Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Tonje Grahn Översvämningshotet från Vänern Kritisk analys av Statens Klimat och Sårbarhetsutredning SOU 2006:94 The Hazards of flooding - Lake Vänern - A critical analysis of The Climate and Vulnerability Investigation, SOU 2006:94 Nationalekonomi Kandidatuppsats 15hp Datum/Termin: vårtermin Handledare: Henrik Jaldell
Abstract When it comes to natural disasters, floods are the ones that occur most frequently. Forty percent of all natural disasters in Europe are because of flooding. This is a trend that, because of increasing temperatures and changes in water flow, is expected to become even more frequent in the future. Vänern is with its 3560 km 2, the largest lake in Sweden. Several rivers leads water to Vänern but only Göta Älv with it s high risk of landslides, leads water away from Vänern and out into the ocean. The government decided in January 2005 that an investigator was to analyze the Swedish society s vulnerability to climate changes, and a part of this assignment was to describe the risks and consequences of floods around Lake Vänern. This investigation was named The Climate and vulnerability investigation (Klimat och Sårbarhetsutredningen). In my paper I have analyzed the part of the investigation that concerns the Väner-area. Focus has been directed to describing which method used by the investigation and how they have derived the costs used in calculating the total damage amount for flooding of Vänern at two specific water levels. My analysis indicates that the vulnerability- investigation did not have a clear methodology when starting the investigation and that the total damage amount excludes important consequences. Particularly I believe that the total damage amount for the higher water level is underestimated. But I also believe though, that if a Climate and vulnerability investigation was to be carried out today the procedure would be another. One reason for this is that under recent years methods that better describes the risks and consequences of flooding has been developed.
Sammanfattning Översvämningar är den naturkatastrof som inträffar mest i Europa. Fyrtio procent av de ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer beror på översvämningar. Detta är en trend, som på grund av höjda temperaturer och flödesförändringar, förväntas inträffa mer frekvent i framtiden. Vänern är med sina 3560 km 2 Sveriges största sjö. Flera vattendrag rinner ut i Vänern men enbart Göta älv, där skredrisken är stor, leder vattnet från Vänern och vidare ut i havet. Regeringen beslutade januari 2005 att en särskild utredare skulle kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och som en del av detta beskriva risker och konsekvenser vid översvämning av Vänern. Denna utredning fick namnet Klimat och sårbarhetsutredningen. Jag har i min uppsats analyserat den del av sårbarhetsutredningen som berör Vänerområdet. Fokus har legat på att beskriva den metod utredningen har använt sig av och hur de har kommit fram till de kostnader som har använts i beräkningen av det totala skadebeloppet för översvämning av Vänern vid två specifika vattennivåer. Min analys visar på att sårbarhetsutredningen saknade en tydlig metodik vid starpunkten för utredningen och att det i det totala skadebeloppet saknades flera tungt vägande konsekvenser. Särskilt så bedömer jag att skadekostnadsbeloppet för den högre vattennivån är underskattat. Jag tror dock att om en sårbarhetsutredning skulle påbörjas i dag skulle tillvägagångssättet bli ett annat då det under senare år har tagits fram tydligare metoder som bättre beskriver översvämningsproblematiken.
Innehållsförtäckning 1. INLEDNING...1 1.1 INTRODUKTION...1 1.2 PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE...1 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNING...2 1.4 DISPOSITION...2 2. BAKGRUND...3 3. TEORI...5 3.1 METODIK...5 3.1.1 Steg 1: Val av tillvägagångssätt...5 3.1.2 Steg 2: Beslut om direkta, tangibla skadekategorier...6 3.1.3 Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information...7 3.1.4 Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador...8 3.2 INDIREKTA EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH SOCIALA EFFEKTER...8 3.2.1 Indirekta ekonomiska konsekvenser...8 3.2.2 Sociala effekter...9 3.3 EX-POST ANALYS...10 3.4 BESLUTSMETODER...11 3.4.1 CBA...11 3.4.2 MCA...11 3.4.3 CEA...12 3.4.4 Diskontering...12 3.5 DIREKTA OCH INDIREKTA METODER FÖR ATT SKATTA INTANGIBLA EFFEKTER...13 3.5.1 Indirekta Metoder...14 3.5.2 Direkta Metoder...15 3.6 RÄTTIGHETSBASERAT BESLUTSKRITERIUM...16 4. ANALYS AV SOU 2006:94...17 4.1 METODIK...17 4.1.1 Steg 1: Val av tillvägagångssätt...17 4.1.2 Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas...18 4.1.3 Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information...18 4.1.4 Steg 4 Beräkning och presentation av förväntade skador och osäkerhet...19 4.2 SEKTORSVIS ANALYS AV KOSTNADER...19 4.2.1 Sjöfart...19 4.2.2 Vägar...21 4.2.3 Järnvägar...22 4.2.4 Byggnader...23 4.2.5 Industri...25 4.2.6 Jordbruk...25 4.2.7 Skogbruk...26 4.2.8 Fiske...27 4.2.9 Elförsörjning...29 4.2.10 Vatten och avlopp...30 4.2.11 Turism...31 4.2.12 Förorenad mark...31 4.2.13 Totala Kostnader...32 4.3 HUR ANVÄNDE UTREDNINGEN DE KOSTNADER DE KOM FRAM TILL....33 4.4 SAMMANFATTNING AV EJ MEDRÄKNADE KOSTNADER...34 4.5 INDIREKTA EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH SOCIALA EFFEKTER...34 4.6 EX-POST...35
5. SLUTSATS...36 REFERENSER...38 Tabeller Tabell 1: Samband mellan direkta/indirekta/tangibla/intangibla konsekvenser Tabell 2: Kostnader för sjöfart Tabell 3: Kostnader för statliga vägar Tabell 4: Kostnader för järnvägar Tabell 5: Kostnader för återställning per kvadratmeter Tabell 6: Kostnader för byggnader Tabell 7: Kostnader för Jordbruk Tabell 8: Kostnader för skogbruk Tabell 8: Kostnader för fiske Tabell 10: Kostnader för elförsörjning Tabell 11: Kostnader för vatten och avlopp Tabell 12: Riskområden Tabell 13: Totala kostnader för 100-årsnivå och dimensionerande nivå Tabell 14: Diskonterade värden och väntevärden enligt SOU 2006:94
1. Inledning 1.1 Introduktion Översvämningar är den naturkatastrof som inträffar mest i Europa och 40 procent av de ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer beror på översvämningar. Detta är en trend som antagligen kommer att öka, då översvämningar förväntas inträffa mer frekvent i framtiden (Cred Crunch, 2009). Genom regeringsbeslut den 30 januari 2005 gavs en särskild utredare i uppdrag att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedöma kostnader för skador som klimatförändringarna kan ge upphov till (SOU 2006:94, missiv). Den fick namnet Klimat och Sårbarhetsutredningen och avslutades hösten 2006. Denna utredning ligger till grund för de åtgärder som nu vidtas. Utredningen påpekar att mycket osäkerhet är förbundet med framtida risker och många konsekvenser är svåra att förutse, särskilt de ekonomiska konsekvenserna kan vara problematiska att identifiera då båda direkta och indirekta kostnader borde beräknas i ett framtida kostnadsscenario. Modeller som länge har använts i ekonomiska analyser inkluderar inte alla effekter av ett förändrat klimat, men hundratals forskare i Europa samarbetar nu för att ta fram metoder som fångar upp dessa effekter. Floodsite är ett integrerat projekt i Global Change and Ecosystems prioritet inom 6 ramverk från Europakommissionen. Det har som mål att tillhandahålla verktyg och metoder för riskanalyser och riskhantering, och täcker fysiska, ekologiska, miljömässiga och socioekonomiska aspekter vid översvämning. Projektet pågår under tiden 2004-2009 och består av mer en 250 forskare från 37 av Europas ledande institutioner och Universitet. EU: s direktiv 2007/60/EC, som kallas för översvämningsdirektiv, kräver att EU: s medlemsländer skall ha en långsiktig plan för hantering och minskning av översvämningsrisker (Floodsite). 1.2 Problemformulering och syfte Metoder för att beräkna, bedöma och analysera konsekvenser av klimatförändringar, däribland översvämningar, är ett relativt nytt forskningsområde. Vid försök på att utvärdera ekonomiska konsekvenser och åtgärder av översvämningar har det tidigare använts metoder som egentligen är framtagna för ekonomiska investeringar med - 1 -
kortare tidsaspekt och som ofta endast värderar direkta kostnader. Detta kan medföra att relevanta konsekvenser inte värderas vilket kan leda till felaktiga slutsatser. Syftet är att identifiera och beskriva den metodik och den/de beslutsmetoder som används i SOU 2006:94 genom att redovisa metodik och metoder rekommenderade från Floodsites forskare och jämföra detta med tillvägagångssättet i SOU 2006:94. 1.3 Metod och avgränsning Uppsatsen tar enbart upp de kostnader som kan relateras till översvämningar som konsekvens av ett förändrat klimat och enbart de kostnader som berör Vänerområdet. Analysen är baserad på en noggrann genomgång av kostnadsredovisningen i Statens Klimat och sårbarhetsutredning, SOU 2006:94. Kontakt upprättades med utredare för de berörda sektorer och försökte på så sätt få tillgång till mer detaljerad information. Nationalekonomisk litteratur inriktad på ekonomiska analyser och miljöekonomi ligger till grund för teorin i denna rapport. 1.4 Disposition Rapporten börjar med en generell bakgrund om översvämningar och områdesbeskrivning. Därefter följer avsnitt 3 som är ett teoretiskt avsnitt med beskrivning av metodik och beslutsmetoder. Avsnitt 4 analyserar SOU 2006:94 med avseende på den teori beskrivet i avsnitt 3. Avslutningsvis, i avsnitt 5, drar jag slutsatser baserade på tidigare avsnitt. - 2 -
2. Bakgrund Globalt sett är översvämningar en av de stora naturkatastroferna som årligen skördar många dödsoffer och gör stor ekonomisk skada. Sårbarhetsutredningen anser att riskerna för översvämningar är stora. (SOU 2006:94, 22) Definitionen av risk är att vi inte har kunskapen om vilket utfall vi kommer att få men vi kan säga något om sannolikheten eller oddsen för olika utfall (Mattson 2000, 24). SMHI/Rossby Center har med sin regionala modell undersökt två olika utsläppsscenarion i två olika klimatmodeller. De har med hjälp av dessa modeller kommit fram till förväntade temperaturhöjningar och flödesförändringar. De två utsläppsscenarierna kallas A2 och B2 och är definierade av FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel Of Climate Change ( IPCC ). A2 innebär en kraftig ökning jämfört med dagens utsläppsnivå, från 8 till 28 miljarder ton koldioxid per år, medan B2 i jämförelse representerar en mer moderat ökning från 8 till 13 miljarder ton koldioxid per år. Kombinationen av dessa modeller har lett fram till de två klimatmodeller sårbarhetsutredningen har valt att använda, RCA3-EA2 vilket är ett medelhögt scenario och RCA0-HB2 som är ett medellågt scenario. Återkomsttiderna är medelvärdet av de beräknade återkomsttiderna i scenarierna. Återkomsttid betyder att en händelse kommer inträffa eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. (SOU 2006:94, 40) Klimatscenarierna visar på en temperaturhöjning i Sverige på mellan 2,5 och 4,5 grader under perioden 2071-2100 och nederbörden förväntas öka på hösten, vintern och våren. (SOU 2006:94,35,36) Vänern är Sveriges största och Europas tredje största sjö med sina 3560 km 2. Klarälven är det största vattendraget som rinner till Vänern och Göta Älv är det enda vattendrag som leder vatten bort från Vänern. (SOU 2006:94,151) Vid dagens 100-årsnivå, som för Vänern ligger på 46,5 meter över havet, kommer bebyggelse, infrastruktur och areella näringar drabbas hårt. (SOU 2006:94,16) Hundraårsnivån kommer att återkomma oftare och förväntas motsvara en 20-årsnivå i slutet av detta århundrade. Sannolikheten kommer därför att öka från 1 procent i dagsläge till 5 procent mot slutet av seklet, för varje enskilt år. Över hela seklet antas återkomsttiden vara mellan 30 och 40 år. (SOU 2006:94, bilaga 2) Dimensionerande nivå, som är 47,4 meter över havet, har återkomsttid på 10 000 år.(sou 2006:94, 184) - 3 -
Skadekostnaderna för Vänern har beräknats i delbetänkande och innefattar skador på byggnader, vägar, järnvägar, sjöfart, vattenverk, elverk, jordbruk, skogsbruk och fiske. Karlstad är särskilt utsatt då det ligger på ett delta mellan Vänern och Klarälven så vid en hundraårsnivå beräknas 600 000 kvadratmeter byggnadsyta drabbas. Exempelvis kommer bibliotekshuset och teatern att bli helt eller delvis översvämmade (SOU 2006:94, 190). Investeringar i klimatet skiljer sig mycket från annan investering, då många konsekvenser är oåterställbara och inte kan åtgärdas i efterhand. Figur 1: Vänern Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund - 4 -
3. Teori Samhällets resurser är begränsade så vi tvingas därför välja mellan olika alternativ när våra resurser skall täcka samhällets obegränsade behov. Till detta behövs beslutsmodeller som kan stödja beslutstagare i deras val. Bland de modeller framtagna för att assistera vid beslut kan nämnas Multikriteria-analys (MCA), Kostnadsnyttoanalys (CBA) och Kostnadseffektanalys (CEA). Utvärderingar utförs för nuvarande oftast med kostnadsnyttoanalyser. (Meyer 2007, 1) Dr. Frank Messner med bakgrund i miljöekonomi har tillsammans med Prof. Edmund Penning-Roswell, Dr. Colin Green, Dr. Volker Meyer, Sylvia Tunstall och Prof. Anne Van Der Veen beskrivit hur ex-ante analyser inriktat på översvämningar och dess konsekvenser borde genomföras. Metodiken har utarbetats som del av projektet Floodsite. Messner et al säger inget om vilken beslutsmetod som skall användas men beskriver metodiken bakom exante analyser. Alfred Olfert är en annan forskare som deltar i Floodsite, han understryker betydelsen av ex -post utvärderingar. (Floodsite) Avsnitt 3.1 och 3.2 är baserat på metodik beskrivet av Messner et al i Evaluating flood damages: guidance and recommendations on principles and methods. (Floodsite) 3.1 Metodik Messner et al har dragit upp riktlinjer för utvärdering av direkta, tangibla (konkreta) översvämningsskador. Han delar upp tillvägagångssättet i fyra grundläggande steg. Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador 3.1.1 Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 1 innehåller 4 delsteg a) Avgränsning för studien/utredningen. Skall den vara lokal, regional, nationell eller internationell? b) Vad är målet med studien och hur detaljerad skall den vara? Här bestäms syftet med studien. Är den ett underlag för hur man skall använda skattemedel när valet - 5 -
står mellan t.ex. åtgärder mot översvämningar eller ny skola, eller är syftet att informera t.ex. industrier, hushåll, försäkringsbolag, etc. c) Hur mycket tid och pengar finns till förfogande? d) Finns det redan användbar data eller måste ny data samlas in? Svaren på dessa frågor avgör om tillvägagångssättet som väljs är makro, meso eller mikro Makro: Det rekommenderade tillvägagångssättet är approximativa metoder och är tänkt för stora områden d.v.s. hela nationer eller för att skaffa en snabb översikt över situationen på regionnivå. Metoderna ger låg precision och är passande för att ge en bred översikt över estimerad skadestorlek till underlag för beslut om ekonomiska medel för skydd mot översvämning eller omfördelning av resurser, men de är inte konkreta nog för att välja mellan specifika projekt. Kräver inte stora resurser. Meso: Dessa metoder är mer precisa än de på makronivå. Metoderna är i första hand utvecklade för regional utvärdering. De är passande som underlag för ekonomiskt stöd för skydd mot översvämning och allokering av resurser, men också för en approximativ bedömning av skyddsåtgärder, t ex prioritering av planerade åtgärder. Kräver mer resurser än makronivå. Mikro: Metoder på mikronivå är detaljerade och framtagna resultat på denna nivå är de mest precisa av de ovan nämnde nivåer. De är också utförliga och tidskrävande och behöver mycket resurser. Det är önskvärt att använda förstahandsdata. P.g.a. den insats som behövs för att genomföra metoder på denna nivå används de på mindre områden av lokal skala. De passar att använda som underlag för bedömning av projekt, prioritering mellan projekt, evakueringsstrategier och som detaljerad underlag för beslutstagare. 3.1.2 Steg 2: Beslut om direkta, tangibla skadekategorier I detta steg bestämmer man vilka skadekategorier som skall inkluderas. Detta beror på typ av översvämning och vilken typ av område studien gäller (landsbygd, skog, stad, jordbruk). Även om det är önskvärt att inkludera alla typer av skador är detta som oftast omöjligt pga. tidsram och budget. Floodsite rekommenderar att minst ta med skador på byggnader och deras inventarier, men hur många skadekategorier som tas med beror på syftet med studien och hur detaljerad den skall vara, dvs. om det valda tillvägagångssättet är makro, meso eller mikro. - 6 -
Exempel på skadekategorier: Bostäder Industri Infrastruktur Fordon jordbruk 3.1.3 Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Nödvändig information är: översvämningskarakteristika, landanvändningsinfo, värde på utsatta tillgångar, och skadefunktioner. Översvämningskarakteristika innefattar område, nivå, varaktighet, hastighet, hur snabbt nivån stiger, den tidpunkt en översvämning sannolikt inträffar, förorening, salt-/färsk-vatten. I praktiken används huvudsakligen översvämningsnivå. Floodsite rekommenderar att minst använda nivå och område. Markanvändningsinformation: Denna information behövs för att ta fram information om utsatta fastigheter. Vad som ingår här beror på hur detaljerad studien är. Man kan använda primär eller sekundär data. Objektorienterat markanvändningsinformation innehåller specifik information om varje egendom. Förenad/sammanlagd markanvändningsinformation gör en sammanslagning av flera egendomar till områden med homogena egenskaper, t.ex. industriområde eller bostadsområde. Värde av tillgångar: När man värderar tillgångar är det viktigt att använda deprecierade värden, inte ersättningsvärdet, då detta värde också inkluderar investeringar i nya tillgångar. Två sätt att värdera tillgångar: 1. Ta fram det totala värdet av alla utsatta tillgångar i riskområdet. Värdet av andelen skadade tillgångar beräknas sen ut ifrån den relativa skadefunktionen. 2. Värdet av riskelement är integrerat i absoluta skadefunktionen för varje kategori. Denna visar den totala skadan beroende av översvämningskarakteristika. Skadefunktioner säger något om känsligheten hos tillgångar beroende av specifika översvämningskarakteristika. Absolut skadefunktion indikerar det absoluta skadebeloppet som en funktion av översvämningsnivå. Denna kräver detaljerad och kontinuerlig uppdaterad databas. Relativ skadefunktion visar hur stor andel de skadade tillgångarna är av det totala värdet. Denna är enklare att anpassa olika regioner. - 7 -
Skadefunktionerna kan tas fram med hjälp av data över faktiska översvämningsskador eller med hjälp av experters skattningar. 3.1.4 Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador Här binder man ihop ovanstående punkter. För att kalkylera det totala skadebeloppet måste man kombinera den information som har tagits fram i steg 3. Formlerna nedan är generella formler för beräkning av skadebelopp för enskilda enheter (sektorer). Dessa formler måste justeras för att matcha respektive studie. Absolut skadefunktion: Skadebelopp enhet i = f (känslighet i, vattennivå ) Relativ skadefunktion: Skadebelopp enhet i = värdet enhet i * skadegrad för f (känslighet i, vattennivå) Framtagna värden kan vidare användas i ytterligare analyser som CBA eller till att beräkna årliga genomsnittliga skadekostnader. Oavsett hur detaljerat tillvägagångssättet är kommer analysen att innehålla osäkerhet. Denna osäkerhet måste dokumenteras med min och max skadekostnader eller med konfidensintervaller. 3.2 Indirekta ekonomiska konsekvenser och sociala effekter 3.2.1 Indirekta ekonomiska konsekvenser Under särskilda omständigheter kan de indirekta förlusterna vara viktigare än de direkta förlusterna. Indirekta konsekvenser uppstår när de som upplever förluster relaterat till översvämning inte är i direkt kontakt med översvämningen. T.ex. en fabrik kan erfara finansiella förluster när översvämmade vägavsnitt hindrar leverans av råmaterial som leder till produktionsstopp och försäljningsförluster. - 8 -
De indirekta konsekvenserna borde vara mindre på mikronivå än vad de är på mesonivå. På makronivå är de indirekta skadorna komplicerade och det är problematiskt att få en heltäckande bild av skadorna. Det har argumenterats att omfattning av indirekta skador beror på tre faktorer: 1. Var går de ekonomiska gränserna (stad, region, nation) 2. Grad av ekonomisk integration 3. Ekonomiska förutsättningar innan översvämning (t.ex. arbetslöshet) 3.2.2 Sociala effekter Sociala effekter kan bestå av både indirekta och direkta konsekvenser. Sociala effekter kan vara viktigare för individer än vad finansielle effekter är. Sociala effekter inkluderar: Förlust av oersättliga saker Stress över att uppleva översvämningen Evakuering från hemmen medan åtgärder vidtas Störning av vardagen och dagliga rutiner till de inblandade och hela det berörda samhället Hälsoeffekter Stor uppmärksamhet borde läggas vid indirekta ekonomiska och sociala effekter vid: Lång varaktighet Händelsen påverkar stora delar av området (region, nation) Påverkan på koncentrerad och specialiserad industri eller service Det är redan ansträngd ekonomi (ekonomin är sträckt till full kapacitet) Viktig kommunikations nätverk blir berörda (knutpunkter) Lågt kapital För att inkludera intangibla konsekvenser måste man värdera dem i monetära termer eller integrera dem i en multikriteria-analys. (Messner et al 2007, 9) - 9 -
Tabell 1: Samband mellan direkta/indirekta/tangibla/intangibla konsekvenser Direkta Tangibla Fysisk skada på tillgångar: Byggnader Inventarier infrastruktur Intangibla Förlust av liv Hälsoeffekter Ekologiska förluster Indirekta Produktionsförluster Trafikstörningar utryckningskostnader Obekvämlighet Ökad sårbarhet Källa: Messner et al 3.3 Ex-post analys Olferts metodik tillhandahåller en verktygslåda för ex-post analyser av riskreducerande åtgärder. Med hjälp av ex-post analyserna kan man täcka kunskapsluckorna mellan tidigare och nuvarande praktik och framtida beslut om riskreducerande åtgärder. Ex-post analyser är besläktade med ex-ante analyser, men medan ex-ante analyser stödjer beslut om bästa alternativa lösning innan implementering, har ex-post analyser en retrospektiv syn på hur väl de implementerade åtgärderna fungerade i verkligheten. Med ex-post studier kan intressenter av riskreducerande översvämningshantering få möjlighet att tillgodogöra sig information om fördelar med tidigare ingrepp och genom detta förbättra framtida åtgärder. Det är också ett sätt att lära om planerade och oplanerade effekter, effektivitet, och andra aspekter vid riskreduktion. Frågor som besvaras i ex-post utvärdering: Vilka avsiktliga eller oavsiktliga effekter hade åtgärderna Uppfyllde åtgärderna målet Till vilken kostnadsnyttokvot uppfyllde åtgärderna de önskade effekter Hur väl fungerade åtgärderna under olika förhållanden (Olfert 2008, 1-2) - 10 -
3.4 Beslutsmetoder 3.4.1 CBA Den metod som har blivit vanlig att använda, är kostnadsnytto- analys, CBA. Den används för att utvärdera åtgärder inom områden som t.ex. transport, hälsa och miljö. När man i CBA uppskattar kostnader skall dessa värderas i alternativkostnader, det vill säga till värdet av resursernas bästa alternativa användning. Alternativkostnader för att studera på universitetet i tre år är vad man i stället kunde ha använt denna tid till, t.ex. att arbeta. I en perfekt marknadsekonomi speglar marknadspriserna de verkliga alternativkostnaderna. I en ekonomisk analys har den tidshorisont man har att förhålla sig till stor betydelse. Kostnaderna inträffar ofta i början, då åtgärder genomförs, medan fördelarna kommer långt senare. För att hantera detta problem använder man sig av en diskonteringsränta så att alla effekter värderas till samma tidpunkt. Det är också viktigt att samma prisnivå används genom hela analysen. Det vanligaste är att använda fasta priser dvs. alla beräkningar görs i ett visst års prisnivå och är därmed rensat för inflation. Även om fasta priser används kan relativpriserna förändras över tiden. Det betyder att en viss vara stiger eller faller i prisnivå jämfört med den allmänna prisnivån (Mattson 2006, 23). I CBA värderas alla nyttor och kostnader i monetära termer. Detta är ett mindre problem när det finns markandspriser på nyttor och kostnader, men när det gäller miljö saknas som oftast markandspriser för varor och tjänster. I de fall analyser inte tar med dessa nyttor och kostnader försvinner miljö-och- hälsoeffekter fullständigt från beslutsunderlaget. Kostnadsnyttoanalys tar ingen hänsyn till fördelningsaspekten men följer Hicks-Kaldor kriteriet där ett projekt är lönsamt om den totala nyttan ökar och segrarna teoretiskt kan kompensera förlorarna. Detta kan leda till snedfördelning. (Mattson 2000, 210) 3.4.2 MCA MCA är passande vid analyser av miljöproblem och naturresurser där det är vanligt att delmål kan hamna i konflikt med varandra, t.ex. hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. MCA använder sig av både kvantitativ och kvalitativ data och inkluderar effekter som inte kan mätas i kronor och ören. CBA kan ses som ett specialfall av MCA där man använder enbart - 11 -
ett beslutskriterium, ett monetärt värde, medan MCA kan inkorporera flera kriterier som t.ex. sociala effekter, fördelningsaspekten och ekologiska värden.(asafu 2005, 204) En typisk MCA genomföras i åtta steg: 1. Identifiering av problem 2. Identifiering av alternativ 3. Identifiering av kriterier 4. Scoring av alternativ 5. Viktning av kriterier 6. Utvärdering av alternativen 7. Känslighet och riskanalys 8. Rankning av alternativ (Asafu 2005, 206) MCA har många svagheter varav en är att det finns flera metoder för att ta fram vikter och värden på kriterier. Vilken metod som används beror på subjektiv bedömning och det är möjligt att denna inte reflekterar samhällets preferenser. (Asafu 2005, 214-215) 3.4.3 CEA Kostnadseffektanalys, CEA, är en analysform som jämför de åtgärder som når måluppfyllelse. CEA värderar inte fördelarna, den ser endast på vilken åtgärd som uppnår målet till lägst kostnad, dvs. det mest kostnadseffektiva sättet att nå målet. Denna metod är bra att använda när målet redan är bestämt och beslut endast avser att bestämma på vilket sätt det skall infrias. (Mattson 2006, 24) 3.4.4 Diskontering Ekonomiska effekter som inträffar i framtiden brukar diskonteras med en diskonteringsränta som avser att likställa inkomster och kostnader i dag med inkomster och kostnader i framtiden. Diskonteringsräntans storlek avgör hur man i den ekonomiska analysen värderar framtida kostnader och inkomster (Sterner och Persson 2008, 68) Diskonteringsräntan, SDR, beror på tre faktorer - 12 -
Tidspreferenser, hur vi värderar framtida generationers välfärd Marginalnytta, hur snabbt människors nytta avtar vid ökad konsumtion Tillväxt, vad tror vi om framtida tillväxt SDR = δ + η * g δ = Individens diskonteringsränta, tidspreferenser η = Elasticiteten av konsumtionens marginalnytta g = Långsiktig tillväxt (Sterner och Persson 2008, 68) Storleken på diskonteringsräntan har stor betydelse för utfallet av en samhällsekonomisk kalkyl. Skador för en miljon kronor från klimatförändringar om 300 år är värd en investering i åtgärder för 50 000 kronor i dag när man använder en diskonteringsränta på 1 procent. Den skulle vara värd bara 50 öre om diskonteringsräntan var 5 procent (Sterner och Persson 2007, 2). Diskussioner om diskonteringsräntan när det gäller miljöekonomisk analys är många och ihållande, eftersom det då gäller negativa effekter som berör framtida generationer orsakat av dagens konsumtion. Preferenser skiljer sig åt mellan individer och åsikter om framtidens värde är många. Det finns studier som visar på att människor värderar konsumtion i dag högre än konsumtion i framtiden. Denna typ av studier ligger till grund för att mäta individers preferenser. I Stern-rapporten var tidspreferensen satt till 0,1 procent. Den enda orsaken till att den skilde sig från noll var för att ta hänsyn till risken för att framtida generationer inte existerar. Sätt från ett etiskt perspektiv såg Nicholas Stern ingen orsak till att värdera framtida generationer lägre än nuvarande (Stern 2007 A, 46-60). Det skulle vara det samma som att en mor- eller farförälder skulle säga till sina barnbarn att den äldre generationen är mer värda än barnbarnen. (Stern 2007 B, 43) 3.5 Direkta och Indirekta metoder för att skatta intangibla effekter Det totala värdet av en naturresurs = Brukarvärden + existensvärden + optionsvärden - 13 -
Brukarvärde är det direkta värdet vi har av att använda en miljöresurs. Optionsvärde är det värdet individer har av möjligheten att i framtiden använda resursen. Detta reflekterar en önskan om att bevara miljön för framtida användare. Existensvärdet reflekterar att individer sätter ett visst värde på att bevara något de själva aldrig kommer att använda, dvs. att vetenskapen om des existens har ett eget värde. Dessa tre värden kan användas för att ta fram en individs totala betalningsvilja (Tietenberg och Lewis 2009, 37-38). För att värdera icke-marknadsprissatta varor och tjänster utgår man från individers preferenser. Dessa preferenser mäts genom betalningsvilja, WTP, eller kompetenskrav, WTA. Det finns två huvudmetoder för att ta fram dessa mått: indirekta metoder och direkta metoder. De indirekta metoderna fångar endast upp brukarvärdet. Direkta metoder däremot inkluderar också existensvärden och optionsvärden (Mattson 2006, 24). 3.5.1 Indirekta Metoder Hedonisk prismetod Hedonisk prismetod använder regressionsanalys för att skatta värdet av t.ex. villa med sjöutsikt jämfört med villa utan sjöutsikt. Huspriset är en funktion av flera variabler, t.ex., p = f( b,s,y,u), där p står för priset, b är byggår, s är standard, y är yta och u står för utsikt. Med denna metod kan man skatta värdet på sjöutsikten givet allt annat lika. (Tietenberg och Lewis 2009, 44-45) Man kan också använda denna metod för att uppskatta värdet på risk för översvämning. Man kan jämföra priser på villor i ett högriskområde med villor i ett säkert område och givet annat lika, komma fram till ett värde på översvämningsrisken. Det är då viktigt att berörde individer känner till den faktiska risken. Åtgärdskostnader Åtgärdskostnader är den kostnad man har för att minska eller eliminera en konsekvens, t.ex. installera treglasfönster för att minska bullernivån från en närliggande väg, eller bygga skyddsvallar för att förhindra skador vid översvämning. (Tietenberg och Lewis 2009, 45) Skadekostnader (Återställandekostnader) Skadekostnader är den kostnaden man har för att återställa inträffade konsekvenser till befintligt skick. Faktorproduktivitet - 14 -
Klimatförändringar kan påverka produktionsförmågan i t.ex. fiske, skogs- eller jordbruk. Skogens tillväxt påverkas av ändrad markkemi och värdet av denna förändring kan mätas som det inkomstbortfall som drabbar skogsägarna vid minskad faktorproduktivitet. (Brännlund och Kriström 1999, 79) Reskostnadsmetoden Exemplet som oftast används för att förklara reskostnadsmetoden är värdering av en nationalpark. Den kostnad man är villig att betala för att ta sig dit med avseende på restid och reskostnad multiplicerad med antal besökare, ger värdet på Nationalparken. (Brännlund och Kriström 1999, 91) 3.5.2 Direkta Metoder Här skattar man värdet av icke-marknadsprissatta varor och tjänster med hjälp av enkäter och intervjuer. De är baserade på hypotetiska marknader och individers betalningsvilja kan visa sig vara en annan i riktiga situationer där riktiga pengar skall byta ägare. Det har också visat sig att betalningsvilja är korrelerad med inkomstnivå. Desto högre inkomst en individ har, desto högre är betalningsviljan. Direkta metoder tillåter dock en värdering av optionsvärde, existensvärde och brukarvärde, och är därmed de enda metoder som fångar upp alla de komponenter som utgör det totala värdet av en resurs. Contingent valuation, CV Individer får direkta frågor om vad de är villiga att betala för en viss vara/tjänst, WTP, eller hur hög kompensation som behövs för att bli av med en viss vara/tjänst, WTA. T.ex. hur hög kompensation krävs för att acceptera att den tjänst Karlstad Kommun erbjuder genom Mariebergsskogen försvinner. Choice experiments, CE Här ställs de tillfrågade inför ett val mellan två eller flera alternativ, t.ex. en badstrand till x kronor och en lekpark till y kronor. Genom individens val kan man uppskatta badstranden respektive lekparken i kronor. CE är bra att använda när man skall uppskatta värdet av ett enskilt attribut, t.ex. en badstrand på Mariebergsskogen. CV är bättre att använda när man skall uppskatta värdet av hela parken (Kågerbo och Johansson 2008, 25). - 15 -
3.6 Rättighetsbaserat beslutskriterium En beslutsmodell som används när möjliga konsekvenser är oacceptabla är rättighetsbaserade beslutskriterier. I Sverige har alla rätt till tjänster som vi ser som grundläggande, till exempel sjukvård, utbildning, rent vatten och säkerhet. Listan på vad man anser som sina rättigheter är lång. Även när andra beslutsmetoder visar att ett beslut inte är ekonomiskt lönsamt kan man ändå välja att investera och åtgärda med hänsyn till mänskliga rättigheter. Ett exempel är framtida generationers rätt på miljöförutsättningar som inte är sämre än nuvarande generations förutsättningar. När man använder rättigheter som beslutskriterium kan olika individers rättigheter hamna i konflikt med varandra. Ett exempel på konflikt är en individs rätt att använda fordon som orsakar utsläpp och en annan individs rätt att andas frisk luft. I detta fall behöver man använda andra beslutsmetoder (Mattson 2006, 23). - 16 -
4. Analys av SOU 2006:94 4.1 Metodik Efter genomgång av SOU 2006:94 verkar det som att Klimat och sårbarhetsutredningen inte hade någon tydlig metodik att följa innan de påbörjade arbetet. Jag skall ändå göra en jämförelse med Floodsites rekommenderade metodik för att se hur väl de uppfyller dessa riktlinjer. 4.1.1 Steg 1: Val av tillvägagångssätt Avgränsning för studien/utredningen: Utredningen hade en klar avgränsning om vilket område studien skulle omfatta. SOU 2006:94 skulle också vara en del av den nationella utredningen SOU 2007:60. (SOU 2006:94, missiv) Vad är målet med studien och hur detaljerat skall den vara: Målet med studien var också klart. Målet var att redovisa översvämningsrisker, områdets sårbarhet för översvämningar, avtappningsmöjligheter och finansiering av åtgärder med syfte att stödja beslut om hur man skall hantera framtida risker orsakade av klimatförändringar Utredningen poängterar att en avvägning borde göras mellan att investera i förebyggande åtgärder och att reparera skadorna (SOU 2006:94, 29). Hur mycket tid och pengar finns till förfogande: Tidsram och budget var bestämd innan utredningen påbörjades. Den skulle vara klar 1 juni, 2006. Den fick dock beviljat uppskov fram till 1 november, 2006 (SOU 2006:94, missiv). Finns det redan användbar data eller måste data samlas in: Rapporten tyder på att det inte fanns någon klar bild av vilken mängd information som redan fans och hur mycket som måste tas fram innan utredningen gick igång med sitt arbete. En del information fanns redan i form av vetenskaplig forskning på klimatförändringar och dess konsekvenser, problemet var att fastställa kostnader för dessa konsekvenser. Mycket av utredningen bestod av att ta fram ny information med hjälp av kommuner, länsstyrelser, näringsliv och myndigheter (SOU 2006:94). Steg 1 är delvis uppfyllt men inget tydligt val av tillvägagångssätt gjordes. Tillvägagångssättet utifrån ovan nämnda punkter borde vara meso eller makro. - 17 -
Metoder på mesonivå används ofta på regionala analyser där syftet bland annat är att skapa ett underlag bedömning av skyddsåtgärder och underlag för ekonomiskt stöd för dessa åtgärder, vilket också var bland utredningens mål. På en annan sida så omfattar SOU 2006:94 flera regioner (Vänerområdet) och detta är ett argument för att använda Makrometoder. Ytterligare argument för makronivå är den tid utredningen har till förfogande. För att hålla bestämd tidsplan kan inte för detaljerade och tidskrävande analyser utföras. Metoderna på makronivå skall också kunna användas som underlag för beslut om ekonomiska medel för översvämningsåtgärder men är inte så detaljerade att de kan användas för att besluta mellan specifika projekt. Med tanke på att utredningens övergripande mål var att identifiera områdets sårbarhet mot översvämningar och den tid och budget utredningen hade till förfogande borde det valda tillvägagångssättet ha varit makro. 4.1.2 Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas Skadekategorierna blev fördelade på 11 sektorer: vägar, sjöfart, jordbruk, skogbruk, fiske, byggnader, industrier, vatten-och avlopp, elförsörjning, turism, järnväg (SOU 2006:94, 223). Antalet skadekategorier reflekterar en önskan om att genomföra en detaljerad analys. 4.1.3 Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Översvämningskarakteristika: Utredningen har använt Vänerns vattennivå som översvämningskarakteristik. Vänerns vattennivå säger dock inget om hur högt vattnet ligger över marknivå i de berörda områdena. Vattennivå är den parameter som antagligen har störst inverkan på skadestorlek (Messner et al 2007, 36). Utredningen diskuterar också andra karakteristika som typ av område, varaktighet, höjningshastighet, vilken tid på året översvämningen inträffar och spridning av miljöfarliga ämnen. Dessa parametrar används inte, så de framtagna skadekostnaderna är endast relaterade till Vänerns vattennivå. Markanvändningsinformation: Samlad/förenad information om markanvändning har hämtats från försäkringsbolag, räddningsverket (nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd, MSB) och skogsstyrelsen. Det har använts både primär och sekundär data. Primärdata har tagits fram av skogstyrelsen och Räddningsverket och genom undersökningar gjorda av Sweco när det gäller industrier och delar av vägverkets analys. Sekundärdata gällande byggnader har hämtats från Länsförsäkringar (SOU 2006:94). - 18 -
Värde av tillgångar: Det totala värdet av riskutsatta tillgångar är inte framräknat. Utredningen försöker räkna kostnaden för skador på utsatta tillgångar vid två nivåer, 46,5 möh och 47,4 möh. De använder de kostnader som kommer att bli konsekvensen om inga åtgärder sätts in dvs. skadekostnader (SOU 2006:94, 211). Undantag är att de använder kostnader för nyinvesteringar för vägar på Torsö och Kållandsö (SOU 2006:94, 213). Vad jag kan tyda av utredningen använder de kostnader för nyinvesteringar fullt ut och inte de deprecierade värdena. De skadekostnader som har använts är stort sett tagna rakt från översvämningen 2000. Skadefunktioner: Utredningen använder inte skadefunktioner. Skadefunktioner förutsätter existerande databaser för landanvändningsinformation och skador, vilket inte fanns tillgänglig vid tidpunkten för Klimat och sårbarhetsutredningens genomförande. Metoder som inte förutsätter redan existerande databas är Meso 4 och mikro 4 (Messner et al 2007, 72). 4.1.4 Steg 4 Beräkning och presentation av förväntade skador och osäkerhet Utredningen har utfört beräkningar fördelat på elva sektorer: vägar, sjöfart, jordbruk, skogsbruk, fiske, byggnader, industrier, vatten-och avlopp, elförsörjning, turism, järnväg. Beloppen för varje sektor har summerats och används som den totala skadekostnaden för översvämningar vid 100-årsnivå respektive dimensionerande nivå. Skadekostnaderna för Vänern vid 100-års nivå var i 2006, enligt Klimat och sårbarhetsutredningen, mer än 10,5 miljarder kronor och skadekostnaderna för en dimensionerande nivå beräknades till drygt 22 miljarder kronor (SOU 2006:94, 223). Mer detaljerad genomgång av framtagna kostnader följer i avsnitt 4.2, sektorsvis analys av kostnader. 4.2 Sektorsvis analys av kostnader 4.2.1 Sjöfart Efter översvämningen 2000/2001, som högst mättes till 45,67 möh, uppgick kostnaden för muddring till totalt 29 miljoner kronor. Kostnaden för att deponera muddermassorna var 25 miljoner kronor. Skador på sluss och dammbygge vid Brinkebergskulle beräknas att kosta 300 till 400 miljoner kronor. Den totala kostnaden för en översvämning uppskattas av utredningen till 35 miljoner för 100 års nivå och 450 miljoner för dimensionerande nivå (SOU 2006:94, 212). - 19 -
Tabell 2: Kostnader för sjöfart, Miljoner Kronor 100-års nivå Dim.nivå Kostnader för sluss och dammbygge vid Brinkebergskulle 300 400 Muddringskostnader 01/02: Lärjan - Frihamnen 14 14 Marieholmsbron - 15 15 Frihamnen Deponikostnader för 100 000m^3 varav 1/3 föroränat: 2/3 * 100 000 * 100 + 1/3 * 100 000 * 450 21,7 21,7 Totalt 350,7 450,7 Sammanställning av kostnader för sjöfart utifrån information i SOU 2006:94 Analys: Utifrån det totala skadebeloppet tolkar jag det som att utredningen utgår från att samma mängd måste muddras vid 100 års nivå och dimensionerande nivå. Skadekostnaderna består av de direkta kostnaderna för muddring på två specifika områden 2001 plus uppskattad kostnad för reparation av sluss och dammbyggnad vid Brinkebergskulle. Översvämningen 2000/2001 mättes som högst till 45,67 möh och är närmare två meter lägre än den dimensionerande nivå, vilket gör att jag misstänker att muddringskostnader och deponikostnader är underskattade i analysen av kostnader för sjöfart vid denna nivå. Även om det sägs i utredningen att kostnaderna för en dimensionerande nivå kommer bli så stora att de är oöverskådliga, använder de reparationskostnader vid Brinkebergskulle och muddringskostnader från 01/02 för att uppskatta kostnader för denna nivå. Här saknas också de kostnader som skulle uppkomma om Vänersjöfarten tvingas lägga ned, detta på trots att utredningen förväntar att just det kommer bli konsekvensen av en vattennivå på 46,5 meter över havet. Detta gör att det estimerade skadekostnadsbeloppet för sjöfartssektorn vid denna - 20 -
nivå blir underskattad. Det kommer också ha en stor effekt på den slutliga totalkostnaden för Vänerområdet vid dimensionerande nivå. Kostnadsuppgifterna från 2001 har utifrån vad jag kan tyda inte prisjusterats. 4.2.2 Vägar Vid beräkning av kostnader för statliga vägar har utredningen använt sig av vägverkets uppskattning av kostnader för översvämmade vägavsnitt. Denna kostnad uppskattas ligga mellan 800 kronor och 1000 kronor per kvadratmeter. De räknar med det högsta värdet på 1000 kronor och då uppgår skadekostnaden till 530 miljoner vid 100 års nivå och 700 miljoner vid dimensionerad nivå (SOU 2006:94, 213). Kållandsö och Torsö ingår inte i beräkningen och de antas vara mer sårbara eftersom alternativa förbindelser saknas. Kostnader för nyinvestering i dessa områden ligger på mellan 150-200 miljoner kronor (SOU 2006:94, 213). Vägverket har gjort en bedömning av trafikeffekter vid en månads vattenstånd på 46,5 meter över havet i Vänern. Under förutsättning att det finns alternativ resväg och beräknat fördröjning per enskild väglänk är 60 minuter uppskattar Region Väst kostnaderna att ligga omkring 220 miljoner kronor (2005-års prisnivå). Vid en dimensionerande nivå kan kostnaden öka till 1 miljard kronor (SOU 2006:94, 213). Karlstad hör till de orter som kommer drabbas hårdast vid en översvämning av Vänern. Som tidigare nämnt förutsätter vägverkets beräkningar att det finns alternativa förbindelser, men vid dimensionerande nivå blir omledning av trafik omöjligt på många platser runt Vänern (SOU 2006:94, 190). Tabell 3: Kostnader för statliga vägar, Miljoner kronor 100-års nivå Dim. nivå Översvämmade vägavsnitt 530 700 trafikeffekter 220 1000 Nyinvestering 150 200 Totalt 900 1900 Sammanställning av kostnader för sjöfart utifrån informations i SOU 2006:94-21 -
Analys: Vägverket använder sig av skadekostnader och kostnader för nyinvesteringar, men också en uppskattning av preferenser för att mäta trafikeffekter och kostnader för förebyggande åtgärder. Utredningen poängterar i det inledande avsnittet om kostnader i SOU2006:94 att de kostnader som beräknas är för de konsekvenser som bedöms uppkomma om inga åtgärder vidtas. Nyinvesteringen som är en åtgärdskostnad skall beräknas tillsammans med övriga åtgärdskostnader för översvämningar annars måste det deprecierade värdet användas. Vägverket är dock den enda sektor som har försökt uppskatta indirekta, intangibla effekter och deras kostnads- informations är utförlig och tydlig Uträkningen utredningen har valt att redovisa exkluderar översvämmade länkar i Trollhättan/Vänersborg och Karlstad tätorter. Tar man med dessa har vägverket/sweco kommit fram till en kostnad på 573,5 miljoner kronor för översvämmade vägavsnitt. Analyserna visar också att det i Trollhättan, Vänersborg och Karlstad finns kritiska avsnitt på det genomgående huvudvägnätet som, om det lokala gatunätet ej förmår att ta hand om denna trafik, kan få stora negativa följder för trafikanterna. (Sweco VBB, 2006) 4.2.3 Järnvägar Banverket har använt kostnader från översvämningen i Arvika 2000/2001 som underlag vid bedömning av skadekostnader. Beroende på vattennivå och varighet bedöms Återställningskostnader ligga mellan 10 miljoner kronor och 200 miljoner kronor. Ersättningstrafik och omledningskostnader kommer att ligga mellan 0,5 och 2 miljoner kronor per dag. Utifrån den tid det tog vattnet att rinna undan vid översvämningen 2000/2001 bedöms det ta tre månader innan vattnet går ned en meter från 100-årsnivå under goda förhållanden och sex månader innan vattnet återgår till en nivå på 45,5 meter vid dimensionerande nivå. Vid beräkning av kostnader har utredningen använt sig av medelvärden i kostnadsintervallen för uppskattning av 100-årsnivå, medan i beräkning av dimensionerande nivå har högsta kostnad använts (SOU 2006:94, 214). Järnbaneverket ser det som sannolikt att all järnvägstrafik blir utslagen vid dimensionerande nivå (SOU 2006:94, 189). - 22 -
Tabell 4: Kostnader för järnvägar, Miljoner kronor 100-års nivå Dim. nivå återställningskostnader 95 200 Ersättningstrafik och omledningskostnader 67,5 360 Totalt 162,5 560 sammanställning av kostnader för sjöfart utifrån informations i SOU 2006:94 Analys: Utredningen har fått kostnadsuppgifter från Banverket och jag tolkar dem som att även om de har använt översvämningen 2000/2001 som utgångsvärde, har de justerat dessa kostnader för att faktisk omfatta 100 års nivå och dimensionerande nivå. Kostnader för enskilda, företag och andra intressenter är dock inte medräknat. Ett avbrott i järnvägskommunikationen kan ha ekonomiska indirekta konsekvenser för till exempel företag som använder järnvägen för att transportera råmaterial eller färdiga produkter. Om järnvägen drabbas av översvämning är det inte enbart för företagen att använde vägnätet som transportalternativ, då vägarna också kommer vara drabbade av översvämningen. 4.2.4 Byggnader Av de orter som ligger runt Vänern är Karlstad den ort som förväntas drabbas hårdast även om det vid 100-årsnivå är främst offentliga byggnader som drabbas. Vid dimensionerande nivå drabbas bostadsbebyggelse i alla kommuner runt Vänern. Stora Torget i Karlstad förväntas då stå under 1,5-2 meter vatten (SOU 2006:94,191-193). Utredningens kostnader har framtagits med hjälp av översvämningskarteringar, fastighetskartor och erfarenhetsmässiga data från Länsförsäkringar. De har beräknat hur stor byggnadsyta som blir berörd av översvämning och har använt schablonvärden från försäkringsföretag för att räkna ut skadebelopp. Dessa kostnader gäller endast om tidsperspektivet är relativt kort och inkluderar inte sättningsskador. Efter långvarig översvämning är återställning till befintligt skick inte längre möjligt och kostnader hamnar i en annan dimension. Framtagna data om översvämningsdrabbade bostadsområden särskiljer inte villor, fritidshus och flerbostadshus. Därför har utredningen använt medianvärde. Detta värde är 3500 kronor för 100 års nivå och 4300 kronor för dimensionerande nivå (SOU 2006:94,215-216). - 23 -
Tabell 5: Kostnader för återställning per kvadratmeter, kronor Kostnader kr/m^2 för återställning till befintligt skick: 100-års nivå Dim.nivå villor 4950 5750 Fritidshus 2850 3550 Flerbostadshus 3500 4300 industrilokal 1000 2200 Källa: SOU 2006:94 Tabell 6: Kostnader för byggnader, Miljoner kronor Kostnader för byggnader Yta m^2 Utredningens beräkningar 100-års nivå: Bostäder, kontor, service 1 205 186 4200 Industrilokal 1 452 084 1500 Totalt 5700 Dimensionerad nivå: Bostäder, kontor, service 1 828 582 7400 Industrilokal 2 247 632 4000 Totalt 11 400 Sammanställning av kostnader för byggnader utifrån informations i SOU 2006:94 Analys: Utredningen konstaterar att under översvämningen 2000/2001 höjdes vattennivån i Vänern långsamt. En annan sida av samma sak är att vattennivån också sänks långsamt efter översvämning i Vänern. Detta stämmer inte överens med deras antagande om kortvariga översvämningar. Jag förväntar att skadekostnaderna kommer att bli högre, särskild vid dimensionerande nivå, då sättningsskador och nybyggnationer kommer att bli en realitet. - 24 -
4.2.5 Industri Sweco har haft i uppdrag att göra uppskattning kring industrins kostnader vid översvämning. De har gjort detta genom enkätundersökningar riktade mot företag i riskdrabbade områden. Svarsfrekvensen var låg och för de företag som inte svarade blev en skattning gjord med hjälp av kostnader för liknade industrier. De kom fram till att kostnaden skulle bli 1,5 miljarder kronor för 100-årsnivå och 3,6 miljarder kronor för dimensionerande nivå (SOU2006:94,216). Analys: Swecos rapport är sekretessbelagd så en genomgång av dessa kostnader har inte varit möjligt. 4.2.6 Jordbruk Räddningsverket har på utredningens uppdrag beräknat översvämmade arealer för olika markanvändningstyper för 100-årsnivå och dimensionerande nivå. Till detta kommer områden där dräneringen ligger under vattennivån. 5500 ha åker beräknas bli översvämmad vid 46,5 möh men redan vid 45,5 möh. bedöms flera invallningar att brista. Ytterligare områden kan inte användas till jordbruk pga. höga grundvattennivåer. Det förväntas ta månader, även år att återställa. Vid en nivå på 47,4 möh bedöms 9500 ha översvämmas (SOU 2006:94, 200-201). Med stöd av exempel från översvämningen 2001 har det beräknats ett skördebortfall på 60 procent andra året och 10 procent tredje året.(sou 2006:94, 218) Under översvämningen 2001 var det bönder som fick sälja sina mjölkkor för att betesmarkerna stod under vatten. Det finns mycket nötkreatur i området kring Vänern och den potentiella kostnaden för utebliven mjölkproduktion uppgår till 22 miljoner kronor vid 100-års nivå och 47 miljoner kronor vid dimensionerande nivå. På grund av svårighet att fastställa det faktiska bortfallet är inte dessa kostnader medräknade (SOU2006:94, 217-218). Tabell 7: Kostnader för Jordbruk, Miljoner kronor 100-års nivå Dim. nivå skördebortfall 65 89 Bortfall, animalieproduktion - - Återställning, vallar och dränering - - Totalt 65 89 Sammanställning av kostnader för jordbruk utifrån informations i SOU 2006:94-25 -