Information - Integrerad sluttentamen 2017 Björn Meister (kursansvarig)
Organsystemens Organisation och Funktion
Spärrtentamen Sluttentamen i Organsystemens struktur och funktion är spärrtentamen enligt beslut från oktober 1996 i Kurskommitté 2, dvs. studenter som ej uppnått godkänd kurs eller som underkänts på OSOF-tentamen (använt 3 tentamenstillfällen) blir inte uppflyttade till termin 3.
Kom ihåg: OBLIGATORISK ANMÄLAN TILL TENTAMEN via kursens hemsida i PingPong senast EN VECKA före examinationstillfället. Medtag alltid legitimationshandling till delförhör och tentamen.
Tentamen 6 olika tema (15 poäng per tema) = 90 poäng totalt Varje tema indelat i 3 delar 5 poäng per del A = anatomi/neuroanatomi (5 p) B = histologi/neurohistologi (5 p) C = fysiologi/neurofysiologi (5 p) Gräns för godkänt - > 2/3 av 90 poäng = 60 poäng
Moment 4 Integrerad skriftlig sluttentamen (6 hp) Tid: 18 maj, 2017 Kl. 09.00 12.00 (Tema 1, 2, 3) Kl. 13.00 16.00 (Tema 4, 5, 6) Plats: STORA SKRIVSALEN
Studera lärandemålen
Misstanke om fusk anmäles till disciplinnämnden vid Karolinska Institutet
6 st. olika teman: Allmän Ingress: Allmänt om organsystem Sjukdom kopplad till organsystem Frågor (separata ark): A = anatomi/neuroanatomi (ev. underingress) B = histologi/neurohistologi (ev. underingress) C = fysiologi/neurofysiologi (ev. underingress)
Exempel (från ordinarie tentamen 2014): Tema 1 Urinorgan Njurarna är kroppens reningsverk och försämrad njurfunktion ger upphov till en rad effekter på bl.a. blodtryck, elektrolytbalans och syra bas balans. Många systemsjukdomar som bl.a. drabbar njurfunktion ger även förändringar i munhålan och kan även vara vägledande för diagnos.
I figuren nedan, från den rekommenderade läroboken, är ett antal strukturer i njuren markerade. Markera med respektive bokstav den linje i figuren som markerar/visar följande strukturer: A cortex renalis; B medulla renalis; C ureter; D calyx minor. Ange slutligen kortfattat vilka delar av nefronet som är belägna i njurbarken respektive njurmärgen. Tema 1 Del A. (5 p) A njurbarken: cortex renalis; består av samtliga njurkroppar, proximala och distala tubuli samt kortikala delen av samlingsrören, kärl (aa. och vv. intralobularis, vas afferens och vas efferens, peritubulära kapillärer). B njurmärgen: medulla renalis; Henles slynga, medullära delen av samlingsrören, kärl (aa. och vv. interlobares, vasa recta).
Tema 1 Del B. (5 p) Klargör med figur för njurkroppens och närliggande strukturers mikroskopiska utseende. Av figuren skall framgå följande strukturers utseende och läge: 1. Bowmans kapsel, 2. Bowmans spatium, 3. Basalmembran, 4. Glomeruluskapillärer, 5. Podocyter, 6. Proximala tubuli och 7. Distala tubuli (hur kan man se skillnad på 6 och 7?), 8. Vas afferens, 9. Vas efferens, och 10. Juxtaglomerulära apparaten (inkl. macula densa).
Tema 1 Del C. (5 p) Vid den glomerulära filtrationen bildas ett ultrafiltrat av blodplasman. Denna vätska rinner från Bowmans kapsel genom övriga delar av nefronet (definierat i vid bemärkelse, d.v.s. samlingsrören ingår). Redogör översiktligt för hur filtratet (bl.a. vatten, glukos, Na + ) hanteras i nefronets olika delar. Rita gärna en schematisk bild av ett nefron, med namngivande av dess olika delar, och beskriv processerna som sker i de olika delarna. OBS! I frågan ingår inte en redogörelse för den glomerulära filtrationen.
Tema 5 Örat (rest-tentamen 2015) Örat är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar ljud genom hörsel och innehåller balansorganet. Människans öron är inte särskilt utvecklade jämfört med många andra arter, till exempel fladdermöss. Sudden deafness, eller plötslig dövhet, är en mycket ovanlig hörselskada som kan drabba alla personer i alla olika åldrar. Vid plötslig dövhet är det vanligt att man till exempel vaknar en morgon och märker att det ena örat inte fungerar. I vissa fall medföljer även svår yrsel och det är även vanligt att man får ersättningsljud på det skadade örat, s.k. tinnitus. Ca 50-60% av alla som drabbas av sudden deafness återfår delar av hörseln, men hos vissa blir hörselnedsättningen permanent.
Tema 5 - Del A. (5 p) Tema 5 Örat (rest-tentamen 2015) a) Namnge det ben och i vilken del av detta ben som mellanoch innerörat är lokaliserade. b) Namnge de tre hörselbenen. Nämn dem i ordningen från trumhinnan och i riktning till innerörat. c) Det finns två muskler i mellanörat som har som uppgift att dämpa starka ljud och skyddar därmed innerörat vad heter dessa muskler? d) Vilken kranialnerv skickar impulser från innerörat och vidare till hjärnan? e) Vad heter förbindelsen mellan mellanörat och svalget?
Svar: a) Os temporale. Pars petrosa. b) 1. Malleus (hammaren); 2. Incus (städet); 3. Stapedius (stigbygeln). c) M. stapedius. M. tensor tympani. d) N. vestibulocochlearis (N. VIII). e) Tuba auditiva.
Tema 5 Örat (rest-tentamen 2015) Tema 5 Del B. (5 p) Innerörat består av två delar båggångarna och cochlea, som är avgörande för vår balans respektive hörsel. I de två figurerna nedan skall du namnge de olika strukturerna numrerade 1-10.
Svar: 1. Ductus semicircularis (semicircular ducts; båggångar). 2. Ramus vestibularis av N. VIII (N. vestibulocochlearis). 3. Sacculus (hinnsäck). 4. Maculae. 5. Ampulla med crista ampullaris. 6. Yttre hårcell. 7. Tectorialmembran. 8. Spiralganglion. 9. Scala tympani. 10. Membrana vestibularis (Reissner s membran).
Tema 5 Del C. (5 p) Tema 5 Örat (rest-tentamen 2015) Mellanörats funktioner kan sägas vara att förbättra hörtröskeln, kontrollera ljudstyrkan och skydda mot infektioner. Mellanörat förbättrar hörtröskeln genom så kallad impedans-anpassning. Ljudet måste passeras från mellanörat (luft) till innerörat (vätska). Vätskan har en mycket större impedans jämfört med luft vilket gör att ungefär 99% av den ljudenergi som riktas mot innerörats vätska studsar tillbaka. Rita ett diagram av mellanörat samt beskriv hur mellanörat löser detta problem med hänvisning till diagrammet. Redogör även för hur variationer i basilarmembranets mekaniska egenskaper bildar förutsättningar för den vandrande vågen.
Tema 5 Del C. (5 p) Svar: När ljudet överförs från trumhinnans stora yta till den 20 gånger mindre ytan hos ovala fönstret erhålls en tryckförstärkning. En mindre förstärkning sker genom att hörselbenen fungerar som hävstänger (samt ett diagram). Basilarmembranet är smalt och styvt mot basen (högre frekvenser) och brett och mindre styvt mot apex (lägre frekvenser).
Tema 2 Thyroidea (rest-rest-tentamen 2015) Det är relativt vanligt med sköldkörtelsjukdomar och de drabbar cirka fem procent av befolkningen. Om den förstoras orsakar den svullnad på halsen, vilket kallas struma (eng. goiter ). Det finns även andra typer av sköldkörtelsjukdomar som inte ger synlig struma. Kvinnor löper sex till åtta gånger högre risk än män att drabbas av en sköldkörtelsjukdom.
Tema 2 Del A. (5 p) För att klargöra dina kunskaper rörande anatomin i halsområdet kring thyroideakörteln skall du namnge de olika strukturer som är markerade med siffrorna 1-10 i nedanstående figur.
1: Os hyoideum 2: Cartilago thyroidea 3: Cartilago cricoidea 4: Arteria carotis communis 5: Isthmus glandula thyroidea 6: Vena jugularis interna 7: Trachea 8: Ligamentum cricothyroidea 9: Arcus aortae 10: Vena cava superior
Tema 2 - Del B. (5 p) Beskriv med text och figur den histologiska uppbyggnaden av thyroidea. Ange vilka celler man hittar i thyroideakörteln, hur de ser ut, var i vävnaden man påträffar dessa och vilka deras respektive sekretionsprodukter är.
Svar: Thyroidea består av två lober förenade med en sträng isthmus. En lob, pyramidloben, går ofta rakt uppåt från isthmus. Thyroidea omges av bindvävskapsel. Cystliknande folliklar, ytterst bestående av epitel, som innehåller en gel-liknande massa som kallas kolloid. Follikelepitelet består av follikelceller (huvudceller) i ett enkelt kubiskt epitel till lågt cylindriskt epitel. Höjden på epitelcellerna är proportionell till aktiviteten. Kolloid består huvudsakligen av thyroglobulin (joderat glykoprotein), en inaktiv upplagringsform av thyroideahormon. Mellan folliklarna finns stora bleka parafollikulära celler (C-celler) med granula, som producerar hormonet calcitonin. Thyroideakörteln är rikligt vaskulariserad, varför man hittar rikligt med kärl mellan folliklarna. Hormonerna insöndras till kärlen och transporteras vidare till kroppens olika celler som har mottagarreceptorer för respektive hormon.
Tema 2 - Del C. (5 p) Hur regleras bildningen och frisättningen av thyroideahormoner (T3 och T4)? Ange produktionsorgan, reglerande hormon och feedback mekanismer. Utifrån dina kunskaper om hormonernas normala effekter, vad förväntar du dig för symptom och funktionsstörningar vid underfunktion i thyroidea?
Svar: Neuroendokrina (neurosekretoriska) celler i hypothalamus, ett litet område i hjärnan, producerar och frisätter via nervändslut i eminentia mediana tripeptiden thyrotropinreleasing hormone (TRH), som via fenestrerade kärl i portakretsloppet når endokrina celler (basofila) i hypofysens framlob. Cellerna i hypofysen bildar thyroidea-stimulerande hormon (TSH), som via membranbundna TSH receptorer i sin tur stimulerar bildning och frisättning av thyroideahormonerna trijodthyronin (T3) och thyroxin (T4) från thyroidea. Koncentrationen T3 i blodet reglerar hypofysens produktion av TSH (negativ feedback). Hypothyreos (underfunktion): Nedsatt ämnesfunktion, slöhet, frusenhet.
Kunskapskällor - lärandemål: Lärandemål (core curriculum). Läroböcker. Föreläsningar. Instuderingsfrågor med svar. Resurser på kursens hemsida. Tidigare tentamen.
Råd vid tentamensskrivning: Rita detaljerad figur. Besvara frågan utförligt och detaljerat. Det handlar om att få så många poäng som möjligt, varför du behöver visa alla dina kunskaper, inte bara delar därav. Skriv inte om saker som inte har med frågan att göra (visar ofta på bristfälliga kunskaper). Vid oklarhet kring frågeställning fråga lärare.
Lycka till!