Samhällsplanering Introduktion till samhällsplanering och översiktsplanering Planering? Planering = styrning = maktutövande Planering handlar om att premiera särintressen. Planering är en omöjlighet! Premisser? Kausalitet? Utvärdering? Vad är r samhällsplanering? Verkställa politiska program och beslut Syftar framåt i tiden Snarare initiera och generera än att förutse och reglera Process, mål och återkoppling Den offentliga sektorn är huvudaktören Alltmer planering sker tillsammans med företag, organisationer, intressegrupper, allmänhet osv. Svårigheter med samhällsplanering Planering tar tid Det finns en risk för övertro Behov idag kan komma i konflikt med behov imorgon Ideologi, perspektiv och intressen, subjektivitet
Varför r behövs samhällsplanering? Som ett medel att hushålla med naturens resurser För att fördela markrättigheter mellan olika intressenter För att samordna olika aktörers verksamheter För att bidra till en rättvisfördelning av resurser inom ramen för välfärdssystemet Diskursen om marknadens brister Ger inte information om externa (oavsedda) effekter Tar inte hänsyn till kollektiva nyttigheter Ibland behövs mark för samhällsnytta Ger inget skydd mot ohälsa och olyckor Samordnar inte enskilda aktörer Svårt att uppfylla jämlikhetsaspekter Det är dock inte självklart att det offentliga klarar av att uppfylla dessa krav heller. Planeringens tillämpningar samt integrerande funktion Nationell säkerhetsplanering Ekonomisk planering Social planering Miljöplanering Planering för kommunikationer Stadsplanering Regional utvecklingsplanering Tre typer av planering Den fysiska planeringen Sektorsplaneringen Utvecklingsplanering
Övergripande mål Tvingande: riksintressen, hälsa och säkerhet, samordning mellan kommuner Disposiva: långsiktigt hållbar utveckling, medborgarinflytande, sektorsinriktade mål. Lokala mål för fysisk planering. Tolkning. Planering Fysisk: Kommunens intentioner för mark och vattenanvändning. ÖP och DP. Sektor: planering som bedrivs på lokal, regional och riksnivå och omfattar en specifik verksamhet. T ex natur- och kulturmiljö, kommunikationer, energifrågor. Historia Urbanisering och industrialisering Greater London Plan, 1944 Miljonprogrammet1965-74 1 miljon bostäder 45% var småhus Även i stadskärnor 1970-tal ökat medborgerligt inflytande 1980-tal mer planering sker lokalt Förändringar inom kommunal planering 1990-talet Ökat inslag av utvecklingsplanering Nya samarbetsformer Kommunsamarbeten, regionförbund, partnerskap Marknadsanpassning Relation mellan stat och kommun En avreglering av regelverket Staten formulerar mål och kommuner hittar vägen dit Det lokala bryter sig allt friare från det centrala Ökade skillnader mellan kommuner På grund av strukturomvandling och ekonomisk kris Politikernas ställning har försvagats Serviceproducent Internationalisering EU inträdet 1995
2000-talet Ökade samarbeten mellan privata och offentliga intressen. Vad hände med medborgarinflytandet? NIMBY / YIMBY Stora planeringsprojekt! Hamna på kartan! Relationen planerare, byggbolag och politiker Översiktsplanen Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras (Plan- och bygglagen (PBL) 1987:10 3 ) Planeringsprocessen Översiktsplan Områdesbestämmelser Detaljplan Regionplan ÖP Främst fysisk planering Sociala och kulturella aspekter Samla och sprida informationen Hela kommunen men olika områden olika detaljerad planering Stor variation
ÖP Övningsuppgift Arbeta två och två, med olika ÖP. Beställ eller ladda ner senaste ÖP. Sammanfatta, analysera och jämför de olika planerna. Presentera huvudinnehåll och intressekonflikter. Visioner? Seminariet den 25/9 Kort muntlig presentation, ca 10-15 minuter, med utgångspunkt i de fem frågeställningarna. Gärna Power Point / OH. Alla förväntas delta i diskussionen!