========================

REDOGÖRELSE över UTGRÄV- ======================== NINGEN av DOMARGÅRD =================== HENRIK LILIUS Augusti 1959.

I SITUA~IONEN: ~QMABGÅR~ igger på DEGERBYgårds jrd i KARIS köping nrdst m gården på en kue. Nrdväst m kuen är en iten bäck. På kuen är ej mycket vegetatin; endast på två av husgrunderna växer träd samt rsen- ch vinbärbuskar. Endast en av grunderna starkt igger p a jämn mark. Marken suttar p a nrdvästra sidan av Grund I (j.m.f. nedan). På samma sätt suttar marken under Grund III mt nrdst. At sm at utgrävdes på kuen tre husgrunder, sm i det föjande kaas Grund I, II ch III efter den föjd de grävdes fram. Dessa tre husgrunder bidar tisammans ett barckkmpex med ett hus (Grund II) i bakgrunden ch två hus (Grund I ch III) symmetriskt på båda sidrna av mittaxen (j.m.f. PLAN). Vägen från n. v., Degerbygård, har sannikt gått i denna mittaxe upp mt Grund II. II. ARBETSFÖLJDEN UTGRÄVNINGEN måste huvudsakigen begränsas ti att taga fram knturerna av grunderna. Vid Grund I ch II grävdes ett 50-60 cm brett dike adees invid grundstenarnas yttre sida. Däremt ämnades inre sidan av grunderna rörda. Vid Grund III kunde denna metd dck ej tiämpas, då grunden var så regebunden. Vid Grund III grävdes såedes grundstenarna fram i sin hehet. 3.8. Utgrävningen påbörjades med att trapprna ti den i Grund I 4.8. iggande käaren friades, vidare framtgs hörnen av Grund I ch nrdöstra- ch nrdvästra ytterivet av grunden friades. Utgrävningen frtsattes med sydöstra ch sydvästra sidan av

Grund I. Vidare framtgs hörnen av Grund II. 5.8. Grund II grävdes fram i sin hehet, samt en de av den mitten av Grund II beägna spisgrunden. 6.8. Grund III utgrävdes. 7.8. Den uppgrävda jrden jämnades ut. III.. GRUND I -------- GRUNDEN består av gråstenar av ika strek. I grunden har använts MURBRUK i aa väggar. Man påträffade dck murbruk i fgarna endast på nrdöstra ch nrdvästra sidan av grunden. Men däremt innehö den jrd, sm täckte de övriga sidrna av Grund I, i mycket hög grad murbruks bitar. MURBRUKET var ti sin färg brunt; sanden var mycket fin ch kaken var i s ma gr a- krn. - TEGEL har ckså använts i huset, ty jrden sm täckte grunden innehö mycket tegeskärvor. Dessa har måhända använts sm fynad i fgarna. A. SYDÖSTRA sidan av grunden är ti sin kntur den mest regebundna. Den är 18.50 m ång. stenarna iggerendast i ett skikt. stävis har dck fere stenar egat p a varandra, men de har rasat ned. (j.m.f. PLAN.) Nedrasade stenar fanns 8,10 m ch 9,00-10,40 m från östra hörnet. Möjigt är ckså, att en de av grundstenarna har fyttats brt. - HÖRNstenen i östra hörnet är betydigt större än de övriga stenarna i grunden. Mean 10,93 m ch 12,40 m från östra hörnet skjuter en regebunden stenbeäggning ut från grunden mt sydst. Dess ängd är 1,40 m (j.m.f. PLAN). I sjäva grunden fattas stenar p a mtsvarahde stäe Däremt höjer sig jrden här ti en två meter ång havrund kue.

En..Jgge ik den van beskrivna befinner sig mean 5, 50-7.3.0 m från östra hörnet. Dess sydöstra kant igger i iv med käartrappans översta trappsteg. Föjaktigen verkar det sm m de stenar sm igger van på trappan skue bida en vägg, sm frtsätter mt sydst under kuen ch skjuter ut ur väggrunden. I det grävda diket kunde man se, att kuen består av stenar. Kuens ängd är 2.80 meter. Sannikt är, att dessa två kuar igger i samband med varandra. knske är det fråga m grunden ti en förstuga eer m en dubbe ingång. Tiden tiät dck ej en närmare undersökning av kuarna. B. NORDÖSTRA sidan är ej ika vä bevarad sm den sydöstra. Väggen är 11 m ång. Från östra hörnet 4,80 m framåt igger stenarna dck reativt regebundet. stenarna är runda ch två - tre på varandra. - - Mean 4,50 m ch 8.30 m från östra hörnet är stenarna kantiga. Här finns murbruket ännu kvar i fgarna. - Resten av grunden är på den här sidan rätt regebunden. Mean 4.50 8.30 m från östra hörnet skjuter en stenbeäggning mt nrdst (j.m.f. PLAN). Detta stenpartis sydöstra sida begränsas av några reativt regebundet iggande stenar. På nrdvästra sidan är förhåandet detsamma. De däremean iggande stenarna är små ch de igger regebundet. Förövrigt suttar marken mt nrdst. Det är möjigtvis fråga m grunden för ett annex ti den egentiga byggnaden. e. NORDVÄSTfiA sidan av grunden är den regebundnaste. Den är 19.00 m ång. Västra hörnet markeras av en str hörnsten. Däremt är i nrra hörnet två stra stenar bredvid varandra, sm båda kunde

tkas sm hörnstenar. Om man med hjäp av de övriga hörnen vie bestämma vikendera av dessa stenar är den verkiga hörnstenen, vre det den övre. Dck utgår från båda stenarna en stenrad mt väster, men den ägre iggande stenraden förenar sig med den övre i mitten av grunden. Det verkar sm m det vre fråga m en dubbe grund. Den ägre grunden skue då stöda scken, den övre stenraden. Detta skue närmast ber på att kuen, sm van framgått, suttar mt nrdst. Förövrigt är scken mycket hög (mean 0,80-1,30 m) t..m. fem stenar på varandra.- Från scken har dck fere stenar rasat ned. utan svänger både I västra hörnet Grunden nedanför scken är inte rak, inåt ch utåt. skjuter två stenar ut mt nrdväst. Ma- an 4,05 ch 5,30 m från västra hörnet är ett utskjutande stenparti. D. SYDVÄ TRA sidans kntur var ätt ej adees rak ch en de stenar suttar mt västra hörnet ch här stenarna åg två - tre på vandra. - faststäd. Den är dck har rasat ner. Marken är grunden reativt hög. I södra hörnet skjuter två efter varandra iggande stenar mt sy.dväst. E. KÄLkAREN. I GRUND I finns en käare, sm igger nästan i mitten av grunden. Den är rekt anguär ch vävd med ett tunnvav. Materiaet är gråsten. Vavet börjar medebart från gvnivån. Gvet utgöres av ett sandager innehåande en ch annan gråsten. Vavets struktur är någrunda regebunden, så att man kan föja de ika gråstensskikten. Murbruket är detsamma, sm påträffades i sida, d.v.s. gråbrunt, med små kakkrn ch grundens yttre fin sand. Detta tyder på att käaren ch sjäva huset är samtida. - Dess-

utm finns i fgarna några tege ch tegebitar. Tegemått:? x 13 x 6 cm? x 12 x 5 cm Mean nrdvästra krtväggen ch vavet finns en iten spri~ ga (j.m.f. sektiner). Käarens ängd är 4 7 60 m, bredd 3 7 60 cm ch höjd 1 7 80 2,10 m. 2. INGANGEN a. IN GANGEN har tegemurade pster ch täcks av ett segmentbågigt vav. VALVETS djup är 1,40 m ch dess spännvidd 0,33 m. Des.s anfang är p a båda sidrna rätt brett. - Yttre deen av vavet är av nytt murverk ( j.m.f. skiss I). b. DÖRRPOSTERNA består atså av tegemurnin~ Den nrdvästra psten 1,53 m hög; den sydöstra 10 cm ägre d.v.s. 1,43 m. Dörröppningens bredd är 0,76 m. Båda psterna består av två sags murverk. Nedti är ädre, ursprungigt murverk, uppti är yngre, reparatins~urverk (j.m.f. skiss II). I NORDVÄSTRA psten är det ädre murverkets höjd 0,78 m. Under detta igger en 0,30 m hög gråsten. Det yngre murverket igger medebart vanpå det gama. Dess höjd är 0,65 m. Bakm det nya 11 murskaet 11 (en sags revetering) igger dck en yta av det gama murverket, sm frtsätter ut bakm psten ch bidar en vägg åt trappan. Nrdvästra psten är ej vä bevarad. Övre deen utar starkt mt sydst. Äv~_SYDÖSTRA psten viar på en 0,10 cm hög gråsten. Ovanpå stenen är det ädre murverket, vars höjd är,88 m ch sedan föjer det nyare 0,46 m höga murverkspartiet.

c. Det ädre ch det yngre murverket skijer sig både ti bruk ch tegemått. Vavet ch de ädre dearna av psterna har tege av samma sag. Murbruket är detsamma sm i käaren ch i husgrunden, d.v.s. brungrått med små kakkrn. Härav framgår att käaren ch dörröppningens ädre dear hör ti samma byggnadsskede sm sjäva huset. De ädre tegens mått: 25 x? x 5 cm 24 x 11,5x 5,5 cm 23 x 12 x 5 cm? x 12,5x 5,5 cm Dessa tege har i A b ch Tavastehus}stt daterats ti 1600-taet. (Ti denna frågan återkmmer vi s"enare.) De nyare tegen är av det nutida frmatet:. 27,5 x 12 x 7 cm 26 x 13 x 6,5 cm 25 x 12 x 7.cm Murbruket är cementhatigt. Dessa tege förekrnmer såedes i övre dearna av psterna ch i yttre kanten av vavet. Det nya murverket har varit sammat med bågråsamning. Däremt finns inga rester av samning i det ädre murver- ' ket. 3. TRAPPOR~A. Omedebart från käarens botten började trappan sm gick i riktning sydväst - nrdst. Vid utgrävningen påträffades sju trappsteg, aa av ika höjd, men av samma materia- gråsten (j.m.f. PLAN ch sektinen). Trappan hade å båda sidr väggar, sm var reativt vä bevarade. Nrdvästra trappväggen hade ännu, sm van framgått, kvar

en de av tegemurverket. Sannikt har hea väggen varit murad av tege. Bakm tegeväggen var några regebundna gr a- stenar. Förbandet i murverket var även regebundet; de festa tegen var "öpare". zdöstrs väggen var het av gråsten vanpå tredje trappsteget ( nedifrån ) stack dck några tege ut sydst m sydöstra psten. Dessa är möjigen rester av en vägg, sm skue ha täckt de nu syniga gråstenarna. Omedebart vanpå det översta trappsteget var en tvärs över sten gående gråsten~ning, sm dck döjs av den van beskrivna kuen. F MEI;LANVÄ.Q.Q. RES TERN A '- Inm grunden befann sig en de regebundna stenrader (j.m.f. PLAN). Dessa kan betra~ktas sm ämningar av meanväggar. - s R~ispsitinen kan dck möjigtvis reknstrueras endast genm en närmare grävning ch undersökning av dessa väggrester. ytterigarej G. I nrdöstra deen av grunden var ~ ~N}'en kue med tegebeäggning. Den bidade en sags frtsättning på den van mtaade nrdöstra havrunda kuen. Möjigtvis är det fråga m en öppen spis, men detta kan dck ej med säkerhet faststäas utan närmare undersökning. III 2. GR:Q.ND_J.J. GRUND II igger i 90 vinke mt Grund I. Dess västra hörn är 8 m öster m östra hörnet i Grund I. A. NORDVÄSTRA sidan av grunden. är ti sin struktur identisk med nrdvästra sidan av Grund I. Grunden består här av en

scke med devis framför 1 devis under iggande grundstenar. Marken suttar nämigen p a detta stäe. Sckegrundens bredd skiftar mean 15-30 cm. I västra hörnet, sm står ägst, skjuter grunden 70 cm mt väster. från sckehörnet. Materiaet är även i Grund II gråsten. Sckens höjd är ungefär 40 cm räfknat från grundens övre kant. Några från scken: nedrasade stenar påträffades ej i jrden, sm täckte grunden. - I jrden fanns reativt itet murbruk~itar ch tegebitar. Murbruket var dck detsamma sm i Grund I. Väggen var 7,50 m ång. B. NORDÖSTRA sidan mätte i ängd 18,40 m. Den var rätt ia - faren. I grunden fattades en he de stenar. Jrden innehö mycket tege- ch murbruksbitar. Murbruket var detsamma sm i Grund I. Grunden var här åg; endast - 2 stenar på varandr a. Mean 10,00-14,10 från nrra hörnet innehö jrden ckså murbruk, sm skide sig från det van nämnda. Det kan rubriceras sm LERBRUK. På samma stäet åg innanför grunden en iten kue (j.m.f. PLAN), sm begränsades av en regebunden stenbeäggning. Kuen "skaades" devis ch det framgick, att det var fråga m en ÖPPEN SPIS. Murningen var gjrd med erbruk ch stenarna sm använts var fata gråstenar sm var agda i många skikt. Vidare innehö kuen tegebitar ch hea tege. Tegemått: Tege 29,5 x 15 x 7 cm 29,5 x 14,5 x 8 cm av denna strek hittades ej på andra stäen Dmargårdkuen. Däremt vid en annan husgrund ca. 500 m söder- p a

m Dmargård, sm även hade en öppen spis. - En käare i ruiner av Degerby gama huvudbyggnad (sydväst m Dmargård) är vävd med tege av iknande art. - Förhåandet mean dessa husgrunder kan möjigtvis karäggas genm en närmare undersökning. C. SYDÖSTRA sidan av grunden var ckså i dåigt skick. Väggen var 8,20 m ång. Hörnstenarna var stra, men fata. De festa av grundstenarna hade rasat ned ch endast i båda hörnen fanns en bit regebunden stenbeäggning (j.m.f. PLAN). Dessa stenar, sm åg utanför vägginjen, kan dck med säkerhet anses ha hört ti väggrunden. Den brttagna jrden innehö itet tege- ch murbrwcsbitar. D. SYDVÄSTRA sidan var väbevarad. Nära södra hörnet hade dck några stenen ramat ned. Dessutm fattades stenar mean 12,50-13,50 m mätt från södra hörnet. Förövrigt är grunden regebunden. stenarna, sm är stra, är i ett skikt.. - Tege- ch murbruksbitar hittades i ringa grad.- Väggens ängd är 18,00 m. Mean 6,50-8,50 ch 11,00 ~ 12,50 skjuter två stenbeäggningar utur vägginjen. Eftersm de igger någrunda i mitten av väggen trde de kunna anses markera ingången. III 3 GRUND III Sm van framgått, måste vid Grund III tiämpas ett annat grävningssätt än i de andra husgrunderna. De båda ångvä~- - garnas riktning var reativt ätt att bestämma, ty dess väggar. markerades av tydiga stenrader. Däremt kunde krtväggarna be-. stämmas endast med hjäp av hörnstenarna, ty här fanns inga stenrader.

GRUND III hade en mycket regebunden stenbeäggning. Sannikt är, att huset ifråga har stått på peare bestående av större stenar ch meanrummen har varit fyda med mindre stenar ch tegebitar. Murbruk hittades i ringa grad vid utgrävningen i Grund III. A. SYDÖSTRA sidan av grunden var ~8,80 m ång. Bredvid östra hörnet var en str sten sm sannikt har varit en pearsten. Dessutm trde åtminstne två pearstenar kunna urskijas.; nämigen mean 4,60-5,50 m ch 12,80-13,50 m från östra hörnet. Härti kmmer naturigtvis ännu södra hörnpearen. Mean dessa antagna peare befann sig ti största deen små stenar, men även några större (j.m.f. PLAN). - Murbruks~itar sm hittades var identiska med dem sm hittades i de övriga grunderna. B. NORDVÄSTRA sidan iknar mycket den van beskrivna. Dess ängd är 19,20 m. Några säkra peare kan dck ej urskijas i den.-. Band stenarna fanns tege - ch murbruksbitar, samt en större tegebit (3 x 14,50 x 7,50 - cm). C. NORDÖSTRA sidan är 6,50 m ång. D. SYDVÄSTRA sidan är 7,20 m ång. IV HELHETEN Sm van framgått, bidar husgrunderna på Dmargård ett ba- rckkmp ex. GRUND II igger i bakgrunden ch GRUND I på nrdvästra sidan ch GRUND III på sydöstra sidan m mittaxen. Viken av grunderna har varit karaktärsbyggnaden kan ej med

säkerhet sägas. Det verkar dck sm m Grund II skue ha haft denna funktin av äget att döma. Härför taar ckså den öppna spisen i mitten av grunden. GRUND I skue då ha varit ett förrådshus med käare. Dck finns ju vanpå käaren en kue sm möjigtvis kan vara en öppen spis. Dessutm är det möjigt att det i sydöstra väggen skue ha funnits en dubbe ingång, sm säkerigen ej skue ha bivit byggd ti ett förrådshus. - Dessa frågr kan kargöras endast genm en närmare undersökning. Endast GRUND III kan med säkerhet anses ha varit ett förrådshus. Ett bebtt hus skue ej ha bivit byggt på peare. v. ETT j:q.b,söjlt Ibb..J2ATERifL.Y DO I~RGÅB,D: kan På grund av byggnadernas pacering i förhåande med varandra DOMARGARD anses vara ett typiskt 1600 - tas kmpex. -.Jet är inte heer trigt att det funnits nad sådan. ädre bygg- nagn p a kuen, då intet påträffades, sm skue tyda p a I ingången av käaren påträffades 5-6 cm tjcka tege. Dessa har, sm van nämndes, bivit daterade ti 1600 - taet. Såedes skue ingången murats på 1600 - taet. Eftersm murbruket i GRUND I ch de båda övriga husgrunderna var identiskt med bruket i käaringången, verkar det sannikt, att HELA DOMARGÅRD KAN DATERAS ti 1600 - TALET. Vad beträffar tegen av 7,5 cm tjckek är deras datering ännu en öppen fråga. Närmast trde de höra ti sutet av 1600 - taet eer ti början av 1700 - taet. Trigtvis sku~ e även denna fråga ösas genm en utgrävning av DEGERBY hu~ ruin. Vad sutigen beträffar det nya murverket i käarens in- en

gång, måste det anses vara het mdernt. KALLE KIVI 1~I från Degerbygård berättade, att man annu för 30 år sedan hade använt käaren sm ptatiskäare. Visserigen hade då en öppning i sydöstra väggen av käaren använts sm ingång. Men säkerigen är det nya cementmurverket från början av 1900 - taet. VI. VID UTGRÄVNINGEN GJORDA LÖSFYND Q.RUNJL_I Sydöstra sidan Nrdvästra sidan Nrdöstra sidan 2 2 nyckar spikar stycke av en kritpipa nit krukbtar kniv GRUND II Nrdvästra sidan kniv krukbitar Nrdöstra sidan kniv spik sax svängd järnbit de av en skära Vid GRUND III gjrdes inga ösfynd. De van nämnda föremåen tgs ti vara (Natinamuseets inv. nummer ).

Dessutm hittades mycket erbruk:- - ch gasbitar, sm var het mderna ch därför ej värda.att tagas ti vara. -~~ ±~ Henrik Liius

DOMARGÅRD ========= SKISS 1:20 I Brtfaet nytt murverk Nytt murverk 1600-tas murverk SEKTION BILAGA I H. Liius

DOMARGÅRD --------- --------------- DÖRRÖPPNINGEN sedd inifrån SKISS II 1:20 ~ = Nytt murverk 1600-tas murverk / / / ( ( T GRASTENAR BILAGA II H. Li1ius