ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Relevanta dokument
ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Reglerteknik AK. Tentamen kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Reglerteknik AK Tentamen

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Reglerteknik. Datum: 20/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( ) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga, miniräknare.

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

A

Övningar i Reglerteknik

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i reglerteknik SSY310/ERE091. Torsdagen den 4 juni 2015 kl. 14:00

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Övning 3. Introduktion. Repetition

Transkript:

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för signaler och system Reglerteknik, automation och mekatronik ERE 02 Reglerteknik D Tentamen 202-2-2 4.00 8.00 Examinator: Bo Egar, tel 372. Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare Beta Formelblad (bilagd tentatesen) Poängberäkning: Tentamen består av 5 uppgifter om totalt 30 poäng. Nominella betygsgränser är 2 (3), 8 (4) respektive 24 (5) poäng. Lösningarna skall vara tydliga och väl motiverade! Tentamensresultat: Granskning av rättningen erbjuds den 7 januari kl.00 2.00. Kommer du senare mottages endast skriftliga klagomål mot rättningen. Sådana skriftliga klagomål måste lämnas in senast två veckor efter ordinarie granskning. LYCKA TILL!

Uppgift. a. Ett dynamiskt system med insignalen u och utsignalen y beskrivs av differentialekvationen 0 ÿ(t) + ẏ(t) = u 2 (t) Linjärisera differentialekvationen kring u = och bestäm överföringsfunktionen från insignal till utsignal. (2 p) b. Vid ett experiment mäts impulssvaret för ett system upp med följande resultat: g(t) = e 0.5t( + cos 0.5t ) Vilken är systemets statiska förstärkning? (2 p) c. En PI-regulator har dimensionerats för att användas i återkopplad reglering av en stabil process. Resultatet av dimensioneringen syns i Bode-diagrammet nedan, som visar kretsförstärkningens egenskaper. Ingår i processens dynamik en ren integration? Är det återkopplade systemet stabilt? (2 p) 30 Bode Diagram 20 0 Magnitude (db) 0 0 20 30 40 50 90 35 Phase (deg) 80 225 270 0 0 0 0 Frequency (rad/s)

d. I en mailserver kan antalet aktiva processer y påverkas av driftparametern MaxUsers, här betecknad u. Dynamiken kan beskrivas av den tidsdiskreta överföringsfunktionen Y (z) U(z) = 0.47 z 0.43 En P-regulator används för att återkoppla systemet, med syftet att hålla y någorlunda konstant. Bestäm P-regulatorns förstärkning så att det slutna systemet har en pol i origo. Vad händer om förstärkningen ökas ytterligare? (2 p) e. Figuren nedan visar kretsförstärkningen för en reglerkrets. En sinusformad mätstörning med frekvensen ω = 2 rad/s påverkar mätningen som används för återkopplingen. Hur mycket av denna mätstörning slår igenom i processens utsignal? Ett approximativt värde räcker! (2 p) 20 Bode Diagram 0 0 Magnitude (db) 0 20 30 40 50 60 90 35 Phase (deg) 80 225 270 0 0 0 0 Frequency (rad/s) 2

Uppgift 2. I en artikel från 922 studerade den rysk-amerikanske forskaren Minorsky riktningsstyrning av fartyg. Modellen som användes för att beskriva ett fartyg för en given hastighet var J d2 θ(t) + D dθ(t) = Kδ(t) + M d (t) där θ(t) är kursvinkeln, δ(t) är roderutslaget och M d (t) beskriver störande moment pga vågor, strömmar och vind; se figuren nedan. Genom att mäta kursvinkeln kunde man använda en regulator för att automatiskt ställa ut lämpliga roderutslag. I artikeln gjordes också en indelning av regulatorer i olika typer enligt nedan, där det antagits att önskad kursvinkel (börvärdet) är 0. dθ(t) I. δ(t) = k θ(t) k 2 dδ(t) dθ(t) II. = k θ(t) k 2 d 2 δ(t) dθ(t) = k θ(t) k 2 III. k 3 d 2 θ(t) k 3 d 2 θ(t) k 3 d 2 θ(t) a. Rita ett blockdiagram över det återkopplade systemet med en regulator av typ I. Ange blockens överföringsfunktioner och in- och utsignaler och markera vad som är regulator och vad som är fartygsdynamik. Glöm inte att ange var processtörningen kommer in i blockdiagrammet. (3 p) b. Vilken av regulatortyperna ovan svarar mot det vi idag kallar en PIDregulator? Motivera! (2 p) 3

Uppgift 3. En process med överföringsfunktionen G(s) = s(s + 4) 2 skall återkopplas enligt figuren nedan: r + e u + + F (s) v G(s) y a. Man önskar att det kvarstående felet efter en stegstörning i v skall elimineras. Vad måste i så fall gälla för F (s)? ( p) b. Bestäm överkorsningsfrekvensen ω c enligt tumregeln ω c = 0.4 ω 50, där arg G(iω 50 ) = 50. ( p) c. Dimensionera en regulator som uppfyller följande krav: Kvarstående fel efter en stegstörning i v skall elimineras (enligt deluppgift a). Överkorsningsfrekvensen ω c skall väljas enligt deluppgift b. Den önskade fasmarginalen är ϕ m = 50. (3 p) Uppgift 4. Vi skall undersöka en enkel återkoppling av en process, som beskrivs av följande överföringsfunktion: G(s) = s(s 2 + s + ) a. Bestäm förstärkningen för en P-regulator som ger en amplitudmarginal på 2.5. (2 p) b. Hur stor blir fasmarginalen med den P-regulator som bestämts i deluppgift a? (2 p) c. Anta att processen, förutom dynamiken som ges av G(s), också har en transportfördröjning. Hur stor kan denna vara, om det slutna systemet skall bibehålla sin stabilitet med P-regulatorn från deluppgift a? ( p) Ledning: uppgiften kan lösas med användning av Bode-diagram i formelbladet och enkla räkningar! Approximativa svar räcker! 4

Uppgift 5. Ett positioneringssystem för en satellitantenn skall styras med återkoppling. Positioneringssystemet, som visas i blockschemat nedan, består av en motor med växellåda som roterar antennen och på så sätt riktar in den mot den aktuella satelliten. Utsignalen från regulatorn är u som är en spänning. Spänningen styr en motor, som ger ett vridmoment x 3. Vridmomentet påverkar antennens rotationshastighet x 2, som sedan ger en position x. u x 3 x 2 x 5 s+5 s+ s a. Ställ upp en tillståndsmodell för systemet. (2 p) b. Bestäm en tillståndsåterkoppling, som ger det slutna systemet en pol i p = 0 samt två komplexkonjugerade poler i p 2,3 = ± i. (3 p) SLUT 5

G G 5 ζ =0. 2 0 0.2 0.3 0.4 0.5 [ 2] 0.7 0.5 ζ = 6 0.7 0.5 0.2 90 0. 0.05 0.02 80 0. 0.2 0.3 0.4 0.0 0. 0.2 0.5 2 5 0 ω/ω

Lösningsskisser. (a) L-transformering och linjärisering ger (0s 2 +s)y (s) = 2 U(s) dvs G(s) = 2 s(0s+). (b) Impulssvaret ger efter L-transformering G(s) = med statiska förstärkningen G(0) = 2 + = 3. + s+0.5 s+0.5 (s+0.5) 2 +0.5 2 (c) Lågfrekvensasymptoten lutar -20 db per dekad, vilket svarar mot PI-regulatorns I-del, dvs processen har ingen integration. Systemet är instabilt, eftersom fasmarginalen är negativ. 0.47K (d) Slutna systemets öf ges av p z 0.43+0.47K p, dvs K p = 0.43/0.47 ger pol i origo. Större K p ger poler på negativa reella axeln, som ger oscillativt stegsvar. (e) Figuren ger L(i 2) 20dB = 0. och dessutom gäller T L i detta frekvensområde. Mätstörningen dämpas alltså ungefär en faktor 0. 2. (a) Blockschema: (b) Regulator typ II har överföringsfunktionen F (s) = k + k 2 s + k 3 s 2 s = k 2 + k s + k 3s = K p + K i s + K ds dvs den motsvarar en PID-regulator utan filtrering av D-delen. 3. (a) Slutvärdessatsen tillämpad på G vy = G ger kravet /F (0) = 0, +F G dvs regulatorn måste innehålla en integration. (b) arg G(iω 50 ) = 90 2 arctan ω 50 /4 = 50 ger ω 50 2.3 och ω c 0.9. (c) Från deluppgift (a) följer att det verkar vara en god idé att välja en PI-regulator F (s) = K p ( + ). Från arg G(iω T i s c) = 6 följer att PI-regulatorn kan tillåtas sänka fasen med 4 (80-6-50), 7

vilket ger arg F (iω c ) = arctan(ω c T i ) 90 = 4, dvs T i 4.5. Slutligen ger villkoret F (iω c )G(iω c ) = att K p skall väljas som K p = ω c(ωc 2 + 4 2 ) T i ω c 5 ( + (Ti ω c ) 2 4. (a) Notera först att s 2 +s+ svarar mot ett komplexkonjugerat polpar med ζ = /2 och ω n =. Från arg G(iω π ) = 80 fås ω π = (integratorn ger 90 och de komplexkonjugerade polerna ger 90 vid ω = ω n = ). Eftersom G(iω π ) = G(i ) =, så ger K p = 0.4 en amplitudmarginal A m = /0.4 = 2.5. (b) Överkorsningsfrekvensen ges av villkoret L(iω c ) = 0.4 G(iω c ) = eller s 2 + s + s=iωc = 2.5ω c Beloppet i VL kan avläsas i Bodediagram för olika frekvenser, och ett par avläsningar ger ω c 0.4 0.5. Motsvarande fasbidrag kan avläsas och är c:a 30, vilket med integratorns 90 ger arg L(iω c ) 20. Fasmarginalen är alltså c:a 60. (c) Tidsfördröjningen T ger fasbidraget ω c T vid överkorsningsfrekvensen. Tillåten tidsfördröjning fås då från ω c T = 60 π, dvs 80 T 2. 2.6. 5. (a) Tillståndsmodellen blir: ẋ = x 2 ẋ 2 = x 2 + x 3 ẋ 3 = 5x 3 + 5u (b) Efter tillståndsåterkoppling fås systemmatrisen 0 0 A BL = 0 5l 5l 2 5 5l 3 som ger det karakteristiska polynomet det(si A + BL) = s 3 + (6 + 5l 3 )s 2 + (5 + 5l 3 + 5l 2 )s + 5l, vilket skall vara lika med det specificerade, nämligen (s+0)((s+) 2 +) = s 3 +2s 2 +22s+20. Detta ger l = 4, l 2 = 2.2, l 3 =.2. 8