RESTAURERINGSPLAN Valnäsbukten Nordkoster TJÄRNÖ SOCKEN STRÖMSTADS KOMMUN DATUM: 25/11 2004 Brukare: Adress: Postadress: Kundnummer: Västkuststiftelsen Box 5073 402 22 Göteborg N 5559 Rådgivare: Svante Hultengren Naturcentrum AB
Befintliga natur- och kulturmiljövärden De aktuella restaureringsområdet (brutto ca 5 ha stort) ligger på den nordvästra delen av Nordkoster. Området betas till stora delar men ansluter till omfattande förbuskning med enbuskar och tall. I övrigt är landskapet ett för Bohuslän och Sverige unikt, stort naturbeteslandskap med mycket rik flora. Landskapet utgörs av tämligen flacka, bergiga marker med flera öppna stråk med sediment. På dessa växer omväxlande hedartade eller kalkrika partier. En karta från 1937 visar att området har varit betesmarker under en stor del av 1900-talet. I markerna finns flera stora klapperstensfält, vilka starkt präglar området. De aktuella restaureringsobjekten utgörs av igenväxande brynvegetation ner mot öppna betesmarker. Brynen har inte betats på lång tid och är till stor del bevuxna av enbuskage och tätt sly av rosor, m.m. samt med kraftig ljung och en del tallskog på bergen. Hävdgynnade växter som darrgräs, stånds, ängsvädd, vårstarr, kattfot, granspira, vildlin och spåtistel finns i gläntor och lite öppnare partier. I fuktigare marker i anslutning restaureringsobjetet finns kärrmarker med honungsblomster, bohusranunkel, nålstarr, ängsstarr och slankstarr. Inga spår av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder märks. Restaureringsområdet ligger inom ett område som har getts högsta bevarandevärde (N1) i bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Restaureringens mål Att återskapa hävdade brynmarker, att öppna upp svårgenomtränglig busk- och slyvegetation utmed låga bergkanter och att förbättra förutsättningarna för en kalkgynnad, hävdberoende kärlväxtflora. Brynen röjs med manuella röjningar. Tidsplan och genomförande Ljung- och enbuskmarker sydöst om Valnäsbukten. Betade men av enbuskar och storväxt ljung igenväxande söder och sydöst om Valnäsbukten på Nordkoster. Här och var finns en fin grässvål med gott om indikatorarter. Området är under stark igenväxning med enbuskar. Målbild: Öppen, örtrik, ganska hårt betad sluttning som ansluter till de övriga betesmarkerna kring Valnäsbukten. Enstaka buskage och enbuskar. Spridda lövträd. Omgivningar med tallskog i sydöst. Total restaureringsareal: 4 ha. Genomförandetid: 3 år. 2005-2007/08. Åtgärder under restaureringen Att tänka på: Vid sparande av träd skall ek, andra ädla lövträd och bärande träd som rönn och apel gynnas. Av buskar kan enstaka, pelarformade enar sparas jämte dungar av bärande buskar som slån, hagtorn m.m. Spara också grova träd eller sådana med märkligt växtsätt. Försök också att spara träd av lite olika ålder, så där finns yngre ersättare när äldre successivt dör. Enstaka tätare snår är till nytta för fågellivet. Andra trädslag sparas mestadels gruppvis så att man får så stora öppna ytor som möjligt. Marken skall rensas från ris och annat hyggesavfall. Begränsa antalet brännplatser. Undvik vinterbete och tillskottsutfodring inom restaureringsområdet. Tillskottsutfodringen ger en tillförsel av näring som gynnar kväveälskande växter och missgynnar konkurrenssvaga na-
turbetesväxter (orkideer, svinrot, kattfot etc.). Man kan dessutom få trampskador i den känsliga, nyetablerade grässvålen. Att undvika näringstillförsel och vinterbete är också förutsättningar för att kunna få tilläggsersättning för betesmarken efter avslutad restaurering. Transportarbete utföres så att inga eller mycket små körskador uppstår. Ortofoto över Nordkoster/Valnäsbukten med del-/restaureringsområden inritade.
Utsikt från från Valnäsbukten upp mot restaureringsområdet i SO. I mitten syns en yta med artrika kärrmarker på kalkrikt underlag (stagg-gräsmarker samt rikkärrsartad vegetation). År 1 (04/05) Huggning av buskage och träd (enstaka mindre tallar). Huggningen görs fullt ut över hela utan. Minst 40 % av all huggning görs detta år. Marken städas från hyggesavfall. Bete med högt betestryck. Bete med flera djurslag ger bäst effekt. Får är det djurslag mest prefererar örter, vilket kan motverka naturvårdsnyttan i botaniskt värdefulla delar. Röjning av slyuppslag som djuren inte har kunnat hålla efter. Sker lämpligen under sommaren. År 2 (05/06) Fortsatt huggning av buskage och träd. 40 % av huggningen görs detta år. Marken städas från hyggesavfall. Bete med högt betestryck. Bete med flera djurslag ger bäst effekt. Se även år 1. Röjning av slyuppslag som djuren inte har kunnat hålla efter. Sker lämpligen under sommaren År 3 (06/07) Sluthuggning av buskage och träd. Marken städas från hyggesavfall. Bränning av högväxt ris- och ljungvegetation. Bete med högt betestryck. Bete med flera djurslag ger bäst effekt. Se även år 1. Röjning av slyuppslag som djuren inte har kunnat hålla efter. Sker lämpligen under sommaren
Skötsel efter restaureringen Efter avslutad restaurering skall hela området betas i minst fem år om restaureringsstöd beviljas. Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall hållas borta under denna tid. Tilläggsersättning kan sökas efter färdig restaurering. Bilagor 1. Naturbetesmarker, SJV:s broschyrserie. 2. Ansökningshandlingar 3. Karta med ÅGP (generellt kan inte restaureringsstöd sökas på marker med ÅGP) Skötselråden är producerade av Svante Hultengren, Naturcentrum AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Dessa skötselråd ingår i kampanjen Levande landskap, som är en del av det svenska miljöprogrammet för jordbruket. Miljöprogrammet finansieras till lika delar av EU och Sverige. Litteraturtips Här nedan följer några exempel på trevliga broschyrer och böcker som kan berätta lite mera om värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Jordbruksverkets serie om biologisk mångfald i odlingslandskapet som alla kan fås gratis från Länsstyrelsen eller Jordbruksverket (036-15 50 00 vx): Biologisk mångfald på trädan Den odlade mångfalden Fladdermössen i landskapet Fåglar i odlingslandskapet Fäbodskog och fäbodbruk Hamling och Lövtäkt Hästen som landskapsvårdare Insekter i odlingslandskapet Ladornas land Maskiner och redskap i naturliga fodermarker Naturbetesmarker Parasitbekämpning och biologisk mångfald Småvatten och våtmarker Svampar i odlingslandskapet Svenska husdjursraser Träd i odlingslandskapet Trädgårdar och parker i odlingslandskapet Vad säger lagen Åker och gårdsmiljöer Ängar Ekstam, U. & Forshed, N. 1996: Äldre fodermarker. Betydelsen av hävdregimen i det förgångna. Målstyrning. Mätning och uppföljning. Naturvårdsverket. Ekstam, U. 1992: Om hävden upphör. Kärlväxter som indikatorer i ängs- och hagmarker. Skötsel av naturtyper. Naturvårdsverket, Stockholm. Gärdenfors, U. (red.) 2000: Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 397 sid. Johansson, O. & Hedin, P. 1991: Restaurering av ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket.
Johansson, O., Ekstam, U. & Forshed, N. 1986: Havsstrandängar. Naturvårdsverket. Jordbruksverket 1998: Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket, Jönköping. För information om växter via internet rekommenderas Den virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora Artdatabanken: http://www.artdata.slu.se