Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning Nils Karlson, vd, docent Filippa Ronquist, forskningsassistent Ratio Näringslivets forskningsinstitut
Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet Syfte Utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur ett företagsperspektiv Mål: Förbättrad kompetensförsörjning Förbättrad matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet
Formativt skede Kompetensbrist, dålig matchning, utanförskap, integration, sent inträde på arbetsmarknaden, överutbildning Satsningar på Yrkeshögskolan, yrkesvux, snabbspår, Yrkesprogramutrednin gen, yrkesintroduktion Gemensam problembild på väg att växa fram
Utmaningen Kultur, normer, institutioner!
Systemanalys viktig Krävs för att kunna analysera de reformer och satsningar som har gjorts, men också för att kunna bedöma vilka reformer som behövs framöver Viktigt att såväl formell och icke-formell, som informell, offentlig och privat, utbildning inkluderas Så vitt vi kan bedöma inte gjorts tidigare
Yrkeskompetens? En förvärvad förmåga att på ett tillfredställande sätt kunna utföra specifika arbetsuppgifter i konkreta arbetssituationer Överordnat begrepp Förutsätter en rad olika kunskaper, färdigheter och förmågor
Utgångspunkt i EQF-skalan Åtta-gradig skala utvecklad inom EU Mäter resultat av lärande, oberoende av hur kunskapen inhämtats Även generiska praktiska kompetenser Skiljer mellan tre former av läranderesultat: Kunskap Färdighet Kompetens Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig) Vissa begreppsliga oklarheter
Vår terminologi Vetenskaplig, teoretisk kunskap Praktisk kunskap Omdömeskunskap Typ av kunskap Lärandeform Påståendekunskap, bevisbar och generaliserbar, know-what Teoretisk, formell utbildning Färdighetskunskap, yrkeskunskap, förtrogenhet, delvis tyst, know-how Praktik, situerat lärande, handledning, reflektion över erfarenheter Praktisk klokskap, dygder, bildning, delvis tyst Konkret erfarenhet, situerat lärande, kritisk reflektion över det egna handlandet Källa: Karlson & Fergin 2013
Yrkesutbildning för yrkeskompetens Kräver praktik, arbetsplatsförlagt lärande (situerat lärande) Nödvändigt för praktisk kunskap och omdömeskunskap, inklusive tyst kunskap Förutsättning för att kunna utveckla yrkets färdigheter och förmågor Komplementärt till vetenskaplig kunskap, inklusive yrkesteori
Våra frågeställningar 1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat? 2. Möjliggör och underlättar det individens yrkesval och yrkeskarriär? 3. Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?
Många utbildningsformer 1. Gymnasieskola 6. Yrkeshögskola Skolförlagd yrkesutbildning Yrkeshögskoleutbildning Lärlingsutbildning Konst- och kulturutbildning 2. Kommunal vuxenutbildning Tolkutbildning Yrkesinriktade kurser 7. Universitet och högskola Lärlingsvux Yrkesprogram Yrkesförarutbildning 8. Privat yrkesutbildning 3. Folkbildning Omställningsutbildning Yrkesinriktad särskild kurs 9. Personalutbildning 4. Arbetsmarknadsutbildning Uppdragsutbildning Arbetsmarknadsutbildning 10. Informellt lärande Traineejobb, utbildningskontrakt, m m 5. Yrkesintroduktionsutbildning Yrkesintroduktionsanställning Övrig färdigutbildning, eftergymnasial lärlingsutbildning, m m
Som är svåra att jämföra Volymer, antalet deltagare, årsstudieplatser mm Hur mycket finansiella resurser, offentliga och privata, som satsas Men gymnasiala yrkesutbildningar och motsvarande inom universitet och högskolor har mångdubbelt större volymer och resurser än övriga offentligt finansierade utbildningsformer
Kostnad per utbildningsform, mkr (2014) 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen
Normen Professor Docent Doktorsexamen Licentiatexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Forskarnivå Avancerad nivå Grundnivå Gymnasieexamen, högskoleförberedande
Yrkesutbildningssystemet
Våra viktigaste slutsatser Yrkesutbildningssystemet är 1. Ett underordnat system 2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär 3. Har otillräcklig arbetslivsanknytning
1. Ett underordnat system Konjunkturberoende, ofta kortsiktiga satsningar Brist på tydlig progression Otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer Prioritering av teoretisk utbildning framför yrkesutbildning
Exempel: Yrkesvux Statligt anslag, tkr 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Skolverkets regleringsbrev, 2010-2015
2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär Yrkesvux möjliggör omval för vissa men oftast inte från teoretisk till praktisk YH:s antagnings- och behörighetskrav stämmer ofta inte med gymnasiets yrkesprogram, oklar fördjupning Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning särskilt till högskolans yrkesprogram Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna svaga Översiktsproblematik
Exempel: Gymnasieskola eftergymnasial yrkesutbildning Högskoleförb. program? Högskolans yrkesprogram Grundläggande behörighet Inga krav på praktisk kunskap, erfarenhet Yrkesprogram?? Yrkeshögskola Arbetslivserfarenhet Yrkeskurser Matte B/2 Svenska B/2 Engelska B/2
3. Otillräcklig arbetslivsanknytning Brist på praktik och arbetsplatsförlagt lärande Generellt, men särskilt gymnasiala yrkesprogram, även kvalitetsbrister Yrkesutbildning inom universitetet och högskolor saknar krav på praktik, förutom för legitimationsyrken Bristande engagemang från arbetslivet Motsträvighet från skolvärlden och högskolevärlden
Exempel PRAO i grundskolan allt kortare eller blir inte av alls APL på Gy-yrkesprogram brister ofta i kvalitet och omfattning Otydligt mandat för de nationella och lokala programråden på Gy-yrkesprogram Praktiska inslag saknas i högskoleförberedande gymnasieprogram Programråd krävs inte på högskolans yrkesprogram, arbetsmarknadsutbildning, folkbildning mm
Summering Yrkesutbildningssystemet försvårar individens yrkesval, i ungdomen och livslångt, och har svårt att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov Allvarliga konsekvenser för ungdomars gymnasieval, vuxnas yrkesutbildning, yrkeskarriär, omställning, matchning, företagens kompetensförsörjning, jobbskapande, tillväxt mm
Stor utvecklingspotential 1. Använd SeQF för att skapa ordning och överskådlighet, stötta branscherna 2. Utveckla fungerande valideringssystem, särskilt för icke-formellt, informellt lärande 3. Uppvärdera generiska praktiska kunskaper 4. Öka värderingen av yrkeserfarenhet vid antagning 5. Skapa bättre möjligheter till praktik inom samtliga utbildningsformer 6. Förbättra övergång mellan teoretiska utbildningar och yrkesutbildningar, och vice versa 7. Fler än två utbildningsomgångar och behörighetsgivande kurser inom YH
Stor utvecklingspotential 8. Bättre möjligheter till livslång yrkesutbildning, även inom högskolan. Modernisera folkbildningen 9. Starkare mandat för arbetslivet i programråd, skapa motsvarande inom folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och högre utbildning 10.Se över fördelningen av offentliga medel, bättre balans YH och högskolan 11.Skatteincitament och moderniserad redovisning för personalutbildning 12. Stabil finansiering av yrkesutbildningen
Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, utgör en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet. Det handlar dock även om att omsätta detta i praktiken.