BLUE 11 Dietistprogrammet

BLUE 11 Dietistprogrammet Den femte september 2011 träffades auditgruppen för att diskutera dietistprogrammet i Göteborg och för att träffa representanter från utbildningen. Anna-Lisa Thoren-Jönsson, Ylva Derbrant och Brita Karlström representerade auditgruppen. Henriette Philipsson och Lena Hultén representerade utbildningen. Tyvärr var avnämarrepresentanten inte närvarande och har heller inte bidragit med några synpunkter till denna rapport och därför svårt att få grepp om avdelningens samverkan med avnämarrepresentanter. Dietistprogrammet vid Göteborgs universitet är ett av tre dietistprogram i Sverige. Dietistutbildningen i Göteborg är den enda som ligger på medicinsk fakultet. Grundnivå: Dietistprogrammet leder till dietistexamen, som är en yrkesexamen med möjlighet till av Socialstyrelsen utfärdad legitimation (i Göteborg leder den även till medicine kandidatexamen i klinisk nutrition). Resurs 2011, 120 HST. Avancerad nivå leder till medicine magisterexamen i klinisk nutrition. Resurs 2011, 9 HST på avancerad nivå Utbildningen är Bologna anpassad. En helt ny utbildningsplan har tagits i bruk höstterminen 2011. Det material, utvärderingar etc. som auditgruppen har kunnat ta del av är av naturliga skäl därför från den gamla utbildningen. Vi har i viss mån försökt bedöma den nya utbildningsplanen utifrån programmets BLUE 11 rapport och utifrån svaren från Henriette Philipsson och Lena Hultén. Från och med den 1 januari 2010 har Sahlgrenska akademin totalansvaret för utbildningen. (Tidigare delades ansvaret med Utbildningsvetenskapliga fakulteten). Tema I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd Dietistutbildningen är en mycket populär utbildning med högt söktryck. Här av följer att de som antas har höga poäng. Nuvarande dimensionering möjliggör en hög kvalitet på utbildningen. Genomströmningen av studenter är mycket god. För att uppfylla antalet helårsstudieplatser sker antagning till senare del av programmet, framförallt av studenter från Hälsopromotionskostprogrammet (Institutionen för kost och idrott, GU), som därigenom kan komplettera sin utbildning med en dietistexamen. Studenter med funktionsnedsättningar identifieras och får stöd dels av lärare dels av universitetets studentavdelning. Till dietistprogrammet söker huvudsakligen unga kvinnliga studenter med svensk bakgrund. Den homogena gruppen begränsar utbytet av aspekter på olika problem och motsvarar inte nuvarande befolkningssammansättning. På dietistprogrammet har initierats olika sätt för att bredda rekryteringen och få fler manliga sökande samt studenter med olika etnisk bakgrund. Dessa initiativ har emellertid ännu inte fullföljts av den centrala studieledningsfunktion, som nu har ansvaret för bl.a. breddad rekrytering. Användning av alternativa urvalssystem som till exempel intervjuer och prov skulle kanske kunna bredda rekryteringen. Tema II. Innehåll och utformning A. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet samt att programmet svarar mot högskoleförordningens examensmål Kursplaner godkänns av Programkommittén för nutrition och folkhälsa. En ny utbildningsplan har tagits fram med start höstterminen 2011. Den nya utbildningsplanen bygger på resultat från programutvärderingar, jämförelser mellan andra internationella och nationella utbildningar samt en bedömning av samhällets framtida behov av kompetens. Årligen sker översyn av programmets innehåll i förhållande till examensmålen i Högskoleförordningen och vid behov revideras kursplaner och examinationer. 1

B. Vetenskaplig kvalitet Trettio procent av lektorernas arbetstid är avsatt för forskning. Forskningen är en stor del av verksamheten på avdelningen för klinisk näringslära. Att avdelningen har stark forskaranknytning upplevs som positivt av studenterna och de anser att de får träning i att läsa, förstå och förhålla sig kritiska till vetenskapliga artiklar och rön. Undervisningen är till stor del grundad på aktuell forskning. Arbetet med att utforma laborationer som forskningsprojekt pågår kontinuerligt. Laborationer redovisas som en forskningsrapport. Självständiga arbeten på avancerad nivå görs ofta i anknytning till avdelningens egna forskningsprojekt. Akademiseringen har höjts i det nya programmet jämfört med det tidigare. C. Utformning av undervisning och examinationsformer Variation av undervisningsformer eftersträvas i form av föreläsningar, seminarier, laborationer och övningar. Man eftersträvar även en klinisk praktisk förankring i undervisningen och olika examinationsformer tillämpas. Andelen lärarledd undervisning och successiv övergång till självständigt arbete under handledning är tillfredsställande. I BLUE 11-rapporten anges att Ett problem är att det inte finns specifika kursböcker för dietistprogrammet på svenska. Det finns dock uppdaterad amerikansk litteratur t.ex. Krause's Food & the Nutrition Care Process, Edition 13 th (tidigare Food, Nutrition & Diet Therapy). Speciellt den senaste upplagan utgår från Nutritionsvårds-processen (edition 13) som nu håller på att införas bland Sveriges yrkesverksamma dietister. Boken kan även ge möjlighet att uppmärksamma kulturella skillnader samt ge övning i att omsätta bokens innehåll till svenska förhållanden. Det är viktigt att studenterna får en yrkesidentitet och yrkeskunskap med hjälp av VFU:n. I programmet har man tänkt på detta och lagt upp VFU:n på ett speciellt sätt, även om allt som ingår inte kan bedömas vara VFU i traditionell bemärkelse. Det framhålls att VFU omfattande 21 högskolepoäng inleds tredje veckan på utbildningen för att sedan fortsätta i ytterligare fyra kurser under programmets sex terminer samt att stor vikt läggs vid progression. Viss del av det som benämns som VFU är inte förlagd till arbetsplatser utan undervisningen sker i form av att yrkesverksamma dietister kommer till lärosätet och berättar om sitt arbete. Det kan ifrågasättas om detta samt om enstaka fältstudiedagar kan betraktas som verksamhetsförlagd utbildning, då dessa i stället har karaktären av auskultation, som sedan redovisas och reflekteras över i smågrupper. Den viktigaste arbetslivskontakten är den långa VFU-perioden omfattande sju veckor på sjukhus. Primärvård ingår inte i dessa sju veckor. Om den verksamhetsförlagda utbildningen ligger utanför Göteborg ersätter inte institutionen studenten för någon merkostnad för resor och boende. Kvalitetssäkring av VFU bör ske genom tydliga riktlinjer för hur progression tillgodoses, hur teori och praktik förenas och vidare bör bedömningskriterier för godkänd VFU utarbetas. Den långa VFUperioden är nu förlagd till enbart slutenvården men skulle även kunna förläggas till primärvården eftersom många kommer att få anställning där. Detta skulle också kunna ge kontakter med fler avnämare, ge ökat antal VFU-platser och därigenom underlätta att få VFU-platser till alla 40 studenter. D. Kvalitet på studentprestationer Arbete pågår med att få en tydlig progression inom programmet. Denna progression är tydligare i den nya utbildningsplanen än i den gamla. Lärarna arbetar ofta två och två vid bedömning av studenternas prestationer. Arbetet med att få en överensstämmelse mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationer pågår. Detta har hittills inneburit att tydligare examinationskriterier har utarbetats för några kurser. Det självständiga arbetet på grundnivå utgörs av en systematisk översiktsartikel. Studenterna skriver två och två, i undantagsfall kan de vara tre. För bedömning av artiklarnas kvalitet och evidensstyrka används SBU:s granskningsmall och GRADE-system. En stor fördel med detta är att det ger god träning i kritiskt tänkande samt ökade förutsättningar för studenterna att bli forskningskonsumenter i 2

praxis. En reviderad form av Sahlgrenska akademiens gemensamma betygskriterier används vid examination av självständiga arbeten på grundnivå. På avancerad nivå skrivs det självständiga arbetet ofta med utgångspunkt från avdelningens egna forskningsområden, vilket ger förutsättningar för en samlad och ökad kunskapsbildning. Sahlgrenska akademins gemensamma betygskriterier används vid examinationen. För det självständiga arbetet på grundnivå anses granskning och bedömning av 2-4 artiklar vara tillräckligt. Auditgruppens bedömning är att detta förefaller att vara ett för litet antal, som bör kunna utökas. Vid självständigt arbete på grundnivå, med ibland upp till tre studenter, är det väsentligt att utveckla arbetsformer för att kunna urskilja individuella prestationer. Ett annat förslag är att periodvis införa kollegial bedömning (flera lärare) vid examination av självständiga arbeten, vilket kan ge underlag för diskussioner om nivå och krav samt ge kvalitetssäkring av självständiga arbeten. Kvalitativa metoder ingår i undervisningen men forskningsmetodologiskt förefaller undervisningen för självständigt arbete domineras av kvantitativ metod. Med tanke på dietisters verksamhet torde det finnas behov av att öka metodkunskaperna om kvalitativa metoder för att kunna studera människors subjektiva uppfattningar, upplevelser och erfarenheter. Seminarier används ibland som examinationsform. Om så är fallet borde denna examinationsform kallas något annat än seminarium. E. Internationella perspektiv Att ca tio studenter under 2010 tillbringade en tid utomlands i Europa, Afrika och USA samt att fem utländska studenter togs emot av avdelningen visar att internationaliseringen tagit fart. Det är en styrka att många av de lärare som studenterna möter har erfarenheter av att arbeta eller studera utomlands. Avdelningen deltar aktivt i det Europeiska nätverket för dietister, DIETS 2. De tre dietstutbildningarna arbetar ofta tillsammans med dietistfrågor i DIETS 2. Det internationella student- och lärarutbytet har utvecklats inte minst genom kontakter med DIETS. Tema III. Lärarkompetens Den samlade lärarkompetensen är god med ca 75 procent disputerade lärare och ca 75 procent som har genomgått eller håller på att genomgå högskolepedagogisk utbildning. På programmet undervisar dietister, nutritionister/livsmedelsvetare och läkare. Sju av lärarna har även kontakt med yrkeslivet genom att de också arbetar inom landsting eller kommun. Lektorerna har 30 % av arbetstiden avsatt till egen forskning. Många lärare, ca 10 av 16 är utbildade dietister. Ungefär hälften av de externa lärarna är disputerade. De externa föreläsarna anlitas ofta på grund av sin kliniska kompetens och erfarenhet. Det finns fyra professorer som undervisar på programmet, i olika utsträckning. I BLUE 11-rapporten framförs som ett problem, att det vid tjänstetillsättningar tas mer hänsyn till vetenskaplig och pedagogisk erfarenhet än till professionskompetens. Alla universitet eftersträvar emellertid vetenskapligt meriterade lärare före professionsrelaterade, så detta är inget unikt för dietistutbildningen i Göteborg. Erfarenhet av verksamhetsområden, till exempel som dietist, som det finns behov av inom programmet, kan dock utgöra ytterligare ett kriterium vid tillsättning av befattningar. Det finns disputerade dietister med arbetslivserfarenhet men de är fortfarande mycket få. För att ge utvecklingsmöjligheter och ha en hög kvalitet på utbildning och forskning bör det eftersträvas att samtliga tillsvidareanställda lärare ska ha doktorsexamen och genomgått högskolepedagogisk utbildning. Lärarna bör ges möjlighet till kompetensutveckling och kontakt med andra utbildningar såväl nationellt som internationellt. Även externa lärares vetenskapliga och pedagogiska kompetens är viktig. Utveckling/införande av kombinationstjänster, för lärare, i form av kliniska lektorat som en länk mellan universitetsförlagda och kliniska delar av programmet bör om möjligt inrättas. 3

VFU-samordnaren besöker handledarna ute på fältet en gång per år och handledarna bjuds in till avdelningen årligen. Angående VFU-handledares kompetens framkommer att eftersom VFU-platser är utspridda över ett stort geografiskt område kan det vara svårt att påverka/åtgärda handledares pedagogiska kompetens. Att verka för att handledarutbildning med distansundervisning och yrkesspecifika moment kommer till stånd, kan vara ett alternativ. Tema IV. Studentinflytande Studentinflytandet tycks fungera väl och studenterna förefaller engagerade i sin utbildning. Studenterna är representerade i många grupper och studeranderepresentanten är nöjd med studenternas inflytande och känner att deras åsikter tas tillvara i förbättringsåtgärder. Studierektor, studievägledare och programansvarig har regelbundna möten med studentrepresentanter från varje årskull. Studenterna känner att de har stora möjligheterna att påverka genom att de är representerade på samförståndsmöten samt i Programkommittén för nutrition och folkhälsa. Även om de tycker att organisationen i stort känns trög, känner studenterna att de anställda på avdelningen är lyhörda och förändringsvilliga. En referensgrupp finns där programledningen, studenter och avnämare träffas. Lärare och studenter från landets tre utbildningsorter, samt representanter för Dietisternas Riksförbund träffas regelbundet ca var 18:e månad för att diskutera gemensamma frågor och utvecklingsmöjligheter. Tema V. Omvärldsanalys Dietistprogrammet i Göteborg är det enda dietistprogram i Sverige som leder till medicine kandidatexamen i klinisk nutrition. Denna examen/titel tycker man skulle kunna locka fler manliga studenter Nyexaminerade dietister kan ha svårt att få arbete direkt efter utbildningen, men SACO bedömer att det i dag, både för nyutexaminerade och erfarna dietister, råder balans på arbetsmarknaden. Ny prognos från SACO kommer i slutet av november 2011. Det finns utvecklingsmöjligheter inom olika områden som bör beaktas i programmet, exempelvis är prevention för att förbättra folkhälsan ett sådant område. Rehabilitering av olika grupper är också ett stort arbetsfält. Barnnutrition och äldrenutrition är och kommer att vara stora områden i framtiden och dietisttjänster inom äldreomsorgen blir allt vanligare. Dietister kommer att arbeta som projektledare, ingå i forskargrupper på universiteten och bedriva egen forskning. En del kommer att arbeta inom industrin med produktinformation eller produktutveckling. Andra öppnar eget mm. Det kommer att finnas fler alternativa arbetsfält än sjukvården för dietister i framtiden och det gäller att utbilda för framtidens arbetsmarknad. Av Göteborgs universitets alumniundersökning framgår att Grad av förväntad kunskap i arbetet och Bedömning av färdighetsträning i utbildningen vs kunskapskrav i arbetet är hög och positiv. Det bör dock beaktas att alumniundersökningen omfattar personer som tog examen för flera år sedan. Det är därför väsentligt att vara framtidsinriktad och utveckla utbildningen för att möta nya behov i samhället. Tema VI. Framtid Utbildningsplanen har arbetats om och en ny plan har implementerats ht 2011. Utbildningen är nu mer sammanhållen, progressionen i studenternas lärande är tydligare samt harmoniserar mer med motsvarande utbildningar i Sverige. Programmet måste få bredare fokus på längre sikt eftersom det nu i stor utsträckning är inriktat på hälso- och sjukvård. Lärandemålen för yrkesexamen till dietist hämmar dock en utveckling och examensbeskrivningen i Högskoleförordningen bör uppdateras. I den kommande Högskoleutvärderingen 2012 är det väsentligt att framhålla att examensordningen för dietistexamen (SFS 1993:100) omarbetas för att bättre motsvara de behov och förändringar som skett i samhället. 4

Kunskap i psykologi, pedagogik, didaktik och kommunikation och ämnet ett hållbart samhälle kommer att bli allt viktigare i framtiden. Det är positivt på att man inom programmet avser att utveckla innovationskunskap, projektstyrning och utvärdering samt ha ett bredare samarbete med andra samhällsarenor än hälso- och sjukvården. Tema VII. Övrigt av vikt för programmet Dietistprogrammets studenter har två veckors VFU på Göteborgs utbildningsavdelning (GUA), där studenterna medverkar i tvärprofessionellt teamarbete. Här får man träna samarbete och ansvar utifrån kommande yrkesroller. Denna verksamhet är nu nedläggningshotad på grund av det sparbeting som åligger Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är i nuläget oklart vilka åtgärder som kan vidtas för att denna viktiga teamkompetens ska kunna erhållas/behållas. VIII. Sammanfattande omdöme Utbildningsplanen uppfyller de lärandemål för yrkesexamen till dietist och kandidatexamen som satts upp av Högskoleförordningen (SFS 1993:100, examensordning). Högskoleverkets examensbeskrivning hämmar dock utvecklingen för att bredda programmet i så stor utsträckning som man önskar. Den nya utbildningsplanen har en högre akademisk nivå jämfört med den tidigare. Styrkor -dietistprogrammet håller god kvalitet och är väl förankrat i forskning och klinisk verksamhet. -lärargruppen är liten och flexibel och samarbetet förfaller fungera bra. Administrationen underlättas med en heltidsanställd kursadministratör. -professorer undervisar både på grund- och avancerad nivå. -formerna för studentmedverkan är väl utvecklade -många lärare är disputerade och bedriver egen forskning. Detta ger förutsättningar för ökad kunskapsbildning. -avdelningen har en stark forskningsanknytning som upplevs positivt av studenterna. -undervisning verkar i en kreativ miljö på campusområdet Hälsovetarbacken som rymmer många olika utbildningar inom vård och folkhälsa med tillgång till bibliotek, datorer samt laboratoriekök. - ny utbildningsplan har antagits med incitament för att dietistyrket kommer att ha en bredare yrkesroll än enbart den kliniska. Slutsatser och prioriteringar -diskussioner om pedagogik och programstruktur bör vidmakthålls. -verka för breddad rekrytering, såväl vad gäller manliga sökande som sökande med olika etnisk och socioekonomisk bakgrund. -genusmedvetenheten, jämställdhet och mångfald bör ökas i undervisningen. -förtydliga/utveckla integrationen av ett hållbart samhälle -förtydliga/utveckla kvalitetssäkring av VFU -utveckla utbildningen till att täcka andra och bredare områden än enbart hälso- och sjukvård. 5