Intern utredning om beslutsmodell för yrkeshögskoleutbildningar

YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (9) Datum: 2012-09.20 Intern utredning om beslutsmodell för yrkeshögskoleutbildningar Uppdraget Avdelningschef Johan Blom har haft Generaldirektör Pia Enochssons uppdrag att - Att med utgångspunkt i den externa utredning som genomförts om beslutsmodell för antagning till yrkeshögskolan analysera och redovisa konsekvenser av de rekommendationer som lämnats till generaldirektören. - Att överväga andra alternativ än de som rekommenderats av utredaren. - Att bedöma risker av olika alternativ avseende rättssäkerhet, acceptans bland utbildningsanordnare och arbetsliv, effektivitet avseende personal, ekonomi och samverkan med myndighetens övriga avdelningar. - Att redovisa de ekonomiska, personella och organisatoriska konsekvenserna av förslaget. - Att i övrigt redovisa förändringar och konsekvenser som förslaget kan leda till. - Att överväga förändringar avseende gränsdragning mot myndighetens analysfunktion. Uppdraget har samverkats på Avdelningen för Utbildningsfrågor och även redovisats för myndighetens ledningsgrupp samt avstämts med myndighetens chefsjurist. Uppdraget och slutsatserna har rapporterats till generaldirektören där det konstaterades att dessa ligger inom ramen för de beslut som avdelningschefen för Avdelningen för utbildningsfrågor enligt gällande delegationsordning förfogar över. Därmed krävs inget specifikt beslut av generaldirektören i denna fråga. I uppdraget har utöver Johan Blom även några av avdelningens medarbetare bidragit med underlag. Uppdraget omfattar flera frågeställningar och omfattar utredaren Leif Davidssons förslag att överväga möjligheten att beviljas fler än två utbildningsomgångar, beslut om att ingå i yrkeshögskolan utan att erhålla statsbidrag/särskilda medel, möjligheten att få till stånd standardiserade utbildningar inom yrkeshögskolan och möjligheten att avsätta pengar för att möjliggöra att på kort varsel få till stånd yrkeshögskoleutbildningar utanför ordinarie ansökningsomgång. Rapporten rubriceras efter de tematiska förslag som utredaren redovisat och omfattar därutöver samtliga punkter i det uppdrag som generaldirektören givit Johan Blom. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 Ingenjör Bååths gata 19, Västerås 010-209 01 00 (vx) www.yhmyndigheten.se 721 05 VÄSTERÅS 021-13 20 16 (fax) info@yhmyndigheten.se Johan Blom, 010-2090188, 070-9533388, Johan.Blom@yhmyndigheten.se

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (9) Utbildningsomgångar Beslut och utformning Vid den genomlysning som Leif Davidsson hade i uppdrag att genomföra under hösten 2011 1 framfördes synpunkten att en utbildning bör kunna beviljas fler utbildningsomgångar än två som besluten inom yrkeshögskolan idag omfattar samt så kallat förlängningsbeslut. 2 Utredaren benämner dessa beslut med förbehåll. I detta uppdrag har konsekvenser av utredarens förslag övervägts. Slutsatsen är att modellen med förlängningsbeslut inte kan tillämpas för yrkeshögskoleutbildningar men att beslut om att bevilja fler än två utbildningsomgångar kan tillämpas i extraordinära fall. Det finns i de förarbeten som föranleder bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan inte något resonemang kring stabilitet som är kopplat till antalet utbildningsomgångar. Denna utredning kopplar begreppet stabilitet och långsiktighet till yrkesroller och inte till specifika utbildningar eller utbildningsanordnare. Arbetslivets behov av en yrkesroll är det primära. Utfallet av ansökningsomgångarna visar dock att det ofta är etablerade utbildningar och utbildningsanordnare som blir beviljade. Ett förslag som framförts av utredaren är att det borde räcka med ett så kallat förlängningsbeslut 3 om att ingå i yrkeshögskolan om efterfrågan av yrkesrollen kvarstår. Denna utredning ser två problem med detta sätt att förfara; dels en svårighet med fullgod rättssäkerhet samt att det enligt förordningen (2009:130) 5 Kap, 5 ska tilldelningen av statsbidrag eller särskilda medel styras av graden av arbetsmarknadsbehov. Det skulle således inte räcka med att behovet bara kvarstår eftersom nivån av behovet ska vara hög i relation till andra ansökningar i den aktuella ansökningsomgången för att den ska erhålla statsbidrag eller särskilda medel. Ett system med förlängningsbeslut innebär att alla utbildningar ändå måste prövas mot gällande förordningskrav i samband med omprövning av beslutet. Därmed skulle ett sådant beslut i praktiken inte skilja sig mot dagens förfarande. Bedömningsgrunderna är desamma oavsett om ansökan bygger på en befintlig utbildning och kallas ny eller om ansökan kallas förlängningsbeslut. Myndighetens bemyndiganderamar Den bemyndiganderam som riksdagen fattat beslut om och som myndigheten omfattas av begränsar möjligheten att fatta beslut bortom tre och ett halvt år. Beroende på hur ofta en utbildningsanordnare startar sin utbildning inom bemyndiganderamen kan denne för en ettårig utbildning, på helfart, starta sex utbildningsomgångar. För en tvåårig utbildning på helfart kan fyra utbildningsomgångar starta och för en treårig utbildning på helfart kan två utbildningsomgångar starta. Detta givet att en utbildning startar med en omgång i taget och med sex månaders mellanrum. Det är också möjligt för en utbildning att starta med flera 1 Davidsson, Leif: Utredning om utbildningsomgångar inom yrkeshögskolan, YH 2011/806 2 Ibid s 33 3 Ibid s 50-51

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (9) utbildningsomgångar vid samma tillfälle eller med kortare intervaller än vad som sker idag. I så fall är flera antal starter möjliga. Att bevilja fler än två utbildningsomgångar, eller att förenkla beslutsförfarandet skulle enligt Leif Davidsson spara arbete för både utbildningsanordnare och myndigheten 4 och minska den ekonomiska risken för utbildningsanordnaren. Det också är troligt att en utbildning hittar sina former och blir känd av potentiella studerande först vid andra eller tredje starten 5. Konsekvenserna för de studerande som av olika skäl gör studieupphåll, t.ex. p.g.a. sjukdom eller barnafödande 6 skulle bli mindre. En risk som Davidsson resonerar kring är att utbildningsanordnare inte vågar satsa på nya utbildningar, speciellt inte på tekniktunga utbildningar 7. Mot detta kan dock ställas att antalet ansökningar som yrkeshögskolan mottagit sedan sin tillkomst trots dessa risker har ökat i omfattning. 8 I ansökningsomgången 2011 omfattade hälften av alla utbildningsplatser som anordnare ansökte om att få starta av helt nya utbildningar 9. Ett problem som kan finnas med det är att även om intresset inte minskar så kan det vara de stora anordnarna som i högre utsträckning kan hantera det risktagande som utbildningsformen innebär och att de mindre anordnarna blir färre i antal. Om myndigheten beviljar fler än två utbildningsomgångar blir arbetsmarknadens behov svårare att förutse och risken för felprioriteringar ökar. Beslut om att ingå i yrkeshögskolan ska enligt förordningen vara tidsbegränsat 10 och grunda sig på ett behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet. 11 Beslut om att ingå i yrkeshögskolan kan heller inte sträcka sig längre än den tidsperiod som definieras av bemyndiganderamen och för den period arbetsmarknadens behov kan bedömas. Fler beviljade utbildningsomgångar binder upp resurser som reducerar utrymmet för nya och kanske mer angelägna utbildningar 12. Flexibiliteten i utbildningsformen yrkeshögskolan skiljer utbildningarna från andra mer institutionaliserade utbildningsformer som till exempel högskolorna utbildningsutbud. Flexibiliteten i utbildningsutbudet är ett viktigt kännetecken för yrkeshögskolans utbildningar och myndighetens förmåga att anpassa utbildningsutbudet till arbetslivets behov är centralt för legitimiteten i arbetslivet. Begränsningen till två utbildningsomgångar leder till att ett stabilt antal årsplatser inom yrkeshögskolan utvecklas och underlättar även myndighetens behov av att minska osäkerheten i bedömning av framtida utgifter. 13 Vid fler än två utbildningsomgångar minskar den rörlighet som behövs vid oförutsedda förändringar, till exempel om en ny lag träder i kraft som påverkar ett yrke eller ett branschområde 14. Sammantaget påverkas utbildningsformens flexibilitet och 4 Ibid s 33 5 Ibid, även i samtal med Abraham Bernharth 2012-03-21 6 Ibid 7 Ibid 8 Utdrag ur Ella visar att det 2009 inkom 943 ansökningar, 2010 885 ansökningar och 2011 1146 ansökningar (inkl. Västra Götaland-satsningen) 9 På väg mot 100% matchning en lägesbedömning 2012 från Myndigheten för Yrkeshögskolan, s 31, YH 2012/205 10 Kap 1, 4 förordningen (2009:130) 11 Ibid, 3 12 Davidsson s 51 13 Intern utredning gjord av Robert Modlitba och Helene Lindgren 2010. Diarienummer saknas., s 2 14 Samtal med David Göransson 2012-03-21

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (9) myndighetens handlingsutrymme vid fler än två utbildningsomgångar. Vidare riskerar myndigheten en försämrad kontroll över framtida resursuttag vilket i sin tur ökar risken för anslagsöverskridande. Mot detta ska ställas att det kan ta viss tid att bygga upp kontakter och nätverk inom en utbildning, vilket kan vara en viktig framgångsfaktor som inte hinner utvecklas under två utbildningsomgångar. Även systemet med prioriterade intag, där utbildningsanordnare blir beviljad en utbildningsomgång följt av ytterligare preliminära starter av utbildningsomgångar, har övervägts. Vid en sådan ordning ska beslut fattas om att ingå i yrkeshögskolan och att fördela statsbidrag och särskilda medel. Bedömningsgrunderna för alla som konkurrerar vid tidpunkten måste dock ges samma förutsättningar och därmed är förfarandet med prioriterade intag inget alternativ. Davidsson resonerar också om att en utbildning skulle kunna beviljas att ingå i yrkeshögskolan på obestämd tid men att beslut om att tilldelas statsbidrag ska kunna fattas bara då stor efterfrågan föreligger 15. En sådan ordning är oförenligt enligt förordningen för yrkeshögskolan där det framgår att beslut om att ingå i yrkeshögskolan ska motiveras med hänvisning till arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft 16. Av förordningen framgår dessutom att beslut om att tillhöra yrkeshögskolan ska gälla en viss tid 17 vilket innebär att utredarens förslag inte kan tillämpas. Fler än två utbildningsomgångar men inom bemyndiganderamar Myndigheten för yrkeshögskolan har möjlighet att i extraordinära fall bevilja fler än två utbildningsomgångar under förutsättning att besluten ryms inom bemyndiganderamen. Endast i de fall då efterfrågan bedöms vara mycket stor, över fem års sikt, skulle sådana beslut vara aktuella. I säkerställandet av detta är myndighetens yrkesanalyser av stor betydelse. Myndigheten bör därför se över och precisera kriterier för att inom ramen för myndighetens bemyndigande kunna låta vissa utbildningar i extraordinära fall starta fler utbildningsomgångar än två. Med en sådan ordning behöver även regionala aspekter vägas in då arbetsmarknadsbehov kan vara regionalt motiverade. Avdelningen för utbildningsfrågor avser att utforma rutiner och arbetssätt för en sådan möjlighet inför 2013 års ansökningsomgång. 15 Davidsson s 40 16 1 kap, 3 förordningen (2009:130) 17 Ibid, 4

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (9) Standardutbildningar Utredaren Leif Davidsson framförde uppfattningen att Myndigheten för yrkeshögskolan bör överväga att införa någon form av basutbildningskategori inom yrkeshögskolan, här kallad standardutbildningar. I en tidigare intern utredning inom Avdelningen för Utbildningsfrågor 18 redovisades uppfattningen att myndigheten bör kunna bevilja fler än två utbildningsomgångar för utbildningar som kännetecknas av att den i princip är den enda utbildningsformen som ger kompetens för en tydlig yrkesroll [och som har] kursplaner som är beslutade av MYH eller har utformats efter överenskommelse med myndigheten, en branschorganisation [ ] och arbetsmarknadens parter samt att arbetslivsbehovet bedöms komma att kvarstå 19. Det kan vara fördelaktigt för yrkeshögskolan att ha mer fasta inslag i sitt utbildningsutbud, det Davidsson kallar bulken i yrkeshögskolan 20. Det skulle tydliggöra yrkeshögskolans eftergymnasiala profil. För flera yrkesroller kommer efterfrågan att kvarstå under överskådlig tid och det finns ett nationellt intresse av att dessa yrkesroller utbildas. Vidare skulle det vara lättare att kommunicera och positionera varumärket yrkeshögskolan. Möjliga kriterier för en standardutbildning skulle vara att: Det finns efterfrågan under överskådlig tid för yrkesrollen. Det finns ett nationellt intresse av att tillgodose kompetens för yrkesrollen. Utbildningarna leder till samhällsbärande kunskaper, färdigheter och kompetenser. Utbildningen kan omfattas av föreskrift om nationellt likvärdigt innehåll, fastställd av myndigheten efter samråd med rörda delar av arbetslivet. Standardutbildningarna kan omfatta utbildningar med nationell likvärdighet. 21 Enligt förordningen (2009:130) 2 kap 8 får myndigheten för utbildningar med nationell likvärdigt innehåll utfärda föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Föreskrifterna ska meddelas efter samråd med företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Detta gäller utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Utredningen föreslår i likhet med Davidssons förslag att en sådan föreskrift utformas i likhet med hur högskolan har valt att utforma examen för specifika yrkesroller enligt högskoleförordning (1993:100). Myndigheten bör även överväga att låta utbildningar som leder fram till en yrkesroll som styrs av internationella överenskommelser, lagstiftning och/eller andra myndigheters föreskrifter att ingå i standardutbildningarna. Trafikflygare och trafiklärare är exempel som eventuellt kan komma att ingå i denna kategori. 18 Internt PM, Modlitba & Lindgren 2010 19 Ibid s 2 20 Davidsson s 43 21 Inte som tidigare där myndigheten föreskrev innehåll i kursplaner, se föreskrifterna för tandsköterska (MYHFS 2009:3) som upphävdes 2011 (se MYHFS 2011:2)

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (9) Det bör inom ramen för yrkeshögskolans standardutbildningar finnas utrymme för olika typer av samhällsbärande yrkesroller. Dock ska myndigheten vara uppmärksam på hur det kan komma att forma utbildningsformens positionering. Det finns risk att sådana utbildningar gör att utbildningsformen framstår som mindre flexibel om det blir för stor andel av platserna som avsätts för dessa utbildningar. Att binda upp omfattande budgetmedel för en viss mängd standardutbildningar skulle reducera den ständigt pågående process, som ska bidra till att utbildningsutbudet inom YH kontinuerligt förnyas. 22 Vidare är det svårt att göra bedömningen vilka utbildningar som ska anses tillhöra yrkeshögskolans standardutbildningar och det kan komma att bli föremål för kritik. Inför en ansökningsomgång bör av det skälet myndighetens analysfunktioner efter samråd med branscher och andra berörda parter bedöma hur många platser som efterfrågas på arbetsmarknaden för de yrkesroller som utbildas inom standardutbildningarna. Det medför också att det blir enklare att överblicka fördelningen mellan utbildningsområden och till viss del även regional placering. På så sätt kan myndigheten uppskatta hur många platser dessa yrkesroller bör beviljas inför en utbildningsomgång. Då efterfrågan varierar för alla yrkesroller över tid kan det även för dessa yrkesroller vara en begränsad efterfrågan vissa år. För utbildningsanordnare som ansöker om en yrkesroll som ingår som en standardutbildning bör inte ställas krav på redovisning av nationell efterfrågan eftersom myndigheten redan bedömt yrkesrollen som efterfrågad av arbetslivet. Däremot bör regional efterfrågan fortfarande vara en viktig aspekt att redogöra för i ansökan. Detta förslag ska utredas vidare för att få en slutgiltig form. Yrkeshögskolan i ständig rörelse Utredaren Leif Davidsson framförde uppfattningen att myndigheten bör överväga att införa någon form av extra rörlig kategori av yrkesutbildning, av Davidsson omnämnd som riskfond/riskportfölj. 23 Det är viktigt att yrkeshögskolan kan inrymma efterfrågade kreativa och nya yrken, då det är en del av utbildningsformens flexibilitet. Detta är redan ett av myndighetens uppdrag och därmed behövs ingen särskild riskfond/riskportfölj som Davidsson föreslår. Myndigheten bör dock uppmärksamma denna fråga och aktivt jobba för att fullt ut tillämpa detta synsätt i det ordinarie bedömningsarbetet. Myndigheten för yrkeshögskolan bör även ha möjlighet att på kort varsel besluta om utbildningsomgångar för utbildningar utanför den ordinarie ansökningsomgången för yrkesroller för vilka en extraordinär efterfrågan uppkommit. Dessa tillfällen bör vara sådana där det uppkommit ett akut behov på arbetsmarknaden och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Myndigheten avsätter medel för innevarande och nästkommande år för dessa behov och har möjlighet att besluta om en utökning av antalet studerandeplatser för redan beviljade utbildningar. För utbildningar som leder till yrkesroller med stor efterfrågan bör denna möjlighet 22 Prop. 2008/09:68, s 23 23 Davidsson s 35 och efter samtal med Abraham Bernharth 2012-03-21

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (9) nyttjas under förutsättning att utökningen inte påverkar kvaliteten i utbildningen. Detta kan användas som ett instrument som skapar matchning och leder till ökad flexibilitet. Hur detta förfarande ska utformas ska utredas vidare. Två olika beslut för yrkeshögskoleutbildningar Leif Davidsson framförde uppfattningen att myndigheten bör överväga att tydligare hålla isär besluten om att tillhöra yrkeshögskolan och att bevilja statsbidrag. Detta enligt förordningen för yrkeshögskolan (2009:130). Utbildningsanordnare ansöker om att ingå i yrkeshögskolan och kan enligt 8 i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen. I dagsläget saknas en ram för studiestödsplatser för att utbildningar utan statsbidrag eller särskilda medel kan ingå i yrkeshögskolan. En sådan ram kan bli aktuell efter beredningen av remisspromemorian Konst och kulturutbildningar samt nya yrkeshögskoleutbildningar 24. I promemorian föreslås att regeringen bör besluta särskilt om det sammanlagda antalet årsplatser för de utbildningar inom yrkeshögskolan för vilka statsbidrag eller särskilda medel inte lämnas. En förändring enligt ovan innebär att utbildningsanordnare kan bedriva en yrkeshögskoleutbildning med enbart studiestödsplatser och finansiera utbildningen med hjälp av studerandeavgifter. Utbildningar med enbart studiestödsplatser omfattas enligt 4 kap, 8 förordningen om yrkeshögskolan (2009:130) av den uppföljning och utvärdering som myndigheten ska utföra. Lagen om yrkeshögskolan (2009:128) tillåter myndigheten att besluta om att utbildningsanordnare får ta ut studerandeavgifter för utbildningar inom yrkeshögskolan som inte erhåller statsbidrag eller särskilda medel 25. Med en studiestödsram kan detta också realiseras. Arbetsmarknadens efterfrågan är den vägledande bedömningsgrunden för att ingå i yrkeshögskolan. Det gäller för alla utbildningar, med eller utan statsbidrag/särskilda medel. Yrkeshögskolan bör vara öppen för initiativ som stöds av 3, 5 och 6 lagen (2009:128) och 3 förordningen (2009:130). En utbildning som uppfyller dessa krav bör inte utestängas endast på grund av de ekonomiska resursernas begränsningar 26. Därför bör myndigheten tydligt skilja mellan beslut om utbildningen som sådan och beslut om resurstilldelning. 27 I 2011 års ansökningsomgång var bristen på medel anledningen till att drygt en fjärdedel av ansökningarna till yrkeshögskolan kunde beviljas. Myndigheten har i sin lägesbedömning 2012 redovisat att ytterligare minst en fjärdedel av ansökningarna håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna ingå i yrkeshögskolan. Det finns en outnyttjad kapacitet och en efterfrågan av yrkeshögskoleutbildade på arbetsmarknaden 28. 24 U2011/3561/SV 25 9, lagen (2009:128) 26 Ibid s 38 27 Ibid s 34 28 På väg mot 100% matchning en lägesbedömning 2012 från Myndigheten för Yrkeshögskolan, YH 2012/205

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (9) Ansökningsomgång förfarande och konsekvenser I ansökan ska finnas möjlighet för utbildningsanordnarna att ansöka om statsbidrag/särskilda medel men även att ingå i yrkeshögskolan med enbart studiestödsplatser. Utbildningar som bedömts kunna ingå i yrkeshögskolan med statsbidrag/särskilda medel beviljas och kvar blir de ansökningar vars utbildningsanordnare har uppgivit att de kan bedrivas utan statsbidrag/särskilda medel men med studiestödsplatser. Dessa konkurrensutsätts. En studiestödsram kan komma att utöka antalet utbildningsplatser. Detta skulle öppna för ytterligare en möjlighet för arbetslivet att ta fram anpassade utbildningar tillsammans med utbildningsanordnare. Då myndigheten kan ha möjlighet att bevilja fler utbildningar kan det vara ett incitament till att satsa på fler innovativa utbildningar. Även om myndigheten skulle ha kapacitet att bevilja dubbelt så många platser som idag så ska arbetslivets efterfrågan styra utbudet inom yrkeshögskolan. Storleken på en framtida studiemedelsram kommer sannolikt ha inverkan på hur myndigheten väljer att utarbeta rutiner för ett sådant ansökningsförfarande. En avgiftsbelagd utbildning innebär ett större individuellt ekonomiskt risktagande då människor har olika förutsättningar att bekosta sin utbildning med egna medel. Det kan skapa en exkluderande yrkeshögskola. Myndigheten bör vara uppmärksam på huruvida avgifterna överstiger det merkostnadslån som Centrala studiestödsnämnden kan bevilja. Reflektion De bedömningar som redovisas här tar sin utgångspunkt i propositionen om yrkeshögskolans (2008/09:68) resonemang om utbildningsformens flexibilitet. Regelverket för yrkeshögskolan ska enligt propositionen vara utformat så att det på bästa sätt kan stödja en struktur som möjliggör flexibilitet för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna utanför högskolan. 29 Flexibilitet och lyhördhet för arbetslivets föränderliga behov är det som gör utbildningsformen yrkeshögskola unik och som skiljer den från andra eftergymnasiala utbildningsformer. Exempelvis är ansökningsomgången placerad under sommarmånaderna, en tidpunkt då många är semesterlediga. Myndigheten avser att se över möjligheten att förändra denna ansökningscykel i dialog med utbildningsanordnare och andra berörda parter. Bedömningarna som redovisas i denna återrapportering innebär inga förändringar med avseende på gränsdragningar mot myndighetens anslysfunktioner eller övriga avdelningar. Utredningen föreslår inte heller några organisatoriska förändringar med avseende på personal. En viktig aspekt vid bedömningarna har varit att rättssäkerheten bibehålls. Ansökningsförfarandet är resurskrävande både för utbildningsanordnare och för myndigheten. Myndigheten strävar därför efter att med bibehållen rättssäkerhet förenkla processen för båda parter inom nu givna budgetramar. 29 Prop. 2008/09:68, s 18

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (9) En synpunkt som framkommit från utbildningsanordnare är att besluten måste bli tydligare. För utbildningsanordnarna är det självfallet viktigt att få veta om det är brister i ansökan eller om det är bristen på medel som givit ett avslagsbeslut. Det kan upplevas som bättre att t.ex. få ett beslut om att utbildningen håller yrkeshögskolenivå, men bristen på resurser gör att den inte kan prioriteras. 30 Myndigheten ger hög prioritet åt arbetet med att förtydliga avslagsbesluten. Davidsson rekommenderar myndigheten att fasa ut utbildningar som inte är aktuella till exempel på grund av avsaknaden av efterfrågan på arbetsmarknaden. 31 Ordet utfasning leder tanken till nedtrappning. Så är inte fallet. Vid varje ansökningsomgång ges ett antal utbildningar beviljanden och avslag. Davidsson lyfter frågan huruvida Myndigheten för yrkeshögskolan gör en avvägd prioritering mellan olika utbildningsområden i beredandet av de inkomna ansökningarna. 32 Utredningen menar att det idag sker en viss prioritering som kan effektiviseras. Avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning arbetar för närvarande med att ta fram mer övergripande analyser av arbetsmarknaden, branscher och regioner vilka syftar till att ge stöd i detta arbete. 30 Davidsson s 34 31 Ibid s 7 32 Ibid s 47