TVÅSPRÅKIGHET I LANDSORTEN KONTRA FÖRORTEN. - en jämförande studie mellan två skolor

Växjö universitet Institutionen för humaniora Bodil Estenskog Brunnsplan 1D 341 36 Ljungby C-uppsats Svenska som andraspråk Vt 2009 TVÅSPRÅKIGHET I LANDSORTEN KONTRA FÖRORTEN - en jämförande studie mellan två skolor Handledare: Gisela Håkansson Institutionen för humaniora

SAMMANDRAG Detta är en uppsats i ämnet svenska som andraspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka språkanvändningen hos invandrarelever på en landsortskola. För att sätta in resultaten i ett större sammanhang görs jämförelse med resultaten i Otterups avhandling Jag känner mig begåvad bara. Detta är en avhandling som kom ut år 2005 och undersöker språkanvändningen hos invandrarelever på en mellanstadieskola i en förort till Göteborg. Den undersökningen bestod av både enkätfrågor och djupintervju. Eftersom jag inte har haft samma tidsramar har jag valt att endast arbeta med enkätfrågorna. Då det är en jämförande studie användes samma metod som i Otterups arbete. Informanterna intervjuades enligt samma frågemall som i den jämförda studien och svaren sammanställdes sedan och redovisas i tabeller. Utifrån dessa gjordes sedan jämförelsen med Göteborgsstudien. Vad som framkommer är att det procentuellt finns fler andragenerationens elever på landsortskolan. Undervisningen organiseras på olika sätt. I landsortsskolan finns ingen förberedelseklass, utan eleverna får en kort introduktionsperiod och slussas ut så fort som möjligt till sin klass. Eftersom det är så få elever i varje språkgrupp är det inte många som har modersmålsundervisning på landsortskolan. På den jämförande skolan har man större möjlighet att vara aktiv på sitt modersmål. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANDRAG... 2 1. INLEDNING... 4 1.1 Flerspråkigheten ur ett historiskt perspektiv... 4 1.2 Disposition... 5 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 5 3. TEORETISK BAKGRUND... 5 3.1 Flerspråkighet... 5 3.2 Domäner... 6 3.3 Synen på språk... 6 3.4 Tidigare studier... 7 4. MATERIAL, METOD OCH METODKRITIK... 9 4.1 Undersökningsorten... 9 4.2 Undersökningsgrupp... 9 4.3 Insamlingsmetod... 10 4.4 Metodkritik... 10 5. REDOVISNING AV RESULTATEN... 11 5.1: Elevernas bakgrund och flerspråkighet... 11 5.1.1Sammanfattning... 17 5.2: Språkanvändning... 18 5.2.1Sammanfattning... 22 5.3: Attityder till språk... 23 5.3.1 Sammanfattning... 23 5.4: Skolan och undervisningen... 24 5.4.1 Sammanfattning... 26 5.5: Skönlitteratur, tidningar och media... 27 5.5.1 Sammanfattning... 31 6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 33 LITTERATURLISTA... 35 BILAGA... 36 3

1. INLEDNING 1.1 Flerspråkigheten ur ett historiskt perspektiv I denna uppsats svarar elever med ett annat modersmål än svenska på frågan om i vilka situationer de använder sitt modersmål respektive det svenska språket. Det har inte alltid varit självklart att något annat språk än det svenska skulle användas inom landets gränser. Under 1800-talet växte det fram en politisk ideologi om ett språk, ett folk och ett land. Detta var en idealbild som stämde dåligt överens med verkligheten. Men ändå skedde ett starkt tryck på vissa grupper att avsäga sig sitt språk. Exempel på detta är döva som inte fick använda teckenspråk, samer och finsktalande i Tornedalen som var tvungna att använda det svenska språket ( Hyltenstam1999:11). Trots det är inte flerspråkighet och mångkultur något nytt för Sverige av idag. Grupper av människor har flyttat till Sverige under lång tid. Några exempel på detta är att landet behövde vallonernas kunskap om järnhantering under 1600-talet. Italienare var duktiga på att göra stuckatur och anlitades under 1800-talet för att smycka stenhusen. Under 1800-talet var det dock Sverige som människor flyttade från p.g.a. politiska, religiösa och ekonomiska skäl (Migrationsverket). Men efter andra världskriget ändrades det igen och det kom människor som flydde från Tyskland, de nordiska grannländerna samt Baltikum. Sedan behövdes arbetskraftinvandring igen och människor från bl. a. Grekland, Jugoslavien och Turkiet kom hit. Denna invandring skedde främst på 50-60- och 70-tal. På 80-talet kom det asylsökande från Iran och Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea, men också från Somalia och Kosovo. Under 90-talet skedde etniska utrensningar och drygt 100 000 människor, främst bosnier, kom från det före detta Jugoslavien (Migrationsverket). Den svenska språkpolitiken har givit vissa språk en säkrare framtid i landet. År 2000 skrev Sverige under europakonventionen om skydd för nationella minoriteter. Enligt denna är de svenska minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Dessa språk har en särställning när det gäller modersmålsundervisningen i skolan. För övriga språk gäller det att språket i fråga är ett dagligt umgängesspråk och det måste vara minst fem elever för att undervisning ska ges. Detta gäller inte för minoritetsspråken, utan skolan är skyldig att anordna modersmålsundervisning även då antalet elever är färre och man inte talar språket i hemmet. En förutsättning är att lämplig lärare är tillgänglig (Skolverket 2008). 4

1.2 Disposition Först presenteras syftet och frågeställningarna för denna undersökning, för att därefter följas av den teoretiska bakgrunden med en genomgång av den avhandling som detta arbete jämförs med. Därefter presenteras metoden och det materiel som används till uppsatsen Resultaten redovisas genom tabeller av samma sort som i det jämförande materielet. Slutligen förs en sammanfattande diskussion om resultaten i landsortsundersökningen jämfört med förortsstudien. 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med uppsatsen är att jämföra språkanvändningen hos ungdomar i storstad och i landsorten. Som utgångspunkt har jag valt Otterups studie: Jag känner mig begåvad bara som ställde forskningsfrågan: Vilken betydelse har flerspråkigheten för informanterna i deras liv? (Otterup 2005:120). Min frågeställning som är: I vilka situationer använder eleverna modersmål respektive svenska? Vilka skillnader och likheter kan man se på elevers språkanvändning om man jämför en förortsskola med en på landsorten? 3. TEORETISK BAKGRUND 3.1 Flerspråkighet Man brukar säga att språk är dialekter med flotta och armé. Det vill säga att vad som är ett språk är mer ett politiskt ställningstagande, medan dialekter definieras språkligt. Tar man fd Jugoslavien som ett exempel så talades där förut serbokroatiska, medan nu är språket uppdelat på serbiska och kroatiska, beroende på vilket land man befinner sig i. Andersson säger att om bosniska blir ett språk är det mer en politisk fråga än en språklig (Andersson 2001:41). Längre fram i resultatredovisningen ger elevernas svar belägg på att detta resonemang slagit in. Även Hyltenstam tar upp exemplet Jugoslavien och menar att de språkstrukturella skillnaderna mellan serbiska och kroatiska är ganska små och ändå är de i dag två olika språk. Tar man däremot kinesiskan som ett annat exempel kan personer från olika delar inte förstå varandra, men ändå räknas det som om de talar olika dialekter av samma språk (Hyltenstam, 1999:102). Det är inte lätt att komma fram med en korrekt siffra på hur många språk det finns i världen. Enligt Andersson varierar uppgifterna från 3 000 till 7 000 språk. I boken Ethnolouge. Languages of the World som kommer ut med några års intervall står det i utgåvan som kom 1996 att det fanns 6 703 språk i världen. De språk som ligger på de tre översta platserna är kinesiska, spanska och engelska. Svenskan kommer först på 89:e plats, men trots det har svenskan en 5

utbildningsmässig styrka, då man på detta språk kan gå från förskola till doktorsexamen (Andersson 2001:39-44). Det tar olika lång tid att lära in ett andraspråk. För en elev som anlänt till Sverige under skolåldern kan det ta cirka 2 år att lära in den kommunikativa förmågan som ingår i basen 1. Resterande delar av delarna i språkbehärskningen tar längre tid, upptill 8 år. Elevens ålder vid tiden för ankomst till Sverige påverkar tiden för hur bas och utbyggnad ska komma ikapp med de infödda språkanvändarna. Om eleven är 5-7 år tar det 3-8 år, mellan 8-11 år tar det 2-5 år och om man är ännu äldre 12-15 år kan det ta 6-8 år för att uppnå infödd nivå i skolans läsämnen (Skolverket 2000:29-30) I 15 i grundskoleförordningen står att undervisning i svenska som andraspråk ska ordnas för elever med ett annat modersmål än svenska (SFS:1994:1194). Därför är ett antal elever även i min undersökningsgrupp födda i Sverige, men läser ändå svenska som andraspråk. 3.2 Domäner Olika språk används i olika domäner. Ofta använder invandrarna sitt modersmål hemma och svenskan utanför hemmet. Olika situationer kräver olika språkformer. Exempel på domäner är familj, vänner, religion, skola, fritid och arbete (Viberg 1996:120-121). Detta tas även upp i SOU:1984 där begreppet domän definieras som en sammanfattande beteckning för typer av samtalssituationer som delar vissa karakteristika. Genom att använda detta begrepp har man möjlighet till att se hur språken fördelar sig mellan och inom de olika domänerna. Detta visar hur balansen är mellan de olika språken (SOU:1984:52). Man kan fungera väldigt bra i en domän, utan att behärska andra. Ett illustrativt exempel är historien om Gustav Nilsson (Hyltenstam & Tuomela1996: 33-34). Detta var en person som föddes i en svensktalande familj i USA och hans förstaspråk blev svenska. Det var självklart att han skulle kunna prata med sina svenska släktingar. När han blev äldre ville han studera i Sverige. Det var nu hans språkliga problem började, eftersom den svenska han nu mötte var av ett helt annat slag än den han talade inom familjen. Han hade inte heller lärt sig skriva på svenska så han gjorde en mängd fel. Efter två terminer gav han upp och reste tillbaka till USA. 3.3 Synen på språk Olika etniska minoriteter kan ha olika syn på språk. Hyltenstam och Stroud (SOU:1984:101-102) tar upp tre olika aspekter. Dessa är; språkets symbolvärde, värdering av det egna språket relaterat till andra och slutligen minoritetsmedlemmarnas uppfattningar om språkriktighet och normer. Exempel på symbolvärde är kurdiska och estniska vilka varit hotade och talarna vill värna sitt språk mot olika överheter. 1 Basen innebär att eleven har ett felfritt uttal, grundläggande grammatik, korrekt böjning, rätt ordföljd, behärskar förfluten tid, nutid och framtid. Eleven ska också kunna delta i ett samtal och ha ett ordförråd på 8000-10 000 ord. Denna bas förväntas eleven ha tillägnat sig före skolstart( Skolverket 2000: 23-24). 6

Den värdeinspirerade aspekten kan beskrivas som att talarna ser ner på det egna språket. Majoritetens attityder har förts över till minoriteten vilka på så sätt känner skam inför den egna kulturen, vissa tendenser visa dock på en ändring av detta synsätt. Slutligen den tredje aspekten, vilken innebär att talarna upprätthåller en traditionell norm som gör att de som inte känner sig tillräckligt duktiga undviker modersmålet och använder majoritetsspråket i stället (SOU:1990:84 sid.101-102). 3.4 Tidigare studier Min undersökning är en jämförelse med Otterups Jag känner mej begåvad bara. Jag ska här presentera den lite mer ingående. Det är en avhandling som gavs ut 2005. Författaren har undersökt en mellanstadieskola i en förort till Göteborg. Otterup tar upp sex punkter med vilka syften han hade med sin undersökning. Nämligen: 1. Hur ser elevernas språkliga bakgrund ut? 2. Med vem och i vilka situationer och sammanhang använder eleverna sina språk? 3. Vilka attityder uppvisar eleverna till olika språk? 4. På vilket sätt bidrar skolan till elevernas flerspråkiga utveckling? 5. I vilken utsträckning kommer eleverna i kontakt med sina språk via skönlitteratur, tidningar och media? 6. Finns det några samband mellan aspekter av flerspråkighet och skolframgång för informanterna? Otterups resultat visar att på den undersökta skolan hade 94 % av eleverna utländsk bakgrund och 45 % av dessa var födda i Sverige. De två största etniska grupperna var från Turkiet och Portugal. De som inte var födda här hade till största delen kommit hit som unga eller mycket unga. Flerspråkigheten var alltså vanlig och det fanns elever som använde tre språk. I undersökningen deltog 179 elever 11 av dessa uppgav att de hade svenskt ursprung. Modersmålet används av så gott som av alla när de talar med föräldrarna, men till viss del kompletterar man med svenskan. Ju yngre barnen i familjen är, ju mer av modersmålet talas det. Detta ändras när barnen börjar i skolan, då talar man modersmål sinsemellan. Vilket språk man använder med släktingar beror på stor del av vilken generation man vänder sig till. Med äldre släktingar talas modersmålet, medan svenska används med yngre. Användningen av svenskan ökar ju längre från familjedomänen man kommer. Det dominerande språket i skolan är svenska och även umgänget på fritiden sker på detta språk. Nästan 60% deltog i en föreningsaktivitet och det var fler pojkar än flickor som var aktiva. Cirka hälften av eleverna ansåg att de använde svenska mer än modersmålet. Det svenska språket var dominerande på den undersökta skolan. De populäraste språken är engelska, tyska, franska och spanska. Svenskan är också ett viktigt språk eftersom det är huvudspråket i landet man lever. Även modersmålet är ett viktigt språk eftersom det är deras förstaspråk och det de använder tillsammans med familjen. Men undersökningen visar också att eleverna tycker kamraternas språk kan vara viktiga att kunna. Informanterna hade fått möjlighet att utveckla sina modersmål på den undersökta skolan. 60% hade haft modersmålsundervisning på mellanstadiet och 48% fick studiehandledning. Göteborg har lång erfarenhet av att undervisa elever med annat ursprung än det svenska. Man startade redan på 1970-talet med modersmålsklasser i Göteborg. 7

Flera av dem som var födda i Sverige hade också studiehandledning på det egna språket. 1998, då avhandlingen skrevs, erbjöds modersmålsundervisning i 17 språk och studiehandledning i ytterligare 12. I vissa språk samordnades undervisningen med andra rektorsområden. Trots det lyckades man inte hitta lärare i hindi och laotiska. Vilka som läste enligt kursplanen för svenska som andraspråk var oklart. Skolan hade stor betydelse för skönlitteraturläsning på svenska. Det var bara en elev som uppgav att den aldrig läste på svenska. Hälften av eleverna läste skönlitteratur på sitt modersmål och detta skedde till stor del i hemmet. Tidningar verkade inte spela någon roll för informanternas språkutveckling. När de läste tidningar skedde det främst på svenska och inte på modersmålet. Däremot anser Otterup att TV-tittandet var viktigare, eftersom man kunde se program både på svenska och på modersmålet. De flesta tittade också på videofilm. Stor del skedde på engelska och på så sätt stärker det språket sin ställning. Men då de flesta filmer är textade till svenska bör även svenskan dra nytta av filmtittandet. Till sist tas elevernas skolframgång upp. De elever som var med på intervjuenkäten gick i år 4-9. När samtiga gått ut år 9 samlade Otterup in elevernas slutbetyg för att se hur de lyckats. Eftersom alla inte gick till samma högstadium, utan spreds till många skolor, vissa hade flyttat och andra börjat på friskola fick han bara in betyg från 153 elever. Medelvärdet för dessa elever var 159 poäng och medianvärdet 165 poäng. Hälften av eleverna hade inte fullständiga betyg och 4 hade inget betyg över huvud taget. Den språkgrupp som presterade bäst var de persisktalande och sämst var de turkisktalande trots att 28/33 var födda här. 8

4. MATERIAL, METOD OCH METODKRITIK I detta kapitel presenterar jag först orten där den studerade skolan ligger. Sedan redovisar jag hur upptagningsområdet är organiserat. För det tredje klargörs hur insamlandet av studiens underlag utfördes till och sist tar jag upp metodologiska problem. 4.1 Undersökningsorten Orten som min skola ligger i är belägen i södra Sveriges inland. År 2006 bodde här 27 100 invånare i kommunen, varav 14 800 i själva tätorten. Den främsta näringsgrenen år 2005 var tillverkningsindustrin, därefter vård och omsorg och med handel, kommunikationer på tredje plats. Som vi alla vet har det under senaste året varit turbulens på arbetsmarknaden, men det har inte ännu ändrat strukturen på näringslivet. Andelen invånare i kommunen med utländsk bakgrund var år 2006 13,6% (Länsstyrelsen). Varje skola har ett upptagningsområde som man vänder sig till. Man kan söka till vilken skola man vill, men de som bor inom området har företräde. Eftersom olika landsbygdsskolor är knutna till olika högstadium begränsar även skolskjutsarna möjlighet till flexibilitet när det gäller skolval. Lite justeringar av skolans upptagningsområde sker ibland allteftersom bostadsområdena ändrar karaktär från barnrika till barnfattiga och vice versa. Miljonprogrammets bostadsområde finns också här. Det är det kommunala bostadsbolaget som förvaltar detta. I de infödda ortsbornas ögon är det ett lite sämre område. Trots det är det här de flesta invandrare kommer först, innan de etablerar sig på bostadsmarknaden. 4.2 Undersökningsgrupp Otterup riktade in sig på en mellanstadieskola. I den kommun som min skola ligger i finns 17 grundskolor med sammanlagt cirka 3000 elever. Dessa är indelade på två rektorsområden. Det rektorsområde som min grundskola ligger i består av elva grundskolor uppdelade på olika sorters skolor. Den skola som jag undersökte är en F-9 och i år sex kommer elever från en F- 5-skola och i år sju kommer elever från fem stycken F-6-skola. Detta gör att det finns flest klasser i de högre åren. För att få svar på mina frågor använde jag samma frågeformulär som Otterup (Bilaga 1). Informanterna var samtliga som läste enligt kursplanen för svenska som andraspråk vid ett givet tillfälle. Redan här kan man se att det inte är lätt att göra en exakt likadan undersökning inom detta ämne. På förortsskolan hade ämnet svenska som andraspråk en otydlig organisation. Informanterna kunde inte uppge om de fick undervisning i svenska som andraspråk eller ej. Man arbetade med två lärare i varje klass och på så sätt kunde en av dem ha ansvar för andraspråksundervisningen. Det fanns förberedelseklass för nyanlända elever. 9

Eleverna i min undersökning vet att de läser enligt kursplanen för svenska som andraspråk. Undervisningen är utlagd på tre behöriga lärare. Har eleven varit i Sverige länge eller t o m är född här är den oftast med ute i klassen på svenskan, medan SSA-lärarna tar ut dem vid enstaka tillfällen för att hjälpa till med vissa moment. Övriga lärare blir informerade om vad som skiljer mellan svenska och svenska som andraspråk så att eleverna får rätt bedömning. Här finns inte någon förberedelseklass, utan de nyanlända eleverna ska ut i ordinarieklass så fort och så mycket som möjligt. Ett antal elever följer övriga ordinarie lektioner, men svenskan går man ifrån och har med sin SSA-lärare. Det är alltså dessa elever från år 6-9 som är med i landsortsundersökningen. Totalt är det 44 elever fördelade på 22 klasser. Nu är det ju ingen jämn fördelning så att det går lika många SSA-elever i varje klass. I vissa finns det fler och i vissa inga, men skolan försöker ha en jämn fördelning, så när det kommer nya elever tar man hänsyn till klassammansättningen. Eftersom alla elever i min undersökning läser svenska som andraspråk har samtliga utländsk bakgrund. Däremot är inte alla med utländsk bakgrund med i undersökningen på grund av att de nått en förstaspråksnivå i svenskas. Det finns också elever som tycker att ämnet svenska som andraspråk har dålig klang och vill inte ta tillvara möjligheten att läsa enligt den kursplanen. Som jag redan redovisat fanns det 11 elever i Otterups undersökning som uppgav att de hade Sverige som ursprungsland. I resultatredovisningen kommer jag i möjligaste mån räkna om Otterups resultat så att det bara är de med utländsk bakgrund som redovisas. Detta gör att resultaten blir intressantare att jämföra. 4.3 Insamlingsmetod När det gäller insamlingsmetod har jag använt samma frågeformulär som Otterup använde i sin undersökning (bilaga 1). Otterup satt enskilt med varje elev och fyllde i svaren som han fick. Eleverna fick vara anonyma. Så gjorde även jag. Först frågade jag dem om de ville vara med och svara på några frågor och det var inga problem. Skolan har så kort skoldag så att nästan all tid är uppbokad med lektioner för eleverna och det känns inte rätt att ta av elevernas tid om de ska träna på prov och ha viktiga genomgångar. Men det löste sig och precis som Otterup skriver uppskattade eleverna att sitta enskilt och svara på frågorna Även de elever som inte alltid brukade allvar, var nu väldigt måna att svara och ställde frågor om vad det innebar. Även för min del tog det cirka 10-15 minuter per enkät. 4.4 Metodkritik Eftersom det inte finns någon stor mellanstadieskola på orten där min undersökning skedde blir det inte fullt jämförbara resultat. Eleverna i min undersökning är färre till antalet och äldre, eftersom de flesta går på högstadiet. Jag hade kunna valt att bara utgå från en enkätundersökning för att ta reda på elevernas språkanvändning, men jag ville sätta mina resultat i förhållande till den forskning som finns. Andra problem som uppstod då en jämförelse skulle ske, var att Otterup ibland redovisade eleverna med utländsk bakgrund för sig, men ibland kunde jag inte utläsa vilka som hade 10

svensk bakgrund eller ej. Jag redovisar i varje tabell vilka av Otterups informanter som jämförelsen görs med. Mina informanter var få till antalet, men för att de inte ska kunna identifieras har jag vidtagit några åtgärder. I uppsatsen namnges inte skolan eller orten där undersökningen sker. Enkäterna var numrerade och det är bara jag som vet vilket nummer som hör ihop med vilken elev. Informanterna blev tillfrågade om de var villiga att delta och upplystes samtidigt om att det hade ingenting med betyget att göra. 5. REDOVISNING AV RESULTATEN Redovisningen sker i form av likadana tabeller som finns i Otterups bok. För att läsaren själv lättare ska kunna bilda sig en uppfattning har jag också lagt in vissa av Otterups resultat i tabellerna. Som jag redovisat tidigare var det 11 elever i Otterups undersökning som uppgav att de hade svenskt ursprung. I de fall där dessa redovisas separat har jag tagit bort dem för att bara jämföra elever med utländsk bakgrund. I dessa fall blir undersökningsgruppen 168. När det inte varit möjligt jämför jag med samtliga 179 som ingår i Otterups studie. Ytterligare en svårighet i resultatredovisningen består i att 2 av eleverna med utländsk bakgrund uppger att de har svenska som modersmål så i vissa tabeller är jämförelsen enbart med elever med utländsk bakgrund som har ett annat modersmål än svenska. Den gruppen består då av 166 elever. 5.1: Elevernas bakgrund och flerspråkighet I detta kapitel ska resultaten om elevernas bakgrund och flerspråkighet presenteras. Hela Otterups undersökningsgrupp tas med i detta kapitel. Tabell 5.1: 1 Fördelning av informanter per årskurs Årskurs Antal Procent (%) Antal Procent 4 58 32,4 5 55 30,7 6 7 15,9 61 34,1 7 14 31,8 4 2,2 8 12 27,3 9 11 25 1 0,6 Totalt 44 100,0 179 100 Klasserna i landsortsstudien fördelar sig på tre sexor, sex sjuor, sju åttor och sex nior. Mina elever går i år 6-9. Detta skiljer sig från Otterups undersökning p.g.a. att hans undersökning sker på en mellanstadieskola. Som vi kan se i tabellen hade han 58 elever i år 4, 55 i år 5, 61 i år 6 4 i år 7 och 1 i år 9. Förklaringen till att det var elever som var äldre än mellanstadieåldern beror på att de gick i en av de förberedelseklasser som fanns på skolan (Otterup 2005: 64). 11

Följande tabell visar vilka länder som informanterna uppger som sina ursprungsländer. Uppgifterna redovisas både som det verkliga antalet och i procent. Tabell 5.1.2: Informanternas ursprungsländer. Ursprungsland Antal Procent Antal Procent Bosnien 5 11,4 19 10,6 Rumänien 4 9,1 Kosovo 3 6,8 Kroatien 3 6,8 1 0,6 Indien 3 6,8 1 0,6 Irak 3 6,8 Afghanistan 2 4,5 1 0,6 Armenien 2 4,5 Holland 2 4,5 Rumänien/ Ungern 2 4,5 Thailand 2 4,5 Vietnam 2 4,5 1 0,6 Afrika 1 2,3 Bosnien/Syrien 1 2,3 Finland 1 2,3 1 0,6 Kina 1 2,3 2 1,1 Kroatien/ Bosnien 1 2,3 Polen 1 2,3 2 1,1 Ryssland 1 2,3 1 0,6 Tanzania 1 2,3 Transsylvanien 1 2,3 Turkiet 1 2,3 46 25,7 Turkiet/ Rumänien 1 2,3 Iran 15 8,4 Portugal 15 8,4 Somalia 14 7,8 Sverige 11 6,1 f.d Jugoslavien 9 5,0 Chile 8 4,5 Libanon 7 3,9 Irak 6 3,4 Kap Verde 5 2,8 Egypten 2 1,1 Makedonien 2 1,1 Palestina 2 1,1 Eritrea 1 0,6 Estland 1 0,6 Etiopien 1 0,6 Filippinerna 1 0,6 Grekland 1 0,6 Laos 1 0,6 Serbien 1 0,6 Sudan 1 0,6 Totalt 44 100,0 179 100 12

För att få en bättre överblick redovisar jag mina informanter ursprungsländer först och har sedan fyllt på med Otterups. Otterups avsikt med enkätundersökningen var att få en uppfattning om eleverna hade svensk eller utländsk bakgrund. Eftersom mina informanter läser svenska som andraspråk vet jag redan på förhand att de har en utländsk bakgrund. Men det jag tyckte kunde vara intressant med den frågan var att få reda på mångfalden. Som vi kan konstatera är det flera som uppgivit två ursprungsländer. Detta beror på att föräldrarna i sin tur har olika bakgrund. I de fall det är två länder har jag valt att presentera dem i tabellen i den ordning som de uppgavs. I Otterups undersökning har 11 elever uppgivit att de har svenskt ursprung. Det är dessa elever som jag räknar bort då det är möjligt för att bara jämföra med elever med utländsk bakgrund. Jag har fått 21 olika ursprungsländer, medan i Otterups finns det 30. Här har jag valt att skriva det land som eleverna uppgivit. Självklart är inte Afrika ett land, men eleven kunde inre precisera det bättre. Inte heller Transsylvanien är ett land utan tillhörigheten är Rumänien. Så egentligen finns det bara 19 olika ursprungsländer. Tabell 5.1.3: Informanternas ålder Ålder Antal Procent (%) Antal Procent 9 1 0,9 10 35 19,6 11 50 27,9 12 5 11,4 61 34,1 13 11 25 29 16,2 14 15 34,1 2 1,1 15 11 25 1 0,6 16 2 4,5 Totalt 44 100,0 179 100,0 Informanternas ålder i landsortsstudien varierar mellan 12 och 16 år. Det kan bli lite missvisande eftersom de uppgav den ålder de hade vid intervjutillfället, inte den de kommer att uppnå under året. Vissa elever är också något äldre än sina klasskamrater eftersom de inte alltid blir placerade i den klass de åldersmässigt tillhör. Eftersom de båda studierna riktar sig mot olika stadier inom skolan är det fler yngre elever i förortsstudien. Tabell 5.1.4: Informanternas fördelning på kön Antal Procent (%) Antal Procent Flickor 24 54,5 88 49 Pojkar 20 45,5 91 51 Totalt 44 100,0 179 100 I landsortsstudien är det fler flickor än pojkar och eftersom det är en mindre undersökningsgrupp ger det stort utslag procentuellt sett. 13

Tabell 5.1.5: Informanternas ålder vid ankomst till Sverige Ålder vid ankomst till Sverige Antal Procent Antal Procent 1-4 33 36 5-7 år 5 26,3 40 43 8-11 år 8 42,1 17 18 12-15 år 6 31,6 3 3 Totalt 19 100 93 100 Utav de elever i landsortsstudien som inte var födda i Sverige kom de flesta i åldern 8-11år, vilket för språkutvecklingen var en gynnsam period (Skolverket 2000). Gruppen 12-15 år var näst störst. Av de elever som inte är födda i Sverige kom 8 under den för språkinlärning gynnsamma perioden. Om vi också räknar in de som är födda här är det totalt 33 elever som borde klara andraspråket bra. I procent gör det 75%. I Otterups undersökning var 33 elever i åldern 1-4, 17 elever 8-11 och 75 elever av de med utländsk bakgrund är födda i Sverige. Procentuellt sett blir det 74%. I tabellen nedan ingår Otterups alla 179 informanter, även de med svenskt ursprung. Det som är intressant att notera är att det i landsortsstudien är fler födda i Sverige procentuellt sett även om samtliga har utländskt ursprung. Om man räknar om uppgifterna och bara jämför med elever med utländsk bakgrund är 57% av landsortsstudiens informanter födda i Sverige jämjämfört 45% i förorten. Av de som inte var födda i Sverige i Otterups studie var de största grupperna från Bosnien(17), Turkiet(14), Somalia(14) och Iran(13). I landsortstudien var det färre elever per ursprungsland. Den största gruppen som inte var födda här kom från Irak och hade tre informanter. Totalt störst var gruppen från Bosnien med 6 elever, men bara en som inte var född i Sverige. I denna tabell redovisas om eleverna är födda i Sverige eller ej. 14

Tabell:5.1.6: Antalet informanter som är födda respektive inte födda i Sverige Ursprungsland Totalt Född i Sverige Totalt Född i Sverige Ja Nej Ja Nej Afghanistan 2 2 1 1 Afrika 1 1 Armenien 2 2 Bosnien 5 4 1 19 2 17 Bosnien/Syrien 1 1 Finland 1 1 1 1 Holland 2 2 Indien 3 3 1 1 Irak 3 3 6 6 Kina 1 1 2 2 Kosovo 3 2 1 Kroatien 3 3 1 1 Kroatien/ Bosnien 1 1 Polen 1 1 2 2 Rumänien 4 3 1 Rumänien/ Ungern 2 2 Ryssland 1 1 1 1 Tanzania 1 1 Thailand 2 2 Transsylvanien 1 1 Turkiet 1 1 46 32 14 Turkiet/ Rumänien 1 1 Vietnam 2 2 1 1 Chile 8 2 6 Egypten 2 2 Eritrea 1 1 Estland 1 1 Etiopien 1 1 Filippinerna 1 1 Grekland 1 1 Iran 15 2 13 f.d Jugoslavien 9 2 7 Kap Verde 5 4 1 Laos 1 1 Libanon 7 5 2 Makedonien 2 2 Portugal 15 15 Palestina 2 1 1 Serbien 1 1 Somalia 14 14 Sudan 1 1 Sverige 11 11 Totalt 44 25= 56,8% 19= 43,2% 179 86=48% 93=52% 15

Tabell 5.1.7: Informanternas modersmål Modersmål Antal Procent Antal Procent Bosniska 8 18,2 19 10,6 Rumänska 5 11,4 Indiska 4 9,1 Kurdiska 3 6,8 19 10,6 Ungerska 3 6,8 2 1,1 Albanska 2 4,5 5 2,8 Armeniska 2 4,5 Dari 2 4,5 1 0,6 Holländska 2 4,5 Kroatiska/svenska 2 4,5 Thailändska 2 4,5 Vietnamesiska 2 4,5 1 0,6 Finska 1 2,3 1 0,6 Gujarati 1 2,3 Kroatiska 1 2,3 1 0,6 Mandarin/svenska 1 2,3 Polska/engelska 1 2,3 1 0,6 Ryska 1 2,3 1 0,6 Turkiska/kurdiska 1 2,3 Turkiska 33 18,4 Portugisiska 16 8,9 Somaliska 14 7,8 Arabiska 13 7,3 Persiska 13 7,3 Svenska 13 7,3 Spanska 7 3,9 Kriolu 5 2,8 Katonesiska 2 1,1 Makedonska 2 1,1 Tigrinja 2 1,1 Amhariska 1 0,6 Estniska 1 0,6 Grekiska 1 0,6 Hindi 1 0,6 Laotiska 1 0,6 Romani 1 0,6 Serbiska 1 0,6 Serbokroatiska 1 0,6 Totalt 44 99,9 179 100,0 Jag har även i tabell 5.1.7 valt att redovisa de svar som eleverna gav. Här finns både indiska och gujarati och troligen menar eleverna samma språk. Det finns också elever som valt att uppge svenska som modersmål, men tillsammans med familjens ursprungsspråk. I Otterups undersökning var det 11 elever som uppgivit att de hade svenskt ursprung, men 13 som uppgivit svenska som modersmål. 16

I landsortsstudien kommer bosniska på första plats och rumänska på andra. I Otterups är dessa platser fördelade på turkiska och bosniska tillsammans med kurdiska. I förortsstudien fanns det 29 olika modersmål, medan det i landsortsstudien förekommer18 om man räknar ihop indiska och gujarati som ett. Det kan också vara värt att notera i Otterups undersökning uppgav 1 elev att den hade romani som modersmål, i min finns ingen som talar detta språk. Tabell 5.1.8: Flerspråkighet bland informanterna Antal språk Antal elever Procent Antal elever Procent 5 4 9,09 4 9 20,45 5 2,79 3 23 52,27 33 18,44 2 8 18,18 132 73,74 1 0 0 9 5,03 Totalt 44 99,99 179 100 I denna undersökning har vissa elever uppgivit att de talar 5 språk. Så många språk var det ingen som uppgav i Otterups undersökning. Detta kan bero på att man har kommit längre i sin skolgång och flera av eleverna kände sig trygga i de språk som skolan lär ut. 31 av eleverna uppgav att de talade engelska och 10 tyckte att de kunde bra tyska. Trots allt var det tre språk som var det vanligaste alternativet och detta med hjälp av engelskan. Annars hade det även här varit två språk som var det vanligaste, nämligen svenskan och modersmålet. 5.1.1Sammanfattning I detta kapitel har jag redovisat resultaten som rör elevernas bakgrund. Elevernas ålder sträckte sig mellan 12 och 16 år och var fördelade på årskurs 6-9. Det var en viss övervikt av flickor i landsortsstudien, i antal 4 fler, vilket totalt gör 54,5%, och var något mer än i Otterups undersökning som hade 49% flickor. När det gällde ursprungsland hade några elever svårt att uppge vilket land de verkligen kom från, men jag kom fram till att det troliga antalet var 19. Detta var en tredjedel färre än Otterups grupp, men å andra sidan var det fyra gånger fler elever i den undersökningen. 57 % av mina elever var födda i Sverige och motsvarande siffra för Otterup var 45 %. På det sättet kan man säga att min grupp var mer svensk än hans trots att alla mina informanter var svenska som andraspråkselever. Nu är det inte så att alla elever med utländsk bakgrund läser svenska som andraspråk, utan det finns de som anses ha kommit upp i infödd nivå. Av de 19 som inte var födda i Sverige hade 8 stycken, d v s 42 % kommit i en gynnsam ålder. Hade jag haft möjlighet att återkomma om några år hade det varit intressant att se hur de olika grupperna hade klarat sig betygsmässigt. Tittar man på hela undersökningsgruppen och räknar 17

in de som är födda i Sverige har hela 75 % goda förutsättningar och om jag gör motsvarande omräkning på Otterups undersökning blir det 74 %. 5.2: Språkanvändning I detta kapitel redovisas inom vilka domäner eleverna använder sina respektive språk. De domäner som undersöks här är familj, skola och fritid. Redovisningen kommer också att gälla hur man fördelar språkanvändningen inom familjen. Procentsatsen som står inom parantes är den som kom fram i Otterups undersökning. Tabell 5.2.1: Språkanvändning med modern Språk Språkanvändning med modern? Antal Procent Antal Procent Modersmål Ja 43 97,7 160 95,2 Nej 1 2,3 8 4,8 Totalt 44 100 168 100 Svenska Ja 30 68,2 45 26,8 Nej 14 31,8 123 73,2 Totalt 44 100 168 100 För att bara jämföra med de elever som har utländsk bakgrund har jag räknat om och tagit bort de 11 eleverna som uppgivit att de hade svenskt ursprung i Otterups undersökning. Men de två med utländsk bakgrund som uppgivit svenska som modersmål är med i statistiken. Nästan samtliga informanter talar sitt modersmål med modern. Detta ger 97,7% (95,2%) Även om modersmålet har en stark ställning används även svenska 68,2% i landsortsstudien. Detta är en markant skillnad mot den jämförande förortsstudien där endast 26,8% uppgav att de talade svenska med modern. Tabell 5.2.2: Språkanvändning med fadern Språk Språkanvändning med fadern? Antal Procent Antal Procent Modersmål Ja 39 88,6 155 92,3 Nej 5 11,4 13 7,7 Totalt 44 100 168 100 Svenska Ja 27 61,4 47 28 Nej 17 38,6 121 72 Totalt 44 100 168 100 Även i denna tabell som visar på språkanvändningen med fadern är de 11 elever som uppgivit att de har svenskt ursprung borträknade. Det är något färre i båda undersökningarna som talar modersmål med fadern 88,6% (92,3%), men fortfarande har modersmålet en starkare ställning än svenskan. Även här är det en stor skillnad mellan de båda undersökningarna. Det är betydligt fler som uppger att de talar svenska med fadern än i förortsstudien, 61,4% jämfört med 28%. 18

Tabell 5.2.3: Språkanvändning med syskon Språk Språkanvändning med syskon? Antal Procent Antal Procent Modersmål Ja 34 77,3 149 88,7 Nej 10 22,7 19 11,3 Totalt 44 100 168 100 Svenska Ja 36 81,8 122 72,6 Nej 8 18,2 46 27,4 Totalt 44 100 168 100 Språkanvändningen inom den gemensamma generationen skiljer sig mellan landsorten och förorten. Det är färre i landsorten som använder modersmål med jämnåriga släktingar, 77,3% jämfört med 88,7%. Det motsatta förhållandet gäller svenskan, 81,8% jämfört med 72,6%. Tabell 5.2.4: Språkanvändning med mor- och farföräldrar Språk Språkanvändning med mor- och farföräldrar Antal Procent Antal Procent Modersmål Ja 31 100 141 83,9 Nej 27 16,1 Totalt 31 100 168 100 Svenska Ja 4 12,9 4 2,4 Nej 27 87,1 164 97,6 Totalt 31 168 100 När man så går upp ytterligare en generation dominerar modersmålet helt 100% (83,9%). Uppgifterna i denna tabell är inte fullt ut jämförbara. I landsortsstudien ingår bara de elever som uppgivit att de har några far- och morföräldrar att tala med. Det har tidigare framkommit att det finns fler andragenerationens invandrare i landsortsstudien. Ytterligare ett belägg för detta kan vara att trots modersmålet dominerar har ett antal elever uppgivit att de kan använda svenska med sina mor- och farföräldrar. Om jag räknar med hela min grupp är det 9,1% av denna som uppger att de talar svenska med mor- och farföräldrar jämfört med 2,4% 13 elever i landsortsundersökningen uppgav ingen språkanvändning med mor- och farföräldrar. Detta beror antingen på att de inte finns i livet, eller det är ett så långt avstånd emellan att man inte träffas och kan prata. Detta är bara tänkbara förklaringar från min sida eftersom man inte kan utläsa de verkliga orsakerna i svaren. När jag i denna tabell jämför med Otterup ingår hela hans undersökningsgrupp. Han har inte specificerat var de 11 eleverna med utländsk bakgrund redovisas. 19

Tabell 5.2.5: Språkanvändning med släktingar Språk Språkanvändning Antal Procent Antal Procent med släktingar? Modersmål Ja 40 97,6 169 94,4 Nej 1 2,4 10 5,6 Totalt 41 100 179 100,0 Svenska Ja 16 39 100 55,9 Nej 25 61 79 44,1 Totalt 41 100 179 100,1 Samma företeelse kan utläsas här som i tabellen om språkanvändning med mor- och farföräldrar; vissa elever har uppgivit att de inte har släktingar att samtala med. I de fall där det finns släktingar har modersmålet en stark ställning 97,6% (94,4%). Även då man talar med släktingar har modersmålet en starkare ställning än svenska i båda undersökningarna. I denna tabell är det återigen bara elever med utländsk bakgrund som redovisas i båda undersökningarna. Tabell 5.2.6: Språkanvändning med lärare Språk Språkanvändning med lärare Antal Procent Antal Procent Modersmål Ja 6 13,6 131 78,0 Nej 38 86,4 37 22,0 Totalt 44 100 168 100 Svenska Ja 44 100 167 99,4 Nej 0 1 0,6 Totalt 44 100 168 100 Det är sex elever som uppgett att man talar modersmål med sina lärare, dvs samma antal som uppger att de deltar i modersmålsundervisning, vilket ger en procentsats på 13,6% (78%). Detta visar att eleverna på landsortsskolan inte har några andra lärare de talar sitt modersmål med än modersmålslärarna. Det finns lärare på skolan som kan prata ungerska, rumänska, bosniska, kroatiska, serbiska, spanska och tyska. Visserligen var inte alla dessa språk representerade bland eleverna, men det finns möjlighet för vissa språkgrupper. I den jämförande undersökningen hade 64% av eleverna modersmålsundervisning, medan 78% uppgav att de använde modersmål med lärare. Se tabell 5.4.2 20

Även i denna tabell ingår samtliga elever i göteborgsstudien. Tabell 5.2.7: Deltagande i fritidsaktivitet Deltar i fritidsaktivitet Flicka Pojke Totalt Flicka Pojke Totalt Ja 15 14 29 36 64 100 Nej 9 6 15 52 27 79 Totalt 24 20 44 88 91 179 En majoritet av eleverna deltar i någon fritidsaktivitet, närmare bestämt 66% och det är en jämn fördelning mellan könen i landsortsstudien. Frågorna var inte ställda så att man skulle redovisa vilken sorts aktivitet det var frågan om, men en del elever berättade spontant. Till stor del var det gruppaktiviteter som fotboll, innebandy, handboll o s v. Uppgiften för förortsstudien var 56% av alla elever, men här var det betydligt fler flickor som avstod från aktiviteter. Tabell 5.2.8: Språkanvändning vid fritidsaktiviteter Språk Deltar Deltar Ja Procent Ja Procent Modersmålet 1 3,4 16 16 Svenska 25 86,2 73 73 Båda språken 3 10,3 11 11 Totalt 29 99,9 100 100 I båda undersökningarna är det svenska som är det dominerande språket. Det är bara en elev i landsortsstudien som uppger att han använder endast modersmålet på fritidsaktiviteten. Detta beror eventuellt på att aktiviteten är inom ramen för den kulturella föreningen. De flesta av eleverna som uppgav att de deltog i någon fritidsaktivitet gjorde det i lagsporter eller där man gjorde något i grupp. Även om det fanns landsmän så var umgängesspråket svenska, medan man ibland kunde tala sitt eget språk med någon kompis från samma land. I Göteborgsstudien uppger 16% att de använder sitt modersmål, men hur många av dem som har sitt ursprung utomlands eller i Sverige framgår inte. I tabell 5.2.9 är hela gruppen med i göteborgsstudien. Tabell 5.2.9: Språkanvändning med kamrater Språk Språkanv. med kamrater Antal Procent Antal Procent Modersmål Ja 21 47,7 158 88,3 Nej 23 52,3 21 11,7 Totalt 44 100 179 100,0 Svenska Ja 44 100 178 99,4 Nej 0 1 0,6 Totalt 44 100 179 100,0 47,7% av landsortstudiens informanter uppgav att de talade modersmålet med sina kompisar, men man använde svenska till största del eftersom alla uppgav att de pratade svenska med sina kompisar. 21

Även i Göteborgsstudien var svenska det dominerande språket kompisar emellan. Men modersmålet användes i betydligt större utsträckning än i landsorten 88,3%. Eftersom de 11 eleverna inte är separat redovisade lir jämförelsen inte helt rättvisande. Om vi antar att de ingår i de som svarat ja under modersmål och räknar om den uppgiften blir det 87,5% som använder sitt modersmål tillsammans med kompisar. Tabell 5.2.10: Skattad språkanvändning Antal Procent Antal Procent Mer modersmål än svenska 4 9,1 54 32,14 Lika mycket modersmål och svenska 14 31,8 36 21,43 Mer svenska än modersmål 26 59,1 77 45,83 Enbart svenska 0 1 0,60 Totalt 44 100 168 100 Denna tabell visar hur eleverna själva uppfattar hur mycket de använder respektive språk. När jag gör jämförelse har jag räknat bort dem med svenskt ursprung i göteborgsstudien. Som man kan se anser eleverna i landsortsstudien att de använder svenska mer än modersmålet. Detta är troligen en riktig uppfattning för som vi sett i de tidigare tabellerna används svenska mycket utanför hemmet. I Otterups undersökning är det 46% av eleverna som tycker att de använder svenska mer. Om man tittar bara på modersmålet är det bara 9 % i landsortsundersökning som anser att de använder detta mer än svenska, jämfört med 32 %. 5.2.1Sammanfattning Som vi kan se har modersmålet en starkare ställning hos göteborgseleverna. Mina informanter använder modersmålet främst med föräldrar och äldre släktingar för att övergå till svenska ute i samhället. I förortsstudien hade de större möjlighet att använda sitt modersmål med lärare. På så sätt är modersmålet starkt i domänen familj, men svenskan starkare i domänerna utanför hemmet. I min undersökning finns det inte så många elever i varje språkgrupp och en del av språken finns inte representerade på någon annan skola i kommunen. Därför kan det vara svårt att hitta kompisar med samma modersmål. På så sätt är det kanske inte märkligt att 52% uppger att man inte talar sitt modersmål med sina kompisar. Ungdomar i sin egen ålder blir då syskon och kusiner och dessa är redovisade i speciella tabeller. 22

5.3: Attityder till språk Här fick eleverna i uppgift att tala om vilka språk som de ansåg vara bra att kunna. Tabell 5.3.1: Språk som informanterna anser vara bra för dem att kunna Språk Antal Språk Antal 1 Engelska 43 Engelska 160 2 Svenska 35 Svenska 145 3 Modersmål 31 Modersmål 142 4 Spanska 12 Tyska 52 5 Tyska 10 Franska 49 6 Franska 3 Spanska 22 7 Ryska 1 Italienska 15 8 Kambodjanska 1 Arabiska 9 9 Hindi 1 Turkiska 7 10 Laos 1 Norska 5 Som vi ser är engelskan ett starkt språk. I landsortsstudien är det bara en elev som inte uppger engelska. Procentuellt blir det 98% och motsvarande för den jämförande undersökningen är 89%. Motiveringen som eleverna ger till att välja engelska var att det var ett språk som används i hela världen. Man kan klara sig var som helst. Precis som i Otterups avhandling(otterup:2005:83) motiverade de valet av svenska att jag bor här, man måste kunna svenska i Sverige. Även när det gäller modersmålet hittar man liknande motiveringar man måste kunna prata med familjen, när vi åker hem. Man kan också konstatera att svenska och modersmål ligger på andra respektive tredje plats, i båda studierna. På fjärde och femte plats hamnar tyska och franska i landsortsstudien. Medan man i Göteborg hade tyska på fjärde och franska på femte plats. Informanterna i landsorten har uppgivit ett antal språk som gränsar till elevernas ursprungsländer och som de tycker är bra att kunna. I Otterups undersökning har elever uppgivit t ex arabiska och turkiska eftersom de har kompisar som talar dessa språk (2005:84) 5.3.1 Sammanfattning Denna del av undersökningen ger mer likheter än skillnader mellan de båda undersökningarna. Främst kommer engelska, sedan svenska följt av modersmålet. Sedan kommer de tre moderna språken; spanska, tyska och franska, visserligen inte i samma ordning. Mina informanter har inte samma ursprungsländer som den jämförande undersökningen, men man vill kunna kommunicera med bekanta i hemlandet som kanske talar andra språk eller åka på semester i grannländer. Otterups informanter ville kommunicera på kompisarnas språk. 23

5.4: Skolan och undervisningen Nedan följer redovisning av elevernas deltagande i förskolans modersmålsträning, skolans modersmålsundervisning samt förberedelseklass. Tabell 5.4.1: Deltagande i förskolans modersmålsträning. Antal Procent Antal Procent Ja 1 2,3 60 34 Nej 28 63,6 65 36 Gick inte i förskolan 15 34,1 54 30 Totalt 44 100 179 100 I landsortsundersökningen är det en elev som uppger att han fått modersmålsträning på förskolan. Detta är en markant skillnad mot Otterups undersökning där 34% fick en sådan undervisning. På landsortsskolan ges ingen direkt modersmålsträning, men om eleven behöver stöd i sin inlärningssituation kan denna ges på modersmålet om det finns personal. 15 elever har uppgivit att de inte gått i förskolan. Som vi sett tidigare i redovisningen var det 19 elever som inte var födda här och 14 av dessa hade passerat förskoleåldern när de kom. Tabell 5.4.2 Deltagande i modersmålsundervisning fördelat på kön Kön Börja Ja Nej Slutat Totalt Börja Ja Nej Slutat Totalt Flicka 0 3 14 7 24 2 59 15 12 88 Pojke 0 3 12 5 20 3 48 17 23 91 Totalt 0 6 26 12 44 5 107 32 35 179 Det är en jämn könsfördelning på eleverna som deltar i modersmålundervisningen, men de utgör bara cirka 14% av hela gruppen på landsortsskolan. I göteborgsstudien uppgav 107 elever att de deltog i modersmålsundervisningen. De som inte har utländsk bakgrund ingår i de 32 elever som svarat nej. I procent blir det 64 % om man bara jämför med dem som har utländsk bakgrund. Det är också ett antal i båda grupperna som har slutat med modersmålet. Vad orsakerna var i förortsstudien framkommer inte men i landsorten uppgav man några olika orsaker som att man tyckte sig vara tillräckligt duktiga och kunde lära sig hemma, medan andra tyckte att de inte hade tid. I förortsstudien framkom däremot varför man över huvud taget inte läste modersmål och skälen var liknande. Man kunde redan, fel tid, för svårt, det fanns inte lärare och det var fel dialekt (Otterup:2005:90) Tabell 5.4.3: Deltagande i modersmålsundervisning fördelat på informanter födda respektive inte födda i Sverige. Ska Deltar Deltar Har Totalt Ska Deltar Deltar Har Totalt börja ej slutat börja ej slutat Född i Sverige 0 2 14 9 25 5 42 21 18 86 Född utomlands 0 4 12 3 19 0 65 11 17 93 Totalt 0 6 26 12 44 5 107 32 35 179 24

Utav de sex elever i landsortsstudien som deltar i modersmålundervisningen är 4 inte födda i Sverige, vilket gör 66% av de deltagande. I Göteborgsundersökningen rör det sig om 61% som inte är födda i Sverige. De faktiska talen är 4 respektive 65 men procentuellt ligger resultatet relativt nära varandra. Tabell5.4.4: De största modersmålen och antal som deltar i modersmålsundervisning Språk Antal elever som deltar i modersmålsundervisningen Totalt antal elever i språkgruppen Antal elever som deltar i modersmålsundervisningen Totalt antal elever i språkgruppen Holländska 2 2 Mandarin 1 1 Dari 1 2 Polska 1 1 Albanska 1 2 4 5 Portugisiska 20 21 Bosniska 14 19 Turkiska 14 33 Persiska 12 13 Somaliska 11 14 Kurdiska 10 19 Arabiska 8 13 Spanska 4 7 Som vi sett i tidigare tabeller är detta inte de största språken på landsortsskolan, men det är i dessa som intresse från elever och möjlighet från skolans sida sammanfallit. I Otterups undersökning var det portugisiska, bosniska och turkiska som var de största språken. Portugisiska finns överhuvudtaget inte på den här skolan, men däremot bosniska och turkiska. I dessa båda språk fanns det inte intresse från elevernas sida att läsa modersmålet. En markant skillnad mellan de båda studierna är hur studiehandledning och undervisning i ämnet svenska som andraspråk sker. Otterup kunde inte redovisa hur många och vilka elever som läste enligt svenska som andraspråk eftersom undervisningen var organiserad med två lärare i klassen. Alla informanter i min undersökning läser svenska som andraspråk och varje elev är medveten om vilken kursplan de följer. Det som jag inte kan redovisa är tabeller över studiehandledning, eftersom den är väldigt sporadisk och kan mer liknas vid ett par introduktionsveckor om man har tillgång till en person som talar svenska och det aktuella språket. En elev av de 44 har haft någon form av studiehandledning på modersmålet. Eleven är född i Sverige och har äldre syskon som gått på skolan och de har inte haft studiehandledning på sitt modersmål. De begrepp som eleven arbetade med i respektive ämne hade han på svenska, inte på sitt modersmål. Studiehandledaren och eleven talade inte heller samma dialekt av modersmålet så i det här fallet var nog intentionen från skolan god, men man nådde inte riktigt ända fram. 25

I Otterups undersökning är det däremot 86, d v s 51%, av eleverna med utländsk bakgrund som har studiehandledning på modersmålet. Tidsmässigt var det vanligast att eleven fick en timme per vecka, men vissa kunde få upp till tre timmar per vecka. Tabell 5.4.5: Antalet elever som gått i förberedelseklass fördelat på antal år i förberedelseklass År i förberedelseklass År i förberedelseklass Totalt 1 år 2år 3 år 4år 5år Totalt 1 år 2 år 3 år 4år 5 år Ja 7 6 1 59 44 8 5 0 2 Nej 37 120 Totalt 44 179 Trots att den undersökta landsortsskolan inte har en förberedelseklass finns det elever som gått i en sådan på tidigare skolor. Totalt är det sju elever, vilket motsvarar 16%. Motsvarande siffra för Göteborgsstudien är 35% om man bara jämför med de elever som har utländsk bakgrund. Majoriteten i båda undersökningarna har gått cirka ett år i förberedelseklass. I tabell 5.4.6 kan man se vilka språkgrupper de elever tillhör som har gått i förberedelseklass i andra skolor än den undersökta landsortsskolan. När de kommit till den har de gått i ordinarie klass. I Otterups undersökning hade alla som kommit från och med åtta års ålder placerats i förberedelseklass. Det enda språket de båda grupperna har gemensamt är bosniska. Tabell 5.4.6: Antalet informanter med olika modersmål som gått i förberedelseklass Gått i förberedelseklass Modersmål Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt Dari 2 2 Armeniska 2 2 Rumänska 1 4 5 Bosniska 1 7 8 9 10 19 Ryska 1 1 2 Somaliska 11 3 14 Turkiska 9 24 33 Kurdiska 6 13 19 Persiska 5 8 13 Arabiska 4 9 13 Totalt 7 12 19 44 67 111 5.4.1 Sammanfattning När det gällde skolan och undervisningen kan man se ett antal olikheter mellan de båda skolorna. Först och främst visste inte eleverna i förorten vilken kursplan de läste enligt. Visserligen är många av momenten likadana, men vid bedömningen tar man hänsyn till företeelser som beror på att eleven har ett annat modersmål. T ex översätter de uttryck direkt från sitt eget språk eller blandar ihop två svenska. Viljan att uttrycka sig går före korrektheten. Eleven får också hjälp med att bli observant på dubbeltydigheten som finns i texter av olika slag på ett annat sätt än då man förväntar sig att eleven besitter vissa kunskaper. Läraren ska också vara observant och förklara ord och begrepp som de jämnåriga förväntas kunna men som eleven ännu inte behärskar. 26