Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering Seminarieserien Planer som verktyg för ett energismart samhälle Uthållig kommun sydlänsturnén maj juni 2012 Ulf Ranhagen Professor/arkitekt Mats Johan Lundström tekn lic /planeringsarkitekt
Globala och lokala utmaningar Om vi kan bygga en stad som är bra för våra barn då får vi en stad som är bra för alla människor (Enrique Penalosa, tidigare borgmästare i Bogota, Colombia)
Sambanden mellan klimatfrågan och urbaniseringen uppmärksammas av UN Habitat
Tendens 1 Urban sprawl stadsutglesning villamattor, köpcentra, arbetsområden, permanentning av fritidsbebyggelse 1960-1995 boendetäthet -30%, bebyggd markyta +70% CTH Pågående KTH småhusområde köpcentra arbetsområde motorled permanentning förtätat bostadsområde hamnområde permanentad fritidsbebyggelse fd industrimark fd regemente Tendens 2 Urban koncentration - förtätning Omvandling av äldre flerbostadshusområden, fd industri-, hamn- och sjukhusområden samt stadskärnan 1995 2004 boendetäthet +50% Kraftig befolkningsökning i stadskärnor (20-60%) KTH
Tendens 3 Regionförstoring och flerkärnighet en global trend Decentraliserad koncentration - Belgien City regions Chang-Ji - Kina
Tendens 3 Regionförstoring antalet arbetsmarknadsregioner i Sverige har halverats mellan 1970 och 2005 Källa: Nutek och KTH
Utgångspunkter för FoU-projektet
Fysisk planering Ett instrument för att driva på utvecklingen av miljöanpassade transportsystem och att tillvarata potentialer för förnybar energi En arena för aktiv dialog Ett hjälpmedel för att belysa konflikter och synergier Förebygger problem och effektiviserar projektering och genomförande 8
Planering ger möjlighet att tänka efter före
SAMHÄLLE / F A S T I G H E T S Ä G A R E / F KOMMUN Ö R E T A G Hållbarhets- och energifrågorna ska genomsyra alla skeden i samhällsbyggandet REGIONAL PLANERING, STRATEGISK MKB ÖP / FÖP, STRATEGISK MKB HÅLLBARHETS- PROGRAM DP / MKB AVTAL EXPLOATERING STRATEGISK FASTIGHETSPLANERING PROGRAM PROJEKTERING UPPHANDLING FÖRVALTNING, DRIFT OCH UNDERHÅLL GENOMFÖRAND E
4 stora och 20 små steg
Steg 1 Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik Planeringsuppgiften Begreppet Hållbarhet lokal tolkning MINDMAP Omvärld Analys Plats REGION- OCH STADSANALYS Nyckelfrågor Mål STRUKTURERAD BRAINSTORMING F r a m t i d s b i l d e r BACKCASTING Strategiska vägval Konsekvensbedömning VÄRDEROS Effektprofil INDIKATORER MCA Strategi 14
Steg 2 Bilda en tvärsektoriell projektorganisation DET GODA SAMTALET 15
Steg 3 Utforma en tid- och arbetsplan med tre planeringsvarv
Steg 4 Arbeta med dialoger i workshopform Gemensamma workshops där representanter från flera förvaltningar deltar Workshops inom en förvaltning 17
Exempel på samverkan mellan flera kommuner utveckling av idéer kring tvärsektoriell planering
Steg 5 Utveckla en lokal tolkning av begreppet hållbarhet SOCIO-KULTURELL Hälsa, Välbefinnande, Säkerhet livskvalitet EKONOMISK EKOLOGISK DEN ATTRAKTIVA STADEN - rumslig dimension
Steg 5 Utveckla en lokal tolkning av begreppet hållbarhet Ekologiska aspekter Socio-kulturella aspekter Ekonomiska aspekter Diskursen global rättvisa jorden som rymdskepp
Steg 5 Utveckla en lokal tolkning av begreppet hållbarhet Socio-kulturella aspekter Ekonomiska aspekter Ekologiska aspekter Diskursen ekologisk modernisering
Steg 5 Utveckla en lokal tolkning av begreppet hållbarhet Mindmapping verktyget. Aktivt arbete med att utveckla lokala tolkningar av begreppet hållbar utveckling Hållbarhet Huvudaspekter Stark koppling Delaspekter Viss koppling
Steg 5 Utveckla en lokal tolkning av begreppet hållbarhet
Steg 6 Gör en omvärlds- och platsanalys Den urbana strukturen har stor betydelse för att uppnå ett optimalt samspel mellan förnybar tillförsel och energieffektivisering RESIDENTIAL TOWN
Steg 6 Gör en omvärlds- och platsanalys Kulturvetenskapligt perspektiv Svensk stad G Paulsson Ortsanalys stedsanalyse Norge SAVE - Danmark Jane Jacobs Jan Gehl Danmark Historiskt perspektiv Kevin Lynch Typmorfologi Rådberg Moudon Stockholms byggnadsordning Framtid Vägverket TRAST Urban form New Urbanism Transect Space Syntax 26
Steg 6 Gör en omvärlds- och platsanalys Stadstypsanalys vid workshop och i FÖP för Sala kommun Stadsanalys
Steg 6 Gör en omvärlds- och platsanalys Dalsjöfors ortstypsanalys med årsringar 28
Steg 6 Gör en omvärlds- och platsanalys möjligheter Utveckla matartrafik mellan Dalsjöfors och Borås Attrahera småföretag att återanvända befintliga industribyggnader Utveckla distansarbete (teleworking) hot Ökande arbetslöshet Brist på äldreboende Lågprishandel utanför tätorten genererar biltrafik och försämrar serviceunderlaget styrkor Aktivt lokalt engagemang (socialt kapital) Cykelleden på den gamla järnvägsbanken Närvärme Dalsjöfors upplevs som ett helt samhälle svagheter Miljöpåverkan från förbifart Två centrum bidrar till försämrad platsidentitet Attraktiva tomter med hänsyn till tillgänglighet till kollektivtrafik och förnybar energi 29
Steg 6 Gör en omvärlds- och platsanalys 30
Steg 7 Formulera mål och nyckelfrågor Omvärlden Platsen Möjligheter Styrkor Hot Svagheter Nyckelfrågor Ulf Ranhagen mars 2012 31
Steg 7 Formulera mål och nyckelfrågor Strukturerad brainstorming post-it-metoen
Steg 8 Utveckla framtidsbilder(rumsliga Back-casting scenarier) Målnivåer Alternativ strategi: snabb-långsam 3 2 1 Alternativ strategi: långsam-snabb Nuläge Kort sikt Medellång sikt Lång sikt 33
FÖP Steg Ulricehamn 8 Utveckla scenariomatris framtidsbilder(rumsliga scenarier) Koncentrerad stadskärna Ej utbyggd infra Utbyggd infra Utbredd stadskärna SCENARIOMATRISEN ett specialfall av den strategiska vägvalsmetoden 34
Steg 8 Utveckla framtidsbilder(rumsliga scenarier) 35
Steg 8 Utveckla framtidsbilder(rumsliga scenarier) 36
Steg 9 Utvärdera framtidsbilder ur hållbarhetssynpunkt Exempel på värderos 37
Steg 9 Utvärdera framtidsbilder ur hållbarhetssynpunkt Principen bakom en rangordningstabell (effektprofil) 38
Steg 9 Utvärdera framtidsbilder Multikriterieanalys 39
Steg 9 Utvärdera framtidsbilder Multikriterieanalys används Konsekvensbedömning för att utvärdera olika vägdragningsalternativ i anslutning till den stationsnära stadsdelen Dammgruvan i Nyköping. 40
Steg 10 Utveckla, redovisa och visualisera Hand- och datorritade perspektiv Redovisa helheten med också olika delaspekter på ett åskådligt sätt 41
Workshop 1: Utmaningar för hållbara strukturer och processer A. Vad kännetecknar hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer? Slutresultat: Lista 5 kriterier i prioritetsordning på 5 stora gröna post-it-lappar B. Vad kännetecknar goda planeringsprocesser som möjliggör hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer? Slutresultat: Lista 5 kriterier i prioritetsordning på 5 stora gula post-it-lappar 42
Workshop 1 och 2 : Bruksanvisning för arbete med förenklad strukturerad brainstorming i både A- och B-grupper. 1. Anteckna individuellt idéer till kriterier på små post-it lappar. (ca 5 min) 2. Sätt upp de små lapparna på ett blädderblocksblad och klustra (gruppera i teman) och/eller slå samman liknande idéer tillsammans under diskussion (ca 5 min) 3. Gradera individuellt alla idéer i skala 5 (viktigast) 1(minst viktigt) Räkna ihop den totala poängen för idéerna ( ca 5 min) 4. Välj slutligen under diskussion ut de fem viktigaste kriterierna som också kan vara en kombination av flera liknande. Anteckna varje kriterium på en stor post-it lapp och sätt upp dem på väggen i prioritetsordning (topplistan) ( ca 5 min) 43
Steg 11 Gör en fördjupad kartläggning av energisystemet Pilotstudie LUND Transect genom LUND analys av relationer mellan typologier och energianvändning (Dr Elisabetta Troglio) 45
Steg 11 Gör en fördjupad kartläggning av energisystemet Energi och teknisk försörjning Befintligt fjärrvärmenät Redovisning av fjärrvärmenätet underlag för diskussion om utbyggnad med närvärmeöar alt lågenergi- eller passivhusområden i de perifera områdena. FÖP Nyköpings kommun.
Steg 11 Gör en fördjupad kartläggning av energisystemet Värmetäthetskarta kopplad till stadstyper FÖP Ulricehamns tätort
Steg 12 Kartlägg mikroklimatet och lokala miljöeffekter
Steg 13 Uppskatta potentialer för energihushållning och förnybar tillförsel Biobränslebaserad närvärme Värmepump Biobränslebaserad enskild lösning Olja Sol/kombination 15 år, önskvärd sannolikt Dagsläge El
Steg 14 Utveckla energiscenarier (uppvärmning, kylning) Principiell tankegång kring minskad energianvändning
Steg 14 Utveckla energiscenarier (uppvärmning, kylning) Scenario A : Lågenergi och el, lågt värmebehov, mest elvärme och solvärme Scenario B : Medelväg med pellets mycket träpellets, medelhögt värmebehov och mellanstort solvärmeutnyttjande Scenario C : Fjärrvärmemax nuvarande värmebehov och maximal fjärrvärmeanslutning FOKUS PÅ ENERGIEFFEKTIVITET A B C FOKUS PÅ FÖRNYBAR ENERGI
Steg 15 Utveckla rumsliga framtidsbilder med energifokus
kton/år GWh/år Steg 16 Utvärdera och konsekvensbedöm Enscen Dalsjöfors Borås Primärenergi GWh/år 70 60 50 40 30 20 10 0 20 A Lågenergihus med el och solvärme B Medelväg med pellets C Fjärrvärme utan effektivisering Koldioxidutsläpp Nu A B C Kolkondenskraftverk Kärnkraft / kolkondens Dalsjöfors 15 10 Koldioxidutsläpp ton/år 5 Kolkondensel Fossila bränslen 0 Nu A B C
Steg 14 Utveckla energiscenarier (transportscenarier) Scenario A : KOLLFOKUS 30/50/20 Scenario B : GC-FOKUS + DISTANS 40/30/30 Scenario C : MILJÖBILSFOKUS 80/20/10 A B C
Steg 14 Utveckla energiscenarier (transportscenarier) Stationsnärhetseffekten Stationsnärhetspolitiken i Köpenhamnsregionen 1989-2001 Källa: Hartoft,P,2003
Steg 15 Utveckla rumsliga framtidsbilder med transportfokus Kollfokus: Solna stationsområdet Planindikatorer som ett verktyg för att analysera markanvändningen kring bytespunkter I kollektivtrafiken.katarina Schylbergs avhandlingsarbete
Steg 15 Utveckla rumsliga framtidsbilder med transportfokus Exempel på samspel mellan bebyggelse-, trafik- och grönstruktur (ÖP Helsingborg)
Steg 16 Utvärdera och konsekvensbedöm TranScen Beräkningsmodeller för att visa total energianvändning och CO 2 utsläpp för olika trafik- och transportscenarier
Steg 16 Utvärdera och konsekvensbedöm Modell för beräkning av energianvändning och koldioxidutsläpp vid olika scenarier (under utveckling) 2011-09-13 Förutsättningar 50 000 resenärer 30 km/pers,dag 1 500 000 pkm/dag Ändra värden i vita rutor! Nollalternativ bil buss spårtrafik GC * enligt NTM - Nätverket för Transporter och Miljö, lokaltåg, kapacitet 174 pers drivmedel bensin diesel el* ** Ange med hur många procent energianvändningen väntas minska genom teknikutveckling BV inköp kolkondens *** minskning genom anv. av drivmedel/energislag som ger lägre nettoutsläpp av CO2 fördelning 80% 5% 5% 0% 10% Schablonvärden: etanol för bussar 80%, etanol (E85) 70 %, biogas 95%, RME 60% medelbeläggning ant pers 1,3 15 61 61 Teknikförbättr. energianvändn.** 0% 0% 0% 0% MWh/dag förändr kg/dag förändr CO2-minskning, drivmedel*** 0% 0% 0% 0% Nollalternativ 703 197 293 tot energianv., MWh/dag 703 Scenario 1 406-42% 99 833-49% tot koldioxidutsläpp, kg/dag 197 293 Scenario 2 429-39% 112 619-43% Scenario 1 resandeförändring 0% 1 500 000 pkm/dag Scenario 3 571-19% 156 554-21% Koll bil buss spårtrafik GC fakta om aktuell kommun - avgränsningar mm fördelning 30% 25% 25% 0% 20% medelbeläggning ant pers 1,3 15 61 61 Teknikförbättr. energianvändn.** ange med positivt tal hur stor minskning som är målet CO2-minskning, drivmedel*** Mål: Energi 60% CO 2 80% tot energianv., MWh/dag 406-42% tot koldioxidutsläpp, kg/dag 99 833-49% Scenario 2 resandeförändring 0% 1 500 000 pkm/dag GC Distans bil buss spårtrafik GC fördelning 40% 15% 15% 0% 30% medelbeläggning ant pers 1,3 15 61 61 Teknikförbättr. energianvändn.** CO2-minskning, drivmedel*** tot energianv., MWh/dag 429-39% tot koldioxidutsläpp, kg/dag 112 619-43% Scenario 3 resandeförändring 0% 1 500 000 pkm/dag Miljöbil bil buss spårtrafik GC fördelning 70% 10% 10% 0% 10% medelbeläggning ant pers 1,5 15 61 61 Teknikförbättr. energianvändn.** CO2-minskning, drivmedel*** Kollektivtrafik tot energianv., MWh/dag 571-19% tot koldioxidutsläpp, kg/dag 156 554-21% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% GC GC EXEMPEL Energi CO 2 GC GC Nollalternativ Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 minskning energi & CO 2 mål Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 energi CO2 Synpunkter, förbättringsförslag och exempel på användning mottages tacksamt magnusson Miljökonsult och Utbildning AB 0768 237 230 leif@magnussonkonsult.se Antalet pkm påverkar bara MWh/dag och kg CO2/dag i gula tabellen. De procentuella förändringarna är alltså oberoende av antal pkm i Förutsättningar Eventuella förändringar av befolkningsmänd redovisas i antagande om resandeförändring. Beräkningsmodell för att bedöma möjlig energianvändning och totalt koldioxidutsläpp för tre transportscenarier (originalbild från Leif Magnusson, Västtrafik)
Steg 16 Utvärdera och konsekvensbedöm 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 utsläpp enl miljömål kg co2 per dag vid oförändrad bränsleslag Kg co2 per per dag vid 50% förbättring Kg co2 per dag vid 80% förbättring Nuläge 20000 10000 0 nuläge 2030 trolig 2030 mål 2050 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 utsläpp enl miljömål kg co2 per person vid oförändrad bränsleslag Kg co2 per person vid 50% förbättring Kg co2 per person vid 80% förbättring Nuläge 0,4 0,2 0 nuläge 2030 trolig 2030 mål 2050 TRANSCEN Österåker. Måluppfyllelse i kommunen och per person.
Steg 16 Utvärdera och konsekvensbedöm > 50% minskad energianvändning i alla scenarier 75%-95% minskning av CO 2 i de tre scenarierna CO2 DAGSLÄGET 85/10/5 KOLLFOKUS 30/50/20 GC-FOKUS + DISTANS 40/30/30 MILJÖBILSFOKUS 70/10/20 Resultat från användningen av beräkningsverktyg i pilotetappen
Steg 17 Kartlägg hårda och mjuka styrmedel genomförande
Steg 17 Kartlägg hårda och mjuka styrmedel Workshop för att översiktligt analysera och ta fram för- och nackdelar med olika styrmedel Västerviks kommun.
Steg 17 Kartlägg hårda och mjuka styrmedel
Steg 17 Kartlägg hårda och mjuka styrmedel Gäddeholm, Västerås: Incitament för energieffektivt byggande Passivhus Lågenergihus 50 000 kr 25 000 kr Tomtrabatt!
Steg 17 Kartlägg hårda och mjuka styrmedel Västerås
Romfartuna Gunsta Nygård Igelsta Frändesta Steg 11 Gör en fördjupad kartläggning av energisystemet Tofts jön sjön 1500 GWh/år Harsjön Litslunda Hägervallen urahammar Klockartorp Hökbo Solberga Ca 70 mil värmekulvert (140 Slagårda mil rör) Ålsätra Rosendal Skultuna Handberga Gocksta Bergsgrottan Finnsta Rustberga Frövi gård Forsby Lista Åkesta Böle Julpa Bjärby Tå Viggby Lillån Dräggesta Lågtemperaturfjärrvärme Lycksta Gesala Hökåsen Hällby Hedensberg Myrby Hållsta till lågenergihus Tillberga by Ansta Kaptenen Mälby Tillberga Hubbo Fågelbacken Jädra Tillberga Tränhammar Mycklinge Nederstad Botsberga Nibble Häpplinge Stolpbo Sörby Nortuna Tortun Nicktuna Hallstahammar Sörstafors Kolbäck Mölntorp Hällby Åskebro Forkesta Hamra Skävsta Gocksta Gränsta Bysingsberg Staffansbo Östjädra Västjädra Vändle Säby Lillhärad Kartbladet Nedervi Oppvreta Bäcktorp Boberga Stockumla Jölmesta Vångsta Örtagården Råby Dingtuna Lospånga by Tibble Froby Jacksbo Gillberga Husta Frändesta Näsby Skälby Lundby Fälvi Krista Bäckby Örtagården Skerike Billsta Tibble Brottberga Rönnby Vallby Saltängen Hacksta Gotö Pettersberg Vetterslund Hammarby Sjöhagen Lövudden Gränsta Johannisbergs Flygplats Johannisberg Naturreservat Ekbacken Barkaröby Enhagen Barkarö Önsta-Gryta Tunbytorp Stenby Finnslätten Skallberget Kattskär Centrum Fullerö Erikslund Erikslunds ind.omr. Råby Rocklunda Gideonsberg Östra Hamnen VÄSTERÅS Bjurhovda Haga Malmaberg BrandthovdaTibble Skiljebo Klockartorpet Hälla Viksäng Talltorp Öster Mälarstrand Ö.Holmen Elba Naturreservat V.Holmen Västeråsfjärden Natur- Rågsäcken reservat S.Björnö St.Skärplingen Almö- Lindö Hamre Malma N.Björnö Västerås Flygplats Hässlö Vattenverk Trådarön 13 600 kunder varav 11 700 Billsbo villor Lång- Badelunda Långby Lillhamra Brunnby Lista Älby Gäddeholm Myrby Ullvi Ingeberga Grävlinge Källsta Limsta Glasbacken Kylla Irsta Olsta Vedby Stadsträdgården Kusta Ångsjö K H
Steg 18 Utveckla samverkansformer mellan aktörer
Steg 18 Utveckla samverkansformer mellan aktörer? Planering Information PBL+ tänkandet innebär att fler hårda och mjuka styrmedel, piskor och morötter kombineras för att nå längre arbetet med hållbar utveckling och hållbara energisystem. 70
Steg 19 Utveckla fysiska och digitala arenor Ökad medvetenhet och förändrad livsstil är en förutsättning för framgång med energi- och klimatarbetet Ett nytt sätt att tänka är nödvändigt för att lösa problemen som vi skapat med det gamla sättet att tänka (A.Einstein)
Steg 19 Utveckla fysiska och digitala arenor Experimentera Utveckla Demonstrera Informera Inspirera 10 Motiv för arenor Sprida Utbilda/Lära Medvetandegöra Skapa identitet Livsstilspåverkan
Steg 19 Utveckla fysiska och digitala arenor Energiforum i Berlin en fysisk arena för hållbara energisystem
Steg 19 Utveckla fysiska och digitala arenor
Steg 19 Utveckla fysiska och digitala arenor Workshop för att analysera styrmedel och föreslå utveckling av arenor för hållbar utveckling och energi Haninge kulturhus
Steg 20 Utveckla en modell för genomförande /uppföljning Det ekologiska fotavtrycket behöver minska med 80% för att vi ska uppnå One Planet Living
Steg 20 Utveckla en modell för genomförande/uppföljning PLAN Integrera hållbarhets- och miljöfrågor på olika nivåer ACT Successivt förbättra hållbarhets- och miljöprofil Styra genomförandet DO Följa upp under områdets livscykel CHECK
Steg 20 Utveckla en modell för genomförande /uppföljning Mindmaps för att utveckla uppföljningsmodeller: motiv och organisation Workshop i Stockholm maj 2011.
Steg 20 Utveckla en modell för genomförande /uppföljning
Steg 20 Utveckla en modell för genomförande/uppföljning Exempel på användning av indikatorer för planering och uppföljning Indikatorer för stationsnära lägen Nio stationsorter i Skåne Indikatorer för bilsnål samhällsplanering bl a i Södra Sandby, LUND GÖTEBORG Riktningsanalyser och indikatorer som verktyg för måluppföljning av detaljplaner
GWh/år Steg 20 Utveckla en modell för genomförande /uppföljning Indikatoransats: Uppskattade tillgångar på förnybara energiresurser jämfört med dagens energitillförsel (KWh förnybart/kwh totalt, ha förnybart/total markyta etc) 4000 8400 3500 3000 2500 2000 1500 Solvärme Vindkraft Vattenkraft Skogsbränsle Energiskog på åkermark Bruttoenergitillförsel idag 1000 500 0 Sol- na Ving- åker Bo- rås Ulrice- hamn Örnsk- öldsvik Källa: Dag Henning, Optensys
Steg 20 Utveckla en modell för genomförande /uppföljning
Några avslutande reflexioner Stor potential att förstärka den fysiska planeringens möjligheter att bidra till ett hållbart och energieffektivt samhälle Kvalitativa och kvantitativa metoder och verktyg behöver kombineras Aktiv samverkan mellan många aktörer är en förutsättning för lyckat utvecklingsarbete! Starta processen nu men tänk långsiktigt! Tänk på: vi har inte ärvt jorden av våra förfäder vi har den till låns från våra barn och barnbarn!