ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Diarienr: 700-1744-09 Version 7, mars 2015
Innehåll Förord 1 Inledning... 5 2 Om prostitution, koppleri och människohandel... 6 2.1 Prostitution... 6 2.2 Koppleri eller hallickverksamhet... 6 2.3 Människohandel för sexuella ändamål... 7 3 Att se och upptäcka prostitution, koppleri och människohandel... 8 3.1 Indikatorer att vara uppmärksam på när det gäller barn (under 18 år)... 9 4 Individen i centrum och rättigheter... 10 4.1 Tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevispersoner TUT... 11 4.2 Tillfälligt uppehållstillstånd för betänketid... 11 4.3 Kostnader för bistånd samt hälso- och sjukvård till s.k. bevispersoner... 12 5 Tryggare återvändande av personer i prostitution, koppleri och människohandel... 14 6 Anmälningsskyldighet... 15 7 Sekretess mellan myndigheter... 16 8 Samverkansaktörer... 17 8.1 Polismyndigheten... 18 8.2 Åklagarmyndigheten... 20 8.3 Socialtjänsten... 21 8.4 Migrationsverket... 25 8.5 Länsstyrelsen... 26 8.6 Nationellt Metodstödsteam (NMT)... 26 9 Länkar, litteratur och kontaktuppgifter... 27 9.1 Länkar... 27 9.2 Litteratur... 28 9.3 Kontaktuppgifter myndigheter... 28 9.4 Kontaktuppgifter frivilligorganisationer... 30 3
Förord Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är avskyvärda utnyttjanden av människor. Det kränker dessa utsatta personers människovärde och rätt att bestämma över sitt liv och sin egen kropp samt motverkar social jämlikhet och jämställdhet mellan könen. I första hand drabbas kvinnor och flickor, men även män och pojkar utnyttjas. I arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor är det viktigt att berörda myndigheter samverkar. Ingen aktör kan klara av detta komplicerade samhällsproblem på egen hand. Länsstyrelsen i Västmanlands län och övriga länsstyrelser i Sverige har genom regeringsbeslut år 2008 i uppdrag att arbeta med frågan om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. På Länsstyrelsens initiativ har arbetet med den regionala samverkansplanen pågått här i länet sedan dess. Genom åren har planen reviderats och förändrats flera gånger. Den version du nu håller i handen är den sjunde i ordningen. Samverkansplanen har tagits fram av representanter för Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Socialjouren och socialtjänsterna i Västmanland. Alla har varit mycket engagerade och bidragit med avsnitt om sin egen verksamhet. En värdegrund i arbetet är att alla människor är födda fria och är lika i värde och rättigheter. Vår förhoppning är att den regionala samverkansplanen ska vara till hjälp och stöd i det viktiga arbetet mot prostitution och människohandel. Det är mycket angeläget att förbättra situationen för dem som är utsatta. Håkan Wåhlstedt Landshövding i Västmanlands län 4
1 Inledning Initiativet till den regionala samverkansplanen har tagits av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utgångspunkten för arbetet är regeringens uppdrag att stärka samverkan för att motverka människohandel för sexuella ändamål och prostitution. En viktig förutsättning för god samverkan är tydlighet i respektive myndighets uppdrag och ansvar. Samverkansplanen är även lämplig som stöd när det gäller människohandel som inte rör sexuella ändamål. Samverkansplanen har tagits fram i samarbete mellan representanter för Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Socialjouren i länet och socialtjänsterna i de västmanländska kommunerna. Planen vänder sig till all personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som är involverade i prostitution och människohandel. Förhoppningen är att skapa bättre förutsättningar för åtal, bemötande och omhändertagande. Det har även bildats en regional samverkansgrupp med representanter för de myndigheter som tagit fram samverkansplanen. Syftet med samverkansgruppen är att förmedla kunskap och utveckla samverkan mellan myndigheterna, men även med frivilligorganisationer. De ärenden i Västmanlands län som rör prostitution och människohandel är inte så många som i storstadsområdena. Det är ändå viktigt att det finns en beredskap, så att samverkan inte behöver etableras vid varje enskilt ärende. Samverkansplanen har anpassats till nationella riktlinjer framtagna av Nationellt Metodstödsteam (NMT) och Länsstyrelsen i Stockholms län. 5
2 Om prostitution, koppleri och människohandel 2.1 Prostitution Prostitution är en situation där ett köp eller ett försök till köp av sexuell tjänst av en annan person förekommer. Det kan röra sig om människohandel för sexuella ändamål eller koppleri. Personer i prostitution syftar på dem som utför sexuella tjänster mot ersättning. Att köpa sexuell tjänst är förbjudet sedan 1999 (6 kap. 11 brottsbalken). Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, det vill säga köper en sexuell tjänst, kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. Med sexuell förbindelse avses samlag eller annat sexuellt umgänge. Ersättningen kan vara ekonomisk eller i annan form, till exempel narkotika, alkohol eller varor (kläder, elektronik etcetera). Att försöka köpa sex är också straffbart. Den svenska lagstiftaren valde att förbjuda köp och inte försäljning av sexuella tjänster. För att motivera dem som befinner sig i prostitution att söka hjälp anses det viktigt att de inte riskerar någon form av straff. I förarbetet till förbudet stadgas även att en kriminalisering inte kan utgöra annat än ett komplement i arbetet med att minska prostitutionen. Förbudet kan inte på något vis ersätta de sociala insatserna. Vi köp av sex av en person som är under 18 år kan straffet bli högst två års fängelse. Om personen är under 15 år kan köpet bedömas som våldtäkt mot barn, vilket kan ge 2-6 års fängelse. 2.2 Koppleri eller hallickverksamhet Om en person främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en annan person säljer sex, kan personen dömas för koppleri (6 kap. 12 brottsbalken). Att främja är att aktivt bidra till att någon börjar eller fortsätter med att sälja sex. Det kan handla om att hålla vakt eller meddela adresser, hyra ut en lägenhet eller att ordna skjuts. Även att psykiskt påverka någon kan vara att främja den personen och ses som koppleri. För koppleri döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet anses grovt, till exempel för att det har inneburit ett hänsynslöst utnyttjande eller för att verksamheten varit i organiserad form, så döms till fängelse i lägst två år och högst åtta år. 6
2.3 Människohandel för sexuella ändamål Brottet människohandel är sedan 2002 straffbart i Sverige och regleras i brottsbalken 4 kap 1a. Det ger fängelse i lägst två och högst tio år. Människohandelsbrottet består av tre olika delar. Alla delarna måste vara uppfyllda för att en person ska kunna dömas för människohandel. De tre delarna är: 1. Vad människohandlaren gör. Människohandlaren rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot personen. De olika handlingarna kan utföras av olika människohandlare och de behöver inte göras i den ordning som står ovan. Det kan också vara så att människohandlaren endast rekryterar personen. 2. Hur människohandlaren gör detta. Människohandlaren gör det genom att använda ett otillbörligt inflytande som han eller hon har över personens handlingar och som begränsar personens möjligheter att påverka sin situation. Det kan ske genom våld, hot eller vilseledning. Människohandlaren kan otillbörligt utnyttja att personen är i en utsatt situation (till exempel ekonomiskt) och kanske också har en skuld till människohandlaren. Människohandlaren kan otillbörligt utnyttja att personen är flykting, har en funktionsnedsättning, är sjuk eller beroende av narkotika. Om det handlar om ett barn, det vill säga en person under 18 år, behöver denna del inte vara uppfylld, eftersom det anses att barn behöver ett starkare skydd än en vuxen. 3. Varför människohandlaren gör detta. Det räcker inte med att människohandlaren har rekryterat personen genom att till exempel lura honom eller henne. Människohandlaren måste göra det av en viss anledning i syfte att exploatera personen, till exempel för sexuella ändamål i prostitution eller för pornografi. Det är viktigt att komma ihåg att det inte spelar någon roll om personen har samtyckt, eftersom denne inte kan samtycka till någonting om han eller hon är hotad eller befinner sig i utsatt situation. Människohandelslagen omfattar sedan juni 2004 även exploatering för andra ändamål i syfte att en person ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. 7
3 Att se och upptäcka prostitution, koppleri och människohandel En indikator är en av flera hållpunkter för att avgöra om en person kan befinna sig i en möjlig människohandelssituation. Indikatorerna är de kännetecken som kan avläsas vid tolkning av observationer, fakta, uttalanden och annan information du får om eller av en person. Personen kan även vara utnyttjad dygnet runt, till exempel genom att tvingas sälja sex under natten och tigga på dagen. Därför krävs en bedömning av personens hela livssituation. Indikatorerna kan gälla män, kvinnor och barn av alla nationaliteter. Exempel på indikatorer Personen som misstänks vara utsatt för människohandel: Vet inte vilket slags uppehållstillstånd hon eller han har i Sverige. Saknar/har förfalskade resedokument (eller att identitets- och adressuppgifter inte stämmer). Tycks vara bevakad av annan medföljande person som inte vill släppa denne ur sikte och begär att delta under möten. Har mycket pengar ibland och mindre andra gånger (ingen förklaring till detta finns). Ger ett desorienterat intryck. Lider av ångest eller destruktivt beteende. Har skador som kan vara orsakade av övergrepp. Visar tecken på rädsla eller stress. Visar misstro mot myndigheter/myndighetspersoner. Får ingen eller mycket liten betalning för utfört arbete/tjänster. Har begränsad eller ingen tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård. Är bunden av skulder, till exempel för hyra, annonsering, mat och annat. Kan inte själv ta sig ifrån situationen och återvända hem. Känner inte till adressen till det egna boendet. Uppför sig som hon eller han är instruerad av andra. Saknar frihet att kontakta familj och vänner. Blir regelmässigt flyttad från en plats till en annan. Är hotad att bli anmäld till myndighet. Information om misstänkt prostitution, koppleri eller människohandel lämnas till polisen via 114 14. Det är viktigt att polisen får tipsen så snabbt som möjligt, eftersom de utsatta kanske bara är kvar på samma plats under en kort tid. Detta är inte detsamma som att göra en anmälan om brott. De uppgifter som lämnas till polisen behandlas som underrättelseinformation. 8
Det är polisen som avgör hur bearbetningen av informationen ska ske. Det krävs inte någon särskilt hög misstankegrad för att inleda en förundersökning om brott. Ring och rådgör med polisen alla omständigheter kan vara av betydelse. Det är bättre att ringa en gång för mycket än för lite. Det är polisen som bedömer om det rör sig om människohandel eller inte. 3.1 Indikatorer att vara uppmärksam på när det gäller barn (under 18 år) Allmänna utgångspunkter När det finns misstanke om människohandel måste barnet skyddas från människohandlaren och få stöd och hjälp. Många barn står i ett beroendeförhållande till människohandlaren och ser inget annat alternativ än att vara lojal mot denne. Barnet ser ofta heller inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Barnet kommer därför sannolikt inte att berätta om sin situation och själv be om hjälp. Det är även viktigt att beakta att barn som följer med en brottsutsatt vuxen kan vara i behov av stöd. Det förekommer att barn lämnar inlärda svar på frågor om namn, ålder, nationalitet, språk och anledningen till vistelsen i Sverige. Detta ingår i förövarnas strategi att binda barnet till sig. Barnet kommer inte att ge svar på dessa frågor förrän hon eller han befinner sig i en trygg situation och är säker på att de vuxna i omgivningen går att lita på. Indikatorer att vara särskilt uppmärksam på Påträffas barnet för stöld eller tiggeri? Kommer barnet till Sverige ensamt, i grupp med flera andra barn eller tillsammans med någon som uppges vara släkting? Verkar barnets uppgivna ålder inte stämma? Kommer flera ensamkommande barn med samma historia? Är barnet borta mycket från sitt boende? Har barnet lämnat boendet utan förklaring? Har någon hämtat barnet från boendet utan förklaring och uppgett släktskap eller visat intyg från föräldrar? (Källa: Kan det vara människohandel, Unicef 2013) 9
4 Individen i centrum och rättigheter Den utsatta personens behov av stöd och skydd ska vara i centrum och detta ska genomsyra alla myndigheters arbete. Personer i prostitution, koppleri och människohandel kan vara kvinnor, män, flickor och pojkar. De har ofta varit med om traumatiska upplevelser. Den myndighet som först kommer i kontakt med den drabbade ska inledningsvis försöka fastställa personens akuta behov. Vad som känns akut och viktigt för en person kan vara mycket individuellt. Alla har olika förutsättningar, behov och möjligheter. Försök därför att så långt som möjligt tillmötesgå personens önskemål. Det är viktigt att inte fastna i fördomar. Personer som behöver stöd kan uppträda på olika sätt och behöver inte uppfatta sig själva som utsatta. De har ändå rätt till stöd. Även om någon inte vill ha stöd är det bra att informera om vart personen kan vända sig för att få stöd om han eller hon ångrar sig. Att ta sig ur prostitution innebär att genomgå en process som ställer stora krav på den enskilde individen. Stöd och hjälp behövs på flera nivåer samtidigt och under lång tid. Barn under 18 år När det gäller barn (under 18 år) ska det alltid vara ett tydligt barnperspektiv. Principerna i barnkonventionen är en lämplig utgångspunkt när representanter för berörda myndigheter samtalar med ett barn: Bemöt barnet respektfullt. Låt barnets bästa komma i första rummet vid alla åtgärder som vidtas. Försök samtala med barnet på en plats där han eller hon känner sig trygg och kan få krisbehandling om så behövs. Var uppmärksam på om tolk behöver anlitas. Det är viktigt att vara observant på att inte anlita en person som erbjuder sig vara tolk, om det finns misstankar att uppsåtet inte är ärligt. Försök att ställa så öppna frågor som möjligt och låt barnet i möjligaste mån berätta fritt om det han eller hon varit med om. Lyssna på barnets egna önskemål. Var medveten om att ett barn som begått en kriminell handling kan vara offer för människohandel. Berätta för barnet vad som kommer att hända. (Källa: Kan det vara människohandel, Unicef 2013) 10
4.1 Tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevispersoner TUT Om personen är utländsk medborgare finns det möjlighet för Migrationsverket att utfärda ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevisperson, TUT, med syfte att underlätta lagföring av brott. Förutsättningarna för ett sådant uppehållstillstånd anges i utlänningslagen (5 kap, 15 ). TUT kan utfärdas om: Det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras. Personen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna. Personen har brutit alla förbindelser med gärningsmännen. Det är förundersökningsledaren (åklagaren) som kan ansöka om TUT. Giltighetstiden för tillståndet ska uppgå till minst sex månader och kan förlängas. Ett tillfälligt uppehållstillstånd kan återkallas om den brottsutsatte inte medverkar till utredning. 4.2 Tillfälligt uppehållstillstånd för betänketid Om den brottsutsatte vill ha betänketid för om hon eller han vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna kan förundersökningsledaren ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på 30 dagar. Detta kan göras vid misstanke om brott och kan förlängas om det finns särskilda skäl. För bevisperson kan tillfälligt uppehållstillstånd beviljas även om personen ej kan styrka sin identitet med pass eller annan identitetshandling. Finns id-handling ska kopia bifogas ansökan. Bevisperson Tillstånd får beviljas för målsägande och vittnen (så kallade bevispersoner) som redan vistas i landet och vars medverkan kan vara av betydelse för en rättsprocess. Denna bestämmelse har främst införts för bevispersoner i mål som rör människohandel eller liknande brottslighet. Förundersökningsledaren är den som ansöker om denna typ av uppehållstillstånd. Om processen drar ut på tiden finns möjlighet att ansöka om en förlängning. Ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd för bevispersoner gällande Västmanland handläggs av Migrationsverket, tillståndsenheten Västerås. Ansökan skickas till: Migrationsverket, Box 98, 342 21 Alvesta 11
4.3 Kostnader för bistånd samt hälso- och sjukvård till så kallade bevispersoner Statlig ersättning De målsäganden och vittnen som har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd för att närvara vid en förundersökning, eller huvudförhandling i brottmål, ska ha tillgång till samma hälso- och sjukvård samt bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) som personer bosatta i Sverige. Bistånd enligt socialtjänstlagen kan även utgå under ansökningstiden. De som har tidsbegränsade uppehållstillstånd som bevispersoner, eller personer för vilka sådana tillstånd är under prövning, omfattas inte av lagen om mottagande av asylsökande med flera så länge tillståndet gäller. Hälso- och sjukvård Bevispersoners rätt till hälso- och sjukvård regleras av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera. Medföljande barn under 18 år Även barn som medföljer en brottsutsatt vuxen kan få tillfälligt uppehållstillstånd om de misstänks kunna vara eller bedöms som bevispersoner. Vill man utreda om barn kan vara utsatta som brottsoffer, räcker det som underlag för att söka och utfärda tillfälligt uppehållstillstånd. Det ger då möjlighet att återsöka alla kostnader för barnen. Det finns också möjlighet att återsöka kostnader för medföljande barn via den brottutsatte föräldern, vilken har tilldelats tillfälligt uppehållstillstånd. Denne får försörjningsstöd för barnen och är vårdnadshavare. Utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg I skollagen 2 kap. 12 om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för asylsökande barn med flera finns föreskrifter om utbildning inom det offentliga skolväsendet. Föreskrifterna gäller för barn och ungdomar som inte är folkbok-förda i Sverige och som vistas här enligt beslut om tidsbegränsat uppehålls-tillstånd enligt 5 kap. 15 utlänningslagen. Faktiska kostnader Kommuner och landsting har rätt till ersättning av staten (genom Migrationsverket) för de faktiska kostnader som uppkommit. 12
Asylersättningsförordningen Föreskrifter om rätten till ersättning finns i 5, 9a och 9b förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl., den så kallade asylersättningsförordningen. För att ersättning ska betalas ut enligt asylersättningsförordningen måste förundersökningsledaren ha kommit in med en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 utlänningslagen. Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott kvartalsvis. För att utbetalning ska kunna göras samma kvartal ska ansökan ha kommit in till Migrationsverket senast 15 dagar efter kvartalsskifte. Migrationsverket beslutar om och betalar ersättning enligt ovan angivna bestämmelser. 13
5 Tryggare återvändande av personer i prostitution, koppleri och människohandel Alla åtgärder i återvändandeprocessen ska syfta till att återställa personens mänskliga rättigheter och förhindra att han eller hon utsätts för ytterligare kränkningar. Ett väl genomfört återvändande, där svenska aktörer samordnar återvändandet tillsammans med sina i motparter i personens hemland, kan öka möjligheterna för personen att ta sig ur den situation som från början var skälet till att hon eller han hamnade i prostitution, koppleri och människohandel. Dessutom kan risken minskas för att personen på nytt fångas upp av människohandlarna vid hemkomsten och återigen hamnar i människohandel. Återvändandet kan se olika ut beroende på hur ärendet ser ut, vilket land den brottsutsatte kommer ifrån och vilka möjligheter hemlandets myndigheter och frivilligorganisationer har att hjälpa till. Hur mycket den brottsutsatte själv önskar delta i återvändandet spelar också stor roll samt om den brottsutsatte deltar i svensk rättsprocess eller inte. 14
6 Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen (SoL) gäller myndigheter och deras anställda samt enskild verksamhet som berör barn och unga. De är skyldiga att genast anmäla om det finns kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Även frivilligorganisationer som bedriver tillståndspliktig verksamhet, eller genom avtal med kommunen utför insatser enligt SoL, omfattas av anmälningsskyldigheten. Det finns också en skyldighet att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. (14 kap. 1 socialtjänstlagen). Det finns inga formella krav på hur en anmälan ska utformas. Du som är anmälningsskyldig bör anmäla skriftligt. I brådskande fall kan anmälan göras muntligt. Anmälan bör då bekräftas skriftligt i efterhand. Anmälan ska i regel göras i den kommun där barnet bor. Om det är ovisst vilken kommun som är bosättningskommun har vistelsekommunen ansvar för alla insatser och inte bara i den i akuta situationen. Information om misstänkt prostitution, koppleri eller människohandel lämnas till polisen via 114 14. Det är viktigt att känna till att detta inte är detsamma som att göra en polisanmälan. 15
7 Sekretess mellan myndigheter Myndighetsutövandet är till stor del omgärdat av sekretess men det finns vissa sekretessbrytande regler som kan innebära att uppgiften kan lämnas trots sekretess: Om den enskilde lämnar sitt samtycke till att lämna ut uppgifter till en myndighet eller enskild (12:2 sekretesslagen). Om uppgiften behövs för att polisen ska kunna ingripa omedelbart när någon som kan antas vara under 18 år påträffas av socialtjänsten, under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling (10:20 sekretesslagen). Om uppgiften lämnas till en åklagar- eller polismyndighet och gäller misstanke om brott som riktas mot någon som inte fyllt 18 år och det är fråga om brott i 3,4, och 6 kap. brottsbalken som till exempel människohandel, koppleri och köp av sexuella tjänster (10:21 sekretesslagen). Om uppgiften gäller misstanke om fullbordat brott som ger minst ett år fängelse eller försök till brott som ger minst två år fängelse, exempelvis människohandel, och uppgiften lämnas till åklagar- eller polismyndighet (10:23 sekretesslagen). 16
8 Samverkansaktörer Operativ samverkan mellan myndigheter är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodose personers stödbehov på bästa sätt. Samverkan är även nödvändig för att möjliggöra en effektiv utredning av det eventuella brottet. Varje myndighet ansvarar i enlighet med sitt mandat och uppdrag. I varje enskilt ärende bör respektive myndighet utse en ansvarig kontaktperson för att underlätta kontakten mellan myndigheterna. Kontakt är även viktig med andra berörda aktörer, till exempel boende. Det är viktigt med återkoppling mellan berörda myndigheter. Till exempel när beslut har tagits i gemensamma ärenden, kontaktpersonen har ändrats eller då nya omständigheter har uppstått som kan vara betydelse för fortsatt handläggning. Att tänka på Alla aktörer tjänar på ett nära samarbete. Det är viktigt att upprätthålla tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig kontakt och återkoppling. Det förekommer att personer i prostitution, koppleri och människohandel i ett initialt skede inte anser sig vara utsatta. Bemöt henne eller honom som individer och med respekt för att personer kan uppträda olika. Använd alltid tolk vid språksvårigheter. Viktigt att tänka på är vilken typ av tolk som ska användas. Det kan finnas en rädsla hos personen att någon från samma ursprungsland eller religion tolkar då människohandel och prostitution ofta är skuld- och tabubelagt. Tolkens kön kan också ha betydelse. Telefontolk kan vara bra för ökad anonymitet. Om personen känner sig trygg med en tolk är den en fördel om samma tolk används under hela ärendet. (För tips kring samtal se Nationella riktlinjer.) Rutiner för information till utsatta personer är mycket viktiga. Det kan vara så att personen inte vet var den befinner sig, inte kan språket eller känner till de svenska socialförsäkrings- eller samhällsstöden. I de fall sekretess föreligger underlättar det processen om det går att få ett medgivande om att bryta sekretessen så snart som möjligt. Undvik att ge löften. Personen kan känna skuld över det han eller hon har varit med om. Den kan finnas en rädsla för myndigheter. 17
Dokumentera de aktörer som finns runt personen, kontaktpersoner, kontaktuppgifter samt datum för återkoppling. Om eventuell mobiltelefon beslagtagits för förundersökningen - kan personen hålla kontakt med aktörer och närstående? Tänk på att simkort kan spåras. Stöd med små enkla saker kan betyda mycket i en akut fas. 8.1 Polismyndigheten Vid misstanke om prostitution, koppleri och människohandel bör man i första hand vända sig till polismyndighetens kontaktpersoner. Information om misstänkt prostitution och/eller människohandel kan även lämnas till polisen via 114 14. Via växeln begär man att få lämna sina uppgifter till Polismyndigheten i Västmanlands län. Det är viktigt att känna till att detta inte är detsamma som att göra en polisanmälan. De uppgifter som kommer till polisen hanteras som underrättelseinformation. Det är polisen som avgör hur den fortsatta bearbetningen och analysen av informationen ska ske. Därefter gör polis och åklagare en bedömning om det kan anses vara fråga om brott i det enskilda fallet. Det krävs inte någon särskilt hög misstankegrad för att inleda en förundersökning om brott. Det är alltid en åklagare som är förundersökningsledare i ett ärende med misstänkt människohandel och som har att fatta beslut om någon ska anhållas eller om andra tvångsmedel ska vidtas, som exempelvis husrannsakan. I samband med prostitution är det viktigt att vara uppmärksam på att det alltid finns anledning att misstänka brott såsom koppleri och människohandel. I de fall där det rör sig om en utländsk person måste polisen först utreda omständigheterna kring varför personen befinner sig i Sverige och om någon person eller personer kan misstänkas ligga bakom att personen prostitueras här i landet. Samordningsrutiner Polisen upprättar hot- och riskbedömning i varje enskilt fall för att avgöra om den brottsdrabbade är i behov av särskilda skyddsåtgärder. Berörda myndigheter ska hålla varandra underrättade under ärendets gång. Återkoppling är viktigt, då beslut fattats eller då nya omständigheter uppkommit som är av betydelse för annan myndighet. Kontakta socialtjänsten för att få hjälp när det gäller boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatta. 18
Polis och Migrationsverket bör inte fatta beslut om avvisning/utvisning då det finns misstanke om människohandel. Det är viktigt att Migrationsverket och polisen håller varandra underrättade i denna process. Polisen kan sammankalla samrådsgruppen (se nedan) för hantering av specifika ärenden. Vilket är det bästa och lämpligaste sättet att kommunicera med personen? Behövs tolk? Manlig eller kvinnlig tolk? Vilket språk? Vilka behov och önskemål har den utsatta? I de fall den utsatta är under 18 år ska socialtjänsten kontaktas omedelbart. Kontakta även överförmyndarnämnden för god man. Samrådsgrupp Många av de ärenden som polisen arbetar med på detta område är spaningsärenden där tidpunkten för ett polisingripande kan planeras. I sådana aktuella operativa ärenden kan polisen kontakta företrädare för ansvariga myndigheter till ett samrådsmöte. Syftet med mötet är att gemensamt planera insatsen utifrån respektive myndighets ansvar. Det gäller särskilt när misstanke finns om att minderåriga är inblandade. Till samrådsmötena kallar polisen berörda representanter från Åklagarmyndigheten, Migrationsverket, socialtjänst i berörd kommun, Socialjouren i Västmanland och Kvinnocentrum i Västerås Stad, eventuellt överförmyndaren i berörd kommun, eventuellt landstinget (sjukvården). Respektive myndighet anmäler kontaktperson till polisen. I de ärenden där det förekommer barn under 18 år handläggs ärendet i den aktuella kommunen enligt vistelsebegreppet. Socialjouren i Västmanland och Kvinnocentrum i Västerås Stad bistår med kompetens. Erfarenhetsseminarium Efter avslutat ärende kallar polisen samtliga inblandade representanter till erfarenhetsseminarium. Ärendet gås igenom och samverkansplanen följs upp. 19
8.2 Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Västerås handlägger normalt de brott som begåtts i Västmanlands län. Kammaren arbetar mot Västmanlands tingsrätt. I ärenden som gäller internationell eller grov organiserad brottslighet är dock Internationella åklagarkammaren (IÅK) i Stockholm ofta handläggande åklagarkammare. Detta innebär i praktiken att Åklagarkammaren i Västerås normalt handlägger sexköpsoch enklare koppleri- och människohandelsärenden, medan IÅK i Stockholm handlägger de mer organiserade ärendena. Förundersökningsledare Polisen är förundersökningsledare i sexköpsärenden. I koppleri- och människohandelsärenden är däremot alltid åklagaren förundersökningsledare så snart det finns en misstänkt. Det innebär att det är åklagaren som leder och styr utredningen. Det är också åklagaren som fattar beslut om någon ska anhållas eller om andra tvångsmedel som exempelvis husrannsakan ska vidtas. Människohandelsärenden är ofta komplicerade och kräver att åklagaren är en aktiv förundersökningsledare redan i utredningens inledningsskede. När en förundersökning är färdig beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ner. Blir det åtal för åklagaren talan mot den eller de misstänkta i domstolen. Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT Åklagaren begär vid behov tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) hos Migrationsverket för eventuella målsäganden och andra bevispersoner. Det är viktigt att det görs så snart som möjligt så att bevispersonerna känner sig trygga och socialtjänsten har möjlighet att få ersättning för sina kostnader. Samordningsrutiner Det är viktigt att förundersökningsledaren återkopplar till Migrationsverket vid förändringar i ärendet som kan påverka Migrationsverkets handläggning, som till exempel då bevispersonen har lämnat landet. En nära samverkan med polisen är central. Vid behov ska åklagaren delta i samrådsmöten. 20
8.3 Socialtjänsten Kommunen har enligt socialtjänstlagen (SoL) det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. I socialnämndens uppgifter ingår att verka för att den som utsatts för brott och dennas närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av hjälp för att förändra sin situation. Detta gäller även barn som bevittnat våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna. Vistelsebegreppet Grundprincipen är att den kommun där den enskilde vistas (vistelsekommunen) har det yttersta ansvaret. Men en annan kommun än vistelsekommunen kan ha ansvar för stöd och hjälp. Om det står klart att en annan kommun har ansvaret ska vistelsekommunens ansvar vara begränsat till akuta situationer. Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen ska bosättningskommunen ansvara för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Det är inte acceptabelt att den enskilde nekas stöd och hjälp med hänvisning till att en annan kommun har ansvaret. Bosättningskommunen har det huvudsakliga ansvaret för den enskilde, även om han eller hon vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen är dock alltid skyldig att genomföra de insatser som den akuta situationen kräver (exempelvis skyddat boende och ekonomiskt bistånd) i avvaktan på att bosättningskommunen erbjuder behövliga insatser. För vuxna och barn som kommer från andra länder och som vistas i Sverige utan att vara bosatt i landet eller som vistas här illegalt ansvarar den kommun där personen vistas, enligt principen i 2 kap. 2 SoL om kommunens yttersta ansvar. I ärenden som rör människohandel är alltid den länstäckande Socialjouren i Västmanland, som är den mottagande enheten. Efter akutsituationen kommer ärendet att lämnas över till socialtjänsten i aktuell kommun. Tillfälligt uppehållstillstånd I ärenden som rör personer som härrör från andra länder och där tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) kan bli aktuellt, ansvarar Socialjouren i Västmanland för handläggningen av ärendet och deltar i polisens samråd. I de ärenden där det förekommer barn under 18 år, handläggs ärendet i den aktuella kommunen enligt vistelsebegreppet. Socialjouren i Västmanland och Kvinnocentrum i Västerås Stad bistår med råd och kompetens. I ärenden som rör personer vilka är skrivna i någon av kommunerna i Västmanland (främst prostitution och koppleriärenden), är ansvaret respektive kommuns och vistelsebegreppet är styrande. 21
I akuta ärenden kvällstid och helger ansvarar Socialjouren i Västmanland, samt bistår med konsultation i den fortsatta handläggningen. I dessa ärenden kallas kommunens kontaktperson av polisen till ett eventuellt samrådsmöte. Anmäla brott Socialtjänsten kan utan hinder av sekretesslagen anmäla brott eller lämna upplysningar till polis eller åklagare om straffet för brottet är fängelse i minst två år. När det gäller brott som handlar om personer under 18 år har socialtjänsten skyldighet att anmäla brott. Människohandel är ett sådant brott. I ärenden med misstänkt människosmuggling, kan det finnas skäl att i ett initialt skede vara uppmärksam på att även människohandelsliknande omständigheter kan förekomma. Även om de smugglade har kontakt med smugglaren på frivillig basis, så är offer för människosmuggling i en utsatt situation och riskerar att utnyttjas, till exempel i form av sexuellt utnyttjande eller tvångsarbete. Människosmugglaren kan alltså ha gjort sig skyldig till människohandelsbrott. Hur kommer Socialtjänsten i kontakt? Socialtjänsten kan komma i kontakt med personer utsatta för människohandel eller prostitution antingen genom att personen själv tar kontakt, med hjälp av privatperson, har upptäckts av polisen eller uppmärksammats av Migrationsverket, skolan eller andra myndigheter. Socialtjänsten kan komma i kontakt med prostitution på olika sätt. Oftast inte på grund av prostitution utan i samband med exempelvis ekonomiskt bistånd, missbruk eller andra problem såsom destruktiva beteenden. Skammen och rädslan för myndigheter kan göra att personen inte självmant berättar om sina erfarenheter. Detta betyder att personal inom socialtjänsten både bör ha grundläggande kunskap inom området och vara lyhörd. Det är viktigt att ställa frågor om sex mot ersättning på ett respektfullt sätt och att följa upp dem. Återvändande Alla åtgärder i en återvändarprocess ska eftersträva att återställa personens mänskliga rättigheter och förhindra att han eller hon utsätts för ytterligare kränkning och traumatisering. Ett väl genomfört återvändande där svenska aktörer samordnar sitt agerande tillsammans med sina motparter i personens hemland, kan öka möjligheterna för personen att ta sig ur den situation som från början var skälet till att hon eller han hamnade i prostitution, koppleri eller människohandel. Dessutom kan det minska risken för att personen på nytt fångas upp av människohandlare eller sina tidigare kontakter vid hemkomsten. 22
Särskilda behov gällande personer under 18 år Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Ansvaret är detsamma för alla barn oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. Utgångspunkt i arbetet med barn som far illa är FN:s konvention om barnets rättigheter. Den svenska staten har förbundit sig till att genom lagstiftning och andra åtgärder se till att konventionen efterlevs i Sverige. Barnkonventionens fyra grundläggande principer: barns rätt till skydd mot diskriminering (artikel 2) barnets bästa (artikel 3) barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6) barnets rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12) När det gäller brott som handlar om personer under 18 år har socialtjänsten skyldighet att anmäla brott till Polisen. Socialtjänsten har skyldighet att utreda ensamkommande barns livssituation och ska om nödvändigt omhänderta den unge enligt LVU (Lagen om vård av unga). För underåriga barn som saknar vårdnadshavare i landet ska socialnämnden anmäla till överförmyndaren att god man ska förordnas barnet. Innan kontakt tas med ambassad eller beskickning bör socialtjänsten kontrollera med Migrationsverkets asylenhet så att personen inte är asylsökande. Om kontakt ska tas med myndigheter eller organisationer i ursprungsländer runt Östersjön bör den nationella koordinatorn för aktuellt land kontaktas (dessa koordinatorer har utsetts inom ramarna för Östersjöstaternas råds arbete). Socialjouren i Västmanland och Kvinnocentrum i Västerås stad Socialtjänsten har ett ansvar för kvinnor som är eller varit utsatta för: hot och våld i nära relation hedersrelaterat våld människohandel för sexuella ändamål prostitution Inom varje kommuns socialtjänst finns socialsekreterare med kunskap om dessa frågor och möjlighet att agera utifrån myndighetsbeslut. Socialjouren i Västmanland är länsövergripande och svarar för socialtjänstens myndighetsutövning på icke kontorstid. Kvinnocentrum i Västerås Stad är en del av socialtjänstens öppenvård med rådoch stödverksamhet. De är specialiserad på att möta kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt våld. Spetskompetens finns kring människohandel för sexuella ändamål och prostitution. 23
Målgruppen är kvinnor över 18 år folkbokförda i Västerås, Arboga och Köpings kommun och som omfattas av vistelsebegreppet. Kvinnocentrum och Socialjouren samverkar, då det behövs, kring ärenden gällande människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Att tänka på Vilket är det bästa och lämpligaste sättet att kommunicera med personen? Behövs tolk? Manlig eller kvinnlig tolk? Vilket språk? Vilka behov och önskemål har den utsatta? Har polisanmälan gjorts? Polisens bedömning av eventuell hotbild, pågår polisutredning? Socialtjänsten ska vid behov, och ibland i samråd med andra aktörer, inventera lämpliga boenden som finns tillgängliga. Finns det boenden med speciell kompetens gällande denna problematik? Finns det en hotbild? Behövs boende utanför kommunen? Kan flera personer i samma ärende placeras tillsammans eller inte? Har förundersökningsledare (åklagare) ansökt om tillfälligt uppehållstillstånd hos Migrationsverket? Detta är en förutsättning för att få ersättning av staten för utgifter. Har åklagare fått ärendet? Har målsägarbiträde utsetts? Vilken status har personen hos Migrationsverket? Socialjouren kan ge råd om rutiner kring återsökning från Migrationsverket. Finns behov av ekonomiskt och socialt stöd? Behövs pengar till mat, hygien eller kläder? Behöver personen praktiskt stöd med inköp eller annat? Finns det behov av psykosocialt stöd, krishantering eller sjukvård? Beakta självmordsrisken och självskadebeteende. Om personen är under 18 år, ta reda på vilken relation den minderårige har med sin vårdnadshavare. Finns det behov av god man? Är rekvisit för LVUomhändertagande uppfyllt? Samordningsrutiner Socialtjänsten är ytterst ansvarig för samverkan. Tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig kontakt och återkoppling är centralt. Omständigheter som framkommer eller beslut som kan vara av vikt för inblandade myndigheter ska informeras vidare till dem, med hänsyn tagen till sekretessen. När ärendet avslutas hos en myndighet skall vid behov överföring ske till annan myndighet. Polisen kontaktas vid misstanke om människohandel eller andra brott. 24
8.4 Migrationsverket Migrationsverket är ansvarigt för hela migrationskedjan, från gräns till medborgarskap eller återvandring. Det innebär bland annat att Migrationsverket fattar beslut om viseringar, asyl, uppehålls- och arbetstillstånd samt medborgarskap. Migrationsverkets arbete mot människohandel Migrationsverkets personal kan i sin dagliga verksamhet komma i kontakt med personer som kan misstänkas vara utsatta för människohandel. Barn I samtliga situationer som rör barn ska Migrationsverket ta särskild hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt. Barn kan komma till Sverige som anhörig till vuxen, men även som ensamkommande. Vid misstanke om att barn i familj inte är föräldrarnas biologiska barn och när föräldrarna inte kan styrka vårdnaden, bör DNA-analys övervägas. Om ett barn saknar vårdnadshavare eller om det finns misstanke om att ett barn far illa ska en skriftlig anmälan skickas till Socialtjänsten. Arbetstillstånd I ärenden som rör arbetstillstånd kan det vara mycket svårt att upptäcka sökanden som är utsatta för människohandel. Utnyttjande av personer på arbetsmarknaden förekommer i en rad olika branscher där arbetstillståndsärenden är vanliga. Även familjemedlemmar till arbetstagare kan vara utsatta för människohandel. Om en utlänning har väckt talan mot sin arbetsgivare om innestående lön, kan personen ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd. En grundläggande förutsättning är att han eller hon redan har uppehållstillstånd som bevisperson. Det är personen i fråga som själv ansöker om uppehållstillståndet. Återvändande Genom ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län kan Migrationsverket erbjuda ett tryggt mottagande och stödinsatser vid hemkomst för personer utsatta för prostitution och människohandel. Detta gäller även personer utsatta i ett annat land än Sverige. Personer som kan ansöka om stöd är: Person som har identifierats eller misstänks vara utsatt för människohandel. Utländsk medborgare som befinner sig i Sverige eller utsätts för prostitution i Sverige, och vill återvända frivilligt till sitt hemland. För mer information: migrationsverket.se 25
8.5 Länsstyrelsen Samordning Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att samordna insatser som syftar till att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen i Västmanlands län ansvarar för att samordna den regionala samverkan för de myndigheter som kommer i kontakt med personer utsatta för prostitution och människohandel. Länsstyrelsen har också i detta uppdrag regelbunden kontakt med ideella organisationer i länet som arbetar för att motverka prostitution och människohandel. Syftet är att informera om myndigheternas samverkan, fånga upp organisationernas erfarenheter och att samordna insatser där dessa deltar. Samverkansgrupp Minst två gånger om året samlas representanter för respektive myndighet som deltar i denna samverkan för övergripande uppföljning av arbetet och samverkansplanen. Länsstyrelsen är sammankallande för denna samverkansgrupp. (Denna grupp ska inte förväxlas med Samrådsgrupp, se sid 11, vilket är en operativ grupp som på polisens initiativ sammankallas i aktuella ärenden.) Information Länsstyrelsen har också uppdraget att på annat sätt sprida information i länet kring dessa frågor. 8.6 Nationellt Metodstödsteam (NMT) I samråd med de statliga aktörer som arbetat längst mot människohandel och prostitution, finns sedan 2009 ett Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT) under ledning av Länsstyrelsen i Stockholms län. Myndigheter har möjlighet att kontakta NMT direkt för råd och stöd i arbetet. Avsikten är att detta team ska fungera som en strategisk resurs för myndigheter, handläggare och samverkansgrupper. Teamet består av representanter från polismyndigheter, socialtjänster, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket. Mer information om teamet finns på www.nmtsverige.se. Kontakt med teamet tas via Patrik Cederlöf, nationell samordnare, patrik.cederlof@lansstyrelsen.se. 26
9 Länkar, litteratur och kontaktuppgifter 9.1 Länkar Nationellt Metodstödsteam (NMT) www.nmtsverige.se Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel 010-223 12 75 Prostitutionsenheten i Stockholm www.stockholm.se/prostitutionsenheten 08-508 25 501 eller 08-668 69 87 Länsstyrelsen i Stockholms län med flera www.lansstyrelsen.se/stockholm På ovanstående hemsidor finns länkar, broschyrer och informationsmaterial som kostnadsfritt kan laddas ner som PDF. Sök efter publikationer prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Exempel på publikationer: Kan det vara människohandel (2013), Unicef Människohandel och prostitution ur ett svenskt perspektiv (2009) Nationella riktlinjer (2011) Komplettering av Nationella Riktlinjer, februari 2012 Ett tryggare återvändande för personer utsatta för prostitution och människohandel i Sverige (2010) Information för myndigheter och frivilligorganisationer (2013) Broschyr från Länsstyrelsen och IOM om vilket stöd som finns vid frivilligt återvändande för personer utsatta för bl a människohandel. Barn utsatta för människohandel (2012) UNICEF Sverige www.unicef.se På Unicef:s hemsida finns fakta om handel med barn, rapporter och publikationer om barn som utsätts för människohandel. Materialet kan kostnadsfritt laddas ner som PDF. Exempel på publikationer: Handel med barn i de nordiska länderna Kan det vara människohandel FN:s konvention om barnets rättigheter 27
Brå www.bra.se På Brås hemsida finns fakta och statistik om människohandel. Materialet kan kostnadsfritt laddas ner som PDF. Exempel på publikationer: Sexuell människohandel, rapport 2008:24 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål, rapport 2011:18 Slutredovisning av regeringens handlingsplan Malmö stad www.malmo.se På Malmö stads hemsida kan en manual som främst är riktad till socialarbetare i Malmö kostnadsfritt laddas ner som PDF. Att möta dem som är utsatta i människohandel för sexuella ändamål 9.2 Litteratur Eek Louise (2002) Spelat liv, Bokförlaget Atlas KB Efron Vera, Natasja T(2006) Såld, Bokförlaget Efron & Dotter AB Engvall Caroline (2008) 14 år till salu, Kalla kulor förlag Roslund Anders (2006) Box 21, Piratförlaget Wennstam Katarina (2007) Smuts, Albert Bonniers Förlag 9.3 Kontaktuppgifter myndigheter Polismyndigheten i Västmanlands län Kontaktperson: Susanne Erlandsdotter Andersson 010-567 55 91, 070-658 63 96, susanne.andersson@polisen.se Kontaktperson: Maria Westergren 010-567 58 31, maria.westergren@polisen.se Postadress: Polismyndigheten i Västmanland, Box 9, 721 03 Västerås Besöksadress: Västgötegatan 7, Västerås Telefon: 114 14, Fax: 021-12 64 46 polismyndigheten.vastmanland@polisen.se www.polisen.se 28
Socialtjänsten i Västmanlands län Socialjouren Under kontorstid: 021-39 00 00 Efter kontorstid: 021-39 20 66 /alt polisen 114 14 Socialtjänst i respektive kommun Arboga: 0589-870 00 Fagersta: 0223-442 60 Hallstahammar: 0220-243 46 Kungsör: 0227-60 04 56 Sala: 0224-553 51 Skinnskatteberg: 0222-451 14 Surahammar: 0220-390 40 Norberg: 0223-290 00 Köping: 0221-255 15 Västerås Stad: 021-39 00 00 (mottagningen Individ och familjeomsorg) Kvinnocentrum, Västerås Stad Kontaktperson: Jurgita Raviatyte Kristoffersson 021-39 77 99, jurgita.ravaityte.kristoffersson@vasteras.se Kontaktperson: Agneta Wiröstrand Hedqvist 021-39 77 97, agneta.wirostrand.hedqvist@vasteras.se Besöksadress: Kvinnocentrum, Sigurdsgatan 21, 721 30 Västerås Telefon: 021-39 37 10 kvinnocentrum@vasteras.se Åklagarmyndigheten Postadress: Åklagarmyndigheten, Box 21, 721 03 Västerås Besöksadress: Mäster Ahls Gata 8, plan E Telefon: 010-562 50 00 registrator.ak-vasteras@aklagare.se www.aklagarmyndigheten.se Länsstyrelsen i Västmanlands län Kontaktperson: Pernilla Börjesson 010-224 92 30, pernilla.borjesson@lansstyrelsen.se 29
Migrationsverket Tillståndsenheten Västerås Kontaktperson: Pernilla Drakenberg 010-485 7845, pernilla.drakenberg@migrationsverket.se Kontaktperson: Linnéa Svensson 010 485 9893, linnea.svensson@migrationsverket.se Besöksadress: Kopparbergsvägen 6, våning G Telefon: 0771-23 52 35 www.migrationsverket.se 9.4 Kontaktuppgifter frivilligorganisationer Frivilligorganisationer kan erbjuda stöd för den enskilde. De kan ge stöd på eget initiativ eller i samverkan med en myndighet. Organisationen avgör själv vid varje tillfälle vad den kan ge för stöd och på vilket sätt. Följande organisationer har deltagit i Länsstyrelsens utbildning kring människohandel och prostitution och kan erbjuda stöd till offer för prostitution, koppleri och människohandel. Brottsofferjouren Brottsofferjourerna i Västerås, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg erbjuder stöd till brottsdrabbade, vittnen och anhöriga. Hemsida: www.vasteras.boj.se Stöd till vuxna: 021-41 32 60, 070-325 38 10 info@vasteras.boj.se Stödcentrum för unga: 021-15 74 79, 070-312 85 34 stodcentrum@vasteras.boj.se Vittnesstöd: 021-31 04 26, 070-310 34 32 vittnesstod@vasteras.boj.se Svenska kyrkan, Västerås stift Förmedlar kontakter till den lokala församlingen. Kontaktperson: Cecilia Alsterlund cecilia.alsterlund@svenskakyrkan.se Kontaktperson: Sofia Harrysson sofia.harryson@svenskakyrkan.se 30
Frälsningsarmén, Västerås Erbjuder individuellt stöd till kvinnor. Kontaktperson: Kremena Hultby kremena.yakimova@fralsningsarmen.se Kvinnojoursföreningen Frida Erbjuder stöd till kvinnor i Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar. Jourtelefon: 0223-128 50, 070-275 19 28 info@kjfrida.se www.kjfrida.se Kvinnojouren KAK Erbjuder stöd till kvinnor i Köping och Arboga. Jourtelefon: 0221-244 90 info@kvinnojourenkak.se www.kvinnojourenkak.se Föreningen Kvinnohuset Västerås Erbjuder stöd till kvinnor i Västerås. 021-12 67 80, 021-12 76 60 kvinnohuset-vasteras@comhem.se www.kvinnohuset-vasteras.org Tjejjouren Ronja, Västerås Erbjuder stöd till tjejer i Västerås. 021-12 70 10 tjejjouren.ronja@comhem.se www.tjejjourenronja.se 31
2