Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms län är en fantastisk region att bo, leva och arbeta i. Regionen växer med omkring 35 000 personer varje år. Upp emot 30 procent av Sveriges BNP skapas i länet och 22 procent av landets jobbtillfällen återfinns här. Men länet står också inför stora utmaningar. För att regionen ska klara av att växa krävs en dynamisk bostadsmarknad och en tillförlitlig kollektivtrafik. Bostadsbristen och kollektivtrafiksförseningarna kostar samhället omkring 27 miljarder per år i utebliven tillväxt. I rapportserien Full sysselsättning i Stockholmsregionen tittar vi närmare på en rad samhällsfunktioner som måste fungera för att fler ska få ett arbete att gå till, men också för att det ska vara möjligt att ta de arbeten man erbjuds. Den första rapporten studerar hur bostadsmarknaden och kollektivtrafiken utvecklas och hur LO-medlemmarna påverkas. Samtidigt som bostadsbristen har ökat har den förda politiken försvårat inträdet på bostadsmarknaden för alla som inte har möjlighet att köpa sitt boende. Det blir konsekvensen av att politiken riktar in sig på att minska allmännyttans del av bostadsbeståndet samtidigt som majoriteten av nybyggnationen består av bostadsrätter på attraktiva platser. En sådan politik främjar varken unga eller LO-medlemmarna. LO-medlemmarna använder kollektivtrafiken i högre utsträckning än länets invånare i stort, inte minst gäller det kvinnor. Samtidigt påverkar bristen på tvärförbindelser medlemmarna mer då de i lägre utsträckning arbetar i arbetsmarknadens centrum i Stockholm och Solna. 2
Bostadsbristen ökar segregationen Stockholms län växer med över 35 000 personer varje år vilket kräver att nya bostäder byggs. Enligt Stockholms handelskammare saknas det idag 122 000 bostäder och för att inte underskottet ska öka krävs upp emot 400 000 nya bostäder fram till 2030. Bristen på bostäder är inte den enda förändringen som bostasmarknaden genomgått. Sedan 2006 har antalet hyresrätter dessutom minskat med 31 000 i länet. Diagram 1 Upplåtelseformernas andel i olika grupper 2013-2014 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hela länet LO-medlemmar 18-30 år Utländsk bakgrund Äger bostaden Hyr i förstahand Tillfällig boendeform Diagrammet visar att äga sin bostad, exempelvis genom bostadsrätt eller eget hus, är mindre vanligt bland LOmedlemmar men också bland unga och personer med utländsk bakgrund. Hur och var vi bor hänger ihop med vår inkomst och ifall vi är tjänstemän eller arbetare. Kommuner med en hög andel ägda boenden och hög medelinkomst har också fler tjänstemän och färre arbetare bland kommunens befolkning. Kommuner som å andra sidan har fler hyresrätter och något lägre medelinkomst har fler arbetare i befolkningen. Det är ett sätt att beskriva den socioekonomiska segregationen. 3
Diagram 2 Medelkötiden för förstahandskontrakt 10 10 000 Kötid vid kontrakt, år 8 6 4 2 0 8,4 7,7 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Antal förmedlade lägenheter Kötid hela länet Förmedl. hela länet Kötid Sthlm stad Förmedlade Sthlm stad Sedan 2006 har kötiden för en bostad ökat dramatiskt och är nu i genomsnitt 8,4 år i Stockholms stad och 7,7 år om bostadsförmedlingens bestånd i övriga länet räknas in. Under samma tidsperiod har antalet förmedlade lägenheter dessutom minskat med hälften. Dessutom har årshyran för en tvåa på 67 kvm ökat med 9 380 kronor sedan 2004. De strukturella förändringarna på bostadsmarknaden leder till att fler försöker hitta ett boende genom bostadsrättsmarknaden. Medianpriset för en Bostadsrätt ökade med 81,4 procentenheter mellan åren 2004 2012. Under samma period ökade lönerna i genomsnitt med 11,6 procent. Bostadsbristen leder också till att det blir allt dyrare att bo. Det påverkar grupper med lägre inkomster och osäkra anställningar i betydligt högre utsträckning. Något som bekräftas av Hyresgästföreningens statistik som visar att 27 procent av alla i åldern 20 27 år i Stockholms län bor kvar hemma hos föräldrarna. 4
LO-medlemmar reser mer kollektivt Invånarna i Stockholms län är bäst i Sverige på att åka kollektivt. Varje person gör 353 resor per år. Samtidigt är de kollektiva färdmedlen långt ifrån det vanligaste resesättet. Diagram 3 Vanligaste färdsättet mellan bostad och arbete 50% 40% 30% Totalt LO-medlemmar 20% 10% 0% Bil Kollektivt Cykel & Gång Övrigt Bilen är det vanligaste färdsättet för att ta sig till arbetet i länet men inte bland LO-medlemmar som i något högre utsträckning reser kollektivt. Det finns också stora skillnader inom gruppen LO-medlemmar. 33 procent av LO-männen åker kollektivt till arbetet att jämföra med 47 procent av LO-kvinnorna. Valet av färdsätt kan bero på flera saker. Var och vilka tider du jobbar påverkar i grunden vilka färdsätt som är realistiska. Men könsskillnaderna har enligt forskningen två grundläggande förklaringar som skapar normer om bilen som manlig arena. Dels jobbar kvinnor oftare närmare hemmet än män. Dels handlar det om att ha råd med bil. Män har generellt sätt högre inkomst än kvinnor och tjänstemän har högre än arbetare. 5
Hur vi reser och hur vi upplever färdsättets funktionalitet påverkas också av var vi arbetar. I Stockholms län är 61,8 procent av arbetstillfällena koncentrerade till två kommuner: Stockholm och Solna. Det är också in mot regionens mitt kollektivtrafiksstråken riktar sig. När tjänstemän och arbetares arbetsmarknad studeras finns dock vissa skillnader. Arbetares arbetsplatser är inte lika koncentrerade till mitten utan i högre grad spridda över länet. Det betyder att resvägarna ser annorlunda ut och därmed också behoven. Diagram 4 Prisutveckling för SL:s månadskort 2000-2012 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Månadskort 2000 års priser Precis som för bostadsmarknaden har kollektivtrafiken blivit dyrare under det senaste decenniet. Ett 30-dagars SL-kort kostade år 2000 450 kr, om prisnivån hade följt inflationen skulle dagens pris varit 542 kronor. Så är inte fallet. SL-kortets pris har, när inflationen är borträknad, ökat med 248 kronor per månad eller 2976 kronor per år och kostar nu 790 kronor. 6
Förseningar påverkar arbetet Vi har frågat LO-medlemmarna i Stockholms län hur bostadsbristen och kollektivtrafiken påverkar deras arbete och fritid. 5 procent av medlemmarna säger att de fått tacka nej till, eller tvingats sluta ett jobb eftersom de saknat boende. 9 procent av medlemmarna har tackat nej eller slutat för att resan mellan bostad och arbete inte har fungerat. Medlemmarna tillfrågades också om de upplever att förseningar eller andra trafikstörningar påverkar deras arbete eller fritid. Diagram 5 Upplever du att förseningar eller andra trafikstörningar... Påverkar familjeliv och fritid 42% 56% Nej Ja Påverkar arbetet 47% 51% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Svarsalternativen i hög grad och till viss del har slagits ihop till ja. Diagrammet visar att nästan hälften av LO-medlemmarna, 47 procent, upplever att deras arbete påverkas av förseningar. Det är en oroande hög siffra. LO-medlemmar har i lägre grad möjlighet till flex vilket innebär att du måste vara på arbetet en exakt tid. Om du inte litar på att kollektivtrafiken eller andra färdsätt fungerar ökar stressen och oron vilket troligen leder till att du avsätter längre tid för resande än vad som behövs. 7
Rapporten i korthet Stockholms län lider av bostadsbrist, bland unga vuxna är den akut. Idag är underskottet 122 000 lägenheter och i takt med befolkningsökningen ökar dessa siffror. De senaste decenniernas bostadspolitik har missgynnat grupper med lägre inkomst och osäkrare position på arbetsmarknaden. Antalet hyresrätter har minskat med 31 000 sedan 2006 samtidigt som priserna på bostadsrättsmarknaden har ökat med 81,4 %. Stockholms läns bostadsmarknad är tydligt segregerad. Hur mycket du tjänar och om du är arbetare eller tjänsteman hänger samman med i vilken kommun och upplåtelseform du bor i. Ett bostadsbyggande som till stora delar består av dyrare boenden riskerar att ytterligare förstärka segregationen. 30 % av de planerade bostadsbyggena de senaste 5 åren har inte blivit av. För att klara bostadsförsörjningen krävs att regionens kommuner binds till specifika byggmål så att alla tar sin del av ansvaret. LO-medlemmar generellt och kvinnor specifikt åker mer kollektivt än länets invånare i stort. Restiden mellan bostad och arbete är något kortare än genomsnittet. Regionens arbetsmarknad är centrerad till Solna eller Stockholms kommun där 61,8 % av arbetstillfällena finns. Centreringen är som tydligast för tjänstemän. Arbetare är mer utspridda över länet vilket innebär att arbetare kan vara i behov av andra färdsträckor än tjänstemän. Landstingets investeringar i nya eller ombyggnation av befintliga stationer kollektivtrafikstationer sker i betydligt högre utsträckning i höginkomstområden än i låginkomstområden. 47 procent av LO-medlemmarna upplever att förseningar idag påverkar deras arbete negativt. Läs mer på www.lo.se/stockholm #bytpolitik14