Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

Relevanta dokument
Sjukfrånvaro efter invandring

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Arbetsmarknad i förändring

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

risk för utrikes födda

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Invandrare och pensioner

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Sjukfrånvarons utveckling

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Föräldraskap och sjukskrivning

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Vad händer efter avslutad sjukpenning?

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

Foto från föreningen Haverdalsbyn

Försäkrad men utan ersättning

Deltagande i förskola

rt 2010 o p ap cial r o S

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Sid 1 - HIR-konferens Vilken är min sjukpenninggrundande inkomst?

Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg?

FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

Hur ser det ut i Trelleborg?

Delegationen för migrationsstudier Joakim Palme, Ordförande

STATISTIKBILAGA. Diarienummer: 2016/00403

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

2012 ISSN ISBN

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Uppföljning av utbildningar som finansierats med statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning 2018

Arbetsmarknadsläget och nyanländas etablering

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Invandringen och arbetsmarknaden. Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Hur påverkar flyktinginvandringen de offentliga finanserna?

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Statistikinfo 2014:07

SCB:s statistik om inkomstskillnader

10 Tillgång till fritidshus

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Vem får avsättning till tjänstepension?

Gruppen lågutbildade i Sverige

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

Arbetsmarknadsutskottet

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 mån) Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 mån) Sjukdom eller funktionsnedsättning(>7 mån)

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september månad 2013

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Unga stockholmare som står långt från arbetsmarknaden

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

ETABLERING OCH KARRIÄRVÄGAR för utrikes födda på svensk arbetsmarknad

Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

Bilaga 2. Fallstudier

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

INTEGRATION RAPPORT 9. Integration. utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Transkript:

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen Therese Ljung Analytiker Försäkringskassan Sid 1 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Överblick Andelen utrikes födda var 17% i december 2015 Olika anledningar till migration Utrikes födda skiljer sig åt Hälsa Utbildningsnivå, språk och kultur Kontakter på arbetsmarknaden Utrikes föddas relation till sjukförsäkringarna är av stort och växande intresse Sid 2 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Frågeställningar Tillgång till sjukförsäkringen Hur stor andel utrikes födda blir försäkrade? Nyttjande av sjukförsäkringen Skillnad i sjukfrånvaro mellan inrikes och utrikes födda? Vad kan förklara en eventuell skillnad? Inom gruppen utrikes födda? Kan orsak till invandring ha betydelse för sjukfrånvaron? Sid 3 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Vem har rätt till sjukpenning? För att kunna få sjukpenning måste man ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 10 800 kronor år 2017. Vi vet inte vilka som är försäkrade i befolkningen Hur studera sjukfrånvaro då? Skatta vilka som är försäkrade genom årsinkomst Vart ska den brytpunkten ska sättas? Sid 4 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Samband inkomst och sjukfrånvaro Andel med sjukpenning ( > 14 dagar) 25% 20% 15% 10% Inrikes födda Utrikes födda 5% 0% Årsinkomst År 1999 Sid 5 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Samband inkomst och sjukfrånvaro Andel med sjukpenning ( > 14 dagar) 25% 20% 15% 10% Inrikes födda Utrikes födda 5% 0% Årsinkomst År 1999 Sid 6 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

I arbete En inkomst över 50 procent av en 45-årings medianinkomst (100 000 kr år 1999, 170 000 kr år 2014) 25% 20% 15% 10% 5% Inrikes födda Utrikes födda 0% År 1999 Årlig inkomst Sid 7 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Vem är i arbete? Hur stor andel av populationen 16-64 år är i arbete (enligt definitionen): 69 % av alla inrikes födda 48 % av alla utrikes födda Sid 8 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Tillgång till sjukförsäkringen Regionala skillnader (SKL) Inrikes födda Utrikes födda Glesbefolkad region Storstäder Förort till storstäderna 0,3 Glesbygd 0,4 0,5 0,6 0,7 Förort till större städer Större städer Andel i arbete (av Sveriges befolkning) År 2014 Sid 9 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Tillgång och nyttjande av sjukförsäkringen Glesbygd Glesbefolkad region Turism- och besöksnäring Större städer Storstäder Pendling 0,15 0,14 0,13 Förort till större städer Pendling 0,12 Förort till storstäderna Glesbygd Glesbefolkad region Större städer 0,3 0,4 0,5 0,11 0,6 0,7 Förort till storstäderna 0,1 Tätbefolkad region Inrikes födda Utrikes födda Andel i arbete (av Sveriges befolkning) År 2014 0,09 Andel sjukskrivna (av de i arbete) Storstäder Sid 10 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Studiepopulation Alla individer i Sverige Ålder 16-64 I arbete under uppföljningsperioden år 1999 till 2014 Utfall: Minst ett sjukpenningfall över 14 dagar under året Exkludera inrikes födda immigranter 6 000 000 individer (16% utrikes födda) Sid 11 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Sid 12 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring Resultat

Utrikes födda jämfört med inrikes födda Utrikes födda i arbete har 22% högre risk för sjukfrånvaro Yrke och inkomst förklarar drygt hälften av överrisken Variabler Antal personer I II III IV V VI VII (Ref=Inrikes född) 4 987 000 (84%) Utrikesfödd 976 000 (16%) 1,22 1,21 1,21 1,21 1,24 1,11 1,08 Kontrollerat för: Kön + + + + + + Åldersklass + + + + + Utbildningsnivå + + + + År + + + Yrke + + Inkomstklass + Random effects logit model Sid 13 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Yrkesfördelning Arbete utan krav på yrkesutbildning Service, omsorg och försäljning Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Arbete som kräver högre utbildning Ledningsarbete 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Utrikes födda Inrikes födda Sid 14 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Andel i arbete Tid till att komma i arbete Andelen som någonsin kommer i arbete stiger för varje år i Sverige 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år År vid invandring Sid 15 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Skillnader i orsak till migration Undersöker endast personer som invandrat år 1999-2014 och varit i Sverige i 9 år Högre andel asyl desto högre risk för sjukfrånvaro Variabler Antal personer I II Andel asyl (Ref=0%) 33 100 (25 %) 1-2% 23 700 (18 %) 1,06 1,06 2-23% 29 800 (23 %) 1,11 1,11 24-100% 45 700 (35 %) 1,22 1,02 Kontrollerat för: Länder i områden (7 kategorier) + Land unika (190 kategorier) + Invandringsår + + Alla värden är justerade för kön, utbildning, ålder, yrke, år och invandringsår. Statistiskt signifikanta (95%-nivå) värden i fet stil Sid 16 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Slutord Utrikes födda har lägre tillgång till sjukförsäkringen Det finns en skillnad i nyttjande av sjukförsäkringen för personer i arbete Utrikes födda har en högre risk för sjukfrånvaro Yrke förklarar mycket av skillnaden Orsaken till invandring påverkar Viktigt att öka kunskapen ytterligare Sid 17 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring

Tack! Therese.Ljung@forsakringskassan.se Sid 18 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring