Sammanträdande organ. Tid Onsdag den 30 oktober 2013, kl Plats. Kommunstyrelsen. KTS-salen, Vita Huset

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-24 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 30 oktober 2013, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Jämställdhetsutbildning 4 Miljöstrategiskarådets arbete Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 5 Svar på motion om att ljussätta Djulö allé med hjälp KS/2012:505 PJ 3 av solljus 6 Svar på motion om att minska lärarnas administration KS/2013:91 MSK 10 7 Svar på motion om att bygga multihus med förskola, skola och äldreboende ( Bertil-bo ) 8 Svar på motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun 9 En väg in till Katrineholms kommun för föreningslivet 10 Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun KS/2012:611 PJ 20 KS/2013:274 PJ 36 KS/2013:365 KR 52 KS/2012:594 KR 68 11 Redovisning av obesvarade motioner KS/2013:131 KR 80 12 Katrineholms kommuns kommunikationspolicy KS/2013:241 MSK 83 13 Förslag till revidering av lokala ordningsföreskrifter för torghandel, KFS 2.04 14 Förslag till taxa för upplåtelse av mark på offentlig plats, KFS 4.10 15 Förslag till taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn och kontroll KS/2013:406 PJ 97 KS/2013:412 PJ 121 KS/2013:450 PJ 143 16 Förslag till nya VA-avgifter 2014 KS/2013:486 PJ 158 17 Förnyat avtal för Viadidaktnämnden KS/2013:455 KR 170 18 Ändrat reglemente för Viadidaktnämnden KS/2013:456 KR 177 19 Övergripande plan med budget KS/2013:213 AM 187 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0151-570 16 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-24 20 Avräkning mot Katrineholms Fastighets AB i budgetförslaget år 2014 21 Insamlingssystem för matavfall i Katrineholms kommun KS/2013:512 MSK 276 KS/2013:487 PJ 280 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 22 Ekonomisk granskning av försörjningsstöd och KS/2013:459 KR 329 institutionsplaceringar 23 Revisionsrapport Socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll 24 Redovisning av kommunstyrelsens medel till förfogande 25 Ansökan från Katrineholmsrevyn om bidrag till RevySM-festivalen Katrineholm 2014 KS/2013:150 KR 388 KS/2013:491 KR 419 KS/2013:497 MSK 423 26 Hall of Fame KS/2013:496 MSK 426 27 Köpeavtal avseende byggnation för ambulansverksamhet berörande Barken 29 och del av Lövåsen 3:1 i Katrineholms kommun 28 Omdisponering av investeringsanslag till tillgänglighetsåtgärder på Gröna Kulle KS/2013:489 PJ 429 KS/2013:509 PJ 435 29 Extra medel till gatubelysning KS/2013:513 MSK 437 Nr Anmälningsärenden Sid 30 Anmälan av delegationsbeslut 439 31 Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 442 32 Meddelanden 443 Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0151-570 16 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

187 Dnr: KS/2013:213-042 Handläggare: Anna Marnell Övergripande plan med budget 2014-2016 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för 2014-2016 för Katrineholms kommun fastställs enligt upprättat förslag. 2. Skattesatsen fastställs till 22,18 kronor per skattekrona. 3. Proprieborgen tecknas för: - Katrineholms Fastighets AB inom en totalram om 1200 miljoner kronor - Katrineholms Industrihus AB inom en totalram om 110 miljoner kronor - Katrineholm Vatten och Avfall AB inom en totalram om 550 miljoner kronor. En borgensavgift om 0,3 % tas ut på utestående borgensbelopp. 4. Nämnderna uppdras att senast under december månad upprätta budget- och planeringsdokument i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. 5. I investeringsbudgeten anges nämndernas investeringar för 2014-2016. Omprioriteringar får beslutas av respektive nämnd avseende investeringar understigande en miljon kronor. Gällande omprioriteringar över en miljon kronor ska kommunstyrelsen höras. Ärendebeskrivning Mot bakgrund av kommunstyrelsens planeringsdirektiv har kommunstyrelsen och nämnderna lämnat underlag för övergripande plan med budget 2014-2016. Detta har vägts samman mot kommunens ekonomiska förutsättningar och resulterat i ett gemensamt förslag till övergripande plan med budget 2014-2016 från Socialdemokraterna och Moderaterna. Föreslagna förändringar av taxor och avgifter behandlas som separata ärenden. Ärendets handlingar Övergripande plan med budget 2014-2016 med bilaga 1-3 Nämndernas protokollsutdrag (finns tillgänglig i akten) Tjänstemannaunderlag för övergripande plan med budget 2014-2016 (finns tillgänglig i akten) Power Pointpresentation (finns tillgänglig i akten)

188 Läge för skola, mat & jobb Övergripande plan med budget 2014-2016 Foto: Hanna Maxstad Socialdemokraternas och Moderaternas förslag till kommunfullmäktige

189 2 (74) Läge för skola, mat & jobb År 2030 bor det 40 000 invånare i vår kommun. En ökning med 7 000 personer. Det är ett av målen som vi har satt i vårt förslag till Översiktsplan del staden. Hur ska vi göra verklighet av detta? Viktiga förutsättningar är fler företag, fler jobb, minskad arbetslöshet, nya bostäder och goda kommunikationer. Lika betydelsefullt är att värna och utveckla traditionella områden som skola, omsorg och trygghet samt kultur och fritid. Viktiga satsningar som på olika sätt främjar en god folkhälsa. Vi har en klar idé hur vi ska nå våra mål. Vår budget för 2014 är omfångsrik men den har ändå en tydlig inriktning på våra yngsta invånare barn och ungdomar, vår framtid. Vad sägs om: Nio nya förskoleavdelningar på tre år. Vi satsar 20 miljoner kronor, varav 10 miljoner redan 2014 Grundskolan får 4,8 miljoner kronor för att öka måluppfyllelsen En uppfräschning av utemiljön vid förskolor och skolor för 1,6 miljoner kronor Dessutom går 4,7 miljoner kronor till den förväntade elevökningen Mat är viktigt, särskilt för barn och äldre. Det finns idag ett stort intresse för mat; vad den innehåller, hur maten tillagas, serveras och var den kommer ifrån. Därmed ökar även förväntningarna på de måltider som serveras inom de kommunala verksamheterna. Därför gör vi en satsning inom förskola, skola samt vård och omsorg på 4 miljoner kronor under 2014. Vi ökar andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minskar matsvinnet och kommer laga mer mat från grunden. Vi ska också baka eget bröd. Arbetslösheten är fortfarande hög och särskilt drabbade är ungdomarna. Många i kommunen lever idag på försörjningsstöd. Vi gör nu ytterligare insatser för att ge fler chansen att få in en fot på arbetsmarknaden och bli självförsörjande genom att förlänga projektet Arbetslinjen med ett år. Vi satsar 8 miljoner kronor på detta. För att Katrineholm ska vara en attraktiv plats att leva, verka och bo på måste vi skapa förutsättningar för ett lokalt näringsliv i utveckling och för nya etableringar. Katrineholm har blivit ett regionalt handelscentrum och utvecklingen på Lövåsen är fantastisk. Här finns nu 1 100 anställda och 80 företag. Flera stora etableringar har skett och fler är på gång. Vi fortsätter också att utveckla handeln i centrum. Under 2014 påbörjas arbetet med att skapa det nya Stortorget. Det är också viktigt att vi kan erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark. Byggandet av ett nytt flerbostadshus i kvarteret Violen har startats och Katrineholms Fastighets AB står i startgroparna för att påbörja bygget av flerbostadshus i kvarteret Hästen. Ytterligare bostadsområden planeras. Väl fungerande arbetspendling och satsning på effektiva och miljöinriktade godstransporter ska bidra till utvecklingen av Katrineholm. Goda möjligheter att pendla till och från Katrineholm för boende, arbete och studier stärker vår kommun i ett regionalt perspektiv. Katrineholm Rail Point AB har i år tagit ytterligare ett stort kliv på marknaden genom sitt samarbete med Green Cargo. Katrineholms moderna kombiterminal får med Green Cargos tåg ytterligare en stark koppling till den europeiska kontinenten och Norge. Övergripande plan med budget 2014-2016 är en positiv och offensiv budget. Katrineholm är Läge för liv & lust. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

190 3 (74) INNEHÅLL Inledning... 4 Utmaningar inför planperioden 2014-2016... 4 Ekonomiska förutsättningar... 6 Kommunens styrsystem och planeringscykel... 7 Organisationsöversikt... 10 Ansvarsområden och verksamhetsfakta... 12 Vision 2025... 21 Målområden i Kommunplan 2011-2014... 22 Resultatmål och åtaganden... 22 Ortsutveckling... 23 Kultur och fritid... 34 Skola... 37 Omsorg och trygghet... 43 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 48 Ekonomi och organisation... 53 Räkenskaper... 58 Övergripande driftbudget 2014 med plan 2015-2016... 58 Investeringsbudget 2014-2016... 59 Investeringsbudget fastigheter 2014-2016... 63 Resultaträkning... 65 Balansräkning... 66 Kassaflödesanalys... 67 Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Bilaga 2: Öronmärkta medel Bilaga 3: Läge för skola, mat & jobb ett axplock ur satsningar och investeringar 2014-2016 Foto: Lena Hammarbäck (sid. 24), Hanna Maxstad (sid. 1, 26, 29, 34, 48, 50, 55), Marie Moqvist (sid. 37, 38), Johan Nygren (sid. 27, 43), Kjell Pettersson (sid. 35)

191 4 (74) INLEDNING Planeringsarbetet inför planperioden 2014-2016 utgår från Vision 2025 och Kommunplan 2011-2014 som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 samt av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 24 april 2013. I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna och bolagen för planeringsarbetet inför den kommande planperioden. Av planeringsdirektivet framgick att en utgångspunkt för planeringarbetet inför 2014-2016 är att de resultatmål som fastställdes i Övergripande plan med budget 2012-2014 ligger fast. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till resultatmålen och de drifts- och investeringsramar som angavs i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag utgör utgångspunkten för övergripande plan med budget 2014-2016. Nämndernas egna planer med budget kommer att färdigställas efter att kommunfullmäktige har beslutat om övergripande plan med budget 2014-2016. I dokumentet ges inledningsvis en översiktlig bild av de förutsättningar som påverkar kommunens planering och budget samt av kommunens styrsystem och organisation. En kortfattad redogörelse för nämndernas/bolagens ansvarsområden kompletteras med ett antal faktauppgifter som är avsedda att ge en bild av verksamheternas produktion och volymer. Därefter följer Vision 2025 och målområdena i Kommunplan 2011-2014. Avsnittet Resultatmål och åtaganden utgår från målområdena i kommunplanen och innehåller förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden för nämnderna och bolagen. Åtagandena ska kunna visa måluppfyllelsen för resultatmålen och grundas därför på mätbara nyckeltal. Ambitionen har varit att minska det totala antalet åtanganden, att öka samordningen mellan nämnderna samt att åtagandena så långt det är möjligt ska bygga på könsuppdelad statistik och vara jämförbara med andra kommuner. Avsnittet därefter innehåller räkenskaper; drift- och investeringsbudget, resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalys. I bilaga 1 finns ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen. I bilaga 2 finns en sammanställning av de öronmärkta medel som avsatts av tidigare års resultat. Majoriteten avser i samband med behandling av årsredovisningen för 2013 att öronmärka medel av 2013 års resultat för framtida satsningar. I bilaga 3 aviseras ett antal projekt under 2014. Beslut kommer att fattas i samband med behandlingen av årsredovisningen 2013. Bilaga 3 innehåller ett presentationsmaterial Läge för skola, mat & jobb ett axplock ur satsningar och investeringar 2014-2016. Utmaningar inför planperioden 2014-2016 Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och konjunkturen förutses att stärkas framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten förväntas dröja sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras enligt SKL:s prognos. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Åren 2015 2016 beräknas skatteunderlaget växa med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som förväntas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 antas sysselsättningen växa med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna beräknas växa snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige.

192 5 (74) Sysselsättningen i Katrineholm har förstärkts under årets första åtta månader jämfört med samma period förra året. I augusti 2013 var 5,4 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa (6,5 procent augusti 2012). Bland ungdomar är läget dock fortfarande bekymmersamt, 11,2 procent av ungdomarna mellan 18-24 år var utan arbete (16 procent augusti 2012). Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte har hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under perioden januari till augusti 2013 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 37,9 mkr vilket är 1,6 mnkr högre än motsvarande period förra året. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Under januari augusti fick i genomsnitt 659 hushåll (674 hushåll 2012) försörjningsstöd per månad med ett genomsnittligt månadsbelopp om 7 179 kr (6 723 kr 2012). Jämfört med 2012 har antal hushåll minskat med 15 st men utbetalningen per månad har ökat med 456 kr per hushåll. Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Diagrammet nedan visar trenderna för Katrineholm under de kommande tio åren. Framskrivningen baseras på antaganden om antalet födda och döda samt in- och utflyttning. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 4025 3768 3964 3576 3079 2281 2116 2268 1234 1261 1075 1109 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0-5 6-15 16-18 65-74 75-84 85-w Diagrammet visar förändringen av antalet individer i olika ålderskategorier. År 2012 används som basår. Källa: SCB befolkningsstatistik. Antalet 75-84 åringar kommer att öka kraftigt efter 2017. Antalet 65-74 åringar kommer att öka redan under de närmaste åren beroende på att 40-talisterna kommer upp i den åldern. Denna ökning får dock inte så stora konsekvenser för de kommunala verksamheterna. Den stora minskningen inom gymnasiet ser nu ut att ha stabiliserat sig och antalet 16-18 åringar ligger relativt konstant på en nivå på drygt 1 200 ungdomar. Antalet barn i åldrarna 6-15 år kommer att öka sakta under perioden, med en större ökning under 2013. Där är dock prognosen osäker och påverkas starkt av beslut fattade på nationell nivå om beviljande av uppehållstillstånd. Enligt befolkningsprognosen ovan beräknas det totala invånarantalet för Katrineholm till 32 726 invånare per den 31 december 2014. En av slutsatserna i rapporten Katrineholm 2030 underlag för samhällsplanering på längre sikt är att befolkningstillväxt är av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. För att uppnå detta har

193 6 (74) det i rapporten identifierats tre fokusområden: befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm. En ökad befolkning bidrar till platsens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket i sin tur ger möjlighet till ökad handlingsfrihet. Antalet invånare avgör både intäkternas storlek och behovet av och kostnaderna för kommunal service. Något som står klart är att det till år 2030 kommer bli betydligt färre i arbetsför ålder som ska försörja ett ökat antal äldre. Oavsett scenario kommer andelen äldre i Katrineholm öka. Därför är kvarboende och inflyttning av personer i arbetsför ålder viktigt för att utgöra ett attraktivt Katrineholm och för att skapa en balans mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver kommunala tjänster i Katrineholm. Katrineholms kommun står inför stora utmaningar inom personalförsörjnings- och kompetensförsörjningsområdet de kommande åren fram till 2020. Kommunen kommer påverkas av demografiska förändringar, att färre i arbetsför ålder ska försörja en åldrande befolkning. Detta påverkar kommunen i form av nya och utökade krav från invånarna och därmed också av större behov av ökade resurser av olika slag för att möta detta. För att möta denna situation krävs dels effektiviseringar av olika slag, dels att kommunen ligger i framkant vad gäller nya arbetsmetoder och arbetssätt. Katrineholms kommun ska som arbetsgivare också fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att vara ett attraktivt alternativ i rekryteringssammanhang. Kommunen behöver också fortsätta att stärka de befintliga medarbetarnas kunskaper om kommunen. Detta i syfte att använda medarbetarna som ambassadörer för arbetsgivarvarumärket Katrineholms kommun. Ekonomiska förutsättningar Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande osäkra. Sådana faktorer är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, anhöriginvandring, statsbidragens storlek, inflationens utveckling samt andra politiska beslut på nationell nivå. Skatteintäkter och statsbidrag Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlaget under perioden 2012-2017 ökar med 28,7 procent. Enligt den senaste prognosen (oktober 2013) uppgår skatteintäkterna och statsbidragen för Katrineholm till 1,767 miljarder kronor för 2014. Vid beräkning av skatteintäkter i budgeten används SKL:s prognoser för planperioden, vilka anpassats till befolkningstalet 32 800 invånare. Pensioner Beräkningen av pensionskostnader i budgeten utgår från en pensionsprognos från Kommunernas pensionsanstalt, KPA, som förvaltar kommunens pensioner. I prognosen för 2014 syns tydligt effekten av den inlösen av pensionsåtaganden som kommunen gjorde i början av 2013. Utbetalningarna till dagens pensionärer kommer att sjunka med 10 mnkr mellan 2013 och 2014, och jämfört med utbetalningarna för 2012, kommer utbetalningarna att minska med 20 mnkr. Enligt Pensionsmyndighetens senaste prognos (juni 2013) kommer pensionsbromsen slå till 2014. Underfinansiering av det allmänna pensionssystemet får effekt på de kommunala pensionskostnaderna. Kommuner och landsting garanterar att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det får kommunerna fylla på kompletteringspensionen. De bruttosamordnade pensionerna utgör cirka 50 procent av de kommunala pensionsutbetalningarna och berör de som blivit pensionärer före 2002. Bromsen gör att den kommunala kompletteringspensionen 2014 kommer att sänkas.

194 7 (74) Löneökningar Vid beräkningen av löneökningar för den kommande planperioden används samma prognos som i planeringsdirektivet. Löneökningarna beräknas uppgå till 2,5 procent 2014, 3,0 procent 2015 och 3,0 procent 2016. Finansiering Förutom skatteintäkter och pensioner, finns det ett antal viktiga poster som påverkar den kommunala budgeten. I beräkningarna antas att kommunen under planperioden inte kommer att uppta några långfristiga lån. Kommunen lämnar borgen till sina bolag enligt fastställda principer. Detta innebär att dotterbolagens lånekostnader blir lägre än utan kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade att bolagen från och med 2010 ska betala en borgensavgift om 0,3 procent på det utestående borgensbeloppet. Vid beräkning utifrån den borgen som kommunen har utställt i dagsläget uppgår därmed den budgeterade intäkten till ca 4,9 miljoner kronor. Kommunerna har under 2012 och 2013 fått återbetalning från AFA Sjukförsäkringsaktiebolag avseende inbetalda sjukförsäkringspremier för åren 2005-2008. AFA:s styrelse har under hösten 2013 gett uppdrag att utreda om en återbetalning kan ske även avseende inbetalda premier för 2004. Om utredningen kommer fram till att det är möjligt, kommer återbetalningen troligen ske under 2014. Enligt rekommendation från SKL har kommunen inte budgeterat denna intäkt. Kostnader för verksamhetslokaler Lokalkostnaderna för de kommunala verksamheterna baseras på de hyreskostnader som betalas till kommunens hyresvärdar. Den största delen av verksamhetslokalerna ägs av Katrineholms Fastighets AB som enligt uppdrag debiterar kommunen självkostnaden. I hyreskostnaderna ingår kostnader för drift, planerat underhåll samt kostnader för genomförda investeringar (avskrivning och ränta). Kommunens styrsystem och planeringscykel I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i "Styrsystemet i Katrineholms kommun" (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige 2010-01-18, 5). Planeringscykeln Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. I kommunplanen anges övergripande mål, prioriteringar och större investeringar. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndernas och bolagens underlag för övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. Under september-oktober sker beredning av den övergripande planen med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Då fastställs, förutom skattesatsen, även de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Även den ekonomiska ersättningen avseende

195 8 (74) kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Nämnder och bolag ska sedan fastställa sin planering med budget före december månads utgång. Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan: Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på vårt uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Resultat: Produktion: Resurser: Vad blir nyttan för kommunmedlemmarna? Vad ger vi kommunmedlemmarna? Hur ska vi göra det? Vad behöver vi tillföra? Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan. De övergripande politiska målen för perioden 2011-2014 framgår av kommunplanen. Vinstmålen finns i kommunplanen angivna som ett kursivt avsnitt direkt under respektive målområde. Utifrån kommunplanen fastställde kommunfullmäktige resultatmål för varje målområde i övergripande plan med budget 2012-2014. Dessa resultatmål ligger fast även i övergripande plan med budget 2014-2016. I övergripande plan med budget redovisas nämndernas och bolagens åtaganden i förhållande till resultatmålen. Åtagandena ska baseras på nyckeltal och visa hur måluppfyllelsen ska mätas för resultatmålen och vilken målnivå som ska uppnås. Åtaganden kan vara gemensamma för flera nämnder/bolag. Steget resurser behandlas först i planeringsdirektivet och senare i övergripande plan med budget då fördelningen av resurser fastställs. Steget produktion behandlas mer detaljerat i nämndernas egna planer. Produktionsmål visar länken mellan resurser och resultatmål, dvs. vad man kommer att göra (aktiviteter) för att bidra till att resultatmålen nås. Kommunplanen innehåller vissa produktionsmål och nämnderna/bolagen har möjlighet att besluta om ytterligare produktionsmål. Produktionsmål anges i nämndernas/bolagens egna planer, som också innehåller en detaljbudget för hur resurserna ska fördelas mellan olika verksamheter inom nämndens ansvarsområde. I förvaltningarnas verksamhetsplaner förtydligas steget produktion ytterligare genom planerade aktiviteter och delaktiviteter. Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen.

196 9 (74) Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att nå en god ekonomisk hushållning definierar kommunen finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska

197 10 (74) Organisationsöversikt Kommunkoncernen Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB (100%) Uthyrning av bostäder samt lokaler för kommunal verksamhet. Förvaltning av kommunens fastighetsinnehav. Förbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst VSR (82,4%) Förebyggande arbete för att förhindra och begränsa olyckor. Akuta skadeavhjälpande insatser. Katrineholms Industrihus AB* (100%) Ansvarar för lokaler till näringslivet. Katrineholms Vatten och Avfall AB (100%) Äger kommunens VA-anläggningar. Logistikposition Katrineholm AB (49%) Uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. Katrineholm Rail Point AB (32%) Sköter driften av spår och terminal inom Katrineholms Logistikcentrum. Sörmlands Vatten och Avfall AB* (33%) Ansvarar för driften av VA-verksamheten i Katrineholm, Vingåker och Flen. Katrineholms Tekniska College AB (51%) Kompetenscentrum för naturvetenskap och teknik. Bedriver utbildning på gymnasienivå. KFV Marknadsföring AB (30%) Samordnar turism och marknadsföring i regionen. Katrineholms Entreprenörscentrum AB (49%) Idé blir företag. Hjälper till att utveckla idéer till framgångsrika företag. * Ägs genom koncernbolag.

198 11 (74) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Revision Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Ledning, utveckling, ekonomi, upphandling, personalfrågor, information, juridik, folkhälsa, IT, näringspolitik, översiktlig planering, bostads- och markförsörjning. Bildningsnämnden Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, KomTek fritidsgårdar på landsbygden. Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Översikts- och detaljplanering, bygglov och tillsyn. Skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer. Karthållning, adress-, byggnads- och lägenhetsregister. Byggnadsarkiv. Kultur- och turismnämnden Bibliotek, kulturverksamhet, utställningar, Ung Kultur och Fritid, turismverksamhet, konstnärlig utsmyckning. Kultur- och turismförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskydd, tillsyn av dricksvatten och livsmedel, energi- och klimatrådgivning. Socialnämnden Socialtjänst, försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer och enskilda, familjerättsärenden, ungdomsmottagning, serveringstillstånd. Socialförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Service- och tekniknämnden Gator, vägar, parker, fritid, Sportcentrum, måltidsverksamhet, transportservice, konsumentfrågor, växel. Viadidaktnämnden* Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsinsatser i Katrineholm och Vingåker. Personalutbildning. Viadidakt Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, anhörigstöd, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, personliga ombud. Valnämnden Allmänna val, folkomröstningar. Lönenämnd Sörmland** Drift, utveckling och uppföljning av löneadministrationen. Överförmyndaren Tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare *Gemensam nämnd med Vingåkers kommun ** Gemensam nämnd med Gnesta kommun

199 12 (74) Ansvarsområden och verksamhetsfakta Här beskrivs kortfattat nämndernas/bolagens viktigaste ansvarsområden med utgångspunkt från respektive reglemente/bolagsordning. För verksamhetsmåtten redovisas följande information: Utfall 2012 enligt årsredovisning 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2014 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 28 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. De övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurserna beslutas av fullmäktige. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan lämna motioner om olika kommunala verksamheter och har möjlighet att ställa interpellationer som handlar om övergripande kommunal verksamhet i syfte att initiera debatt. Ledamöter har även möjlighet att ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio- eller webbtvsändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Nästkommande val till Europaparlamentet äger rum den 25 maj 2014. Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomförs den 14 september 2014. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar där sådan behövs. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger rådgivning till dessa i utförandet av sitt uppdrag. Överförmyndaren förordnar god man till ensamkommande barn och ungdomar samt vid vissa jävförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunika-

200 13 (74) tionsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, folkhälsa, tillgänglighet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunledningsförvaltningen är det förvaltningsorgan som bistår och stödjer kommunstyrelsen inom dessa områden. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap för såväl företagsetableringar som bostäder, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Verksamhetsmått Utfall 2012* Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Prognos helår 2014 Antal diarieförda ärenden helår 628 318 750 650 Antal leverantörsfakturor 69 480 31 232 67 500 67 500 Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 196 163 200 200 Antal lönespecifikationer 1 59 649 30 563 58 900 58 900 Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av decentrala medlen för strategisk kompetensutveckling 5 550 timmar, varav 4 172 timmar kvinnor och 1 375 timmar män, fördelat på 71 utbildningar 1 810 timmar, varav 1 457 timmar kvinnor och 353 timmar män, fördelat på 34 utbildningar 6 000 timmar fördelat på 130 utbildningar 6 000 timmar fördelat på 130 utbildningar Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 150 63 200 200 Antal företagsbesök 102 (145) 34 100 100 Antal EU-ansökningar (projekt) 14 (8) 3 7 5 *Siffror inom parantes är det utfall som rapporterades i årsredovisning 2012. Utfallet har reviderats sedan tidigare rapportering. Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildnings- 1 Antal lönespecifikationer innehåller även lönespecifikationer för Gnesta kommun och bolagen. Gnesta har ökat sitt antal lönespecifikationer med 9 procent medan Katrineholm har minskat med 5 procent.

201 14 (74) nämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Verksamhetsmått* Utfall 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos 2013 Prognos helår 2014 enl. SCB:s befolkningsprognos Vår Höst Snitt Vår Höst Vår Höst Snitt Antal barn i förskola 1 541 1 432 1 487 1 575 1 576 1 601 1 614 1 607 Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundskola varav elever i grundsärskolan varav elever i IKE:s verksamhet Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan varav elever i gymnasiesärskolan 42 27 35 15 12 12 12 12 3 581 3 554 3 568 3 659 3 828 3 981 3 981 3 981 77 68 73 73 88 88 88 88-50 - 120 265 180 130 155 1 144 1 245 1 195 1 104 1 245 1 332 1 272 1 302 1 393 1 265 1 330 1 248 1 275 1 265 1 218 1 242 37 42 40 40 47 47 41 44 Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) 760 766 763-800 800 800 800 *Måtten avser samtliga barn som är folkbokförda i kommunen. Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för uppgifter enligt annan lagstiftning, bland annat prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Byggnadsnämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen. Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Prognos helår 2014 Antal inkomna bygglovsansökningar 249 169 250 250 Antal strandskyddsärenden 7 4 7 7 Antal antagna detaljplaner 7 4 7 13 Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser.

202 15 (74) Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Arrangemangsbidrag, beviljade 23 21 25 25 Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade 17 9 20 20 Prognos helår 2014 Antal besökare i Kulturhuset 278 421 139 903 300 000 300 000 Besök på Kulturhusets konstutställningar 25 091 14 770 30 000 30 000 Utlån av e-media 5 687 2 942 6 000 6 000 Utlån per invånare 7,09 3,8 7,1 7,1 Antal besökare på Lokstallet 4 654 17 000 17 000 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Tillsynen sker enligt lagar och regler i miljöbalken samt enligt EU-förordningar och nationellt anpassade regler om livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll. Verksamhetsmått 2 Utfall 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Tillsynsuppdrag miljöskydd 106 36 85 135 Tillsynsuppdrag hälsoskydd 61 28 60 60 Tillsynsuppdrag livsmedel 190 120 190 190 Inkomna avloppsansökningar 152 74 200 200 Prognos helår 2014 Antal ärenden totalt 3 2 246 1 015 2 250 2 250 Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten rymmer även dietister och kostkompetens. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator och parker. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, 2 Med tillsynsuppdrag avses de tillsynsobjekt som planeras få tillsyn under året. Utöver tillsynsuppdragen genomförs en lång rad tillsynsbesök av andra anledningar såsom inkomna ansökningar eller anmälningar, klagomål eller inventeringar. 3 I antal ärenden totalt ingår både inkommande och egeninitierade ärenden, inklusive tillsynsuppdrag, inom nämndens alla verksamhetsområden.

203 16 (74) gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har även en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. De interna uppdragen inkluderar städning, växel, interna transporter, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skola Antal portioner lunch och middag till äldreomsorg Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Prognos helår 2014 1 012 256 st 550 734 st 1 100 000 st 1 000 000 st 315 609 st 162 013 st 326 000 st 320 000 st Simhallen, antal besökare 139 391 st 77 777 st 155 000 st 155 000 st Helgaktiviteter på Sportcentrum 52 aktivitetshelger 26 aktivitetshelger 52 aktivitetshelger 52 aktivitetshelger Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter/år 34 700 kvm 4 800 kvm 15 000 kvm 15 000 kvm Antal producerade växter i växthuset 125 000 st 95 000 st 125 000 st 125 000 st Socialnämnden Socialnämnden ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen samt sociala kontrakt. Till socialnämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialförvaltningen utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Socialnämnden driver även ett eget boende för ungdomar, Kollektivet HVB samt lägenhetsboendet Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning.

204 17 (74) Verksamhetsmått Utfall 2012* Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Prognos helår 2014 Antal hushåll som söker försörjningsstöd, snitt per månad Antal hushåll som beviljas försörjningsstöd, snitt per månad 966 (917) 1 114 1 047 1 091 661 650 701 727 Antal sociala kontrakt 74 (76) 79 80 95 Antal placerade vuxna enl SoL och LVM, snitt per månad Antal placerade barn och ungdomar enl SoL och LVU inklusive HVB Klivet och Kollektivet, snitt per månad 42 (20) 17 15 14 96 (82) 118 82 103 Antal stadigvarande alkoholtillstånd 31 (34) 31 34 34 Antal kvinnofridsärenden 175 (100) 126 206 190 Antal placerade på Vårnäs, öppet intag 77 (65) 32 75 77 Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering 512 (1 363) 360 500 500 *Siffror inom parantes är det utfall som rapporterades i årsredovisning 2012. Utfallet har reviderats sedan tidigare rapportering. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad, integration och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar när myndigheten för yrkeshögskolan beviljar medel. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla goda förutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten i kommunerna. Viadidaktnämnden erbjuder studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, som innebär bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar. Nämnden har också i uppdrag att genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunernas anställda samt näringslivet. Nämnden har integrationsansvaret för de flyktingar som anlände före den 1 december 2010. Dock upphör detta i maj 2014. Nämnden samverkar med ett fyrtiotal kommuner kring samhällsorientering för nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utan arbete och studier får stöd och vägledning samt feriearbeten. I nämndens uppdrag ingår även att samverka med socialnämnden, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter. Inom nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt. Bland de större projekten kan nämnas projekt Egenkraft och projekt ISAK vilka genomförs på uppdrag av ESF Europeiska Socialfonden.

205 18 (74) Verksamhetsmått 4 Utfall 2012 Producerade verksamhetspoäng 5 gymnasial nivå (snittsiffra) Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå (snittsiffra) Antal studerande inom särskild utbildning för vuxna (särvux) Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Prognos helår 2014 210 000 87 500 175 000 175 000 95 700 49 000 97 000 100 000 27 27 (14 kvinnor, 13 män) 27 27 Antal studerande inom svenska för 6 350 390 480 430 invandrare, sfi (snittsiffra) Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar Antal tentander på eftergymnasial nivå vid Viadidakts lärcentra 12 000 h varav 9 580 h kvinnor, 2 420 h män 564 5 512 h (3 963 h för kvinnor, 1 549 h för män) 319 (256 kvinnor, 63 män) Antal mottagna ungdomar som faller 67 (28 kvinnor, under informationsansvaret 7 39 män) Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm på uppdrag av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Vingåker på uppdrag av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm och Vingåker på uppdrag från Arbetsförmedlingen 218 (94 kvinnor, 124 män) vuxna + ungdomar 65 (32 kvinnor, 33 män) 329 (153 kvinnor, 176 män) vuxna + ungdomar 98 (49 kvinnor, 49 män) 33 (10 kvinnor, 23 män) 341 (144 kvinnor, 197 män) 12 000 h 12 000 h 500 500 80 65 250 250 65 400 400 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) och hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan 4 Viadidakts verksamheter riktar sig invånare i både Katrineholm och Vingåker. Eftersom deltagaruppgifter inte kan särskiljas omfattar flertalet verksamhetsmått uppgifter om deltagare från båda kommunerna. 5 Måttet "producerade verksamhetspoäng" beskriver hur många kurspoäng Viadidakts elever läser under ett år. Räknas kurspoängen om till heltidsstuderande ska siffran divideras med 800 då heltidsstudier kräver 400 poäng/termin. En sådan omräkning ger under 2014 cirka 220 studenter på gymnasial nivå och 125 studenter på grundläggande nivå. I realiteten läser långt ifrån alla elever på heltid vilket innebär att det finns betydligt fler individer studerande på Viadidakt än de 345 heltidsstuderande som räknats fram ovan. 6 Redovisade siffror för sfi beskriver hur många elever Viadidakt har i snitt under året. Eftersom elever kontinuerligt börjar och avslutar sina studier på sfi är antalet individer som är/har varit inskrivna på sfi under ett år betydligt högre än det antal som redovisas ovan. 7 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern 16-20 år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter.

206 19 (74) bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Verksamhetsmått Utfall 2012 Beviljade hemtjänsttimmar per månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad extern regi Belagda platser procentuellt på särskilt boende Belagda platser procentuellt på LSS Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Prognos helår 2014 23 772 timmar 23 415 timmar 23 374 timmar 23 653 timmar 12 300 timmar 12 046 timmar 12 820 timmar 13 537 timmar 25 746 timmar 24 847 timmar 26 260 timmar 27 573 timmar 95 % belagda platser 98 % belagda platser 98 % belagda platser 97 % belagda platser 96 % belagda platser 97 % belagda platser 97 % belagda platser 95 % belagda platser KFAB och KIAB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 41 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 115 168 m 2. Inom affärsområdet verksamhetslokaler äger och förvaltar bolaget 47 fastigheter med en uthyrningsbar yta om 215 061 m 2. Antalet fast anställda är 43 personer fördelat på 36 män och 7 kvinnor. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr. Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Antal bostäder i centrum 158 st 158 158 158 Prognos helår 2014 Vakansgrad lägenheter, % 0,7 % 0,3 % 0,3 % 0,5 % Minskad energianvändning per areaenhet, bostäder Minskad energianvändning per areaenhet, verksamhetslokaler -2,7 % -6 % -8 % -8 % -10,1 % -10 % -12 % -12 % Soliditet 6,2 % 5,7 % 5,6 % 5,6 % KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 23 fastigheter samt förvaltar 39 fastigheter för Katrineholms kommun. Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall per sista juni 2013 Prognos helår 2013 Uthyrningsgrad 95,4 % 84 % 91 % 90 % Prognos helår 2014 Uthyrningsbar area 100 827 m 2 100 827 m 2 100 827 m 2 100 827 m 2 Soliditet 24,5 % 24,0 % 24 % 24,0 %

207 20 (74) Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att äga kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan 1999. VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor.

208 21 (74) VISION 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det läge för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

209 22 (74) MÅLOMRÅDEN I KOMMUNPLAN 2011-2014 De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation RESULTATMÅL OCH ÅTAGANDEN Av planeringsdirektivet framgick att en utgångspunkt för planeringarbetet inför planperioden 2014-2016 är att de resultatmål som fastställdes i Övergripande plan med budget 2012-2014 ligger fast. De övergripande resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan 2011-2014. Resultatmålen redovisas nedan, liksom förutsättningar och verksamhetsförändringar per målområde samt åtaganden för nämnderna och bolagen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varje åtagande anges vilken eller vilka nämnder/bolag som föreslås arbeta med åtagandet, vilken målnivå som föreslås för åtagandet och hur ofta det föreslås följas upp. Dessutom anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner. Flera åtaganden är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av ca 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv; tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: BIN BN KS KTN MHN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst

210 23 (74) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling I rapporten Katrineholm 2030 underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt är nödvändigt för att klara framtidens utmaningar. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena måste Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling lokalt och i regionen hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet och är av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter. En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet är att skapa en samlad bild av hur vi vill att kommunen ska utvecklas i framtiden. Första delen av översiktsplanen avser staden och kommer att antas under 2014. Den andra delen avser landsbygden och beräknas kunna antas under 2016. Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år 2030. En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med framför allt invånarna i kommunen. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat som leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Coompanion, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet samt den nystartade incubatorverksamheten 8. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) och Future Camp stimulerar ungdomar till att starta egna företag. 8 Katec och Nyföretagarcentrum utser deltagare utifrån ansökningar till incubatorverksamheten. De som har en bra affärsidé och plan som kan kommersialiseras får sex månaders stöd i form av affärscoacher, kontor, etc. av Katec.

211 24 (74) En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms City ska vara västra Sörmlands mest attraktiva City som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen Årets stadskärna 2017. Katrineholms Industrihus AB ambition är att fortsätta utveckla fastigheterna i syfte att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler, men även för att bidra till att Katrineholm uppfattas som en attraktiv kommun att bo och verka i. Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen, och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 51 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige och inom landet prioriteras. Detta arbete har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Ett annat prioriterat område är etablering av logistikintensiva företag till Logistikcentrum. Detta kräver långsiktiga förhållningssätt där man är medveten om att arbetet måste bedrivas målinriktat på många fronter och uthållighet är ett viktigt ledord. Under 2014 görs också den sista investeringen inom KLC-projektet med 35,1 mnkr. Utbildning och arbetsmarknad Under kommande planperiod är ökad utbildningsnivå en viktig fråga för den lokala tillväxten. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Det i sin tur ökar platsens attraktivitet för näringslivet. Utmaningen för Katrineholm, liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen som klarar den egna försörjningen behöver öka för att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till försörjningsstöd. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar behovet av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Katrineholm har ett stort antal arbetslösa ungdomar och vuxna. Trots att arbetsförmedlingen förutspår en viss förbättring av efterfrågeläget på arbetsmarknaden under de två närmaste åren bedöms efterfrågan på arbetskraft fortsätta vara svag för grupper som redan idag har en svag position på arbetsmarknaden. Dessutom kommer utbudet av arbetskraft inom dessa grupper att öka. Konkurrensen om jobb med lägre utbildningskrav kommer därmed fortsätta att vara hård. Gruppen som får det svårast att hitta arbete är de som saknar utbildning. I ett längre tidsperspektiv är det tydligt att arbetslösheten i kommunen har ökat efter varje lågkonjunktur, vilket kan förklaras med att arbetsmarknaden kräver allt snabbare förändringar av efterfrågad kompetens.

212 25 (74) Antalet personer som söker och är beroende av försörjningsstöd har stadigt ökat sedan flera år tillbaka. Ökningen beror dels på arbetslöshet och dels på grund av förändringar av regler i det sociala välfärdsystemet. Aktiva åtgärder krävs för att minska den utvecklingen och för att få människor närmare och in på arbetsmarknaden. Utmaningen är dels att rusta individer som uppbär försörjningsstöd med en kompetens som är eftertraktad på den rådande arbetsmarknaden, dels att skapa arbetstillfällen och möjligheter till en egen försörjning. En kraftfull jobbsatsning görs under 2014. Projektet är en fortsättning och en utveckling av projektet Arbetslinjen som pågått sedan januari 2012. I projektet har personer med försörjningsstöd kunnat söka halvårslånga anställningar på 75 procent inom kommunens förvaltningar. En utvärdering av Arbetslinjen visar på mycket goda resultat. Hittills har projektet gett möjlighet för 125 personer, 61 kvinnor och 64 män, att få in en fot på arbetsmarknaden och komma bort från försörjningsstöd. Av dessa är 45 procent ungdomar. För närvarande är 29 personer sysselsatta genom projektet. Matchning pågår till ytterligare 18 tjänster som beräknas tillsättas före årsskiftet. En uppföljning har gjorts av de personer 58 som hittills har fullföljt en anställning inom Arbetslinjen. Uppföljningen är inte fullständig men visar att flera har fått jobb eller gått vidare till studier och därmed blivit självförsörjande. Endast ett fåtal behövde försörjningsstöd under projekttiden. Mindre än hälften har behövt försörjningsstöd under det första halvåret efter projektet och då i betydligt mindre omfattning än tidigare. Vissa fick försörjningsstöd i väntan på ersättning från Alfa-kassan, i andra fall har kompletterande försörjningsstöd behövts till följd av att Alfa-kassan ger en relativt låg ersättning. Detta innebär, om man bara ser till dessa 58 personer, att kommunens kostnader för försörjningsstöd har minskat med 2,7 mnkr. För den fortsatta jobbsatsningen Arbetslinjen 2.0 avsätts 8 mnkr under 2014, vilket beräknas ge minst 70 personer jobb. Projektet riktar sig även fortsatt till personer med försörjningsstöd som är arbetslösa utan a-kasseersättning. För att ytterligare stärka förutsättningarna för att fler ska kunna få en egen försörjning kommer Arbetslinjen att utvecklas för en bättre matchning av individerna till både anställningar inom projektet och till andra arbetsmarknadsinsatser och/eller studievägar som erbjuds av Arbetsförmedlingen och inom Viadidakts ordinarie verksamhet. Rätt insats ska ges till de enskilda individerna så att långsiktigt positiva effekter kan uppnås. Projektet kommer att finansieras med medel som i bokslut 2013 öronmärks för kommande välfärdsutmaningar och kommer att följas upp kontinuerligt. Ett samverkansavtal mellan socialförvaltningen, Viadidakt och Arbetsförmedlingen är upprättat och ska revideras 2014. Samarbetet rör frågor om arbete, sysselsättning, utbildning, etablering och försörjning. Socialnämnden samarbetar även med landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan rörande frågor kring sjukskrivna och rehabilitering samt försörjning. Samarbetet TRIS (tidig rehabilitering i samverkan) kommer fortsätta även under 2014. Riksdagen har beslutat om ändringar i socialtjänstlagen för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Den så kallade jobbstimulansen innebär att för personer som fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska socialtjänsten bara inräkna 75 procent av arbetsinkomsterna när man räknar ut om hushållet har rätt till ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten har också ökade möjligheter att hänvisa biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Regeringen avsätter i höstens budgetproposition medel för att kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna. Det finns dock en risk för att personer som tidigare skulle ha blivit helt självförsörjande blir kvar i försörjningsstöd. Satsningen på Ungdomstorrget fortsätter och utökas till 2,3 mnkr som öronmärks i bokslut 2013. Viadidakts ungdomstorg tar mot ungdomar från både socialförvaltningen och från Arbetsförmedlingen. På ungdomstorget finns bland annat möjlighet för ungdomarna att få coachande samtal individuellt och i grupp. Ungdomstorget erbjuder studie- och yrkesvägledning, praktik, studiebesök samt möjligheter att pröva på att studera eller att påbörja ej slutförda gymnasiestudier i samverkan med bildningsförvaltningen. Viadidakt har som ambition att även under 2014 kunna erbjuda yrkesutbildning för vuxna. I vilken omfattning är dock beroende av storleken på statsbidraget och när i tiden tilldelningen kommer.

213 26 (74) Den nya skollagen och förordningarna som trädde i kraft från och med första juli 2012 och gäller vuxenutbildningen ställer större krav på organisationen i form av ökad flexibilitet och utbildning under hela året. Lagen föreskriver att eleverna har en egen individuell studieplan som ständigt ska revideras och ägas av eleven själv. När antalet elever i svenska för invandrare ökar ser Viadidakt också en ökning av antalet elever inom grundläggande vuxenutbildning. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Från och med första juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram. Viadidakt samverkar kring nyanlända tillsammans med Arbetsförmedlingen. Antalet deltagare i introduktionsverksamheten på Viadidakt har fortsatt att minska på grund av etableringslagen. Den innebär att Arbetsförmedlingen nu har ansvaret för nyanländas etablering. Det kommunala introduktionsuppdraget upphör senast juni 2014. Under 2014 kommer ca hundra personer vara klara med sin etablering, vilket innebär att de inte kommer att få etableringsersättning längre och då blir aktuella för försörjningsstöd om de inte fått arbete. Anhöriginvandringen bedöms fortsätta vara på en hög nivå även under 2014, vilket innebär att antalet ärenden inom socialnämnden kommer att öka. Infrastruktur och kommunikationer För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Målet i Kommunplan 2011-2014 är att pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm för arbete och studier säkras genom fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det storregionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017, dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Detta utvecklingsarbete kommer att intensifieras under de kommande åren och kommer att kräva en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. För kommunen återstår också att göra en översyn av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid den översynen finns det skäl att aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden utreda möjligheterna att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar. Det är också viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Satsningar på

214 27 (74) tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter har fått stort utrymme men även miljöoch gestaltningsåtgärder är prioriterade. Service- och tekniknämnden har tagit över underhållet av genomfarterna och den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att reinvestera i omläggning och ombyggnation av gator. Situationen behöver utredas inför en eventuell övergång till stadsgator med parkeringsmöjligheter, med mera. Övertagandet av genomfartslederna innebär ökade driftskostnader. Det rör sig om 7 400 meter vägsträcka. Bostäder En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram nya detaljplaner. Under 2013 har Katrineholms Fastighets AB (KFAB) sålt 202 lägenheter i Katrineholms tätort och kransorter. Försäljningarna är ett led i att skapa ekonomiska förutsättningar för nyproduktion av lägenheter i kvarteret Hästen i centrala Katrineholm. KFAB planerar att under 2014 påbörja byggandet av de nya lägenheterna. En del av intäkterna från försäljningarna går till att genomföra underhållsåtgärder i kvarteret Hackan som ingår i det så kallade miljonprogrammet. Hackan är en av flera fastigheter i miljonprogrammet som är i stort behov av underhållsåtgärder. Landsbygd och kransorter Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie har gjorts under sommaren 2013 där kransorternas befolkning har fått möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer även under 2014 fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. I Valla fortsätter satsningen på att förbättra utemiljön och trafiksäkerheten. Aktuellt är också bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Miljön Ett mål i kommunplan 2010-2014 är att förbättra närmiljön, det vill säga skolgårdar, parker, grönområden, torg och gator. Under 2014 kommer satsningar bland annat göras på utemiljöer kring förskolor och skolor. Upprustning kommer också att ske av lekplatser med ny lekutrustning. Ett samarbetsprojekt mellan kommunen och fastighetsägare kring ljus i staden kommer genomföras för att skapa skönhet, glädje och trygghet i Katrineholms centrum. Flera gator kommer under planperioden att omvandlas för ökad trygghet, säkerhet och trivsel, bland annat Vasavägen, Bondegatan och Stensättersgatan. Ett samarbete kommer inledas mellan vård- och omsorgsnämnden och service- och tekniknämnden. En trädgårdsmästartjänst förväntas både ge vackrare utemiljöer vid särskilda boenden inom äldreomsorgen och skapa sysselsättning för brukare kring att sköta om trädgårdar och plan-

215 28 (74) teringar. Därmed skapas bra möjlighet till inflytande och delaktighet. En viktig del av kultur- och turismnämndens arbete handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Det sker bland annat genom att arbeta med den offentliga utsmyckningen av kommunen. Under kommande år planeras utsmyckningar i Nyköpingsrondellen, vid Lokstallet samt en skulptur om Fogelstadskvinnorna. Flera av de områden som samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med är viktiga delar i en hållbar utveckling, till exempel miljö, planering, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg för en hållbar utveckling är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Under 2014 prioriteras det fortsatta arbetet med lokala miljömål. Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Handlingsplaner utifrån de fyra fokusområdena tas fram med tydliga tidsatta mål, åtgärder och ansvarsfördelning. Arbetet med enegieffektiviseringar fortsätter. Fortsatta satningar kommer också att göras på utbyggnad av solenergi. En cykelstrategi kommer tas fram för att stimulera till ett ökat cyklande främst i tätorterna. Det kan handla om utbyggnad av felande länkar i cykelbanesystemet men också bättre belysning och vägvisning. Även informationskampanjer och liknade åtgärder kommer att ingå i cykelstrategin. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fortsätter även under kommande år med översynen av enskilda avlopp i syfte att minska närsaltbelastningen och därmed övergödningen av våra sjöar och vattendrag, såväl kring Öljaren som i Nyköpingsåns avrinningsområde. Kommunen klassas från och med 2013 som känsligt område enligt EU:s nitratdirektiv vilket medför skärpta regler kring gödselhantering från och med 2014. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer därför att särskilt prioritera tillsynen kring gödsellagring och -spridning kommande år. Produktionen och distributionen av friskt vatten samt drift och tillsyn av en miljömässigt effektiv avlopps- och avfallshantering ställer höga krav på Katrineholm Vatten och Avfall AB och därmed på Sörmland Vatten och Avfall AB som driftsbolag. Sedan 2010 har stora investeringar skett i verksamheten, där det nya huvudvattenverket är den enskilt största investeringen. Detta ställer tillsammans med den pågående ombyggnationen vid Rosenholm, för att klara ställda krav vad gäller kväverening, nya krav på bolaget. Målsättningen i den kommunala avfallsplanen att minst 50 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas tillvara senast 2017. Under 2013 har Sörmland Vatten och Avfall AB gjort en utredning om vilken typ av insamlingssystem för matavfallsinsamling som är lämpligast. Det är viktigt att insamlingssystemet är enkelt för kommuninvånarna, innebär god arbetsmiljö vid hantering av avfallet, samt är effektivt. Katrineholm Vatten och Avfall AB har nu föreslagit att kommunen inför optisk sortering av matavfall. Det innebär att matavfallet ska sorteras i plastpåsar med avvikande färg. Påsarna läggs i samma kärl som det brännbara avfallet och sorteras sedan ut maskinellt genom optisk avläsning. Kommunfullmäktige i Katrineholm kommer att ta ställning till frågan i november 2013. Ambitionen är att invånarna i Katrineholm, Flen och Vingåker ska kunna börja med sortering av matavfall från och med år 2015. Det finns idag ett stort intresse för mat och hur maten produceras. Därmed ökar även förväntningarna på de måltider som serveras inom de kommunala verksamheterna. Kraven på kvalitet har också ökat till följd av lagkrav. I kommunplan 2010-2014 satte den politiska majoriteten en hög ambitionsnivå för kommunens måltidsverksamhet. Måltiderna som serveras inom kommunens olika verksamheter ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. De ska också vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö.

216 29 (74) Måltidsverksamheten har under mandatperioden utvecklats positivt på många olika sätt, bland annat genom att arbeta med Sapere inom både omsorgen och skolan, genom att minska användandet av hel- och halvfabrikatsprodukter utifrån den så kallade Laga mat från grunden-pyramiden och genom att införa webbverktyget Skolmat Sverige som ett stöd för att utvärdera och utveckla kvaliteten på skolmåltiderna. De ekonomiska ramarna har inte medgett en ökad andel ekologiska livsmedel i livsmedelsinköpen. Arbetet för att utveckla miljöaspekterna i verksamheten har emellertid skett på andra sätt, bland annat genom medvetet arbeta för att minska livsmedelssvinnet. Ytterligare ett steg är det pilotprojekt som genomförs under hösten 2013 med målet att öka användandet av ekologiska och närproducerade råvaror inom befintlig budget. Projektet, som bedrivs på Nyhemsskolan och Forssjö skola, visar redan på goda resultat. Under 2014 görs en satsning på maten genom ett projekt med arbetsnamnet Klimatsmart mat från grunden. Service- och tekniknämnden tillförs 4 mnkr för ett breddinförande av den pilotmodell som arbetats fram under hösten 2013 i hela måltidsverksamheten, det vill säga både inom förskola, skola samt vård och omsorg. Åtagandena att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minska matsvinnet samt laga mer mat från grunden kräver ett förändrat arbetssätt och ett helhetsperspektiv där flera förvaltningar arbetar mot samma mål. Genom projektet läggs en grund för varaktiga förändringar. Målet är att öka användandet av ekologiska råvaror till 30 procent och närproducerade till 5 procent. Målet ska uppnås genom att recept och matsedel anpassas, mer mat som lagas från grunden, utveckling av salladsbord och dagens vegetariska alternativ samt genom att baka eget bröd. Genom att skapa delaktighet bland alla berörda ska projektet bidra till att öka förståelsen för matens betydelse för en hälsosam livsstil och en hållbar miljö samt väcka nyfikenhet för nya smaker. Matsvinn, det vill säga livsmedel som slängs i onödan, leder till stora negativa miljöeffekter och resurser som slösas till ingen nytta. De måltider som tillagas och serveras inom de kommunala verksamheterna står för en stor del av den totala livsmedelskonsumtionen. Genom att minska matsvinnet minskas också kommunens klimatpåverkan. Två gånger per år genomförs en svinnmätning där livsmedelsvinnet i kommunens restauranger och tillagningskök synliggörs för både personal och elever. Utifrån mätningens resultat tar respektive kök fram en handlingsplan för att driva arbetet vidare. Besöksnäringen KFV Marknadsföring AB arbetar på uppdrag av kommunen med att utveckla destinationen Sveriges Lustgård i syfte att öka kännedomen om och bidra till en attraktiv bild av Katrineholm. I uppdraget ingår att locka fler besökare till kommunen, vilket ska ske genom förädling av produkten Katrineholm. En utmaning de närmaste åren är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen. Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar KFV Marknadsföring AB och flera lokala besöksföretag i ett samarbete, som för Sörmlands del fokuseras på slott och herrgårdar. Sportcentrums marknadsföringsplan går ut på att marknadsföra Katrineholms kommun med hjälp av Sportcentrum. Besökare som kommer till Sportcentrum ska även upptäcka Katrineholm i övrigt.

217 30 (74) För det krävs ökat samarbete med övriga kommunen och med näringslivet. Människor som besöker Sportcentrum måste kunna tas omhand även utanför idrotten. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Företagsklimatet ska förbättras KS, BN, MHN, SOCN, VSR NKI 70 Udda år SKL:s mätning Insikt. KKiK NKI 65 (2013) Medelvärde deltagande kommuner: NKI 67 (2013) Nyföretagandet ska öka KS, VIAN Placering 165 Per månad redovisas antal nyregistrerade företag. Årligen redovisas antal nya företag per 1000 invånare samt kommunranking Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK 2012: Antal nyregistrerade företag: 57 st. Antal nya företag/1000 invånare: 3,5. Ranking: plats 266. Jan-juli 2013: Antal nyregistrerade företag: 71 st. 2012: Medelvärde riket: 5,5 nya företag/1000 invånare Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KTN, VIAN Till 2014 ska omsättningen öka till 275 mkr. Antal årssysselsatta till 250. Årlig TEM (turismekonomisk mätning). 244 mkr omsättning, 189 årssysselsatta (2012) God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka KS Försäljning/ uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Delår Egen redovisning 2012: 30 000 kvm Delår 2013: 8 630 kvm KIAB ska erbjuda närings- och föreningslivet lokaler och vara en aktör vid etablering och utveckling av verksamheter. Andelen nöjda hyresgäster ska öka NKI 69. KIAB eftersträvar att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 67 eller högre Lång sikt Egen kundundersökning NKI 67 (2011) Medelvärde (ca 30 kommunala fastighetsorganisationer): NKI 58 (2011) KIAB Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka BIN, VIAN Öka Årlig SCB, befolkningens utbildning åldersgrupp 25-64 år Totalt 28%, kvinnor 35%, män 22% (2012) Medelvärde riket; totalt 40%, kvinnor 45%, män 36% (2012)

218 31 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska KS, SOCN, VIAN Försörjningsstödet ska minska SOCN Fler av de personer med försörjningsstöd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete VIAN Minska Månad Arbetsförmedlingen Minska Månad Egen mätning, Socialstyrelsens statistik. Per månad mäts utbetalt stöd (tkr), antal hushåll totalt med stöd samt antal hushåll 18-24 år med stöd. Årligen mäts också andel kvinnor och män i befolkningen med försörjningsstöd. Öka Månad Egen mätning Augusti 2013: totalt var 11,7% av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa (5,6% kvinnor; 6,1% män). Då inräknas både öppet arbetslösa och sökande i program. Bland unga var arbetslösheten totalt 22,3% av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa (9,9% kvinnor; 12,4% män). Augusti 2013: Utbetalt stöd: 4 459 tkr Totalt var det 655 hushåll som mottog stöd. Av dessa var 167 hushåll 18-24 år. Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka VIAN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Årlig SCB. Könsuppdelad statistik ska redovisas Andelen elever som fått minst godkänt var på: kurs 1a 28%, kurs 1b 0%, kurs 2b 36%, kurs 2c 29%, kurs 3c 41%. kurs 3d 58% (2012) Medelvärde riket: Andelen elever som fått minst godkänt var på: kurs 1a 37%, kurs 1b 28%, kurs 2b 36%, kurs 2c 34%, kurs 3 c 35% kurs 3d 48%. (2012)

219 32 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka VIAN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Öka Årlig Skolverkets statistik. Könsuppdelad statistik ska redovisas Andelen elever som fick minst betyget godkänt i kärnämnena: Sv A 70%, Eng A 85%, Ma A 79% (2012) Medelvärde riket: Andelen elever som fick minst betyget godkänt i kärnämnena: Sv A 77%, Eng A 78%, Ma A 73%. (2012) Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Samtliga nämnder Index 46 Årlig KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Index 33 (2012) Medelvärde KKiK: Index 49 (2012) KFAB ska genom ett affärsmässigt synsätt erbjuda ett boende av god normal standard. Andelen nöjda hyresgäster ska öka NKI 75. Inom AO Bostäder eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 71 eller högre Lång sikt Egen kundundersökning NKI 72 (2011) Medelvärde (ca 30 kommunala fastighetsorganisationer): NKI 56 (2011) KFAB Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög STN 75% Lång sikt Undersökningen Kritik på teknik, som genomförs av SKL vart tredje år 81 % (2013) Medelvärde (90 deltagande kommuner): 65 % (2013) Minskad klimatpåverkan utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Minska Årlig SCB, RUS nationella emissionsdatabasen 5 182 kg/inv (2011) Medelvärde riket: 6 316 kg/inv (2011) Samtliga nämnder och bolag En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen STN Rena sjöar och vattendrag minskade halter av fosfor och kväve KS, MHN, KVAAB 65% Årlig KKiK. 37% (2012) Medelvärde KKiK; 44 % (2012) Minska Årlig Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen

220 33 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Bevara och utveckla den biologiska mångfalden skyddad natur ska öka KS, STN Återvinningen av hushållsavfall ska öka KVAAB Svinnet av mat ska minska 9 STN Ökning av areal reservat och biotopskydd Andel återvunnet hushållsavfall ska öka Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 46 g per portion Årlig SCB Areal skyddad natur 550 ha (2012) Årlig KKiK 31% (2012) Medelvärde KKiK: 35% (2012) Delår Egen mätning 57 g per portion (våren 2013) Andelen ekologiska råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel 30% Delår KKiK, egen mätning 5,8% (2012) 5,9% (2013) Medelvärde KKiK: 14% (2012) STN Andelen närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel STN 5% Delår Egen redovisning. 0% (2013) Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat 10% årlig minskning av hel-/halvfabrikat under planperioden Delår Egen undersökning baserad på statistik över inköpta hel/halvfabrikat. Andelen hel- och halvfabrikat som används i köken har minskat med 38% (delår 2013) STN 9 Åtagandets målnivå har ändrats. Den nya målnivån är att svinnet ska minska med 20 procent till 2020. Detta för att anpassas till Jordbruksverkets föreslagna målnivå på 20 procent samt målet i kommuns avfallsplan där matsvinnet ska minska med 10 procent till 2017. Vidare har åtagandet tidigare redovisats som beräknad årlig kostnad för matsvinnet. Den totala kostnaden av matsvinnet påverkas dock både av livsmedelspriser och antal serverade portioner i kommunen. Matsvinnet kommer därför fortsättningsvis att redovisas som genomsnittligt svinn (gram) per serverad portion.

221 34 (74) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ett brett och livskraftigt kultur- och fritidsliv bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Det skapar därigenom förutsättningar för en livskraftig kommun. Statens nya kulturpolitik med decentralisering av statsbidragen till regioner och landsting kan på sikt få positiva konsekvenser i form av olika samverkansprojekt. Under 2014 kommer en ny länsövergripande strategi för samtidskonsten att komplettera Kulturplan Sörmland. Strategin förväntas stärka Katrineholms position inom samtidskonsten i länet. Från och med april/maj 2013 tog en ny entreprenör över Stora Djulö Herrgård. Ambitionen med hyresavtalet är att inte bara utveckla herrgårdsverksamheten utan även hela Djulöområdet. Vidare utvecklas den digitala infrastrukturen. Idag kan besökare ta med sig sin bärbara dator, mobil, läs/surfplatta till fritidsområdet Djulö för en stunds uppkopplad avkoppling. Under 2013 har service- och teknikförvaltningen genomfört en utredning av elljusspårens skick och kondition, vilket innefattar både spår och belysning. Under 2014 satsas 900 tkr på förbättrad belysning av motionsspår. En satsning görs också på fortsatt upprustning av Sportcentrum med sammanlagt 2,9 mnkr. Utveckling av biblioteksverksamheten Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en kreativ medaktör för lärande, information och kultur. En ny bibliotekslag träder i kraft 2014. Enligt lagförslaget ska varje kommun ha folkbibliotek. Grundläggande kvalitetskrav införs när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster det ska präglas av allsidighet och kvalitet. Uppdraget är att: Vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov Särskilt främja läsning och tillgång till litteratur Ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning Detta ligger väl i linje med den verksamhet som redan bedrivs i Katrineholm.

222 35 (74) Demografiska förändringar påverkar kultur- och turismnämndens verksamhet på flera olika sätt; när det gäller bibliotekets verksamhet, mediainköp, lokaler, föreningsbidrag samt ungdomsverksamheten. Bibliotekets utbud av media har utvecklats så att det inte längre handlar enbart om den tryckta boken. Media består idag av den traditionella boken, e-media, databaser, mp3, ljudböcker, dvd, med mera. Det finns också en större efterfrågan på media på andra språk och då framför allt på arabiska och somaliska. Även inom facklitteratur har efterfrågan ökat genom studenter/vuxenstuderande som väljer att studera på hemmaplan/distans. Nedladdning av e-böcker ökar, för 2013 räknar nämnden med ca 6 000 nedladdningar. Inom en snar framtid kommer denna siffra säkerligen att fyrdubblas. Kultur och fritid för barn och unga I Kommunplan 2012-2014 prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. I kultur- och turismnämndens och bildningsnämndens gemensamma kulturplan för barn och unga sammanfattas det i en vision att: Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda tillgångar till kulturupplevelser. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter. Den nya lagen om skolbibliotek ger möjlighet till att i samverkan med skolan utveckla skolbiblioteken. Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har fått i gemensamt uppdrag av nämnderna att öka läsförmågan hos barn. Målet med projektet "Lust att läsa läslyftet" är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Folkbiblioteket spelar en stor roll för att sprida kunskap om och främja läsande genom att stimulera och uppmuntra lustfyllt läsande på barns fritid. En viktig målgrupp är också vuxna som finns i barnens närhet. Sedan hösten 2012 är lokstallarna med Perrongen i drift. Perrongen vänder sig till ungdomar i åldern 13-25 år och är ett ungkulturhus med stora möjligheter till inflytande och delaktighet för ungdomar. Ett främjande arbetssätt och ekonomiska resurser via Snabba Stålar ger ungdomar möjlighet att genomföra egna idéer och arrangemang. Kommunens Kulturplan för barn och unga, med ledoden AV, MED, FÖR, präglar verksamheten där ungdomar både kan skapa själva, delta i organiserad verksamhet eller uppleva andras arrangemang. Tvärsektoriella samarbeten med andra förvaltningar har upparbetats under året och fortsätter att utvecklas framåt. Till exempel ger verksamheten i Lokstallet möjligheter till en förbättrad samverkan med fritidsverksamheten inom omsorgen om funktionsnedsatta. Synergieffekter i form av uthyrning till såväl kommunal verksamhet som det privata näringslivet har uppstått och säkerställer att huset används även när ungdomsverksamheten inte pågår.

223 36 (74) Verksamheten vid lokstallarna kommer att kompletteras under 2014 med invigningen av skateparken. Investeringsmedel avsätts också för att färdigställa utemiljön kring Lokstallet under 2014. Mellan 2012-2014 driver kultur- och turismnämnden tillsammans med viadidaktnämnden det EUfinansierade integrationsprojektet Integration Katrineholm. Projektet vänder sig till ungdomar mellan 13-25 år och är uppdelat i fem mindre delprojekt. Genom att samarbeta med idrottsföreningarna, studieförbundet SISU och stiftelsen Katrineholmsandan vill service- och tekniknämnden få fler barn i rörelse vilket leder till ökad hälsa och välmående hos unga. Kommunens idrottspolitiska program stämmer väl överens med SISU:s och Katrineholmsandans verksamheter, där stort fokus ligger på att ge barn och ungdomar en säker, trygg, aktiv och drogfri uppväxt. Under sommaren 2013 kunde socialnämnden i samverkan med Svenska kyrkan bevilja cirka hundra barn med föräldrar sommarkollo alternativt dagsresor till Kolmårdens djurpark. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Invånarna ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet KTN 90% Vartannat år (udda år) Kulturundersökningen Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kultur- området KTN Djulöområdets attraktivitet ska öka KTN, STN 90% Årlig Enkät 70% nöjda Lång sikt Kulturundersökningen 40% (2011)

224 37 (74) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Målsättningen under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskolan och gymnasieskolan. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis, har implementerats i alla verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde under läsåret 2012/2013. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen samt uppföljning och utvärdering. Vidare kommer lektorat att inrättas under 2014. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola till gymnasieskola har införts som kommer att innefatta både dialog mellan lärare, mellan lärare och föräldrar samt mellan lärare och elever. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i förskolor och skolor fortsätter för att tillmötesgå krav på bättre åtkomst. Under 2014 kommer utbyggnad att ske i bland annat Bie och Julita. Fortsatt satsning på utemiljöer kring förskolor och skolor kommer göras under 2014. För detta avsätts 1,6 mnkr i investeringsmedel.

225 38 (74) Förskola En omfattande satsning på förskolan kommer göras under planperioden. Förskolan byggs ut med nio nya avdelningar under tre år till en total kostnad av 20 mnkr varav 10 mnkr under 2014. Utbyggnaden görs både för att möta ett ökat behov av fler förskoleplatser och för att öka kvaliteten genom mindre barngrupper och ökad personaltäthet. Behovet av förskoleplatser är stort och föräldrarna till fler yngre barn än tidigare önskar plats. Behovet av förskoleplatser har ökat i tätorten och minskat på landsbygden. Efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har däremot minskat kraftigt. Förskolan Guldregnet med tre nya förskoleavdelningar har under 2013 startat i Västangården. Två av avdelningarna är nya och en har flyttats dit. I Guldregnets lokaler kommer ytterligare två avdelningar öppnas i april 2014. Förskolan Regndroppen i Nävertorp öppnas redan i januari 2014 med plats för 50 barn. Ett omfattande utvecklingsarbete med "pedagogisk dokumentation" genomförs för närvarande och kommer att följas av en satsning på att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen. I förskolans reviderade läroplan ställs högre krav på att man ska följa varje barns utveckling. Vidare ska barns möjlighet till inflytande tillvaratas. I samarbete med Reggio Emiliainstitutet sker en kompetensutvecklingsinsats; 500 tkr kommer öronmärkas för detta ändamål i bokslut 2013. Grundskola och fritidshem Katrineholms kommun har under ett antal år deltagit i ett försök med timplanelös skola i grundskolan. Det har inneburit att timplanen inte helt ut har följt den nationella timplanen för grundskolan. Syftet har bland annat varit att kunna anpassa timplanen till de enskilda skolornas specifika förutsättningar. Elever i de lägre årskurserna har haft mer undervisningstid än enligt den nationella timplanen. Vid terminsstarten hösten 2013 gjordes timplanen för grundskolan om för att följa den nationella timplanen. Det innebar fler lärare och omfördelning av undervisningstid mellan årskurserna för eleverna. Den politiska majoriteten väljer att inför 2014 göra en satsning på skolan som innebär att grundskolan kommer att ha en timplan som ger mer undervisningstid för eleverna än vad den nationella timplanen föreskriver. Bildningsnämnden får därför en ramförstärkning med 4,8 mnkr. Sammantaget är detta en satsning som ger förutsättningar för ökad måluppfyllelse för

226 39 (74) flickor och pojkar i grundskolan, både i de lägre årskurserna 1-6 och på högstadiet årskurs 7-9. Dessutom avsätts resurser motsvarande 4,7 mnkr för kommande volymökningar. Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för svaga eller sent utvecklade elever. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda datorn som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningarna är särskilt stora på de mindre skolorna. För att uppfylla skollagens krav på behöriga, legitimerade lärare även i delmomenten simning och livräddning inom ämnet idrott och hälsa kommer ansvar och budget för simundervisningen att föras över från service- och tekniknämnden till bildningsnämnden från och med 2014. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har fallenhet för musik eller dans, söka till musikeller dansklass. På de olika skolorna pågår även ständigt arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen, nyanlända barn är etablerad inom förvaltningen interkulturella enheten. Verksamheten tilldelas skolpeng efter hur många elever som finns i verksamheten månad för månad. Här kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på skolbakgrund. På senare tid har många elever behövt stanna längre tid på grund av att de helt saknar skolbakgrund. Den interkulturella enheten organiserar även modersmålslärarna i grundskolan och till stor del i gymnasieskolan. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den som ges i grundskolan. Särskolan integreras genom ökat samarbete med grundskola och gymnasieskola. Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och från och med 2014 tilldelas även denna verksamhet en skolpeng baserat på antal elever. Under de sista fem åren har antalet elever i verksamheten ökat med elva, fyra av dessa barn är skrivna i Katrineholm, övriga kommer från andra kommuner. För elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och fritidshem i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid. Gymnasieskolan Gymnasieskolan står inför strukturförändringar mot bakgrund av ett sjunkande elevantal precis som i övriga landet. Gruppstorlekarna varierar utifrån program och ämne. Den nya gymnasiereformen har under en övergångsperiod minskat möjligheten för samläsning då även kärnämneskurserna nu skiljer sig på de olika programmen. Katrineholms gymnasieskolor erbjuder i dagsläget 14 av 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Under hösten 2013 genomförs en politisk beredning av hur gymnasieskolans programstruktur ska se ut i framtiden. Målet är att gymnasieskolan i Katrineholm läsåret 2014/15 ska vara ett attraktivt utbildningsalternativ och anpassas till antalet ungdomar i regionen och till samhällets behov av kompetens. I samarbete med Landstinget Sörmland, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Under 2013 har också ett lokalt Vård- och omsorgscollege certifierats. Lokalt vård- och omsorgscollege är en samverkan mellan bildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm, socialförvaltningarna i Flen och Vingåker samt landstinget.

227 40 (74) Gymnasiesärskolan erbjuder fem olika program. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år. Utvecklande samverkan En satsning på skolbiblioteken som resurs i skolan har genomförts under läsåret 2012/2013 med syfte att skapa en likvärdig tillgång oavsett skola. Detta har skett i tätt samarbete mellan bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden. Ett skolbibliotek ska fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det ska stimulera barns och ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. I samband med samverkan kring skolbiblioteken har förvaltningarna getts i uppdrag att starta projektet Lust att läsa läslyftet. Syftet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Ett stärkt samarbete mellan barnbibliotekarier, förskolepedagoger och kulturskola möjliggör ett ännu bättre språkutvecklande arbete bland barnen i förskolan. Bildningsförvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Specialpedagogerna på elevhälsan genomför också utvecklingsarbete inom ramen för läs- och skrivutveckling ute på skolorna. Folkbibliotekets roll i läslyftet går via fokus på barn i förskoleåldrarna och satsningar på barns fritidsläsning. Läsförmågan hos eleverna följs upp enligt en standard som utgår från läsforskaren Ingvar Lundbergs definitioner. När eleverna slutar årskurs 1 ska de ha nått en angiven nivå när det gäller fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse. Kulturskolan strävar efter att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen i syfte att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan breddar också sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället. Teknik och entreprenörskap har varit prioriterade områden i Katrineholms skolor under flera år. I april invigdes KomTek, som också finns i flera andra kommuner. KomTek är en kommunal teknikoch entreprenörskola som vänder sig till barn och ungdomar i grundskoleålder och till personal inom skolan. Här kan barn och ungdomar utveckla sin kreativitet och sina talanger på ett lustfyllt sätt. KomTek är en fritidsverksamhet och ett komplement till undervisningen i skola och arbetsliv. Skolklasser kan besöka KomTek och förlägga delar av sin praktiska teknik där. Kommunens målsättning med KomTek är att stimulera och öka intresset för teknik bland barn, unga och pedagoger samt öka samarbetet med näringslivet. En annan målsättning är att skapa en röd tråd inom teknik och entreprenörskap, där även KTC, Katrineholms tekniska college, utgör en viktig del. Skolan är socialnämndens viktigaste samarbetspartner, förutom föräldrar, när det gäller insatser för barn och unga. Forskning kring samhällets placeringar av barn visar att det finns två faktorer som har ett starkt samband med bra levnadsförhållanden i vuxen ålder utbildning och hälsa. Barn med en relativt svår uppväxt klarar sig avsevärt oftare som självständiga individer om de har fullgjord skolgång och en god fysisk hälsa. Socialnämnden samverkar med skolan i enskilda ärenden där barnen riskerar att fara illa. Information inhämtas gällande barnets situation och används i bedömningar kring lämpliga insatser. Även verksamheten för försörjningsstöd följer i samtal med föräldrar upp hur det går för barnen i skolan. Socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomssupport ingår i ett samverkansnätverk med skolan där de kontinuerligt träffar alla kuratorer i syfte att arbeta förebyggande kring barn och ungdomar. Ett gemensamt utvecklingsarbete pågår för att öka samarbetet gällande elever med hög skolfrånvaro. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan. Målet är att tidigt uppmärksamma elever i riskzonen och tillsammans utforma lämpligt stöd till elev och föräldrar i syfte att

228 41 (74) främja elevens närvaro i skolan. För de elever (16-20 år) som faller inom ramen för kommunens informationsansvar pågår ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och Viadidakts ungdomstorg. Målet är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. En utredning har nyligen presenterat förslag om utvecklat stöd och samordning för unga som varken studerar eller arbetar. Benämningen av kommunernas ansvar föreslås ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar. Aktivitetsansvaret innebär ett förtydligande av att kommunen ska vara aktiv i uppsökande och åtgärdande verksamhet. Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Förslagen kan innebära ett ökat åtagande för kommunen. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka BIN Öka Årlig Skolverkets statistik, KKiK. Antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster. 6,7 barn/personal (2012) Medelvärde riket: 5,4 barn/personal Medelvärde länet: 5,7 barn/personal (2012) Alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa BIN, KTN 100% Årlig Egen mätning Andel elever som bedöms kunna läsa enligt fastställda kriterier: flickor 91% pojkar 80% totalt 84% (elever som gick ut åk 1 vt 2013) Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Öka Årlig Skolverkets statistik, KKiK. Årskurs 3: flickor 75% pojkar 59% totalt 67% Årskurs 6: flickor 82% pojkar 79% totalt 80% (2012) Årskurs 3, medelvärde riket: flickor 74% pojkar 65% totalt 69% medelvärde länet: flickor 66% pojkar 58% totalt 62% Årskurs 6, medelvärde riket: flickor 84% pojkar 77% totalt 80% medelvärde länet: flickor 83% pojkar 76% totalt 80% (2012) Eleverna ska ha en positiv syn på Katrineholms skolor och den undervisningen som bedrivs i dem Öka Årlig SKL:s elevundersökning, KKiK Årskurs 5: 80% Årskurs 8: 75% (2012) Medelvärde deltagande kommuner: Årskurs 5: 88% Årskurs 8: 77% (2012) BIN

229 42 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Öka Årlig Skolverkets statistik. KKiK. Andel som är behöriga till ett yrkesprogram. Flickor 80,7% pojkar 74,2%, totalt 77,6% (2012) Medelvärde riket: flickor 89,3% pojkar 86,1%, totalt 87,7% (2012) Meritvärdet i årskurs 9 ska öka BIN Öka Årlig Skolverkets statistik Flickor 211, pojkar 174, totalt 193 (2012) Medelvärde riket: flickor 220, pojkar 194, totalt 207 (2012) Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Öka Årlig SKL Öppna jämförelser. KKiK. Avser elever folkbokförda i kommunen och redovisas både inkl. IM och exkl. IM (Introduktionsprogrammet). 2012: Studieförberedande program 88,1% (kvinnor 87,2%, män 89,7%) Yrkesförberedande program 83,9% (kvinnor 82,6%, män 85,0%) Inkl. IM 75 %, 83 % av kvinnorna samt 68 % av männen. Exkl. IM 87 %. (2011) Riket 2012 Studieförberedande 87,2% (kvinnor 88,7%, män 86,1%) Yrkesförberedande 80,6% (kvinnor 81,7%, män 79,7%) Medelvärde riket: inkl. IM 76 % exkl. IM 83 % (2011) Skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/på institution ska regelbundet följas upp och andelen barn med godkända resultat ska öka BIN, SOCN 100% ska följas upp, andel med godkänt ska öka Delår Egen mätning Socialförvaltningen har följt upp alla av kommunen institutionsplacerade barn (i åldersgruppen 8-16 år). Uppföljningen visar att inga av dessa barn har fullständiga betyg eller en fungerande skolgång. (delår 2013) Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms skolor BIN Öka Årlig Egen mätning

230 43 (74) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram föreskrifter för kommunerna i frågor om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom, bland annat gällande bemanning. Dessa föreskrifter skulle ursprungligen ha trätt i kraft den 1 januari 2014 men ikraftträdandet har nu skjutits upp. Vård- och omsorgsnämndens ram har ökats med 0,6 mnkr avseende en förstärkning med en biståndshandläggare till följd av ökade krav på individuella bedömningar. Rapporten Katrineholm 2030 underlag för samhällsplanering på längre sikt visar på stora välfärdsutmaningar till följd av tillkommande behov inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta inom en snar framtid. Under 2014 kommer vård- och omsorgsnämnden att införa Katrine-holms Trygghetsmodell fullt ut. Det innebär att äldre personer direkt ska kunna få komma till ett boende när de behöver. Trygghetsmodellen är inspirerad av Piteåmodellen. Målet är att: Minska köerna till vårdboende Öka tillgängligheten till kommunens vårdboenden Öka tryggheten bland äldre Öka livskvaliteten för äldre

231 44 (74) Tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen arbetar IT-kontoret för att få en större utbyggnad av mobilnätet på de ställen där fasta telefonväxlar läggs ner. Detta för att säkerställa att de trygghetslarm som finns i kommunen ska fungera tillfredsställande. Vid årsskiftet 2013/2014 kommer byggnationen av ett nytt korttidshem för funktionsnedsatta personer lokaliserat bredvid Tallhedens korttidshem att starta (arbetsnamn Granheden). Byggtiden beräknas till åtta månader enligt KFAB och driftstart beräknas till den 1 januari 2015. Tallheden och Granheden bereder plats för ungdomar med autism och utvecklingsstörning. I nybyggnationen inrättas också en avskild lägenhet för utåtagerande ungdomar. På Tallheden kommer det att finnas utrymme som kan komma att användas till korttidstillsyn. Den totala investeringen uppgår till 9,3 mnkr. En ny prismodell är framtagen av hjälpmedelscentralen, som dessvärre verkar innebära relativt stora kostnadsökningar för kommunen för hyreshjälpmedel. Den nya prismodellen innebär högre kostnader för länets kommuner. Hjälpmedelscentralens kostnader i form av personal, lagerutrymme och transporter kommer att debiteras på respektive hjälpmedelsgrupp på ett mer precist sätt än tidigare. Vård- och omsorgsnämnden tillförs därför 900 tkr för ökade kostnader för hjälpmedel och bostadsanpassningar. Social trygghet Socialnämndens stöd och insatser ska utgå från individens behov, vilket innebär att insatser ska i högsta möjliga mån ges på hemmaplan. Socialnämnden bedömer att fler vårdkedjor som främjar hemmaplanslösningar behöver utvecklas. Samverkan med andra nämnder men även andra aktörer måste utvecklas. Katrineholms kommun behöver fortsätta utveckla samverkan och andra stödinsatser för personer med missbruksproblem. Institutionsplaceringar är väldigt kostnadskrävande och det behövs bara ett fåtal fler placeringar än det beräknade behovet för att det ska få betydande påverkan på verksamhetens ekonomi. Socialnämnden får inför 2014 en resursförstärkning med 8 mnkr för ökade kostnader för försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Forskningsstationen är ett samarbete mellan socialnämnden i Katrineholms kommun och forskare knutna till Ersta Sköndal Högskola, Högskolan Dalarna och Linnéuniversitetet. Inom ramen för forskningsstationen genomförs lokala uppföljningar och utvärderingar, lokalt utvecklingsarbete samt forskning som publiceras i internationella och nationella tidsskrifter. Syftet med forskningsstationen är att överbrygga glappet mellan forskning och praktik genom att implementera ett evidensbaserat och verksamhetsutvecklande förhållningssätt i kommunal individ och familjeomsorg. Detta innebär att i högre grad säkerställa att rätt insats tillhandahålls utifrån medborgarens behov på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. Att hålla efter klotter i kommunen är viktigt för att staden ska upplevas som trygg. Service- och tekniknämnden vill satsa på och utveckla klottersaneringen. Som ett led i att främja ett tryggare och mer välmående samhälle strävar nämnden också efter att idrottandet inom föreningslivet och spontantidrottandet ska utvecklas för ett bättre socialt engagemang och ökad integration. En satning på belysning för ökad trygghet görs från och med 1 januari 2014. Det innebär att service- och tekniknämnden tillförs 660 tkr för att tända upp all gatubelysning under dygnets mörka timmar. Räddningstjänsten Människors situation har betydelse för risken att råka ut för skador av olika slag. Forskning och nationell statistik visar att ensamstående, arbetslösa och de som har låg utbildning löper större risk att skadas än andra. Risken att skadas är högre i landsbygd än i tätort. Användning av alkohol, droger och läkemedel ökar också risken för att råka ut för skador. VSR prioriterar det förebyggande arbetet eftersom värdet av uteblivna olyckor är större än enstaka räddningsinsatser. VSR kommer under 2014 att fortsätta med fastighetstillsyner kring brandsäkerhet i flerbostadshus i samverkan med fastighetsägare.

232 45 (74) Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd och ett mål för VSR är att öka enskildas kunskap och förmåga. För att öka verkansgraden i sin kommunikation ska VSR utbilda personer utanför VSR:s organisation som kan informera, utbilda eller på annat sätt verka i samma riktning. Exempel på sådana organisationer är försäkringsbolag, frivilliga organisationer, hemtjänsten och grannsamverkan. I det förebyggande arbetet ska VSR prioritera barn, ungdomar och äldre. Eftersom 80 procent av alla bränder inträffar i hemmiljö eller på fritid ska hemmiljöer prioriteras. Björkvikstyrkan ingår i ett projekt som handlar om brandskyddsinformation till boende på landsbygd. Ca 200 hushåll har hittills blivit erbjudna informationen. Under 2014 kommer arbetet att fortgå samt utvidgas även till andra kransorter. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka VON 12 personer Årlig Egen mätning. KKiK. 13 personer (2012) Medelvärde KKiK: 13 personer (2012) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andel brukare inom hemtjänst som är trygga i sin bostad VON Sätts år 2015 Årlig Egen mätning. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka VON Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 95% Årlig KKiK. Könsuppdelad statistik ska redovisas. 94% (2012) Medelvärde KKiK: 90% (2012) Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska VON 2014; 56 dagar, 2015; 55 dagar Årlig KKiK. Genomsnittlig väntetid från ansökan till erbjudande om plats Medelvärde KKiK: 52 dagar (2012) Andel brukare inom särskilt boende som är trygga i sin bostad VON Sätts år 2015. Årlig Egen mätning. Redovisas med könsuppdelad statistik. Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka VON Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 90% Årlig KKiK. Könsuppdelad statistik ska redovisas. 89% (2012) Medelvärde KKiK: 81% (2012)

233 46 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som är trygga i sitt boende VON Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som är ganska/ mycket nöjda VON Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation VON Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal SOCN Antalet vårddygn på institution, barn och ungdomar, ska minska SOCN Antalet vårddygn på institution, vuxna, ska minska SOCN Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska SOCN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Sätts år 2015 Årlig Egen mätning. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Sätts år 2015 Årlig Egen mätning. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Sätts år 2015 Årlig Egen mätning. Könsuppdelad statistik ska redovisas. 100% Delår Egen mätning Samtliga barn och unga i familjehem har besökts av handläggare, en gång varje kvartal. (delår 2013) Minska Månad Egen mätning 3 366 vårddygn (jan-aug 2013) Minska Månad Egen mätning 5 379 vårddygn (jan-aug 2013) Minska Årlig KKiK Andelen ungdomar som återaktualiserats ett år efter avslutad utredning/ insats var 23% (2012) Medelvärde KKiK: 22% (2012) Snabb klottersanering för ökad trygghet STN Om vädret tillåter ska mindre klotter saneras under närmast följande arbetsdag, och omfattande klotter inom en vecka Årlig Egen mätning

234 47 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid VSR Minska Delår Egen mätning 18 personer skadades lindrigt, 2 personer skadades allvarligt, 3 personer omkom (jan-juli 2013) Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka VSR Antalet personer som utbildas ska öka Delår Egen mätning 4 725 utbildade personer (jan-juli 2013) Räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid vid alla olyckor VSR Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda VSR 100% Delår Egen mätning 97% (jan-juli 2013) 60% Delår Egen mätning 35% (jan-juli 2013)

235 48 (74) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsa Folkhälsoutskottet samt det tidigare tillgänglighetsutskottet har inför 2014 prioriterat tre utmaningar: Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt. Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor De nu fastslagna idrottspolitiska och kostpolitiska programmen är viktiga styrdokument för hela kommunens folkhälsoarbete och måste fortsättningsvis genomsyra all relaterad verksamhet. Det räcker inte med att dokumenten finns, de måste även förankras i verksamheterna och bli en naturlig röd tråd i det dagliga arbetet. En aktivitetspark iordningställdes vid vårdboendet Furuliden 2011/2012. Detta har skapat bra förutsättningar för ett aktivt liv oavsett ålder eller funktionshinder för brukare inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter och övriga invånare i kommunen. Under 2014 kommer ytterligare två aktivitetsparker att iordningställas, en vid äldreboendet Strandgården i Nävertorp och en i Stadsparken, för att ge fler ökad möjlighet till fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. För detta ändamål satsas 1 mnkr.

236 49 (74) Service- och tekniknämnden och vård- och omsorgsnämnden har ett gemensamt åtagande avseende nattfastan inom äldreomsorgen. Service- och teknikförvaltningen har fått i uppdrag att, tillsammans med ansvariga på aktuella äldreboenden, arbeta med en förändring av måltidsordningen på Lövåsgården, Norrgläntan, Furuliden och Strandgården. Målsättningen med pilotprojektet är att nå målet åtagandet om att förkorta nattfastan och få en spridning av måltiderna. Förändringsarbetet kommer att involvera både kök/kostplanering, transport och vårdboenden. I alla Viadidakts verksamheter är hälsa, jämställdhet och demokrati områden som berörs. Speciellt viktigt är jämställdhet och hälsa för personer som står utanför arbetsmarknaden då den egna hälsan är direkt kopplad till delaktighet i samhället och ofta även möjligheten att komma in på arbetsmarknaden. Viadidakts samhällsorientering för nyanlända och FogelstadAkademins medborgarutbildning är viktiga insatser för att öka valdeltagandet, stärka jämställdheten samt effektivisera integrationsprocessen. För att få en bättre helhetssyn på deltagarna från de olika myndigheterna har under våren 2013 en överenskommelse upprättats mellan socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen och Viadidakt. Överenskommelsen ska säkerställa att individer får snabb stöttning samt att undvika att individen bollas mellan myndigheter och istället får en gemensam planering. Socialnämnden har idag informationsträffar med bland annat skolelever och föräldrar med särskild inriktning mot droginformation. Arbetet fortsätter under 2014. Ett samarbete kring barn och ungdomar som riskerar att fara illa är etablerat mellan socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomssupport och kultur- och turismnämndens verksamhet vid Lokstallarna. Vid efterfrågan håller Ungdomssupport föreläsningar och utbildningsdagar, exempelvis om unga, sex och Internet, om droger, med mera. Samhällsplacerade barn är en särskilt utsatt grupp. Forskning visar att placerade barn löper betydligt högre risk att senare i livet drabbas av missbruk, psykisk ohälsa, bristande egen försörjning, kriminalitet, skilsmässa och självmord. Orsaken till detta kan härledas till de omständigheter som föranledde placeringen, men mycket tyder på att också själva placeringen i sig är negativ vad det gäller framtida sociala risker. I forskningen kring risk- och friskfaktorer i samband med samhällets placeringar av barn framträder två faktorer med mycket starkt samband med goda levnadsvillkor i vuxen ålder utbildning och hälsa. Det visar sig att barn med en relativt svår uppväxt avsevärt oftare klarar sig som självständiga individer om de har fullgjord skolgång och en god fysisk hälsa. Socialnämndens åtagande att alla barn som placeras i familjehem/institution ska genomgå hälsoundersökning syftar till att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning. Jämställdhet Projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling har pågått sedan hösten 2011 med syftet att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. Förvaltningarnas arbete med att kartlägga och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att fortsätta under 2014. Syftet är att säkerställa att kvinnor och män, pojkar och flickor i Katrineholm har samma möjlighet att påverka samhällets utveckling och sina liv. En likvärdig service ska levereras till alla invånare och aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2014 färdigställa jämställdhetsintegreringen av den nya översiktsplanen för staden och den nya ljusplanen. Under 2013 har bildningsförvaltningen satsat på att öka medvetenheten kring genus. Syftet är att öka måluppfyllelsen både för pojkar och för flickor eftersom forskning har visat att förväntningarna och föreställningarna om kön är en av de faktorer som påverkar skolresultatet. En handlingsplan har skrivits med målet att öka genusmedvetenheten hos lärare, rektorer, politiker och annan personal samt att öka måluppfyllelsen hos alla elever. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers måluppfyllelse, särskilt tydligt gäller det för pojkarna. I Katrineholm är föräldrarnas utbildningsbakgrund låg i jämförelse med riket och skolan har därför en viktig kompensatorisk uppgift för att ge alla barn samma möjlighet till god kunskapsutveckling.

237 50 (74) Män och kvinnor ska ha samma förutsättningar (inte alltid samma insatser) att få sina behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. Nya samhällsförhållanden som ökad invandring, nya familjemönster, ökande förekomst av våld och arbetsmarknadsomvälvningar ställer nya krav på jämställdhetstänkande inom socialtjänsten. Ensamstående män, både födda i Sverige och utrikes födda, utgör den enskilt största och mest kostnadskrävande gruppen inom försörjningsstöd. Det framstår också som männen i högre utsträckning än kvinnor har sociala bekymmer, exempelvis beroende och psykisk ohälsa. Inom missbrukarvården ökar samtidigt antalet kvinnor till följd av förändrade alkoholvanor. Kvinnor söker nu hjälp för sitt drickande i en annan utsträckning än tidigare men mer måste göras för att än fler ska söka hjälp i ett tidigt skede. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våld i nära relation kan drabba vem som helst. Samtidigt finns det grupper som är särskilt utsatta. Socialnämndens ärenden som berör våld i nära relationer ökar över tid. En aspekt på detta är att socialtjänsten börjar nå ut med information till nya grupper. En samverkansgrupp med polismyndighet, åklagare, kvinnojouren, familjerådgivningen, mansmottagningen med flera, har också bidragit till att det kommer in fler ärenden. Det är gruppen unga kvinnor som är födda i annat land eller som är födda här med invandrande föräldrar som ökar. En särskild utsatt grupp är även kvinnor med missbruksproblematik samt homosexuella män med invandrarbakgrund. Tillgänglighet Under perioden 2011-2013 har kultur- och turismnämnden i samverkan med flera nämnder drivit kampanjen Digital Delaktighet, "Digidel". Kampanjens syfte har varit att öka och förbättra den digitala delaktigheten hos de invånare som står utanför den nya tekniken. Digital delaktighet är både en demokratifråga och en välfärdsfråga. I dag är det nästan 1,2 miljoner människor i Sverige som inte är digitalt delaktiga eller som använder Internet sällan. Under perioden har målet varit att kampanjen för Katrineholms del ska nå 1 742 personer. Arbetet med att skapa en förvaltningsöverskridande permanent verksamhet med kultur- och turismnämnden som drivande part pågår under 2013 och kommer att sjösättas under 2014. Under 2014 är målet för deltagande nämnder att nå 500 personer.

238 51 (74) Under det senaste året har utbyggnad av det trådlösa nätverket skett i både skolorna samt på allmänna platser som Stadsparken och Djulöområdet. Under 2014 fortsätter utbyggnaden av det trådlösa nätverket inom Sportcentrum till en kostnad av 500 tkr för att skapa ökad tillgänglighet och öppenhet för invånare och besökare. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen barn och unga som mår bra ska öka Samtliga nämnder Öka Lång sikt Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 Flickor 80 %, pojkar 90 % (2011) Medelvärde länet: flickor 79,6%, pojkar 88,4% (2011) Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) KS, STN Öka Lång sikt Hälsa på lika villkor, nästa undersökning görs 2016 Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 13%, män 13%, totalt 13%. Tobak; andel som snusar dagligen: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10%. Medelvärde riket: Röker: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11%. Snusar: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11%. Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: kvinnor 6%, män 4%, totalt 5%. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 9%, män 6%, totalt 7%. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/ vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter; kvinnor 49%, män 55%, totalt 52%. (2012) Alkohol: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7%. Kost: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8%. Fysisk aktivitet: kvinnor 54%, män 57%, totalt 55%. (2012) Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert 90% Delår Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. 27,7% av brukarna har undersökts för undernäring (delår 2013) STN, VON Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) 60 % Delår Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Kvinnor 42%, män 51%, totalt 44% (våren 2013) STN, VON

239 52 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Valdeltagandet ska öka BIN, KS, VIAN, Valnämnden 85 % röstande i kommunvalet Lång sikt Valmyndigheten. KKiK. 82,5% (2010) Medelvärde riket: 81,5% (2010) Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning KS, KTN, VIAN 500 personer per år Delår Egen statistik 330 deltagare (delår 2013) Den upplevda tryggheten ska öka KS, BIN Alla barn som kommunen placerar i familjehem/på institution ska genomgå hälsoundersökning i samband med placeringen SOCN Kulturverksamheten ska vara jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla aktiviteter KTN Öka Lång sikt Trygghetsundersökning, nästa mätning 2013/2014 100 % Årlig Egen mätning 50% Månad Egen statistik. Månadsvis mäts könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet. 43% flickor, 57% pojkar (aug 2013)

240 53 (74) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation I rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av slutsatserna att kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefull för möjligheten att vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen. Kommunledningsförvaltningen har under 2013 arbetat för en mer tjänsteorienterad och förbättringsfokuserad verksamhet. Detta för att skapa förutsättningar för en organisation med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Fortsatta prioriterade processer under planperioden är tydliga interna spelregler, internprissättning och arbetet för ett effektivt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter. Katrineholms kommun har sedan oktober 2012 ansvarat för de gemensamma administrativa funktionerna mellan kommunen och de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och Katrineholms Industri AB (KIAB) genom Shared Business Services. Syftet är att åstadkomma rationaliseringar och effektiviseringar av de administrativa funktionerna i både kommun och bolag. Vidare ska verksamheten säkerställa kommunal styrning över de helägda bolagen, med öppen redovisning av tjänster och kostnaderna för dessa. Under planperioden kommer Shared Business Services utvecklas ytterligare för att KFAB och KIAB ska kunna fokusera på bolagens kärnverksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ytterligare arbeta med service och samverkan för att stärka dialogen och servicegraden för invånare, företagare och övriga av kommunens intressenter. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer också att påbörja arbetet med ständiga förbättringar och implementera lotsfunktion i full skala, allt för att underlätta vardagen för dagens och morgondagens katrineholmare. Lotsfunktionen innebär att det sökande företaget snabbt kan få hjälp och erbjudas rådgivning med all kompetens samlad från förvaltningen som behövs i ärendet. Inom skolans verksamhetsområde har kommunen stora förändringar att möta framöver. Elevunderlaget i Katrineholms kommun har de senaste åren varit vikande, framförallt i de senare åren i grundskolan samt gymnasieskolan. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har vägt upp detta. Till och med augusti 2013 har bildningsförvaltningen tagit emot 184 nyanlända barn och ungdomar och prognosen är att ytterligare ca 150 barn kommer under de närmsta månaderna. I de yngre åldrarna finns ett vikande elevunderlag i skolor utanför tätorten. Hösten 2012 etablerades två nya friskolor i kommunen samtidigt som Floda friskola utökade sin verksamhet inom grundskolans senare år. Sammantaget har dessa faktorer har medfört svårigheter när det gäller planering av den kommunala verksamheten för förskola, grundskola och gymnasieskola. Anpassningar av kommunens skolorganisation genomfördes redan hösten 2012 och ytterligare anpassningar har skett 2013. I augusti sjösattes en ny ledningsorganisation med nya så kallade samordningsområden. Inför 2014

241 54 (74) avsätts resurser motsvarande 4,7 mnkr för kommande volymökningar inom bildningsnämndens verksamhetsområden. För KFAB och KIAB är målsättningen att överträffa kundernas förväntningar. Stor vikt läggs vid att i samförstånd med ägare och hyresgäster utveckla fastigheterna såväl invändigt som utvändigt. Väl underhållna och ändamålsenliga lokaler och byggnader leder till positiva effekter för kommunen och hur kommunens verksamhet uppfattas. På lång sikt är det viktigt att höja soliditeten i KFAB/KIAB i syfte att kunna möta framtida utmaningar med bland annat nyproduktion av bostäder eller lokaler. Samverkan med andra kommuner Hösten 2012 tecknades en avsiktsförklaring mellan Norrköpings, Finspångs, Katrineholms, Vingåkers, Nyköpings och Oxelösunds kommuner för att utveckla samarbetet med att möta medborgarnas behov och önskemål. Därefter har ett antal områden för samverkan konkretiserats. För att öka elevernas valmöjligheter och bredda utbudet på utbildningar tas ett samverkansavtal för ungdomsgymnasiet fram mellan samarbetskommunerna. Avtalen ska gälla från och med den 1 januari 2014. Katrineholms kommun har slutit ett avtal med Upphandlingscenter, Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen. Upphandlingscenter genomför gemensamma ramavtal där Katrineholms kommun är en av flera upphandlande myndigheter. Det långsiktiga målet för Katrineholms kommun är att bli medlem i kommunalförbundet eller ägare av annan eventuell associationsform. För 2014 är dock ambitionen en överenskommelse där Upphandlingscenter på uppdrag utför samtliga upphandlingar för Katrineholms kommuns räkning. Kommunikation och öppenhet Människors beteenden och samhällets organisering har betydelse för utvecklingen av välfärdstjänsterna. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. En ökad individualisering och ökad kunskapsnivå bland invånarna driver upp kraven och förväntningarna. Människor vill vara med och välja hur de egna behoven ska tillgodoses. Utvecklingen ställer dock nya krav på att den kommunala servicen ska bli enklare, öppnare och effektivare. Digitala kommunikationskanaler och sociala medier utvecklas samtidigt som det är fortsatt viktigt att andra former av kommunikationskanaler utvecklas för att tillgängligheten till kommunens service ska vara likvärdig. Katrineholm kommuns förmåga att möta invånarnas och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service får därför stor betydelse. Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation. Kommunen har cirka tre tusen medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på många platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera god service till kommuninvånarna. Behovet av en fungerande kommunikationsplattform för att dela, samla, söka och framförallt hitta den information som behövs i arbetet är stort. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen Communis, som planeras att införas under vintern 2013 är en viktig faktor för att nå framgång. Kommunen som arbetsgivare Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats, där medarbetare vill stanna kvar och dit det är lätt att attrahera nya medarbetare. För att nå dit krävs ett bra ledarskap som genomsyras av tillgänglighet, respekt, öppenhet, tydlighet och respekt. Det ger i sin tur motiverade medarbetare som vill ta ansvar och utvecklas i sitt arbete. Samtliga medarbetare ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ökat ansvar, kompetensutveckling eller intern rörlighet. Tillsammans ska också alla medarbetare och chefer verka för en bra, hälsosam arbetsmiljö och förhindra ohälsa. Genom flexibla och individuella arbetstider samt medarbetarnas aktiva medverkan i verksamhetsutvecklingen skapas en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Att ha en genomarbetad introduktions- och rekryteringsprocess är också viktigt för att kunna vara ett föredöme som arbetsgivare.

242 55 (74) I Katrineholms kommuns medarbetarundersökning 2011 svarade sju procent av medarbetarna att de vill arbeta fler timmar, sex procent svarade att de vill arbeta färre timmar. Andelen som vill förändra sin arbetstid är inom rimliga nivåer och mycket handlar om planering av verksamheten. Att höja sysselsättningsgraderna, minska antalet ofrivilligt deltids- och timanställda bland kommunens anställda är dock viktigt både för att säkra den framtida kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare och för enskilda medarbetares trygghet när det gäller anställning och ekonomi. Under oktober 2011 till april 2012 bedrevs ett kommunövergripande projekt "Heltid en rättighet, deltid en möjlighet". Av ekonomiska skäl beslutade kommunstyrelsen att avbryta projektet (KS/2012:233-040 95). Under projekttiden gjordes en kartläggning av tjänstgöringsgrader på vissa förvaltningar. Projektet skapade också en ökad medvetenhet kring frågan. Möjlighet för kommunens anställda att påverka sin tjänstgöringsgrad och arbetstid är en fortsatt prioriterad fråga utifrån kommunplan 2010-2014. Den politiska majoriteten kommer under 2014 ta ett nytt tag kring detta. I kommande beslut om öronmärkning av medel i bokslutet för framtida välfärdsutmaningar kommer 3 mnkr avsättas för ett pilotprojekt inom vård- och omsorgsnämnden med målet att införa en modell som möjliggör valfrihet kring hel-/deltid för all omvårdnadspersonal som arbetar på äldreboendet Lövåsgården. Lövåsgården är en av kommunens större enheter inom äldreomsorgen. Projektet omfattar omvårdnadspersonalen, både de som arbetar dagtid och de som arbetar nattid. Vård- och omsorgsförvaltningen bedömer preliminärt att omkring hälften av de som idag har deltidstjänster skulle välja att gå upp på heltid. Ambitionen vid schemaläggning är redan idag att tillgodose medarbetarnas önskemål när det är förenligt med verksamhetens behov. Projektet kommer dock att öka förutsättningarna att tillmötesgå önskemål om ändrad tjänstgöringsgrad. Projektet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv då många av de deltidsanställda är kvinnor. Kommunens medarbetarundersökning genomförs vartannat år. Under hösten 2013 kommer en medarbetarenkät gå ut till samtliga medarbetare. Undersökningens upplägg görs om så att det blir möjligt att jämföra resultaten för Katrineholms kommun med andra kommuner. Det blir också möjligt att följa upp åtagandet att personalens sammansättning i ökad grad ska spegla samhället avseende kön och etnisk mångfald.

243 56 (74) Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Samtliga nämnder Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Samtliga nämnder Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Samtliga nämnder Minst 78 % Årlig KKiK 78% (2012) Medelvärde KKiK; 72% (2012) Minst 60 % Årlig KKiK 51% (2012) Medelvärde KKiK; 41% (2012) Minst 89 % Årlig KKiK 87% (2012) Medelvärde KKiK; 82% (2012) KFAB ska tillhandahålla lokaler till nytta för den kommunala verksamheten till lägsta möjliga totalkostnad. Andelen nöjda hyresgäster ska öka NKI 65. Inom AO Verksamhetslokal er eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 67 eller högre. Lång sikt Egen kundundersökning NKI 63 (2011) Medelvärde (ca 30 kommunala fastighetsorganisationer); NKI 58 (2011) KFAB Kommunen har god information på Katrineholm.se Samtliga nämnder SKL:s informationsindex minst 79 % Årlig SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK. 79% (2012) Medelvärde KKiK: 74% (2012) Den genomsnittliga handläggningstiden för ekonomiskt bistånd ska understiga 18 dagar SOCN Mindre än 18 dagar Delår KKiK. Mätning av genomsnittlig handläggningstid för nya ärenden. 25 dagar (2012) Medelvärde KKiK: 16 dagar (2012) Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Samtliga nämnder Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Udda år Medarbetarenkät

244 57 (74) Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka VIAN 78 % Delår Egen redovisning 83,3% (delår 2013) Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga nämnder Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Udda år Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB. Andel med utländsk bakgrund i personalen: 14% (bland kvinnor 13%, män 18%); i befolkningen 18%. Andel kvinnor i personalen 80%, i befolkningen 50,5% (2011)

245 58 (74) RÄKENSKAPER Övergripande driftbudget 2014 med plan 2015-2016 Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse 2013 2014 2015 2016 Övergripande politisk ledning -8 572-9 862-9 862-9 862 Bildningsnämnden -640 199-702 097-707 097-712 097 Byggnadsnämnden -323-361 -361-361 Kommunstyrelsen -127 258-129 493-126 493-126 493 varav Kommuncentrala inkl KLC -48 975-47 599-44 599-44 599 varav Kommunledningsförvaltningen -55 602-58 747-58 747-58 747 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -22 681-23 147-23 147-23 147 Kultur- och turismnämnden -34 051-35 493-35 493-35 493 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -323-361 -361-361 Service- och tekniknämnden -165 749-115 857-117 357-117 357 Socialnämnden -138 061-147 394-147 394-147 394 Viadidaktnämnden -51 240-51 610-51 610-51 610 Vård- och omsorgsnämnden -563 738-595 311-595 311-595 311 Räddningstjänsten VSR -25 846-25 977-25 602-25 231 Kompensation för ökade löner 0 0-24 432-67 132 Summa nämnder -1 755 359-1 813 815-1 841 373-1 888 702 Till kommunstyrelsens förfogande -2 500-3 000-3 000-3 000 Ökade kostnader lokaler -4 854-2 347-9 980-12 677 Löneuppräkning -22 600-23 750-27 700-28 500 Ofördelade löner överhäng 0 0-7 500-9 200 Justering efter lönekartläggning 0-512 0 0 Po-påslag och semesterlöneskuld 166 059 164 990 163 352 166 368 Pensioner -107 750-87 100-90 000-99 248 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 609 10 058 10 058 10 058 Kapitalkostnadsintäkter 44 553 43 930 43 930 43 930 Avskrivningar -45 700-51 900-56 600-59 100 Skatteintäkter 1 232 552 1 263 426 1 321 656 1 395 669 Kommunalekonomisk utjämning 429 304 451 403 447 040 440 010 Kommunal fastighetsavgift 53 540 51 946 51 946 51 946 Prestationsbaserad ersättning för flyktingmott 6 000 6 000 6 000 Finansiering, utdelningar mm 22 240 10 483 10 683 10 983 Jobbcentrum -900-900 -1 800-1 800 Summa finansiering 1 773 553 1 832 727 1 858 085 1 911 439 TOTALT med nytt utjämningssystem 18 194 18 913 16 712 22 737 Budgeterat resultat i % av skatter och utjämning 1,06% 1,07% 0,92% 1,20% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 154 17 668 18 206 18 876 Resurser för volymökning inom BIN 4 700

246 59 (74) Investeringsbudget 2014-2016 Nämnd Kategori Benämning 2014 2015 2016 BIN 4 Investering förskola 1 173 600 600 BIN 4 Investering grundskola 2 235 1 000 1 000 BIN 4 Investering gymnasieskola 1 000 2 210 2 210 BIN 4 Årlig anskaffning/reinvestering utifrån lagstiftning 200 200 200 BIN 4 Anpassad IT-utrustning Bibas 300 300 300 BIN 4 Förvaltningsövergripande 1 051 BIN 4 Tallåsaulan 350 Investeringsram Bildningsnämnden 6 309 4 310 4 310 BN 4 Läsplattor till nämndledamöter 52 Investeringsram Byggnadsnämnden 52 0 0 KS 5 Katrineholms logistikcentrum 35 100 0 0 KS/KLF 4 Årliga nätverksinvesteringar 1 000 1 000 1 000 KS/KLF 4 Trådlösa accesspunkter 1 000 KS/KLF 4 PA-system 200 5 000 KS/KLF 4 Arbetsmiljöåtgärder nämndhuset 300 KS/KLF 4 Arbetsmiljöåtgärder KLF 250 KS/KLF 4 Systemuppgraderingar EKO 150 KS/KLF 4 Skyltar kommunledningsförvaltning 100 Summa kommunledningsförvaltning 3 000 6 000 1 000 KS/SBF 1 Tillgänglighetsåtgärder 500 500 500 KS/SBF 1 Miljöinventeringar 250 250 250 KS/SBF 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård 0 0 500 KS/SBF 4 Övriga investeringar 150 150 150 KS/SBF 4 Arboretum, automatbevattning 0 400 0 KS/SBF 5 Drottninggatan 0 0 1 100 KS/SBF 5 Trädgårdsgatan - Floragatan 0 0 700 KS/SBF 5 Nollvisionsåtgärder 500 500 500 KS/SBF 5 Cykelstrategi 1 000 1 000 1 000 KS/SBF 5 Vingåkersvägen - Mejerigatan (Bananen) 1 000 0 0 KS/SBF 5 Värmbolsvägen - Dalvägen 0 0 1 200 KS/SBF 5 Stensättersgatan 0 600 0 KS/SBF 5 Hastighetssäkring övergångsställen 500 500 500 KS/SBF 5 Hastighetssäkring, 30-zon 500 500 500 KS/SBF 5 Sveaparken 0 2 500 2 500 KS/SBF 5 Hundpark 190 0 0 KS/SBF 5 Temaparker 0 0 1 000 KS/SBF 5 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 500 KS/SBF 5 Genomfarten 1 000 2 000 3 000 KS/SBF 5 Bondegatan 700 500 500 KS/SBF 5 Lövåsen/Sandbäcken 1 000 1 000 1 000 KS/SBF 5 Tillfartsväg Valla go-cartbana 700 0 0 KS/SBF 5 Stortorget 1 000 2 000 2 000 KS/SBF 5 Ny infart Djulöområdet 0 0 1 500 KS/SBF 5 Parkeringsplatser i centrum 750 750 750

247 60 (74) Nämnd Kategori Benämning 2014 2015 2016 KS/SBF 5 Hantverkargatan gågata 0 2 000 0 KS/SBF 5 Nya informationsplatser/skyltar 750 750 750 KS/SBF 5 Vasavägen 3 000 0 0 KS/SBF 5 Attraktiva gångstråk 500 500 500 KS/SBF 5 Järnvägsinfarterna 250 250 250 KS/SBF 5 GC-väg till Lokstallarna 0 700 0 KS/SBF 5 GC-väg, Lövåsen 1 200 750 0 KS/SBF 5 Gator, övrigt 1 100 1 100 1 100 KS/SBF 5 Ljus i staden 1 000 1 000 500 KS/SBF 5 Belysning i parker 200 200 200 KS/SBF 5 Grönplan 0 500 0 KS/SBF 5 Stadsparken 0 400 0 KS/SBF 5 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 800 0 0 KS/SBF 5 Aulaparken 0 0 700 KS/SBF 5 Utbyte av belysning i centrum 500 500 500 KS/SBF 5 Djulöområdet belysning 500 500 0 KS/SBF 5 Östermalmsgatan norra delen 0 900 0 KS/SBF 5 Aktivitetspark Nävertorp 100 0 0 KS/SBF 5 Cykelplan, byte av skyltar 100 100 100 KS/SBF 5 Hastighetsplan, byte skyltar 250 0 0 KS/SBF 6 Lövåsens handelsområde 0 5 000 5 000 KS/SBF 6 KLC Knorran (öster om Österleden) 0 2 000 2 000 KS/SBF 6 Luvsjön etapp 3b 0 0 3 000 KS/SBF 6 Krämbol 0 0 1 000 KS/SBF 6 Lasstorp/Gersnäs 0 0 2 000 KS/SBF 6 Ericsbergsvägen 1 500 1 500 1 500 KS/SBF 6 Klubbetorp, Björkvik 1 000 200 0 KS/SBF 6 Kv. Vägskälet 300 300 300 KS/SBF 6 Djulö skola 1 000 0 0 KS/SBF 6 Kv. Hjorten 0 1 200 500 KS/SBF 6 Kv. Örnen 0 500 500 Summa samhällsbyggnadsförvaltning 24 290 34 500 40 050 Investeringsram Kommunstyrelsen 62 390 40 500 41 050 KTN 4 Konstnärlig utsmyckning 400 400 400 KTN 4 Konstinköp 250 250 300 KTN 4 Cirkulationsplats Nyköpingsvägen 250 0 0 KTN 4 Reinvest Ängeln inventarier 200 200 200 KTN 4 Reinvest Konsthallen inventarier 100 100 100 KTN 4 Reinvest Perrongen inventarier 100 100 100 KTN 4 Byggnadshyttan 0 0 0 KTN 4 RFID (in- och utlåningsautomat bibliotek) 600 Investeringsram Kultur- och turismnämnden 1 900 1 050 1 100 MHN 4 Läsplattor till nämndledamöter 52 Investeringsram Miljö- och hälsoskyddsnämnd 52 0 0

248 61 (74) Nämnd Kategori Benämning 2014 2015 2016 SOCN 1 Arbetsmiljöåtgärder 50 50 50 SOCN 4 Möbler och inventarier 100 100 100 Investeringsram Socialnämnden 150 150 150 STN 4 Maskiner och fordon 4 940 3 730 2 360 STN 4 Upprustning lekplatser, parkutrustning 800 800 800 STN 4 Växthuset, byte plasttak 250 100 0 STN 4 Växthuset automatbevattning 200 0 0 STN 4 Friluftsbad 50 50 50 STN 4 Övriga IP, upprustning fastigheter 200 200 200 STN 4 Asfaltcontainer 300 0 0 STN 4 Sjövattenpump, Djulö trädgård 100 0 0 STN 4 Långsiktig underhållsplan gator, parker 500 0 0 STN 4 Skatepark, grönytor 300 0 0 STN 4 GPS vinterväghållning 80 0 0 STN 4 Belysning motionsspår 900 900 900 STN 4 Bryggor m.m. kanotklubben 750 0 0 STN 4 Vattenrening crossbanan Dammängen 60 0 0 STN 4 Uppsättning stålkanter finparker 50 50 0 STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar parker 500 500 500 STN 4 Övriga IP, energioptimering 0 400 0 STN 5 Utbyte av belysning i centrum 500 500 500 STN 5 Byte av träd i gaturummet 300 300 300 STN 5 Upprustning grusbelagda gc-vägar 200 200 200 STN 5 Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken 200 100 100 STN 5 Beläggningsytor 5 000 3 000 3 000 STN 5 Gatubelysning 1 100 1 000 900 STN 5 Gatubelysning byte till LED belysning 1 500 1 500 1 500 STN 5 Lasstorps koloni, gångvägar och dränering 75 0 0 STN 5 Upprustning Vattugatan 300 0 0 STN 5 Upprustning Åvägen 800 0 0 STN 5 Belysningsstolpar besiktning byte 1 500 3 000 3 000 STN 5 Sveaparken 0 2 500 2 500 STN 5 Stadsparken 0 400 0 STN 4 Storköksutrustning 2 000 2 000 2 000 STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar kost 500 500 500 STN 4 Sportutrustning 800 800 800 STN 4 Upprustning läktare A-plan etapp 3 exteriört 500 500 0 STN 4 Traktor 500 0 0 STN 4 Gräsklippare 500 0 0 STN 4 Asfaltering runt fotbollsläktare 300 0 0 STN 4 Byte bärlager runt konstgräs och B plan 150 0 0 STN 4 Stenmjöl till fotboll och bandyläktare 100 0 0 STN 4 Golv omklädningsrum korridorer ishall 300 0 0 STN 4 Öka varmvattenkapaciteten i garage till Rolba (ismaskin) 200 0 0 STN 4 Kiosk Backavallen, 700 0 0

249 62 (74) Nämnd Kategori Benämning 2014 2015 2016 STN 4 Områdesbelysning Backavallen 150 50 50 STN 4 Inredning och teknik, sporthallens entré 0 550 0 STN 4 Sängar till campingstugorna Djulö 125 0 0 STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar sportcentrum 500 500 500 STN 4 Nya omklädnings- och samlingsrum vid konstgräset 0 3 000 0 STN 4 Renovering och ventilation byggnad bandyplan 0 2 000 0 STN 4 Ombyggnad garage Rolba (ismaskin) 0 200 0 STN 4 Pressläktare bandyplan renovering 0 50 0 STN 4 Ny sarg till uterink 0 500 0 STN 4 Ny skurmaskin Duveholmshallen 0 200 0 STN 4 Nya avbytarbås och sekretariat rinken 0 500 0 STN 4 Ismaskin (Rolba) 0 1 200 0 STN 4 Konvertering kylsystem Backavallen 0 13 000 0 STN 4 Upprustning av servicebyggnad på Djulö camping 0 600 0 STN 4 Elbil med flak 0 0 150 STN 4 Flyttbara läktare Duveholmshallen 0 0 450 STN 4 Städmaskiner 300 100 100 STN 4 Skärmtak och asfalt, Kerstinboda 800 0 0 STN 4 Inventarier Kerstinboda (samprojekt med KFAB) 800 200 0 Investeringsram Service- och tekniknämnden 30 680 45 680 21 360 VIAN 4 Lokaler och digital utrustning m.m. 2 000 1 000 1 000 Investeringsram Viadidaktnämnden 2 000 1 000 1 000 VON 1 Arbetsmiljöåtgärder 200 200 200 VON 4 Utrustning rehab 90 VON 1 Person-, taklyftar och rullstolar 200 200 200 VON 4 Sängar och madrasser 200 200 200 VON 1 Arbetsmiljöåtgärder utförar.avd 400 400 400 Nämnd Kategori Benämning 2014 2015 2016 VON 4 Utrustning Skogsbrynet 0 300 VON 1 Arbetstekniska hjälpmedel 150 150 150 VON 1 Brandlarm gruppbostäder 1 730 1 730 VON 4 Markiser Igelkotten restaurang 100 VON 4 Möbler gemensamhetsutrymmen 100 100 100 VON 4 Pumplyft Nattpatrull 25 VON 4 Duschsäng 30 VON 4 Ny teknik resurscenter 50 VON 4 TES (Tidsoptimeringssystem) 650 VON 4 Tallheden (inventarier) 700 VON 4 Flytt aktivitetspark från Lövåsgården till stadsparken 300 VON 4 Aktivitetspark Nävertorp 600 Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden 5 525 3 280 1 250

250 63 (74) Investeringsbudget fastigheter 2014-2016 KFAB Investering Kapitalkostnad Förv Objekt 2014 2015 2016 2014 2015 2016 BIN Utemiljö förskolor/skolor 1 550 1 250 1 000 105 294 435 BIN Ljudabsorbenter och akustik 500 59 118 111 BIN Sammanställning av mindre ombyggnationer i skolor/förskolor 250 17 34 32 BIN Lindengymnasiet ombyggnad plan 3, 4 och 5 9 475 0 403 805 BIN Lindengymnasiet ombyggnad av huvudentrén 500 25 51 49 BIN Örnen ombyggnad av entré 250 13 25 24 BIN Kulturskolan ljudisolering av väggar 100 7 14 13 BIN Kulturskolan. Ändra entré och hall 250 17 34 32 BIN Skogsborgsskolan, inbrottslarm 148 10 20 19 BIN Strångsjö skola, väggar för avskärmning i bibliotek 150 10 20 19 BIN Södra skolan, Vatten indraget i cafédel i Dazzet. 100 5 10 10 BIN Sköldinge Asplundens förskola, ombyggnad av entré 5 10 10 BIN Pandans förskola, ombyggnad av hall 300 15 31 29 BIN Häringegården, parkering för av-och påstigning vid förskolan 110 0 6 11 BIN Forssjö förskola, utbyggnad av förskolans entré 300 15 31 29 BIN Tjäderns förskola ombyggnad av entré 250 13 25 24 BIN Västangården 2 nya avdelningar 2 380 89 179 172 BIN Totalt 4 748 10 835 1 000 315 1 124 1 651 FAST FAST Tillgänglighetsanpassningar i kommunens verksamhetslokaler Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) 250 0 17 34 1 000 1 000 118 353 574 FAST Energibesparande åtgärder 1 000 1 000 1 000 68 203 331 FAST Tallåsaulan, renovering 150 10 20 19 FAST Ventilation värme Ekbacken 1 750 74 149 143 FAST Totalt 3 900 2 250 2 000 270 741 1 100 KTF Lokstallet utemiljö och P-platser 600 21 41 40 KTF Lokstallet vändskivan + stall 1-2 200 10 20 19 KTF Lokstallet högdelen 4 500 0 0 169 KTF Byggnadshyttan 200 14 27 26 KTF Totalt 1 000 0 4 500 44 88 253 STF Skogsborgskolans matsal, tillbyggnad 1 400 53 105 101 STF Duveholmskolans kök, lokalinvesteringar i samband med byte av köksutrustning 100 7 14 13 STF Borgens förskola köket, ombyggnation av ventilation 300 20 41 38 STF 300 20 41 38 Stavstugan, Nyhem och Sandbäcken: utbyggnad av lastkajer STF Örnens förskola köket, ombyggnad av ventilation 200 14 27 26 STF Åtevinningsstationer på samtliga förskolor 2 000 1 250 0 135 354 STF Duveholmshallen ombyggnation av entré och varuintag 5 000 11 210 397

251 64 (74) Investering Kapitalkostnad Förv Objekt 2014 2015 2016 2014 2015 2016 STF Västangården produktionskök 1 000 38 75 72 STF Totalt 3 600 7 000 1 250 162 647 1 040 VON Skogsbrynet - nybyggnation 4 000 10 000 0 150 675 VON Balkonger Panterns demensboende 1 000 68 135 128 VON Totalt 1 000 4 000 10 000 68 285 803 Totalt Investeringar KFAB 15 628 24 085 18 750 880 2 928 4 891 KIAB fastighet SBF AVA-huset brandlarmsanläggning 400 27 54 51 Kommunens egna fastigheter KLF Gröna Kulle, renovering taket 500 17 34 33 KLF Gröna Kulle tillgänglighetsanpassning RWC 250 0 13 25 Stadsparken servering, renovering av fasad och 300 0 15 31 STF fönster Pensionärernas hus, målning av fasad och fönster 600 21 41 40 Djulö vandrarhem, markarbeten 100 0 7 14 Djulö vandrarhem, omläggning av tak 500 0 17 34 Stora Djulö värdshus 660 200 200 45 103 125 Krämbols gård, målning av fasad och fönster 250 0 17 34 Gamla Vattentornet, fönster- och takrenovering 1 700 0 0 58 Sjöstugan, byte av panel och målning 250 0 17 34 Sjöstugan, indragning av varmvatten i en lägenhet 50 0 3 5 Nybygget renovering av fönster 65 0 4 9 9 900 0 371 743 Kerstinbodakonceptet, ny väganslutning samt om- och tillbyggnad med anledning av ombyggnad av korsningen Vinåkersvägen/Mejerigatan Totalt Investeringar egna fastigheter 1 760 11 865 1 900 82 641 1 183 2014 2015 2016 SUMMA ÖKADE DRIFTSKOSTNADER 195 ÖKADE KAPITALKOSTNADER PGA INVESTERINGAR KFAB/KIAB 2 264 4 339 6 299 ÖKADE KAPITALKOSTNADER PGA INVESTERINGAR EGNA FASTIGHETER 82 641 1 183 ÖKADE LOKALKOSTNADER TILL FRISKOLOR 5 000 5 000 5 000 TOTALT ÖKADE KOSTNADER FÖR LOKALER 7 347 9 980 12 677

252 65 (74) Resultaträkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 728 031 909 722 914 479 912 841 915 857 Verksamhetens kostnader -2 358 599-2 583 464-2 620 924-2 670 854-2 732 628 Avskrivningar -39 616-45 700-51 900-56 600-59 100 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 670 184-1 719 442-1 758 345-1 814 613-1 875 871 Skatteintäkter 1 203 617 1 232 552 1 263 426 1 321 656 1 395 669 Generella statsbidrag och utjämning 423 270 429 304 451 403 447 040 440 010 Kommunal fastighetsavgift 52 837 53 540 51 946 51 946 51 946 Finansiella intäkter 37 401 34 054 15 217 15 217 15 217 Finansiella kostnader -13 069-11 814-4 734-4 534-4 234 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 33 872 18 194 18 913 16 712 22 737 Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 33 872 18 194 18 913 16 712 22 737 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 154 17 668 18 206 18 876

253 66 (74) Balansräkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa materiella anläggningstillgångar 714 229 669 366 688 351 727 721 738 841 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa finasiella anläggningstillgångar 103 918 42 729 42 729 42 729 42 729 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 818 147 712 095 731 080 770 450 781 570 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 988 145 985 079 288 419 299 119 314 919 SUMMA TILLGÅNGAR 1 806 292 1 697 174 1 019 499 1 069 569 1 096 489 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER EGET KAPITAL, DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital 1 000 873 1 034 744 641 338 660 251 676 963 Årets resultat 33 871 18 194 18 913 16 712 22 737 SUMMA EGET KAPITAL 1 034 744 1 052 938 660 251 676 963 699 699 AVSÄTTNINGAR SUMMA AVSÄTTNINGAR 182 681 182 043 185 099 188 948 195 971 SKULDER SUMMA SKULDER 588 866 462 193 174 149 203 658 200 818 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 1 806 291 1 697 174 1 019 499 1 069 569 1 096 489 Borgensförbindelser 923 197 923 197 1 568 291 1 568 291 1 568 291 därav kommunala bolag 915 120 915 120 1 560 214 1 560 214 1 560 214 borgen och förlustansvar egna hem 1 409 1 409 1 409 1 409 1 409 Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl 947 113 943 353 619 545 620 489 624 281 löneskatt) Operationella leasingsavgifter 29 692 25 192 25 192 25 192 25 192

254 67 (74) Kassaflödesanalys Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 33 871 18 194 18 913 16 712 22 737 Justering för av- och nedskrivningar 39 616 45 700 51 900 56 600 59 100 Justering för gjorda avsättningar 2 728-638 3 056 3 849 7 023 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 76 215 63 256 73 869 77 161 88 860 Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar -691 209 0 0 0 0 Ökning-/minskning+ förråd och varulager 14 0 0 0 0 Ökning+/minskning- kortfristiga skulder 280 492 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -334 488 63 256 73 869 77 161 88 860 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Försäljning av materiella anläggningstillgångar 20 802 0 Investering- i materiella anläggningstillgångar -158 269-92 495-104 968-85 270-54 420 Investering- exploatering -17 000-3 800-10 700-15 800 Investering i pågående projekt 16 922 Ökning - av finansiella anläggningstillgångar -270 Kassaflöde från investeringsverksamheten -120 815-109 495-108 768-95 970-70 220 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 65000 0 0 0 Amortering- av skuld -180 000 0 0 0 0 Ökning- långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 Minskning+ av långfristiga fordringar 687 066 17269 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 507 066 82 269 0 0 0 Årets kassaflöde 51 763 36 030-34 899-18 809 18 640 Likvida medel vid årets början 22 328 74 091 110 121 75 222 56 413 Summa likvida medel vid årets slut 74 091 110 121 75 222 56 413 75 053

255 68 (74) Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt planeringsdirektivet 2014-2016, KS 2013-04-24 89. Alla siffror är i tusentals kronor. Investeringsredovisningens kategorier beskrivs i slutet av avsnittet. En teknisk justering kommer att ske.mellan STF och övriga förvaltningar avseende medel för städning En teknisk justering kommer även att ske avseende förändring av kapitalkostnader. Övergripande politisk ledning -9 772 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Lönekompensation 2013-6 Löneöverhäng 2014-2 Justering under den politiska beredningen Kostnader för ökade arvoden -22 Kostnader för konstituerande möte för det nya fullmäktige -60 Aktuell ram 2014-9 862 varav Kommunfullmäktige -3 988 varav Revision -1 267 varav Överförmyndaren -3 352 varav Valnämnden -1 255 Bildningsnämnden -639 182 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-8 597 Löneöverhäng 2014-2 866 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Hyreskompensation div 100, 200, 600 2013 2 915 Flytt av medel avseende ansvar för simundervisning -153 Flytt av medel avseende måltider och vaktmästeri -38 500 Justering under den politiska beredningen Ökad timplan för år 7-9 -4 800 Kompensation till friskolor pga läraravtalet 2013-900 Medel till nya förskoleavdelningar -10 000 Kostnader för ökade arvoden -14 Aktuell ram 2014-702 097

256 69 (74) Byggnadsnämnden -323 Justering under den politiska beredningen Kostnader för ökade arvoden Driftkostnader läsplattor nämnden -3-35 Aktuell ram 2014-361 Kommunstyrelsen -126 387 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-1 223 Löneöverhäng 2014-408 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Hyreskompensation div 100, 200, 600 2013-397 Justering under den politiska beredningen Ökade kostnader för WiFi, Stadsparken, Stora Djulö, Sportcentru -500 Evenemang Djulöområdet -500 Kostnader för ökade arvoden -78 Aktuell ram 2014-129 493 varav Kommuncentrala -46 276 varav Kommunledningsförvaltning -58 747 varav Samhällsbyggnadsförvaltning -23 147 varav KLC (kapitalkostnadsram) -1 323 Kultur- och turismnämnden -33 913 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-296 Löneöverhäng 2014-99 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Hyreskompensation div 100, 200, 600 2013-1 181 Justering under den politiska beredningen Kostnader för ökade arvoden -4 Aktuell ram 2014-35 493

257 70 (74) Miljö- och hälsoskyddsnämnden -323 Justering under den politiska beredningen Kostnader för ökade arvoden Driftkostnader läsplattor nämnden -3-35 Aktuell ram 2014-361 Service- och tekniknämnden -168 525 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-1 508 Löneöverhäng 2014-502 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Hyreskompensation div 100, 200, 600 2013 1 586 Kompensation för lägre hyresintäkter avs Stora Djulö -100 Flytt av medel avseende ansvar för simundervisning 153 Flytt av medel till BIN och VON avseende måltider och vaktmästeri 55 000 Justering under den politiska beredningen Driftmedel för övertagande av genomfarten -1 000 Indexuppräkning av städentreprenad -250 Kostnader för ökade arvoden -11 Ökade driftskostnader hundparken -40 Satsning på gatubelysning -660 Aktuell ram 2014-115 857 Socialnämnden -137 985 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-1 050 Löneöverhäng 2014-350 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Justering under den politiska beredningen Kostnader för ökade arvoden -9 Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar -8 000 Aktuell ram 2014-147 394

258 71 (74) Viadidaktnämnden -50 338 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-829 Löneöverhäng 2014-276 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Hyreskompensation div 100, 200, 600 2013-162 Justering under den politiska beredningen Kostnader för ökade arvoden -5 Aktuell ram 2014-51 610 Vård- och omsorgsnämnden -568 632 Tekniska justeringar Lönekompensation 2013-8 093 Löneöverhäng 2014-2 698 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Hyreskompensation div 100, 200, 600 2013-1 479 Återlägg av tillfälliga evakueringskostnader under Lövåsen ombyggnation 3 300 Flytt av medel avseende måltider -16 500 Justering under den politiska beredningen Kompensation för ökade kostnader för hjälpmedel -900 Kostnader för ökade arvoden -9 Kompensation för de högre löneavtalen inom LOV -300 Aktuell ram 2014-595 311 Räddningstjänsten VSR -25 977 Aktuell ram 2014-25 977 FINANSIERING Medel till kommunstyrelsen förfogande -2 500 Ökad buffert -500 Aktuellt budgeterat belopp 2014-3 000

259 72 (74) Ökade kostnader för lokaler -6 543 Förändrade lokalkostnader -804 Tillfälligt minskade kostnader för underhåll 5 000 Aktuellt budgeterat belopp 2014-2 347 Löneuppräkning -31 512 Uppdaterat antagande om löneökning, från 3,2% till 2,5% Utfördelad löneutrymme avseende överhäng 2014 7 500 Aktuellt budgeterat belopp 2014-24 012 Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld 161 206 Uppdatering av underlaget 3 784 Aktuellt budgeterat belopp 2014 164 990 Pensioner -82 250 varav effekt av uppdaterad prognos per 31/8 2013-4 850 Aktuellt budgeterat belopp 2014-87 100 Intäkter Viadidakt Vingåker 10 058 Aktuellt budgeterat belopp 2014 10 058 Kapitalkostnadsintäkter 43 930 Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. Aktuellt budgeterat belopp 2014 43 930 Avskrivningar -49 700 För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2013 Planerade investeringar under 2013 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. -2 200 Aktuellt budgeterat belopp 2014-51 900 Skatteintäkter och utjämning 1 744 867 Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) oktober 2013 och 32800 invånare. 21 908 Aktuellt budgeterat belopp 2014 1 766 775

260 73 (74) Finansiering, utdelningar mm 9 072 Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Uppdatering av underlaget 1 411 Aktuellt budgeterat belopp 2014 10 483 Jobbcentrum -900 Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker God ekonomisk hushållning 17 668 I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag. KOMMENTARER TILL INVESTERINGSBUDGETEN Investeringskategorier Skattefinansierade investeringar 1. Behovsinvesteringar, skyldigheter och ålägganden Exempelvis ingår här behovsrelaterade strategiska investeringar samt myndighetsinvesteringar. 2. Investeringsbehov hos annan part (exempelvis hos KFAB) för verksamhetens behov. Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället genererar en hyreskostnad för verksamheten, vilket måste ingå i kostnadsanalysen. 3. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar där investeringen kan hämtas hem, en så kallad payoff-effekt, som ska vara högst tre år. Redovisningskravet för sådan investering är att den ska åtföljas av en ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. Medlen fördelas efter beslut i Kommunstyrelsen i varje enskilt fall. 4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar Här avses bl.a. IT-investeringar, inventarier och utrustning i verksamheten. 5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel i angränsningen. Driftkostnadskonsekvenser ska medtas i kalkyler, avseende en ökad infrastruktur som i framtiden ska förvaltas och underhållas. 6. Exploatering/utvecklingsinvesteringar Exploateringsverksamheten har till syfte att befrämja utveckling och tillväxt i regionen, och kategorin avser investeringar i exploateringsområden. Dessa är i princip självfinansierade över tiden, och har främst en likvidmässig påverkan i samband med utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar sammanställt en anvisning kring exploateringsprocessen vilket ska vara styrande för hanteringen inom detta område.

261 74 (74) Bilaga 2: Öronmärkta medel Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 miljoner kronor för välfärdsutmaningar och 5 miljoner kronor för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 miljoner kronor för välfärdsutmaningar och 4,8 miljoner kronor för tillväxtprojekt. För användning av 2010 och 2011 års medel är följande beslut fattade: Från välfärdsutmaningar, Från tillväxtprojekt, belopp i tkr belopp i tkr Arbetslinjen 12 000 Kompetensplaneringsprojektet 1 300 E-förvaltning 1 000 Projekt Ungdomstorget 1 500 Samhällsutveckling 1 000 Demensriktlinjer 2 000 Varumärket Sveriges lustgård 400 Uppföljning av elevutveckling 3 000 Vision 2025 400 Fortsättning arbetslinjen 1 500 Särskilda satsningar inom skolan 3 000 Satsning sommarjobb 1 800 7 100 Elevutveckling per 15 maj 685 Uppföljning av elevutveckling 4 600 15 085 I den övergripande planen med budget för 2014-2016 föreslås följande satsningar som finansieras via 2011 års öronmärkta medel. 4 mnkr avsätts till projektet Klimatsmart mat från grunden inom skola och äldreomsorg 600 tkr avsätts till tillväxtprojekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen Efter ovanstående förslag, har därmed beslut fattats gällande samtliga öronmärkta medel från 2010 och 2011 års resultat. Avisering om ny öronmärkning av medel Majoriteten avser i samband med behandling av årsredovisningen för 2013 att öronmärka medel av 2013 års resultat för framtida satsningar. Enligt delårsrapporten per 31/8 2013 uppgår det prognostiserade resultatet för 2013 till 26,2 mnkr. Merparten av resultatet kommer att föreslås reserveras för framtida välfärdsutmaningar. Redan nu aviseras därmed ett antal projekt där beslut kommer att fattas i samband med behandlingen av årsredovisningen 2013. Följande projekt planeras för 2014: 2,3 mnkr till projekt Ungdomstorget inom Viadidakt 8,0 mnkr till projekt Arbetslinjen 2.0 3,0 mnkr till pilotprojekt Hel-del på Lövåsgården 600 tkr till kompetensutvecklingsprojekt med fokus på Reggio Emilia-pedagogik inom förskolan på bildningsförvaltning

Bilaga 3 262 Läge för skola, mat & jobb Övergripande plan med budget 2014-2016 Ett axplock ur satsningar och investeringar 2014-2016

263 Ortsutveckling

264 Ortsutveckling Fortsatt jobbsatsning, Arbetslinjen 2.0 8 mnkr (öronmärkning 2013) Ungdomstorget 2,3 mnkr (öronmärkning 2013) Tillväxtprojekt samhällsbyggnadsförvaltningen 600 tkr (öronmärkning 2011) Framtagande av cykelstrategi 1 mnkr Planering för optisk sortering av matavfall Vasavägens färdigställande 3 mnkr Beläggningsytor 5 mnkr Upprustning lekplatser 800 tkr Ljus i staden 1 mnkr

265 Klimatsmart mat från grunden

266 Klimatsmart mat från grunden Satsning 3 mnkr inom förskola och skola Satsning 1 mnkr inom omsorg om äldre och funktionsnedsatta Projektet innebär breddinförande av den pilotmodell som arbetats fram under hösten 2013 i hela måltidsverksamheten, det vill säga både inom förskola, skola och vård och omsorg. Syftet med projektet är att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minska matsvinnet, laga mer mat från grunden och baka eget bröd. Målet är att öka användandet av ekologiska råvaror till 30 procent och närproducerade till 5 procent.

267 Kultur och fritid Färdigställande av skateparken och utemiljöer vid Lokstallet 300 tkr Konstinköp och konstnärlig utsmyckning 650 tkr Investeringar Sportcentrum 2,9 mnkr Förbättrad belysning motionsspår 900 tkr Utbyggnaden av trådlöst nätverk inom Sportcentrum 500 tkr

268 Förskola och skola

269 Förskola och skola Fem nya förskoleavdelningar 10 mnkr Ytterligare fyra nya avdelningar 2015-2016 10 mnkr Kompetensutvecklingsprojekt förskolan Reggio Emiliapedagogik 500 tkr (öronmärkning 2013) Utökad undervisningstid i grundskolan 4,8 mnkr Resurser för kommande volymökningar 4,7 mnkr (fonderade medel) Upprustning av utemiljön skolor/förskolor 1,6 mnkr

Omsorg och trygghet 270

271 Omsorg och trygghet Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar 8 mnkr Biståndshandläggning inom äldreomsorgen 600 tkr Pilotprojekt Hel-del på Lövåsgården för ökade möjligheter till heltidsanställningar 3 mnkr (öronmärkning 2013) Ökade resurser för hjälpmedel och bostadsanpassning 900 tkr Nybyggnation Granhedens korttidsboende 9,3 mnkr Balkonger Panterns demensboende 1 mnkr Aktivitetsparker i Stadsparken och Nävertorp 1 mnkr Satsning på att tända upp all gatubelysning under dygnets mörka timmar 660 tkr

Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse 2013 2014 2015 2016 272 Övergripande politisk ledning -8 572-9 862-9 862-9 862 Bildningsnämnden -640 199-702 097-707 097-712 097 Byggnadsnämnden -323-361 -361-361 Kommunstyrelsen -127 258-129 493-126 493-126 493 varav Kommuncentrala inkl KLC -48 975-47 599-44 599-44 599 varav Kommunledningsförvaltningen -55 602-58 747-58 747-58 747 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -22 681-23 147-23 147-23 147 Kultur- och turismnämnden -34 051-35 493-35 493-35 493 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -323-361 -361-361 Service- och tekniknämnden -165 749-115 857-117 357-117 357 Socialnämnden -138 061-147 394-147 394-147 394 Viadidaktnämnden -51 240-51 610-51 610-51 610 Vård- och omsorgsnämnden -563 738-595 311-595 311-595 311 Räddningstjänsten VSR -25 846-25 977-25 602-25 231 Kompensation för ökade löner 0 0-24 432-67 132 Summa nämnder -1 755 359-1 813 815-1 841 373-1 888 702 Till kommunstyrelsens förfogande -2 500-3 000-3 000-3 000 Ökade kostnader lokaler -4 854-2 347-9 980-12 677 Löneuppräkning -22 600-23 750-27 700-28 500 Ofördelade löner överhäng 0 0-7 500-9 200 Justering efter lönekartläggning 0-512 0 0 Po-påslag och semesterlöneskuld 166 059 164 990 163 352 166 368 Pensioner -107 750-87 100-90 000-99 248 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 609 10 058 10 058 10 058 Kapitalkostnadsintäkter 44 553 43 930 43 930 43 930 Avskrivningar -45 700-51 900-56 600-59 100 Skatteintäkter 1 232 552 1 263 426 1 321 656 1 395 669 Kommunalekonomisk utjämning 429 304 451 403 447 040 440 010 Kommunal fastighetsavgift 53 540 51 946 51 946 51 946 Prestationsbaserad ersättning för flyktingmottagande 6 000 6 000 6 000 Finansiering, utdelningar mm 22 240 10 483 10 683 10 983 Jobbcentrum -900-900 -1 800-1 800 Summa finansiering 1 773 553 1 832 727 1 858 085 1 911 439 TOTALT med nytt utjämningssystem 18 194 18 913 16 712 22 737 Budgeterat resultat i % av skatter och utjämning 1,06% 1,07% 0,92% 1,20% Driftsbudget 2014-2016 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 154 17 668 18 206 18 876 Resurser för volymökning inom BIN 4 700

273 Investeringar och exploateringar under 2014 Verksamhetsinvesteringar Fastighetsinvesteringar 39,1 mnkr 17,8 mnkr Investeringar i infrastruktur 66,2 mnkr (varav Katrineholms Logistikcentrum 35,1 mnkr) Exploateringar 3,8 mnkr

274 Resultat och skattesats Budgeterat resultat 2014 +18,9 mnkr KS medel till förfogande 3,0 mnkr Oförändrad skattesats; 22,18 kronor per skattekrona Beräknad utifrån ett befolkningsunderlag på 32 800 invånare

275

276 Dnr KS/2013:512-042 Handläggare: Marie Sandström Koski Avräkning mot Katrineholms Fastighets AB i budgetförslaget år 2014 Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa angiven ram, 184 400 000 kronor, som utgångspunkt för KFABs hyresbelastning av kommunen år 2014, med en uttalad målsättning att utföra en effektiv förvaltning så att 3 500 000 kronor kan återlämnas i hyresreduktion vid årets slut. Utgångspunkten för hyresramen är självkostnadsprincipen. Effekterna av beslutet är inarbetade i kommunstyrelsens budgetförslag år 2014. Vid oplanerad händelse i bolaget, kan bolaget ta i anspråk medel ur den buffert som 3 500 000 kronor innebär, under förutsättning att samråd i förväg sker med kommunledningsförvaltningen, som godkänner och återrapporterar till kommunstyrelsen. 2. Kommunfullmäktige beslutar vidare att uppdra åt KFAB att främst genom sitt dotterbolag KIAB fortsätta verka för att stimulera genomförandet av näringslivssatsningar i kommunen. Ärendebeskrivning I samband med arbetet med kommunens budget 2014, lämnas följande redogörelse avseende de finansieringsfrågor som rör kommunens relationer med Katrineholms Fastighets AB, KFAB, samt Katrineholms Industrihus AB, KIAB. Med utgångspunkt från kommunens finansiella läge har återhållsamhet avseende verksamhetskostnader även återspeglats i kommunens förväntningar gentemot KFAB. Det innebär att kommunen anger en ram för vilken kostnad KFAB får belasta kommunen i sin hyressättning, vilken efter tjänstemannaberedning mellan ekonomi- och upphandlingskontoret och KFABs ledning satts till 184 400 000 kronor, baserat på internräntan 3,5 procent. Ovanstående ram har justerats inför 2014 utifrån ändrade flöden kring hyresintäkter avseende särskilda boenden. Hyresintäkterna från de boende kommer fr o m 2014 att inkomma kommunen direkt, vilket innebär att kommunens hyra till KFAB ökar. Detta innebär dock ingen nettokostnadsökning. en målsättning att KFAB skall sträva efter att arbeta så effektivt med verksamhetskostnaderna att en hyresreduktion på 3 500 000 kronor kan återlämnas till kommunen vid årets slut. en förväntan att KFAB främst genom sitt dotterbolag KIAB skall fortsätta att verka för att stimulera genomförandet av näringslivssatsningar i kommunen. Inom den angivna ramen budgeterar KFAB för planerat underhåll och det finns även en post för reparationer. Ramen bedöms däremot inte innehålla särskilt utrymme för oplanerade händelser, extra eller ökat underhåll samt reparationer utöver budget. I det

277 fall verksamhetsåret bär med sig extra omkostnader kan det inträffa att KFAB kan komma att behöva använda den buffert som ligger inom målsättningen att återlämna 3 500 000 kronor till kommunen vid årets slut. Kommunstyrelsen bör uttala att sådan händelse skall rapporteras till och godkännas av kommunledningsförvaltningen innan medel utöver ramen tas i bruk och angiven målsättning äventyras. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, 2013-10-23

278 1 (2) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ekonomikontoret Datum Vår beteckning 2013-10-23 KS/2013:512-042 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Sari Nilsson Kommunstyrelsen Avräkning mot Katrineholms Fastighets AB i budgetförslaget år 2014 I samband med arbetet med kommunens budget 2014, lämnas följande redogörelse avseende de finansieringsfrågor som rör kommunens relationer med Katrineholms Fastighets AB, KFAB, samt Katrineholms Industrihus AB, KIAB. Med utgångspunkt från kommunens finansiella läge har återhållsamhet avseende verksamhetskostnader även återspeglats i kommunens förväntningar gentemot KFAB. Det innebär att kommunen anger en ram för vilken kostnad KFAB får belasta kommunen i sin hyressättning, vilken efter tjänstemannaberedning mellan ekonomi- och upphandlingskontoret och KFABs ledning satts till 184 400 tkr, baserat på internräntan 3,5 %. Ovanstående ram har justerats inför 2014 utifrån ändrade flöden kring hyresintäkter avseende särskilda boenden. Hyresintäkterna från de boende kommer fr o m 2014 att inkomma kommunen direkt, vilket innebär att kommunens hyra till KFAB ökar. Detta innebär dock ingen nettokostnadsökning. en målsättning att KFAB skall sträva efter att arbeta så effektivt med verksamhetskostnaderna att en hyresreduktion på 3,5 mnkr kan återlämnas till kommunen vid årets slut. en förväntan att KFAB främst genom sitt dotterbolag KIAB skall fortsätta att verka för att stimulera genomförandet av näringslivssatsningar i kommunen. Inom den angivna ramen budgeterar KFAB för planerat underhåll och det finns även en post för reparationer. Ramen bedöms däremot inte innehålla särskilt utrymme för oplanerade händelser, extra eller ökat underhåll samt reparationer utöver budget. I det fall verksamhetsåret bär med sig extra omkostnader kan det inträffa att KFAB kan komma att behöva använda den buffert som ligger inom målsättningen att återlämna 3,5 mnkr till kommunen vid årets slut. Kommunstyrelsen bör uttala att sådan händelse skall rapporteras till och godkännas av kommunledningsförvaltningen innan medel utöver ramen tas i bruk och angiven målsättning äventyras. K:\Beredningsmöten\2013\131030\512-13 MSK\512-13 MSK Avstämning ram KFAB 2014.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57035 64180 Katrineholm Telefax: 0150-488360 www.katrineholm.se E-post: sari.nilsson@katrineholm.se

279 2 (2) Datum 2013-10-24 Vår beteckning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa angiven ram, 184 400 tkr, som utgångspunkt för KFABs hyresbelastning av kommunen år 2014, med en uttalad målsättning att utföra en effektiv förvaltning så att 3,5 mnkr kan återlämnas i hyresreduktion vid årets slut. Utgångspunkten för hyresramen är självkostnadsprincipen. Effekterna av beslutet är inarbetade i kommunstyrelsens budgetförslag år 2014. Vid oplanerad händelse i bolaget, kan bolaget ta i anspråk medel ur den buffert som 3,5 mnkr innebär, under förutsättning att samråd i förväg sker med kommunledningsförvaltningen, som godkänner och återrapporterar till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar vidare att uppdra åt KFAB att främst genom sitt dotterbolag KIAB fortsätta verka för att stimulera genomförandet av näringslivssatsningar i kommunen. Sari Nilsson Tf ekonomichef MSK

280 Dnr KS/2013:487-452 Handläggare: Per Johansson Insamlingssystem för matavfall i Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut att matavfall ska sorteras i plastpåse med avvikande färg s k optisk sortering, enligt förslag från Katrineholm Vatten och Avfall AB. Ärendebeskrivning I Flens, Katrineholms och Vingåkers kommunala avfallsplaner anges som mål att minst 50 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas tillvara år 2017. Det betyder att minst hälften av kommunernas matavfall ska samlas in separat 2017, att det insamlade matavfallet ska rötas (biologisk nedbrytning av organiskt material) och att rötrestens näring ska användas. Sörmland Vatten och Avfall AB har haft i uppdrag att utreda vilken typ av insamlingssystem som är lämpligast att införa i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Mot stöd av denna utredning har Katrineholm Vatten och Avfall AB lämnat förslag på val av insamlingssystem för matavfall i Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-10-16 Skrivelse från Sörmland Vatten och Avfall AB, 2013-10-06 Utdrag ur styrelseprotokoll från Katrineholm Vatten och Avfall AB, 2013-09-26, 8 Förstudie insamling matavfall Flen, Katrineholm och Vingåker, Sweco, 2013-09-12

281 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-16 KS/2013:487-452 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Insamlingssystem för matavfall i Katrineholms kommun Ärendebeskrivning I Flens, Katrineholms och Vingåkers kommunala avfallsplaner anges som mål att minst 50 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas tillvara år 2017. Det betyder att minst hälften av kommunernas matavfall ska samlas in separat 2017, att det insamlade matavfallet ska rötas (biologisk nedbrytning av organiskt material) och att rötrestens näring ska användas. Sörmland Vatten och Avfall AB (SVAAB) har haft i uppdrag att utreda vilken typ av insamlingssystem som är lämpligast att införa i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Två alternativ har utretts och de är: (1) matavfallet sorteras i papperspåse eller (2) matavfallet sorteras i plastpåse med avvikande färg (s k optisk sortering). Utredningen bifogas som en av ärendets handlingar med rubriken Förstudie insamling av matavfall Flen, Katrineholm och Vingåker (2013-09-13). Med stöd av denna utredning har Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) lämnat förslag på val av insamlingssystem för matavfall i Katrineholms kommun. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Sammanfattning av förslag till insamlingssystem för matavfall Nedan följer en presentation av de båda alternativen i sammanfattad form. Matavfallet sorteras i papperspåse innebär oftast två separata kärl: ett ventilerat kärl för matavfall och ett annat kärl för det brännbara avfallet. Matavfallet sorteras i plastpåse med avvikande färg (optisk sortering) innebär att påsarna läggs i samma kärl som det brännbara avfallet. Påsarna sorteras sedan ut maskinellt genom optisk avläsning. I utredningen beskrivs systemen mer detaljerat utifrån erfarenheter och konsekvenser från andra kommuner. Båda insamlingssystemen är väletablerade i Sverige och har för- och nackdelar utifrån de förutsättningar som råder. Det finns goda möjligheter för KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57021 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se

282 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-16 KS/2013:487-452 Stab omhändertagande av såväl papperspåsar som plastpåsar i vår region. Kostnaderna sett över en tioårsperiod är ungefär lika för de båda systemen. Utredningen har resulterat i rekommendation om att införa ett system där matavfallet ska sorteras i plastpåse med avvikande färg d v s optisk sortering. Rekommendationen motiveras på följande sätt: Enklare för användarna. Systemet med färgad plastpåse kan utvecklas i sin helhet på en gång vilket underlättar införandeprocessen och hanteringen av entreprenadavtal. Samma kärl kan användas som idag vilket innebär väsentliga fördelar för såväl insamlingsarbetet i form av effektiva transporter) som för kunderna som slipper dubbla kärl. Systemet med färgad plastpåse bedöms också vara enklare vid eventuell utveckling till fastighetsnära insamling av förpackningar som kan bli aktuellt först efter regeringens beslut om ny ansvarsfördelning. Insamlingssystemet ska vara obligatoriskt både för hushåll (permanentboende och fritidsboende) samt verksamheter. Införandet för hushållen är planerat att ske i följande ordning: hushåll, flerbostadshus och verksamheter/företag. Kompletterande uppgifter från SVAAB säger att när respektive fullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker beslutat insamlingssystemet för matavfall, kommer SVAAB att påbörja de upphandlingar som är nödvändiga, d v s insamling av avfallet, behandling, påsar samt annan utrustning. Den faktiska kostnaden för insamling av matavfallet blir således inte klar förrän efter genomförda upphandlingar. Det som går att säga om de ekonomiska konsekvenserna av förslaget, är att det är dyrare att sortera ut matavfall separat i jämförelse med nuvarande system. Enligt SVAAB, är taxenivån i kommuner med sortering av matavfall 15-20 % högre än i kommuner utan sådan sortering. Kommunledningsförvaltningens förslag KVAAB beslutade den 26 september 2013 ställa sig bakom SVAAB:s förslag till insamlingssystem och att föreslår kommunfullmäktige att fatta motsvarande beslut. Kommunledningsförvaltningen har gått igenom underlaget från KVAAB inklusive utredningen Förstudie insamling matavfall Flen, Katrineholm och Vingåker. Förvaltningen stödjer KVAAB:s förslag och föreslår därför kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att matavfall ska sorteras i plastpåse med avvikande färg, optisk sortering. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57021 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se

283 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-16 KS/2013:487-452 Stab För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Katrineholm Vatten och Avfall AB Lix: 57 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57021 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se

284 Handläggare: Matilde Törnqvist Katrineholm 6 oktober 2013 Kommunfullmäktige Val av insamlingssystem för matavfall i Katrineholms kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande angående val av insamlingssystem för matavfall: - Matavfall ska sorteras i plastpåse med avvikande färg (optisk sortering). Detta innebär att påsarna läggs i samma kärl som det brännbara avfallet. Påsarna sorteras sedan ut maskinellt genom optisk avläsning. Införandet ska ske i enlighet med fastställd avfallsplan. Ärendebeskrivning Sörmland Vatten och Avfall AB har inkommit med en skrivelse till Katrineholm Vatten och Avfall AB den 13 september 2013. Av skrivelsen framgår följande: I Flens, Katrineholms och Vingåkers kommunala avfallsplaner anges mål att minst 50 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas tillvara år 2017. Detta innebär att: - minst hälften av kommunernas matavfall ska samlas in separat 2017 - det insamlade matavfallet ska rötas - rötrestens näring ska användas Sörmland Vatten och Avfall AB har haft i uppdrag att utreda vilken typ av insamlingssystem som är lämpligast att införa i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. I genomförd förstudie har två alternativ utretts: - matavfallet sorteras i papperspåse Två separata kärl är det vanligaste systemet vid val av papperspåse. Ett ventilerat kärl för matavfall och ett annat kärl för det brännbara avfallet. - matavfallet sorteras i plastpåse med avvikande färg (optisk sortering) Detta innebär att påsarna läggs i samma kärl som det brännbara avfallet. Påsarna sorteras sedan ut maskinellt genom optisk avläsning. 1

285 Resultat av utredningen I utredningen beskrivs systemen utförligt utifrån erfarenheter och konsekvenser från andra kommuner. Båda insamlingssystemen är väletablerade i Sverige och har föroch nackdelar utifrån de förutsättningar som råder. Det finns goda möjligheter för omhändertagande av såväl papperspåsar som plastpåsar i vår region. Kostnaderna sett över en tioårsperiod är ungefär lika. Utredningen har resulterat i rekommendation om att införa följande insamlingssystem: matavfallet ska sorteras i plastpåse med avvikande färg (optisk sortering) Motivering till rekommendationen: - systemet med färgad plastpåse uppfattas som enklare av användarna - systemet med färgad plastpåse kan utvecklas i sin helhet på en gång vilket underlättar införandeprocessen och hanteringen av entreprenadavtal - systemet med färgad plastpåse innebär att samma kärl kan användas som idag vilket innebär väsentliga fördelar för såväl insamlingsarbetet (effektiva transporter) som för kunderna (slipper dubbla kärl) Systemet med färgad plastpåse bedöms också vara enklare vid eventuell utveckling till fastighetsnära insamling av förpackningar som kan bli aktuellt först efter regeringens beslut om ny ansvarsfördelning (avfallsutredningen). Katrineholm Vatten och Avfall AB beslutade den 26 september 2013 att för egen del ställa sig bakom Sörmland Vatten och Avfall AB s förslag på insamlingssystem samt att föreslå för kommunfullmäktige att fatta samma beslut. Katrineholm Vatten och Avfall AB vill tydliggöra att det är obligatoriskt för såväl hushåll som verksamheter att sortera matavfall i plastpåse med avvikande färg (optisk sortering). Följande beslutsunderlag ska bifogas till kommunfullmäktige Bilaga 1- Protokoll styrelsemöte Katrineholm Vatten och Avfall AB 2013-09-26 Bilaga 2- Förstudie insamling matavfall Flen, Katrineholm och Vingåker daterad 2013-09-12 2

286

287

288

289

290

291

292 RAPPORT UPPDRAGSNUMMER 1529241001 FÖRSTUDIE - INSAMLING MATAVFALL FLEN, KATRINEHOLM OCH VINGÅKER FALUN 2013-09-12 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN VERKSAMHETSUTVECKLING 1 (37) repo001.docx 2012-03-29 S w e co Södra Mariegatan 18E Box 1902 SE-791 19 Falun, Sverige Telefon +46 (0)23 46400 Fax +46 (0)23 46401 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm K a r i n Ol o f ss on Falun Telefon direkt +46 (0)23 46448 Mobil +46 (0)705 528177 karin.olofsson@sweco.se k p:\1569\1529241_svaab_genomförande_avfallsplan\001_insamling_matavfall\19 original\matavfallsinsamling 2013-09-12 ii.docx