen, med mottot Du skänker, Vi fixar, Någon köper. Syftet är att minska mängden avfalll och ta tillvara på saker genom återanvändning. Intäkterna går tillbaka till renhållningen och används till miljö- och informationssatsningar. Arbetet med hur den framtida avfallshanteringen ska se ut har startats upp, bl a har studiebesök gjorts under våren för att se för- och nackdelar med olika hämtningsalternativ. De modeller som är aktuella är två fyrfackskärl alternativt två kärl varav ett för matavfall och ett för brännbart restavfall. För att kunna ta ett väl genomtänkt beslut angående förändring av hämtningssystemet krävs ett längre tidsperspektiv. Nuvarande entreprenad gäller till maj 2016, med anledning av detta har en ny ettårig upphandling med möjlighet till förlängning 1-12 månader gjorts gemensamt med Svenljunga kommun. Verksamheten har fått i uppdrag att utreda för- och nackdelar, investeringskostnader, servicegrad, taxa m m för de olika alternativen. En viktig faktor i arbetet är den pågående utredningen angående det kommunala insamlingsansvaret för förpackningar och hur detta ska fungera i praktiken bland annat beträffande ersättningsnivåer. Utredningen ska vara klar 2016-03-31. Samarbetet med Sjuhäradsgruppen fortsätter, flera möten har ägt rum där man bland annat diskuterat gemensamma informationssatsningar, gemensamma upphandlingar i framtiden m m. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Under 2016 kommer en samrådsgrupp med tjänstemän att bildas för att ta fram en ny avfallsplan inklusive renhållningsföreskrifter. Arbetet är omfattande och en tidplan har upprättats. I arbetet ingår även att göra en miljökonsekvensbeskrivning som bland annat ska ligga till grund för framtida val av hämtningsalternativ. Tjänstemän och politiker ska under våren åka på studiebesök på Kretsloppsparken i Göteborg, detta för att se hur återvinningsverksamheten fungerar i större skala med försäljning av saker som egentigen skulle kastats som avfall. Verksamheten bedriver även café och egen verkstad. Kapitalkostnaderna kommer att minska med anledning av sänkningen av internräntan. Detta medför i sin tur att taxan 2016 sänks motsvarande. Det ackumulerade överskottet uppgår efter 2015 års resultat till 1,9 mnkr. Dessa medel bör användas för att täcka ökade kostnader för t ex inköp av kärl vid övergång till nytt hämtningssystem. RESULTATRÄKNING, mnkr 2015 2014 Intäkter Avgifter 11,5 11,3 Övrigt 2 1,9 Summa intäkter 13,5 13,2 Kostnader Drift och underhåll -9,4-10 Personalkostnader -2,3-1,6 Skatt på deponerat avfall 0 0 Avsättning till sluttäckning 0 0 Summa kostnader -11,7-11,6 2015 2014 Resultat före kapitalkostnader 1,8 1,6 Kapitalkostnader -1,2-1,2 UTFALL 0,6 0,4 Kommunbidrag 0 0 RESULTAT 0,6 0,4 Avgår avsättning till renhållningsfond 0,6 0,4 Resultat efter avsättning 0 0 Ackumulerat resultat 1,9 1,3 Kostnadstäckning (%) 105 103 58 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser SAMVERKANSNÄMNDER MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Ulricehamn och Tranemo kommun har sedan september 2013 en gemensam miljö- och byggnämnd. Miljö- och byggenheten arbetar aktivt med att säkerställa en rättssäker och effektiv myndighetsutövning med kunden i fokus. Särskilt har arbetet med att upprätta rutiner och se över ärendeprocesser prioriterats under 2015. Under året har kommunen beslutat att ändra organisationen för samverkan inom miljö och bygg. Miljö- och byggenheten har delats upp i två enheter med varsin enhetschef från och med 2016-01-01. Målsättningen med den nya organisationen är att förbättra ärendeprocesser, uppnå en högre måluppfyllelse samtidigt som att arbetsmiljön förbättras inom miljö och bygg. Ekonomiskt resultat Miljö- och byggenhetens överskott 2015 beror främst på vakanta tjänster på enheten, vilket avspeglas under personalkostnaderna. Enheten har även ett överskott 2015 på intäktssidan, vilket främst beror på den ökade ärendemängden och en översyn kring debiteringen. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Intäkter 10,5 9,8 Kostnader -15,1-16,1 -varav personalkostnader -12,5-14,0 Verksamhetens resultat -4,6-6,3 Budgetanslag 6,3 6,3 RESULTAT 1,7 0,0 Personal Antal årsarbetare 23,46 Sjukfrånvaro i % totalt 9,8% Långtid (mer än 59 dagar) 6,2% Årets verksamhet Miljö- och byggenheten har sett stora framsteg kopplat till den samverkan som genomfördes i september 2013 med Tranemo kommun. Vi har nu en mindre sårbar organisation med större förutsättningar att arbeta professionellt och effektivt, vilket bland annat ger resultat på våra handläggningstider och i vår myndighetsutövning i övrigt. Miljö- och byggenheten följer i stort den verksamhetsplan som är antagen. De avvikelser som finns beror i huvudsak på vakanser. Dessa vakanser har uppstått på grund av sjukfrånvaro och personalomsättning. Sjukfrånvaron på Miljö- och byggenheten är hög och personalomsättningen har varit stor under hela året, men med ett högre antal arbetade timmar vid årets utgång. Arbetsgivaren har arbetat aktivt med åtgärder utifrån de resurser som är tilldelade. Det kan även konstateras att mängden registrerade ärenden har ökat med 30 % på bygg under året jämfört med föregående år (från 509 till 662) och 31 % på miljö (från 1603 till 2107). ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 59

verksamhetsberättelser ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svenljunga kommun och Tranemo kommun har sedan maj 2015 en gemensam arbetsmarknadsenhet. Svenljunga är värdkommun för enheten. Arbetsmarknadsenheten arbetar mot personer som skall gå till egen försörjning/eget arbete/studier i samarbete med arbetsförmedling, individoch familjeomsorg, försäkringskassan, skolan, samordningsförbundet, närhälsan, näringslivet, föreningar och frivilligverksamhet. Arbetsmarknadsenheten är en verksamhet som fungerar som en stödfunktion gentemot den kommunala verksamheten då det gäller praktik och anställningar genom bidrag som slussas via arbetsförmedlingen till den kommunala organisationen. Ekonomiskt resultat Budgetöverskottet beror på vakanta tjänster samt ett bidrag som inte var budgeterat. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Intäkter - - Kostnader -6,3-7,2 -varav personalkostnader Verksamhetens resultat -6,3-7,2 Budgetanslag 7,2 7,2 RESULTAT 0,9 0,0 Personal Antal årsarbetare 23,46 Sjukfrånvaro i % totalt 9,8% Långtid (mer än 59 dagar) 6,2% Årets verksamhet Arbetsmarknadsenhetens viktigaste uppgift under 2015 har varit att arbeta aktivt med värdegrundsarbete för att få en ökad samsyn i vårt arbetssätt med deltagare för att de ska komma snabbare till en egen försörjning. Enheten har jobbat med struktur för att använda kompetenserna på enheten i syfte att möta deltagarna på bästa sätt efter deras behov. Jobbcentrum har startats i båda kommunerna. Inriktningen på arbetsuppgifter har förändrats på f d Byggstenen i Tranemo som numera heter Ny kraft. Secondhand butiken har lagts ned och deltagarna har fått andra uppgifter. Café Gudagott har startats på Gudarpsgården i Tranemo. Tre nya projekt har startats upp, DUA (för unga i arbete), Startskottet (för unga med psykisk ohälsa) samt POINT (för personer med funktionsnedsättning). Samverkan har också startats upp med Tranemo vårdcentral där arbetsterapeuten på Ny Kraft är med på rehabmöten varannan vecka för att hitta vägar till samarbete runt deltagarna. Framtiden/Åtgärder för fortsatt utveckling Genom sammanslagningen av de båda kommunernas enheter har det skapats ett större utbud av verksamheter samt mer meningsfulla arbetsuppgifter för deltagarna. Arbetsmarknadsenheten har sett att de deltagare som kommer till enheten står långt från arbetsmarknaden. Detta gör att enheten måste arbeta mer individuellt med varje deltagare och med anpassad coachning. 60 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

verksamhetsberättelser IT-NÄMNDEN Ulricehamn och Tranemo kommun har sedan 2010 en gemensam IT-enhet. IT-enheten är lokaliserad till Ulricehamns kommun och Ulricehamn är värdkommun. IT-enheten är en resultatenhet, vilket innebär att de kostnader enheten har ska faktureras ut till de båda kommunernas verksamheter. Kommunernas verksamheter är beställare av varor och tjänster från IT-enheten och köper support och hyr datorer och applikationer från IT-enheten enligt en prislista. Ekonomiskt resultat Verksamheterna har under året ökat på sin andel hyrda produkter från It i form av ökat antal accesspunkter för det trådlösa nätet och att antalet datorer, främst inom skolan, ökat i och med satsningen på 1-1 till fler elever. It:s intäkter har därmed ökat. It har under året ökat på sin egen hyrda utrustning då stora delar av den tekniska infrastrukturen bytts ut. Detta innebär en ökad kostnad som i rådande kostnadsmodell inte fördelas ut till verksamheten. Entreprenad och köp av tjänster har blivit ett överskott då konsulter inte har använts i den mängd som budgeterades. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Intäkter 32,5 28,7 Kostnader -31,7-28,6 -varav personalkostnader -7,2-7,3 Verksamhetens resultat 0,8 0,1 Budgetanslag 0,1 0,1 RESULTAT 0,7 0,0 Personal Antal årsarbetare 14,67 Sjukfrånvaro i % totalt 3,1% Långtid (mer än 59 dagar) 0,5% Årets verksamhet Under våren byttes de båda kommunernas lagringslösning ut och växelbyte i Tranemo genomfördes under maj månad. En uppgradering av e-post version har gjorts. Organisatoriskt gjordes en förändring den 1 juni då förra IT-chefen blev Itstrateg för båda kommunerna och internrekrytering gjordes av ny IT-chef. Denna omorganisation ingår i den översyn av IT-samarbetet mellan Ulricehamn och Tranemo som ha genomförts under året. Ett nytt samverkansavtal och en ny organisation av samarbetet har beslutats liksom en ny kostnadsfördelning mellan kommunerna. Det nya samverkansavtalet gäller från januari 2016. PERSONALNÄMNDEN Tranemo och Svenljunga kommuner har sedan 2013 ett samarbete på personalsidan med gemensam personalfunktion. Tranemo är värdkommun. Ekonomiskt resultat Budgetöverskottet består av lägre personalkostnader. Under första halvåret 2015 fanns det några vakanta tjänster. I slutet på året är alla tjänster bemannade. Ekonomiskt resultat Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Intäkter 0,4 0,4 Kostnader -8,7-9,2 -varav personalkostnader -6,6-7,0 Verksamhetens resultat -8,3-8,8 Budgetanslag 8,8 8,8 RESULTAT 0,5 0,0 Årets verksamhet Personalfunktionen har under året påbörjat och genomfört en rad projekt. Lönepolicy och arbetsmiljöpolicy har tagits fram och beslutats i kommunfullmäktige. Funktionen har arbetat med att förstärka stödet till kommunens chefer, mallar och normer för medarbetarsamtal och lönesamtal har tagits fram. Personalfrämjande åtgärder har funktionen också arbetat med och kommunens satsning på friskvård har förnyats, bl a har en satsning på viktväktargrupper genomförts med många deltagare. ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 61

finansiella rapporter RESULTATRÄKNING, Mnkr Not Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2015 2014 2015 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1,11 222,7 206,3 144,9 178,3 162,1 Verksamhetens kostnader 1,11-752,4-718,0-698,1-720,6-687,5 Avskrivningar 12-44,5-41,6-36,0-37,6-33,7 Verksamhetens nettokostnader -574,2-553,3-589,1-579,9-559,1 Skatteintäkter 13 458,9 433,0 462,6 458,9 433,0 Generella statsbidrag 13 147,3 144,3 139,6 147,3 144,3 Finansiella intäkter 2,14 0,2 0,8 2,3 1,7 2,4 Finansiella kostnader 2,14-7,2-9,1-6,9-5,0-6,1 Årets resultat 25,0 15,7 8,4 23,0 14,5 KASSAFLÖDESANALYS, Mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1,11 222,7 206,3 178,3 162,1 Verksamhetens kostnader 1,11-752,4-718,0-720,6-687,5 Skatter, generella statsbidrag 13 606,2 577,3 606,2 577,3 Finansiella intäkter 2,14 0,2 0,8 1,7 2,4 Finansiella kostnader 2,14-7,2-9,1-5,0-6,1 Ej kassaflödespåverkande poster 3,15-7,1-12,1-7,3-12,6 Justering rörelsekapital 4,16 22,2 7,4 12,4 10,9 Kassaflöde löpande verksamheten 84,6 52,6 65,7 46,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av värdepapper 17-7,0 0,0-7,0 0,0 Avyttrade värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringar, maskiner och inventarier 5,18-9,3-4,7-9,0-4,5 Avyttrade maskiner och inventarier 6,19 0,3 0,2 0,1 0,1 Investeringar, fastigheter och anläggningar 5,18-103,0-45,6-91,2-41,1 Avyttrade fastigheter och anläggningar 6,19 1,3 2,8 0,8 2,0 Investeringsbidrag 0,2 0,5 0,2 0,5 Kassaflöde investeringsverksamheten -117,4-46,8-106,0-43,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning 20 0,0-8,3 0,0-8,3 Återbetald utlåning 20 0,0 7,7 2,5 10,0 Upplåning 21 30,0 55,0 30,0 55,0 Amortering 21-35,0-55,0-30,0-55,0 Kassaflöde finansieringsverksamheten -5,0-0,6 2,5 1,7 Årets kassaflöde -37,9 5,2-37,9 5,2 Likvida medel vid årets början 84,9 79,7 84,9 79,7 Likvida medel vid årets slut 47,0 84,9 47,0 84,9 Förändring av likvida medel efter justering för jämförelsestörande poster -37,9 5,2-37,9 5,2 62 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

finansiella rapporter BALANSRÄKNING, Mnkr Not Koncernen Kommunen TILLGÅNGAR 151231 141231 151231 141231 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 22 887,4 824,7 674,5 616,8 Maskiner och inventarier 23 25,4 21,2 24,9 20,6 Summa 912,8 845,9 699,4 637,4 Finansiella anläggningstillgångar 7,24 19,0 12,1 71,1 66,6 Summa anläggningstillgångar 931,8 858,0 770,5 704,0 Omsättningstillgångar Förråd m m 25 13,3 13,6 12,9 13,2 Fordringar 26 53,9 48,8 53,9 49,0 Kassa och bank 27 47,0 84,9 47,0 84,9 Summa omsättningstillgångar 8 114,2 147,3 113,8 147,1 Summa tillgångar 1 046,0 1 005,3 884,3 851,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, 28 178,0 153,0 166,4 143,4 därav årets resultat 25,0 15,7 23,0 14,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner 29 309,4 316,7 308,3 315,6 Andra avsättningar 9,30 2,5 2,0 0,0 0,0 Summa 311,9 318,7 308,3 315,6 Skulder Långfristiga skulder 10,31 376,4 381,2 231,4 231,2 Kortfristiga skulder 10,32 179,7 152,4 178,2 160,9 Summa 556,1 533,6 409,6 392,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 046,0 1 005,3 884,3 851,1 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser, panter och därmed jämförliga säkerheter 33 0,2 0,4 145,2 150,4 Övriga ansvarsförbindelser 34 10,8 10,9 10,8 10,9 Summa 11,0 11,3 156,0 161,3 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 63

finansiella rapporter NOTER, Mnkr Koncernen 2015 2014 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Eliminering koncerninterna intäkter -9,5-8,1 koncerninterna kostnader 9,5 8,1 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Eliminering av koncerninterna finansiella intäkter -1,6-1,9 av koncerninterna finansiella kostnader 1,6 1,9 Elimineringsdifferens 0,0 0,0 Not 3 Ej kassaflödespåverkande poster Tranemo kommun -7,3-12,6 Tranemobostäder AB 0,2 0,5 Summa -7,1-12,1 Not 4 Justering av rörelsekapitalets förändring Tranemo kommun 12,4 10,2 Tranemobostäder AB 10,5 1,2 Tranemo Utvecklings AB -0,6-3,9 Summa 22,2 7,4 Not 5 Investeringar Maskiner och inventarier Tranemo kommun -9,0-4,5 Tranemobostäder AB -0,2-0,2 Summa -9,3-4,7 Fastigheter och anläggningar Tranemo kommun -91,2-41,1 Tranemobostäder AB -11,8-4,4 Summa -103,0-45,6 Not 6 Avyttrade maskiner och inventarier Tranemo kommun 0,1 0,1 Tranemobostäder 0,2 0,1 Summa 0,3 0,2 Avyttrade fastigheter och anläggningar Tranemo kommun 0,8 2,0 Tranemobostäder AB 0,5 0,8 Summa 1,3 2,8 Koncernen 2015 2014 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Tranemo kommun 71,1 66,6 Tranemobostäder AB 0,1 0,1 Eliminering av koncerninterna poster Långfristiga skulder -41,2-43,7 Aktiekapital -11,0-11,0 Summa finansiella anl tillg 19,0 12,1 Not 8 Omsättningstillgångar Tranemo kommun 113,8 147,0 Tranemobostäder AB 10,9 17,5 Tranemo Utvecklings AB 3,8 3,2 Eliminering av koncerninterna poster Kommunen kortfristiga fordringar -2,7-2,2 Tranemobostäder AB -9,8-15,5 Tranemo Utvecklings AB -1,8-2,8 Summa omsättningstillg 114,2 147,3 Not 9 Andra avsättningar Tranemobostäder uppskjuten skatt 2,5 2,0 Summa andra avsättningar 2,5 2,0 Not 10 Skulder Långfristiga skulder Kommunen 231,4 231,2 Tranemobostäder AB 145,0 150,0 Tranemo Utvecklings AB 41,2 43,7 Eliminering av koncerninterna poster Tranemo Utvecklings AB -41,2-43,7 Summa långfr skulder 376,4 381,2 Kortfristiga skulder Kommunen 178,2 160,9 Tranemobostäder AB 15,1 11,3 Tranemo Utvecklings AB 0,7 0,7 Eliminering av koncerninterna poster Kommunen -11,6-18,3 Tranemobostäder AB -2,7-2,2 Summa kortfr skulder 179,7 152,4 Summa skulder 556,1 533,6 64 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

finansiella rapporter Kommunen 2015 2014 Not 11 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Nämndrelaterade intäkter 208,0 218,9 Avgår interna intäkter -35,5-58,9 Övriga intäkter 5,7 2,1 Summa intäkter 178,3 162,1 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader -819,8-815,7 Därav personalkostnader -461,7 439,4 Avgår interna kostnader 35,5 58,9 Avgår kapitalkostnader 64,0 61,8 Löneskatt på utbetalda pensioner -6,9-6,4 Löneskatt avsättn pensioner 98- -0,2-0,2 Löneskatt avsättn pensioner -97 1,8 2,5 Pensionsförs lösn för kompl ålderspension -0,5-0,4 Förändring pensionsavsättn 98- -1,0-1,0 Förändring pensionsavsättn -97 7,3 10,3 Pensionsutbetalningar -11,3-10,9 Avgiftsbestämd ålderspension (Individuell del) -15,9-14,9 Kalkyl kompl pension (PO) 27,3 27,8 Övr verksamhetskostnader -0,9 0,7 Summa kostnader -720,6-687,5 Jämförelsestörande poster Årets resultat enligt resultaträkning 23,0-14,5 Nedskrivning fastigheter 2,9 0,0 Återbetalning från AFA -5,0 0,0 Summa 20,9-14,5 Not 12 Avskrivningar/Nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -34,8-33,7 Nedskrivningar -2,9 0,0 Summa avskrivningar -37,6-33,7 Not 13 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt 459,3 434,2 Slutavräkning -0,9-1,3 Preliminär avräkning 0,5 0,1 458,9 433,0 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 104,8 97,1 Strukturbidrag 1,2 1,2 Regleringsbidrag -0,5 2,7 Kostnadsutjämning 16,5 18,5 Bidrag för LSS-utjämningen 3,8 4,9 Kommunal fastighetsavgift 19,4 19,9 Generella statsbidrag* 2,0 0,0 147,3 144,3 Summa skatter och statsbidrag 606,2 577,3 Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning -0,1-0,1 Preliminär avräkning 0,0 0,0 Summa -0,1-0,1 *Tillfälligt statsbidrag för maottagning av flyktingar, 14,5 mkr, har periodiserats med jämn fördelning fr o m december 2015 t o m december 2016, vilket innebär att 1,1 mkr har intäktsförts 2015. Redovisningen är i enlighet med RKR:s yttrande. Kommunen 2015 2014 Not 14 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,7 1,0 Räntor på långfristig utlåning 0,0 0,4 Räntebidrag 0,0 0,1 Kommunal borgen 0,9 0,9 Summa finansiella intäkter 1,7 2,4 Finansiella kostnader Kostnadsräntor lån -4,3-5,6 Ränta pensionsskuld -0,6-0,4 Övriga finansiella kostnader -0,1-0,1 Summa finansiella kostnader -5,0-6,1 Not 15 Ej kassaflödespåverkande poster Avsättning pensioner -7,3-11,2 Avsättning deponier 0,0-1,4 Summa justering -7,3-12,6 Not 16 Justering av rörelsekapitalets förändring Förråd, exploateringsfstgh mm 0,3-7,9 Fordringar -4,9 5,3 Kortfristiga skulder 17,0 15,0 Övrigt 0,0-1,5 Summa justering 12,4 10,9 Not 17 Inköp av värdepapper Kommuninvest medl insats -7,0 0,0 Summa inköp av värdepapper -7,0 0,0 Not 18 Investeringar Maskiner och inventarier -9,0-4,5 Fastigheter och anläggningar -91,2-41,1 Summa investeringar -100,2-45,6 Not 19 Avyttrade anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 0,1 0,1 Fastigheter och anläggningar 0,8 2,0 Summa avyttrade anläggningstillgångar 0,9 2,1 Not 20 Utlåning Tranemo Utvecklings AB 0,0-8,3 Summa utlåning 0,0 8,3 Återbetald utlåning Tranemo Utvecklings AB 2,5 10,0 Summa återbet utlåning 2,5 10,0 Not 21 Upplåning Reverslån Kommuninvest 30,0 55,0 Summa upplåning 30,0 55,0 Amortering Reverslån Kommuninvest -30,0-55,0 Summa amortering -30,0-55,0 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 65

finansiella rapporter Kommunen 2015 2014 Not 22 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 616,8 605,4 Nyanskaffningar 91,2 41,1 Årets avskrivningar -30,2-29,5 Årets nedskrivningar -2,9 0,0 Utrangering/försäljning -0,4-0,3 Utgående bokfört värde 674,5 616,8 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 1 152,7 1 067,4 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -478,1-450,6 674,5 616,8 Anskaffningsvärde Markreserv 22,7 22,1 Verksamhetsfastigheter 699,2 653,6 Fastigheter för affärsverksamhet 277,9 274,6 Publika fastigheter 79,8 74,5 Fastigheter för annan verksamhet 37,8 42,1 Övriga fastigheter 0,6 0,6 Pågående investeringar 34,8 0 1 152,7 1 067,4 Fr o m år 2015 särredovisas pågående investeringar. Ackumulerade avskrivningar/ nedskrivningar Markreserv -10,4-10,4 Verksamhetsfastigheter -315,5-293,3 Fastigheter för affärsverksamhet -102,6-94,3 Publika fastigheter -36,0-34,5 Fastigheter för annan verksamhet -13,7-18,1-478,1-450,6 Not 23 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 20,6 20,4 Nyanskaffningar 9,0 4,5 Årets avskrivningar -4,5-4,3 Utrangering/försäljning -0,2-0,1 Utgående bokfört värde 24,9 20,6 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 59,2 50,5 Ackumulerade avskrivningar -34,3-30,0 24,9 24,9 Not 24 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag 11,0 11,0 Aktier och andelar i övrigt* 8,2 1,2 Förlagsbevis Kommuninvest 2,4 2,4 Vidareutbildning barnskötare 0,0 0,0 Tranemo Utvecklings AB 41,2 43,7 Borås stad RV 27 8,3 8,3 Summa 71,1 66,6 *Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 2 989 tkr för Tranemo kommun. Utöver det betalade Tranemo kommun in en särskild insats om 6 958 tkr år 2015. Tranemo kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2015-12-31 till 10 476 tkr. Kommunen 2015 2014 Not 25 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Oljeförråd 0,1 0,1 Exploateringsfastigheter som ska avyttras 12,8 13,1 Summa 12,9 13,2 Not 26 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 14,5 18,5 Interimsfordringar (utgiftsförskott, inkomster) 26,1 7,4 Övriga kortfristiga fordringar 13,3 23,1 Summa kortfr fordringar 53,9 49,0 Not 27 Kassa och bank Bank 47,0 84,9 Summa kassa o bank 47,0 84,9 Not 28 Eget kapital Ingående eget kapital 143,4 129,0 Årets resultat 23,0 14,5 Utgående eget kapital 166,4 143,4 Anläggningskapital Anläggningstillgångar 770,5 704,0 Långfristiga skulder, avsättningar -539,7-546,7 Summa anläggningskapital 230,8 157,3 Rörelsekapital Omsättningstillgångar 113,8 147,0 Kortfristiga skulder -178,2-160,9 Summa rörelsekapital -64,4-13,9 Summa eget kapital 166,4 143,4 Not 29 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 315,6 326,8 Utbetalningar -11,5-10,9 Intjänade pensioner 3,3 2,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 4,6 2,7 Bromsen 0,0-1,0 Övriga poster -2,3-2,0 Förändring av löneskatt -1,4-2,2 Utgående avsättning 308,3 315,6 Aktualiseringsgrad 86% 82% Intjänat t o m 1997 - anställda 220,4 228,6 Visstidspension förtroendevalda 0,9 0,0 Förmånsbestämd ålderspension 19,6 18,2 PA-KL pensioner 3,7 4,1 Pensionsskuld till förtroendevalda (3 st) 2,7 2,6 Efterlevandepension 0,9 0,5 Pensionsavsättning 248,1 254,0 Särskild löneskatt 60,2 61,6 Pensionsavsättning inkl löneskatt 308,3 315,6 Årets avsättning 98-1,4 1,0 Avsättning löneskatt 98-0,3 0,2 Finansiell kostnad 98-0,0 0,4 Årets avsättning -97-7,3-10,3 Avsättning löneskatt -97-1,8-2,5-7,3-11,2 66 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

finansiella rapporter Kommunen 2015 2014 Not 30 Avsättning deponier Gudarp 0,0 0,0 Änglarp 0,0 0,0 0,0 0,0 Ingående avsättning 0,0 1,4 Årets avsättning 0,0 0,0 Utgifter under året 0,0-1,4 Utgående avsättning 0,0 0,0 Avsättningarna baserades på kostnadskalkyler som upprättades år 2000 för Gudarp och 2007 för Änglarp. Revidering av kostnadskalkylerna gjordes under år 2011. Beträffande Änglarp påbörjades sluttäckningen år 2010. För Änglarp har fonderats 300 tkr/år fr o m 2002, fr o m 2003 417 tkr, fr o m 2007 450 tkr, 2011 417 tkr och 2012 217 tkr. Sluttäckningarna har avslutats och fonderade medel har förbrukats. Not 31 Långfristiga skulder Låneskuld Ingående låneskuld 230,0 230,0 Nyupplåning under året 30,0 55,0 Årets amorteringar -30,0-55,0 Summa låneskuld 230,0 230,0 Genomsnittsränta 1,88% 2,43% Genomsnittlig räntebindningstid 507 dgr 706 dgr Analys över upplåningens förfallostruktur Uppsägningsbara lån 10-60 dgr 0 0 Förfall inom ett år 85 55 Förfall inom 1-3 år 115 175 Förfall inom 3-5 år 30 0,0 Summa 230 230 Kommunens och de kommunala bolagens finansverksamhet ska bedrivas på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Finansverksamheten skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunen och dess företag blir effektiv. Med beaktande av de riskbegränsningar som angivits i kommunens finanspolicy är målsättningen att uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen. Operationella leasingavtal Avgifter inom ett år 4,8 3,0 Avgifter senare än ett år men inom fem år 4,4 4,3 Avgifter senare än fem år 0,0 0,0 Summa 9,3 7,3 Finansiella leasingavtal Samtliga leasingavtal i Tranemo kommun klassificeras som operationella. Kommunen 2015 2014 Individuell del, löneskatt 3,8 3,6 Leverantörsskulder 44,7 41,2 Semesterlöneskuld 31,6 31,7 Övertidsskuld 2,4 2,1 Interimsskulder (inkomstförskott, utgiftsrester) 56,6 40,0 Övriga kortfristiga skulder 8,9 7,2 Resultatfond VA 1,2 0,1 Resultatfond renhållning 1,9 1,3 Tranemobostäder AB 9,3 15,5 Tranemo Utvecklings AB 1,8 2,8 Förvaltade stiftelser 0,5 0,6 Summa kortfr skulder 178,2 160,9 Not 33 Borgensförbindelser Helägda/delägda bolag 145,0 150,0 Egna hem och småhus 0,2 0,4 Summa borgensförbindelser 145,2 150,4 Tranemo kommun har i november 2001, KF 86, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tranemo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 443 942 974 kronor och andelen av de totala tillgångarna till 435 052 602 kronor. Not 34 Förvaltade stiftelser F A Nordqvists Donation 0,7 0,7 Brunkes Donation 0,0 0,1 Brunkeparkens Fond 0,0 0,0 Lindgrens Donation 0,0 0,0 Samfond inom skolan 0,2 0,2 Social samfond 0,1 0,2 Gunnar Johanssons Fond 0,0 0,0 Stiftelsen Bengt Claessons Minne 9,7 9,6 Thomas Rundqvists 90-årsfond 0,0 0,0 Summa förvaltade stiftelser 10,8 10,9 Skuld för ersättningar, avgifter o bidrag Gatukostnadsersättningar 0,2 0,2 Anläggn-/anslutningsavgifter 0,6 0,5 Investeringsbidrag 0,6 0,5 Summa skuld ers, avg o bidr 1,4 1,2 Summa långfristiga skulder 231,4 231,2 Not 32 Kortfristiga skulder Individuell del, pensioner 15,5 14,8 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 67

finansiella rapporter REDOVISNINGSPRINCIPER KOMMUNEN Tranemo kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) eller dess företrädare. Vissa avvikelser görs dock. Dessa kommenteras nedan. Periodisering av skatteintäkter Kommunalskatten har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning och baseras på SKL:s decemberprognos. Redovisning av vissa lönekostnader Timlöner, OB-ersättningar och vissa andra ersättningar som tjänats in i december 2015 kostnadsredovisas 2015. Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas skulden som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar påbörjas när tillgångarna tas i bruk. Tillgångarna skrivs av med linjär avskrivning, det vill säga tillgångarna skrivs av med lika stora belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Fr o m år 2015 tillämpar Tranemo kommun komponentavskrivning på samtliga nya investeringar. Avsikten är också att påbörja arbetet med att byta till komponentavskrivning på äldre investeringar som har ett större kvarvarande värde. I 2015 års budget flyttades 4 mnkr från driftbudgeten till investeringsbudgeten för de åtgärder som tidigare klassats som underhåll på fastigheter, park- och lekplatser samt gator och som enligt komponentavskrivningsmetoden ska bokföras som investering. Avskrivningstider Datorer, maskiner och inventarier, 3-10 år Fordon, 5-10 år Verksamhets- o hyresfastigheter, 10-80 år Anläggningar för affärsverksamhet, 20-50 år Gator, vägar, parker, 20-100 år Mark Ingen avskrivning Licenser och IT-system redovisas bland maskiner och inventarier. Inventarier av ringa värde (22 000 kr) har kostnadsförts direkt. Utgifterna för lån kostnadsförs löpande och ökar följaktligen inte anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna. Under året har inga emissionsutgifter eller andra transaktionsutgifter i samband med upptagande av lån förekommit. Exploateringstillgångar Kommunens exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar VA-/fjärrvärmeanslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar bokförs initialt som en skuld. I takt med att motsvarande investeringsanläggningar skrivs av intäktsförs inkomsterna. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen medan VA-konsumtionsavgifter faktureras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Flyktingbidrag periodiseras till den period då kostnaderna är bokförda (RKR 18:1). Avfallsdeponier Löpande avsättningar har gjorts t o m år 2012 för återställande av de deponier som Tranemo kommun använder för avfallsförvaring. 2007 träffades en överenskommelse beträffande hur stor andel av utgifterna för återställande av Änglarpsdeponin (som används gemensamt med Svenljunga kommun), som skall bekostas av Tranemo kommun. Tranemo kommuns åtagande avseende avfallsdeponier redovisades som en avsättning i balansräkningen. Sluttäckningarna är slutförda och de avsatta medlen är förbrukade. Redovisning av pensioner Kommunfullmäktige i Tranemo kommun har beslutat att samtliga kommunens pensionsåtaganden ska redovisas i balansräkningen som avsättning. Beslutet överklagades till länsrätten i Vänersborg som under 2005 avgjorde ärendet till kommunens fördel. Rätten bedömde att det inte föreligger några hinder för en högre ambitionsnivå än den miniminivå som regleras i den kommunala redovisningslagen. Redovisningen är dock inte i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Hade redovisningen av pensionskostnaderna 2015 skett enligt den så kallade blandmodellen hade kostnaderna varit 9,1 mnkr högre. Värderingen av kommunens pensionsförpliktelser görs med tillämpning av RIPS 07. Avtal om alternativ pensionslösning har träffats för vissa förvaltningschefer och andra medarbetare med motsvarande befattning. Avtalet är tecknat med utgångspunkt från PFA och är kostnadsneutralt för kommunen. Utbetalda premier under 2014 uppgår till 522 tkr (2014: 378 tkr). Tranemo kommun har ingen pensionsförsäkring med överskottsmedel. Leasing Kommunen redovisar sina leasingavtal i allt väsentligt i enlighet med RKR 13.1. Tranemo kommun har inga finansiella leasing- eller hyresavtal av betydande värde överstigande tre år. Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella. Uppgift om ej uppsägningsbara operationella avtal, med en avtalstid överstigande tre år, lämnas i not. KONCERNEN Den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) upprättas enligt den kommunala redovisningslagen och utformas enligt god redovisningssed. Koncernredovisningen omfattar kommunen samt bolag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett väsentligt inflytande över. Ett väsentligt inflytande anses enligt praxis föreligga då kommunen har en röstandel överstigande 20 %. De redovisningsenheter, utöver kommunen, som ingår i koncernredovisningen är Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden värderas, vid förvärvstidpunkten, de övertagna nettotillgångarna i dotterföretaget till ett pris som motsvarar priset för dotterföretagsandelarna i moderföretaget. Dotterföretagsandelarnas anskaffningspris har avräknats mot förvärvat eget kapital. Kommunen tillämpar i allt väsentligt RKR:s rekommendation 8.2 om sammanställd redovisning. Dock görs ingen anpassning av de kommunala bolagens avskrivningsprinciper till kommunens (Tranemobostäder AB redovisar i enlighet med K3). Avvikelsen innebär ingen väsentlig påverkan på det ekonomiska resultatet. 68 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE KOMMUNREVISORERNA I TRANEMO KOMMUN Revisionsberättelse 2015 Till fullmäktige i Tranemo kommun Org nr: 212000-1462 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelse, nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, Lag om kommunal redovisning, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Tranemo kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. I år, liksom tidigare år, har pensioner som intjänats före 1998 skuldförts. Enligt den kommunala redovisningslagen skall pensioner intjänade före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning i balansräkningen. Redovisningen är i detta avseende således inte upprättad enligt lag om kommunal redovisning. I övrigt bedöms räkenskaperna i allt väsentligt vara rättvisande och styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Två av 3 finansiella mål som kommunfullmäktige ansett vara av betydelse för god ekonomisk hushållning har uppnåtts, enligt kommunens bedömning. Kommunstyrelsen måluppfyllelse beträffande de sex prioriterade resultatmålen som kommunfullmäktige ansett vara av betydelse för att uppnå god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllda, enligt kommunens bedömning. Vi tillstyrker: att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet och att kommunens årsredovisning för år 2015 ska godkännas Till revisionsberättelsen hör bilagorna: De sakkunnigas rapport avseende granskning av årsredovisningen. De sakkunnigas rapport avseende granskning av kommunstyrelsens rutiner för registrering av inkomna handlingar. Lekmannarevisorernas granskningsrapport avseende de kommunala bolagen. För år 2015 har vi förutom bifogade rapporter avlämnat följande rapporter: Granskning av hemtjänsten Granskning av institutionsplaceringar Granskning av samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa Tranemo 2016-03-15 Ingelis Öhwall Bengt Melkersson Sture Ernstsson Hans Johansson Ulf Tranefors ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 69

En lyckad och framgångsrik integration där kommunen behöver hjälp av civilsamhället kan skapa möjligheter till en stark utveckling av Tranemo kommun. Crister Persson, kommunstyrelsens ordförande 70 ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2015 TRANEMO KOMMUN 71

Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26, Tranemo Tel: 0325-57 60 00 Fax: 0325-771 32 E-post: kommun@tranemo.se Hemsida: www.tranemo.se Facebook: Tranemo kommun Instagram: @tranemokommun