EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/0107(COD) 24 november 2003 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin (KOM(2003) 319 C5-0256/2003 2003/0107(COD)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Jonas Sjöstedt PR\514379.doc PE 337.049
PR_COD_1am Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i texten. Kursiveringen används för att markera ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion innehåller uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda avdelningar för godkännande. PE 337.049 2/29 PR\514379.doc
INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...28 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI... PR\514379.doc 3/29 PE 337.049
PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 2 juni 2003 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel 251. 2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin (KOM(2003) 319 2003/0107(COD)). Vid plenarsammanträdet den 19 juni 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0256/2003). Vid utskottssammanträdet den 16 juni 2003 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Jonas Sjöstedt till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande), Jonas Sjöstedt (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen)... och.... Yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi återges i betänkandet. Betänkandet ingavs den... PE 337.049 4/29 PR\514379.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin (KOM(2003) 319 C5-0256/2003 2003/0107(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 319) 1, med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0256/2003), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5- /2003). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 4a (nytt) (4a) I enlighet med artikel 24 i Johannesburgdeklarationen om hållbar utveckling som antogs inom ramen för FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling måste vi skydda och ta hand om de naturtillgångar som bildar grunden för den ekonomiska och sociala utvecklingen och vända den aktuella resursförsämringstrenden genom att sköta naturtillgångarna på ett hållbart och integrerat sätt. 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\514379.doc 5/29 PE 337.049
Bearbetningsavfall skiljer sig från annat avfall. Vi vill förhindra uppkomsten av allt avfall och nedbringa det till minsta möjliga, eftersom avfall innebär slöseri med naturtillgångar, vilka ingår som en väsentlig del i den hållbara utvecklingen. Därför måste det stå i texten att naturtillgångar bör skyddas och skötas på ett hållbart sätt. Ändringsförslag 2 Skäl 7 (7) Därför bör bestämmelserna i detta direktiv inte gälla för avfallsströmmar som uppstår i samband med verksamhet för utvinning eller bearbetning av mineraler som inte direkt har med utvinnings- eller bearbetningsprocessen att göra. Om sådant avfall deponeras i eller på marken gäller bestämmelserna i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall, exempelvis för avfall som produceras vid en utvinningseller behandlingsanläggning som transporteras till en annan plats för deponering i eller på marken. (7) Därför bör bestämmelserna i detta direktiv inte gälla för avfallsströmmar som uppstår i samband med verksamhet för utvinning eller bearbetning av mineraler som inte direkt har med utvinnings- eller bearbetningsprocessen att göra. Om sådant avfall deponeras i eller på marken gäller bestämmelserna i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall. Samma bestämmelser bör gälla för allt avfall, antingen det transporteras till en annan plats eller inte. Ändringsförslag 3 Skäl 8 (8) Bestämmelserna i detta direktiv bör inte heller gälla för avfall som uppkommer vid offshore-utvinning och -bearbetning av mineraltillgångar, deponering av icke-förorenad matjord eller avfall från prospektering efter mineraltillgångar, medan icke-farligt inert avfall från utvinning och bearbetning av mineraltillgångar endast bör omfattas av ett begränsat antal bestämmelser, med tanke på den låga risk det medför för miljön. (8) Bestämmelserna i detta direktiv bör inte heller gälla för avfall som uppkommer vid offshore-utvinning och -bearbetning av mineraltillgångar eller deponering av icke-förorenad matjord, medan icke-farligt inert avfall från utvinning och bearbetning av mineraltillgångar endast bör omfattas av ett begränsat antal bestämmelser, med tanke på den låga risk det medför för miljön. PE 337.049 6/29 PR\514379.doc
Det stämmer inte genomgående att det avfall som uppkommer vid prospektering är obetydligt. Allt beror på vad slags mineral det letas efter, hur djupt mineralet ligger samt de geologiska förhållandena på platsen m.m. Allmänt taget är avfallsmängderna små, jämfört med vad som uppkommer vid gruvdrift eller brytning, men de kan helt säkert förorena marken kring borrhålen om de inte bortskaffas ordentligt. Ändringsförslag 4 Skäl 27a (nytt) (27a) Detta direktiv kunde vara ett nyttigt instrument att beakta då det skall ses efter att utvecklingsbiståndsprojekt som stöds av gemenskapen innefattar sådana åtgärder som behövs för att så långt som möjligt förebygga eller minska eventuella skadeverkningar på miljön. Detta står i överensstämmelse med artikel 6 i fördraget, särskilt i fråga om att miljöskyddskraven skall integreras i gemenskapens politik inom området utvecklingssamarbete. Det är väsentligt att miljöpolitiken integreras i andra områden av politiken och mycket har redan åstadkommits på den punkten. Men det har pratats mera än vad det verkligen uträttats. EU måste se till att utvecklingsbiståndet till andra länder används på ett hållbart sätt. Vi kan ta som exempel på detta att Europeiska investeringsbanken, ifall den överväger att finansiera gruvprojekt utanför EU, i sin bedömning bör ta föreskrifterna i detta direktiv som måttstock för vilka miljönormer projekten bör fylla. Ändringsförslag 5 Artikel 1, punkt 1a (ny) 1a. För att artikel 6 i fördraget skall tillämpas konsekvent måste miljöskyddskraven integreras i genomförandet av gemenskapens politik och verksamheter till förmån för en hållbar utveckling. Det föreliggande direktivet handlar primärt om att principerna i ramdirektivet för avfall skall PR\514379.doc 7/29 PE 337.049
tillämpas inom utvinningsindustrin. Men det räcker inte med det. Vi behöver också utöka det med hänvisningar till det viktiga målet om att naturtillgångarna skall skötas omsorgsfullt. En sådan hänvisning kunde göras i form av ett uttryckligt omnämnande av artikel 6 i fördraget där det talas om att främja en hållbar utveckling. Ändringsförslag 6 Artikel 2, punkt 1 1. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 2 omfattar detta direktiv hanteringen av avfall från utvinningsindustrin (nedan kallat utvinningsavfall ), dvs. avfall från prospektering, utvinning, bearbetning och lagring av mineraltillgångar och från driften av stenbrott. (Berör inte den svenska versionen.) (Berör inte den svenska versionen.) Ändringsförslag 7 Artikel 2, punkt 2, led a a) Avfall som uppkommer genom utvinning och bearbetning av mineraltillgångar, men som inte direkt uppkommer till följd av denna verksamhet, bland annat livsmedelsavfall, spillolja, uttjänta fordon, använda batterier och ackumulatorer. a) Avfall som uppkommer genom prospektering, utvinning och bearbetning av mineraltillgångar, men som inte direkt uppkommer till följd av denna verksamhet, bland annat livsmedelsavfall, spillolja, uttjänta fordon, använda batterier och ackumulatorer. Se ovan. Ändringsförslag 8 Artikel 2, punkt 2, led c c) Deponering av icke-förorenad jord som uppkommer vid utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott. c) Deponering av icke-förorenad matjord som uppkommer vid prospektering, utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott, utom i de fall då denna deponering sannolikt kommer att förorsaka betydande försämring av PE 337.049 8/29 PR\514379.doc
vattnets status eller förorening av marken. Ett problem i samband med lagring (deponering) av jord är att den mycket snabbt mister sin bördighet när den lagras och ofta kommer att genomgå anaeroba jäsningsprocesser, av vilka somliga genererar syror. Detta leder till att jorddeponier kan alstra surt lakvatten som på inget sätt skiljer sig från det lakvatten som kommer från bearbetningsavfall på samma områden. Ändringsförslag 9 Artikel 2, punkt 2, led d d) Avfall som genereras vid en anläggning för utvinning eller bearbetning och som transporteras till en annan plats för deponering i eller på marken. utgår Samma bestämmelser bör gälla för allt avfall, antingen det transporteras till en annan plats eller inte. Ändringsförslag 10 Artikel 2, punkt 2, led e e) Avfall från prospektering efter mineraltillgångar. utgår Det stämmer inte genomgående att det avfall som uppkommer vid prospektering är obetydligt. Allt beror på vad slags mineral det letas efter, hur djupt mineralet ligger samt de geologiska förhållandena på platsen m.m. Ändringsförslag 11 Artikel 2, punkt 3 3. Deponering av icke-farligt inert avfall skall endast omfattas av bestämmelserna i artikel 5.1 och 5.2, artikel 11.2 a-e samt artikel 13.1 a-c i detta direktiv. 3. Deponering av icke-farligt inert avfall skall endast omfattas av bestämmelserna i artiklarna 5, 6, 7, 8, 9, 11, artiklarna 12.1-5 och 13.1-3, samt artiklarna 14, 16 och 18. PR\514379.doc 9/29 PE 337.049
Oavsett om avfall är icke-farligt och inert måste det bedömas utgående från hur det påverkar ekologin i sötvattensekosystem. I dagens läge finns det i ramdirektivet om vatten krav på att de fysikalisk-kemiska, hydromorfologiska och biologiska egenskaperna hos en vattenförekomst skall skyddas mot skadliga vattenanvändningsverksamheter. Av detta följer att deponering av icke-farligt inert avfall som kunde leda till försämring av den ekologiska statusen hos en vattenförekomst inte kan regleras av de ytterst få artiklarna i detta förslag. Deponering av icke-farligt inert avfall bör omfattas av de grundväsentliga inslagen i förslaget, såsom tillstånd, avslutnings- och efterbehandlingsförfaranden, sanering av områden efter olyckor eller avslutad drift, inspektioner och påföljder. Ändringsförslag 12 Artikel 3, led 9 (9) fördämning: konstruerad struktur för att hålla tillbaka eller innesluta vatten och avfall i en damm, (9) fördämning: konstruerad struktur för att hålla tillbaka eller innesluta vatten och/eller avfall i en damm, Om en fördämning töms på avfall eller vattnet i den tappas av så att torrt avfall blir kvar i den är strukturen fortfarande en fördämning, trots att det inte finns något fritt vatten i den. Ändringsförslag 13 Artikel 3, led 18 (18) sanering: behandling av mark som påverkats av en avfallsanläggning, i syfte att återställa marken i ett tillfredsställande tillstånd, med särskild hänsyn tagen till den markkvalitet, det djur- och växtliv och de naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar som fanns innan anläggningen byggdes, (18) sanering: behandling av mark som påverkats av en avfallsanläggning, i syfte att återställa marken i ett tillfredsställande tillstånd, med särskild hänsyn tagen åtminstone till den markkvalitet, det djuroch växtliv och de naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar som fanns innan anläggningen byggdes, Ovanstående ändring behövs för att lämna utrymme för dagens praxis, som är mera långtgående än vad som framgår av den föreliggande definitionen på sanering. Det finns till exempel verksamhetsutövare som, efter att ha bedrivit sin verksamhet på mark av impedimentkaraktär (där det egentligen inte just fanns någonting av värde ur natursynpunkt), väljer att sanera på ett sådant sätt att de i slutänden tillför ett mervärde till det som från början befann sig på området. PE 337.049 10/29 PR\514379.doc
Ändringsförslag 14 Artikel 5, punkt 1 1. Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövaren utarbetar en avfallsahanteringsplan för behandling, återvinning och bortskaffande av utvinningsavfall. 1. Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövaren utarbetar en avfallsahanteringsplan för minimering, behandling och återvinning av utvinningsavfall samt bortskaffande av det till avfallsanläggningar. Det första steget inom gemenskapens hierarki för avfallshantering är förebyggande (alltså att avfallet nedbringas till minsta möjliga) och förebyggandet bör här föras på tal, vid sidan om förfarandet med att avfallet läggs tillbaka i håligheter efter utvinning av mineraler. Avfallsanläggningarna är de enda rätta ställena för slutförvaring av utvinningsavfall och detta måste uttryckligen stå skrivet i förslaget och denna artikel är den som passar bäst för det ändamålet. Dumpning av utvinningsavfall rakt i vatten (i floder, i havet etc.) går tvärt emot allt vad gemenskapens miljöpolitik står för. Ändringsförslag 15 Artikel 5, punkt 2, led a, led i i) avfallshanteringen i konstruktionsskedet och i samband med val av metod för mineralutvinning och -bearbetning, i) alternativ inom avfallshanteringen i konstruktionsskedet och i samband med val av metod för mineralutvinning och - bearbetning, Beslutsfattandet (med tillhörande motiveringar) om alternativ och metoder som varit uppe till behandling bör innefatta garantier för att avfallsproduktionen och avfallets skadlighet förebyggs eller minskas. Ändringsförslag 16 Artikel 5, punkt 2, led a, led iii iii) att avfall bör återfyllas i de utgrävda tomrummen efter utvinning av mineralen i den mån detta är praktiskt genomförbart och lämpligt ur miljösynpunkt, iii) att avfall bör återfyllas i de utgrävda tomrummen efter utvinning av mineralen i den mån detta är praktiskt genomförbart och lämpligt ur miljösynpunkt och förenligt med gällande miljönormer på gemenskapsnivå och, i förekommande fall, med kraven i detta direktiv, PR\514379.doc 11/29 PE 337.049
Ingen motivering behövs. Ändringsförslag 17 Artikel 5, punkt 2, led ba (nytt) ba) Att se till att bortskaffandet av avfallet på kort och lång sikt sker under trygga omständigheter, framför allt genom att det redan i konstruktionsskedet tas hänsyn till hanteringen på kort och lång sikt under den tid som en avfallsanläggning är i drift och efter det att den lagts ner samt genom att det väljs en sådan konstruktion att behovet av övervakning, uppsikt och skötsel efter det att anläggningen lagts ner blir minsta möjliga och slutligen bortfaller. Tryggt bortskaffande av avfall måste också finnas med bland målen för avfallshanteringsplanen och det här är något man bör tänka på redan då planen utarbetas. Då avslutandet planeras måste valet av utformning påverkas av behovet av framtida övervakning och skötsel. Ändringsförslag 18 Artikel 5, punkt 3, led a a) Karakterisering av avfall i enlighet med bilaga II och den beräknade sammanlagda mängden avfall som kommer att produceras under driftsfasen. a) Karakterisering av avfall i enlighet med bilaga II och den beräknade sammanlagda mängden avfall som kommer att produceras under driftsfasen, samt uppgifter om hur mycket avfall som kan förebyggas genom planering av driften och med hjälp av utvinningsmetoderna. Det är viktigt att avfallshanteringsplanen innehåller allt som behövs för att målen för planen enligt artikel 5.2 skall kunna uppnås. Ändringsförslag 19 Artikel 5, punkt 3, led c PE 337.049 12/29 PR\514379.doc
c) En redogörelse för hur bortskaffandet av sådant avfall kan komma att påverka miljön och människors hälsa, samt för de åtgärder som kommer att vidtas för att förebygga sådana effekter. c) En redogörelse för hur bortskaffandet av sådant avfall kan komma att påverka miljön och människors hälsa, samt för de åtgärder som kommer att vidtas för att förebygga sådana effekter, i syfte att minska påverkan på miljön under driftsfasen och efter nedläggningen, inbegripet de aspekter som avses i artikel 11.2 a, b, d och e. Det är viktigt att avfallshanteringsplanen innehåller allt som behövs för att målen för planen enligt artikel 5.2 skall kunna uppnås. Ändringsförslag 20 Artikel 5, punkt 3, led e e) De föreslagna planerna för avslutning och efterbehandlingsförfaranden samt för övervakning i enlighet med artikel 12. e) De föreslagna planerna för sanering och avslutning, inbegripet efterbehandlingsförfaranden samt för övervakning i enlighet med artikel 12. Plana och sluttande ytor samt lakvatten kommer ofta att behöva saneras före den slutliga nedläggningen och detta bör uttryckligen göras klart. Ändringsförslag 21 Artikel 5, punkt 3, led f f) Åtgärder för förebyggande av förorening av vatten och mark enligt artikel 13. f) Åtgärder för förebyggande av försämring av vattenstatus och förorening av mark enligt artikel 13. EU:s nu gällande vattenlagstiftning (direktiv 2000/60/EG) kräver att man måste förebygga att vattnets status försämras, både i kemiskt och ekologiskt hänseende. Ändringsförslag 22 Artikel 6, punkt 2 2. Utan att det påverkar gemenskapslagstiftningen, särskilt rådets 2. Utan att det påverkar gemenskapslagstiftningen, särskilt rådets PR\514379.doc 13/29 PE 337.049
direktiv 92/91/EEG och rådets direktiv 92/104/EEG, skall medlemsstaterna se till att risker för allvarliga olyckshändelser identifieras och att alla nödvändiga åtgärder vidtas vid utveckling, konstruktion, drift och underhåll av avfallsanläggningen för att förebygga sådana olyckor och begränsa deras inverkan på människors hälsa och miljön, inbegripet eventuella gränsöverskridande effekter direktiv 92/91/EEG och rådets direktiv 92/104/EEG, skall medlemsstaterna se till att risker för allvarliga olyckshändelser identifieras och att alla nödvändiga åtgärder vidtas vid utveckling, konstruktion, drift, underhåll och avslutnings- och efterbehandlingsförfaranden av avfallsanläggningen för att förebygga sådana olyckor och begränsa deras inverkan på människors hälsa och miljön, inbegripet eventuella gränsöverskridande effekter. De långvarigaste problemen med avfallsanläggningarna uppstår ofta under tiden efter avslutad drift och därför är det viktigt att denna tidsperiod tas med i planeringen för förebyggande av olyckor. Ändringsförslag 23 Artikel 7, punkt 2, led ba (nytt) ba) Uppgifter om vilket eller vilka mineral som utvunnits samt om eventuella andra jordlager och/eller typer av gråberg som kommer att förflyttas i samband med utvinningsverksamheten. I ansökan behövs det också uppgifter om vilket eller vilka mineral som utvunnits samt om de andra jordlagren, eftersom riskerna och de skyddsåtgärder som måste vidtas i hög grad kommer att bero av dessa uppgifter. Ändringsförslag 24 Artikel 7, punkt 2, led ea (nytt) ea) Uppgifter som verksamhetsutövaren tillhandahållit i enlighet med artikel 5 i direktiv 85/337/EEG, såvida miljökonsekvensbedömning krävs enligt detta direktiv. 1 Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa PE 337.049 14/29 PR\514379.doc
Utan miljökonsekvensbedömning inga tillstånd. offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40) i dess ändrade lydelse enligt direktiv 97/11/EG (EGT L 73, 14.3.1997, s. 5.). Ändringsförslag 25 Artikel 10, inledningen Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövare, om de har för avsikt att återfylla avfall i håligheter efter brytning, vidtar lämpliga åtgärder för att Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövare, om de har för avsikt att återfylla avfall och andra restprodukter i håligheter efter brytning, vidtar lämpliga åtgärder för att En nödvändig ändring till följd av det aktuella rättsfallet Avesta Polarit. Ändringsförslag 26 Artikel 10, led 1 (1) garantera avfallets stabilitet i enlighet med artikel 11.2, (1) garantera avfallets och hålighetens stabilitet i enlighet med artikel 11.2, En nödvändig ändring till följd av det aktuella rättsfallet Avesta Polarit. Ändringsförslag 27 Artikel 10, led 2 (2) förebygga förorening av yt- och grundvatten i enlighet med punkterna 1 och 2 i artikel 13, (2) förebygga förorening av yt- och grundvatten i enlighet med punkterna 1, 2 och 4a (ny) i artikel 13, Följer av ändringsförslaget till artikel 13. Ändringsförslag 28 Artikel 10, led 3 PR\514379.doc 15/29 PE 337.049
(3) övervaka avfallet i enlighet med punkterna 4 och 5 i artikel 12. (3) övervaka avfallet och håligheten i enlighet med punkterna 4 och 5 i artikel 12. En nödvändig ändring till följd av det aktuella rättsfallet Avesta Polarit. Ändringsförslag 29 Artikel 11, punkt 2, led a a) Avfallsanläggningen skall vara placerad på en lämplig plats, särskilt mot bakgrund av geologiska, hydrogeologiska och geotekniska faktorer, och skall vara så konstruerad att den uppfyller alla krav avseende förebyggande av förorening av mark, grundvatten och ytvatten och möjliggör effektiv uppsamling av förorenat vatten och lakvatten om, och på det sätt som, detta anges i tillståndet. a) Avfallsanläggningen skall vara placerad på en lämplig plats, särskilt mot bakgrund av gemenskapens eller den nationella lagstiftningens skyldigheter i fråga om skyddade områden samt geologiska, hydrogeologiska och geotekniska faktorer, och skall vara så konstruerad att den uppfyller alla krav avseende förebyggande av förorening av mark, grundvatten och ytvatten och möjliggör effektiv uppsamling av förorenat vatten och lakvatten om, och på det sätt som, detta anges i tillståndet. Gemenskapslagstiftningens skyldigheter i fråga om bevarandet av livsmiljöer och arter påverkar markanvändningen och därför bör det tas hänsyn till dem då det fattas beslut om var någonstans en avfallsanläggning skall placeras. Märk väl att det i denna punkt talas om avfallsanläggningar och inte om faktisk utvinningsverksamhet. Platserna för utövandet av sådan verksamhet beror ju också av var mineralfyndigheterna finns m.m. Ändringsförslag 30 Artikel 11, punkt 2, led c c) Lämpliga arrangemang skall göras så att anläggningen övervakas och inspekteras av kompetenta personer och så att åtgärder kan vidtas om resultaten av denna övervakning visar på instabilitet eller vatten- eller markförorening. c) Lämpliga arrangemang skall göras så att anläggningen regelbundet övervakas och inspekteras av kompetenta personer och så att åtgärder kan vidtas om resultaten av denna övervakning visar på instabilitet eller vatten- eller markförorening. Då man erinrar sig att många avfallsanläggningar (t. ex. sandmagasin) byggs ut under en lång tid inser man att de inte bara måste vara ordentligt planerade utan också ställer krav på noggrann, konsekvent och regelbunden övervakning och uppsikt under lång tid framöver. PE 337.049 16/29 PR\514379.doc
Ändringsförslag 31 Artikel 11, punkt 2, led d d) Lämpliga arrangemang skall göras för sanering av marken i området och avfallsanläggningens avslutande. d) Lämpliga arrangemang skall göras för sanering av marken i området och avfallsanläggningens avslutande enligt vad tillståndet i förekommande fall förutsätter. Ingen motivering behövs. Ändringsförslag 32 Artikel 11, punkt 2, stycke 2 Dokumentation över sådan övervakning och inspektionsverksamhet som avses i punkt c skall bevaras för att garantera att lämplig information kan överlämnas om anläggningen övertas. All dokumentation som den behöriga myndigheten mottar för att fullgöra stadgandena i led a, b, c, d och e skall bevaras för att garantera att lämplig information kan överlämnas om anläggningen övertas. I överlämnandet av information kan ingå att den behöriga myndigheten ställer dokumentationen till en oberoende sakkunnigs förfogande för validering. All information som ges i enlighet med punkt 2 bör finnas dokumenterad och denna information bör valideras av en oberoende sakkunnig om den behöriga myndigheten anser att detta är till nytta. Ändringsförslag 33 Artikel 11, punkt 3, inledningen 3. Verksamhetsutövaren skall utan dröjsmål anmäla alla händelser som kan påverka anläggningens stabilitet och alla betydande negativa miljöeffekter som uppdagas vid avfallsanläggningen i samband med kontroll- och övervakningsförfarandena. Verksamhetsutövaren skall genomföra den 3. Verksamhetsutövaren skall utan dröjsmål för den behöriga myndigheten anmäla alla händelser som kan påverka anläggningens stabilitet och alla betydande negativa miljöeffekter som uppdagas vid avfallsanläggningen i samband med kontroll- och övervakningsförfarandena. Verksamhetsutövaren skall genomföra den PR\514379.doc 17/29 PE 337.049
interna planen för räddningsinsatser och följa eventuella andra uppmaningar från den behöriga myndigheten om korrektionsåtgärder som skall vidtas. interna planen för räddningsinsatser och följa eventuella andra uppmaningar från den behöriga myndigheten om korrektionsåtgärder som skall vidtas. Ingen motivering behövs. Ändringsförslag 34 Artikel 11, punkt 3, stycke 3 Verksamhetsutövaren skall i den omfattning som den behöriga myndigheten bestämmer och åtminstone en gång om året på grundval av samlade uppgifter rapportera alla övervakningsresultat till de behöriga myndigheterna, i syfte att avgöra om tillståndsvillkoren följs och för att öka kunskaperna om vad som händer med avfallet. Verksamhetsutövaren skall i den omfattning som den behöriga myndigheten bestämmer och åtminstone en gång om året på grundval av samlade uppgifter rapportera alla övervakningsresultat till de behöriga myndigheterna, i syfte att avgöra om tillståndsvillkoren följs och för att öka kunskaperna om vad som händer med avfallet. Den behöriga myndigheten kan utgående från denna rapport besluta om att uppgifterna bör valideras av en oberoende sakkunnig. Ingen motivering behövs. Ändringsförslag 35 Artikel 12, punkt 5, led ba (nytt) ba) det vid behov byggs anläggningar för passiv eller aktiv vattenrening för att förhindra att förorenat lakvatten från anläggningen läcker ut i angränsande grund- eller ytvattenförekomster. I sin nuvarande lydelse handlar led a och b enbart om den fysiska stabiliteten och förebyggandet av erosion genom alltför stark avrinning. I de flesta fall kommer det också att behövas åtgärder till förmån för vattenkvaliteten och då blir det ofta nödvändigt med passiv eller aktiv vattenrening. PE 337.049 18/29 PR\514379.doc
Ändringsförslag 36 Artikel 12, punkt 6, stycke 3 Verksamhetsutövaren skall i de fall och den omfattning som den behöriga myndigheten bestämmer på grundval av samlade uppgifter rapportera alla övervakningsresultat till de behöriga myndigheterna, i syfte att avgöra om tillståndsvillkoren följs och för att öka kunskaperna om vad som händer med avfallet. Verksamhetsutövaren skall i de fall och den omfattning som den behöriga myndigheten bestämmer, och i vart fall minst en gång om året, på grundval av samlade uppgifter rapportera alla övervakningsresultat till de behöriga myndigheterna, i syfte att avgöra om tillståndsvillkoren följs och för att öka kunskaperna om vad som händer med avfallet. Ingen motivering behövs. Ändringsförslag 37 Artikel 13, punkt 1, led a a) bedöma det deponerade avfallets potential att generera lakvatten, både under driftsfasen och efterbehandlingsfasen, och fastställa avfallsanläggningens vattenbalans, a) bedöma det deponerade avfallets potential att generera lakvatten, samt även lakvattnets innehåll av föroreningar, både under driftsfasen och efterbehandlingsfasen, och fastställa avfallsanläggningens vattenbalans, I artikel 13.1 ställs det upp en förteckning på vad den behöriga myndigheten behöver få veta om vilka åtgärder verksamhetsutövaren vidtagit. Det räcker inte med en utvärdering av hur mycket lakvatten som kan komma att genereras. Frågan om hur farligt avfallet kan vara beror inte bara av lakvattnet. Vi har därför lagt till kvalitetskriterier. Ändringsförslag 38 Artikel 13, punkt 4a (ny) 4a. För håligheter efter brytning, också underjordiska håligheter och återfyllda dagbrott, där det får strömma in vatten efter att driften lagts ned, gäller att verksamhetsutövaren skall vidta nödvändiga åtgärder för att inte vattnets status skall försämras och marken förorenas samt, senast sex månader innan PR\514379.doc 19/29 PE 337.049
länspumpningen av håligheten upphör, tillhandahålla den behöriga myndigheten information om följande: a) en karta över håligheterna, där det klart anges i vilka det får strömma in vatten efter att länspumpningen upphört och med angivande av geologiska detaljer, b) en kvantitativ och kvalitativ sammanfattning av det vatten som påträffats i håligheterna under åtminstone de två senaste åren det bedrivits brytning i dem, c) prognoser om hur eventuella utsläpp av föroreningar från håligheterna kan komma att påverka grundvattnet och ytvattnet, med uppgifter också om var någonstans och i vilka mängder utsläppen sannolikt kommer att inträffa, samt planer för att minska och avhjälpa skadeverkningarna av sådana utsläpp, d) förslag till hur vatteninströmningen i håligheterna skall övervakas, för att man snabbt skall förvarnas om att det behövs skademinskande åtgärder. Volymmässigt sett har EU mycket större problem med föroreningar från håligheter som uppstått vid brytning och sedan lämnats åt sitt öde efter nedlagd drift, än med föroreningar från utvinningsavfallet, och det här problemet kommer aldrig att åtgärdas adekvat så länge som varje medlemsstat har sin fulla frihet att antingen göra något åt det eller strunta i det. Därför bör också sådana håligheter vara föremål för effektiv kontroll i de fall då de innehåller kvarlämnat avfall (i stället för bara avfall som lagts tillbaka) efter utvinningen. Orsaken till detta är att det gråberg som tippats i och omkring utbrutna gruvhåligheter geokemiskt sett inte skiljer sig från sådant gråberg som transporterats bort före avstjälpningen. Bestämmelser om förorening från håligheter som uppstått vid brytning innebär inte någon övermäktig belastning (till exempel Förenade kungarikets lagstiftning känner dem redan och där har de varit i kraft i fem år utan att medföra några större kostnader eller olägenheter för näringslivet, men däremot varit till stor nytta för tillsynsmyndigheten). Ändringsförslag 39 Artikel 14, punkt 1, inledningen 1. Innan verksamhet som omfattar deponering av avfall i eller på marken 1. Innan verksamhet som omfattar deponering av avfall i eller på marken PE 337.049 20/29 PR\514379.doc
inleds skall den behöriga myndigheten kräva en säkerhet, i form av en garantisumma eller liknande (inbegripet industri-stödda gemensamma garantifonder) så att inleds skall den behöriga myndigheten kräva en säkerhet, i form av en garantisumma eller liknande, som skall motsvara och med jämna mellanrum justeras utgående från den faktiska produktionen och det saneringsarbete som behövs på avfallsanläggningen så att Frågan om finansiella säkerheter är en av huvudpunkterna i direktivet. Här måste principen om att förorenaren betalar tillämpas, för att inte skattebetalarna skall belastas oskäligt. En verksamhetsutövare måste kunna stå för vad det kostar ekonomiskt att återställa området och ta hand om det avfall som producerats. Syftet med detta ändringsförslag är att se till att vi får en rimlig balans mellan å ena sidan den ekonomiska och sociala utvecklingen och å andra sidan miljövården och värnandet om naturtillgångarna. Ändringsförslag 40 Artikel 14, punkt 3 3. Garantisummans storlek skall regelbundet anpassas till den saneringsverksamhet som behöver genomföras vid avfallsanläggningen. utgår Följer av föregående ändringsförslag. Ändringsförslag 41 Artikel 14, punkt 4 4. Om den behöriga myndigheten godkänner avslutandet enligt artikel 12.3 skall den skriftligen befria verksamhetsutövaren från de garantiskyldigheter som avses i punkt 1. 4. Om den behöriga myndigheten godkänner avslutandet enligt artikel 12.3 skall den skriftligen befria verksamhetsutövaren från de garantiskyldigheter som avses i punkt 1, med undantag för de efterbehandlingsskyldigheter som avses i artikel 12.4. Verksamhetsutövare bör inte få syssla med företagsplundring, alltså smita iväg från att genomföra och bekosta efterbehandlingsförfaranden av typ underhåll och övervakning av samt uppsikt över en avfallsanläggning, under en så lång tid som den behöriga myndigheten PR\514379.doc 21/29 PE 337.049
kan kräva detta med beaktande av riskens karaktär och varaktighet i enlighet med artikel 12.4. Ändringsförslag 42 Artikel 17, punkt 2 2. Varje år skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna information om händelser som anmälts av verksamhetsutövarna i enlighet med artiklarna 11.3 och 12.6. Kommissionen skall på begäran göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna. 2. Varje år skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna information om händelser som anmälts av verksamhetsutövarna i enlighet med artikel 6.4, artikel 11.2 d, artiklarna 11.3 och 12.6, samt artikel 18a. Kommissionen skall på begäran göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna. Krav på anmälan av händelser ingår i andra artiklar. Ändringsförslag 43 Artikel 18a (ny) Artikel 18a Inventarier över områden där driften avslutats Medlemsstaterna skall se till att (1) det inom tre år efter att detta direktiv trätt i kraft upprättas inventarier över områden där driften avslutats (inklusive nedlagda anläggningar) på deras respektive territorium. Dessa inventarier, som skall göras tillgängliga för allmänheten, skall innefatta uppgifter om åtminstone följande: (a) Områdenas belägenhet, sorterad efter geografiskt område. (b) Vilket eller vilka mineral som tidigare utvunnits. (c) Vilka slags avfall som finns på området. (d) Områdenas fysiska och kemiska stabilitet. PE 337.049 22/29 PR\514379.doc
(e) Eventuell uppkomst av surt eller alkaliskt lakvatten eller koncentration av metaller. (f) Miljöförhållandena inom området, med särskild hänsyn tagen till kvaliteten på marken, ytvattnet och de tillrinningsområden som tar emot detta, också delavrinningsområden, samt grundvattnet. (2) områden som uppförts i de inventarier som avses i föregående punkt klassificeras enligt sin inverkan på människors hälsa och miljön, varvid den övre gruppen i inventarierna skall omfatta avslutade anläggningar som förorsakar allvarliga negativa miljöeffekter eller har potentialen att bli allvarliga hot mot människors hälsa, miljön och/eller egendom under den närmare framtiden, och den lägre gruppen omfatta anläggningar som inte har betydande negativa miljöeffekter och ingen potential att i framtiden utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa, miljön och/eller egendom, (3) sanering av sådana avslutade avfallsanläggningar som ingår i den övre gruppen i inventariet inleds senast fyra år efter att detta direktiv trätt i kraft, i enlighet med kraven i artikel 4 i direktiv 75/442/EEG, varvid den behöriga myndigheten, i de fall den inte kan garantera att alla nödvändiga saneringsåtgärder inleds samtidigt, skall fatta beslut om vilka områden som måste saneras först, (4) avfallsproducenten skall stå för vad det kostar ekonomiskt att uppfylla kraven i punkt 3, förutsatt att producenten är känd och anträffbar. Om avfallsproducenten inte är känd och anträffbar skall nationella bestämmelser eller gemenskapens bestämmelser om ansvar gälla. PR\514379.doc 23/29 PE 337.049
Direktivet måste innefatta ett krav på att medlemsstaterna skall göra upp inventarier över områden där driften avslutats (till exempel sandmagasin). De ger upphov till många av de kroniska vattenföroreningsproblemen, framför allt i Central- och Östeuropa. De är en betungande kvarleva från det förflutna vilken ingen tagit hand om, de är sannskyldiga tidsinställda bomber och exempel på olyckor som bara väntar på att inträffa, som påspädning till alla föroreningar vi får dras med i det dagliga livet. Att den här föreskriften får ingå i förslaget är det enda sättet att garantera att dessa tidsinställda bomber pekas ut och tas hand om, för att riskerna skall kunna fås ner till minsta möjliga. Dessutom kommer vattenramdirektivets mål om att alla vattenförekomster senast 2015 skall ha god ekologisk och kemisk status inte att kunna nås om det inte görs något åt dessa nedlagda områden. Ändringsförslag 44 Artikel 19, punkt 1 1. Kommissionen skall, med bistånd av den kommitté som avses i artikel 21, se till att ett adekvat utbyte av teknisk och vetenskaplig information äger rum mellan medlemsstaterna med syfte att bidra till utvecklingen av metoder för följande ändamål: a) Upprättandet av inventarier över avslutade avfallsanläggningar. Sådana metoder skall möjliggöra identifiering av avslutade avfallsanläggningar och deras klassificering mot bakgrund av deras potentiella inverkan på människors hälsa och miljön. Anläggningarna skall klassificeras i två grupper, en övre som omfattar avslutade anläggningar som förorsakar allvarliga negativa miljöeffekter eller har potentialen att bli allvarliga hot mot människors hälsa, miljön och/eller egendom under den närmare framtiden, och en lägre grupp som omfattar anläggningar som inte har betydande negativa miljöeffekter och ingen potential att i framtiden utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa, 1. Kommissionen skall, med bistånd av den kommitté som avses i artikel 21, se till att ett adekvat utbyte av teknisk och vetenskaplig information äger rum mellan medlemsstaterna med syfte att bidra till utvecklingen av metoder för fullgörandet av bestämmelserna i artikel 18a. Sådana metoder skall möjliggöra införandet av lämpligaste riskbedömningsförfaranden och åtgärder för återställande som är anpassade till de olika geologiska och hydrogeologiska förhållanden som råder i Europa. PE 337.049 24/29 PR\514379.doc
miljön och/eller egendom. b) Sanering av sådana avslutade avfallsanläggningar som ingår i den övre gruppen i inventariet, i enlighet med kraven i artikel 4 i direktiv 75/442/EEG. Sådana metoder skall möjliggöra införandet av lämpligaste riskbedömningsförfaranden och åtgärder för återställande som är anpassade till de olika geologiska och hydrogeologiska förhållanden som råder i Europa. Följer av det föregående ändringsförslaget om inventarier. Ändringsförslag 45 Artikel 22, punkt 1a (ny) 1a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna se till att verksamhetsutövare, från och med att detta direktiv trätt i kraft och utan hinder av eventuellt avslutande av en avfallsanläggning av det slag som avses i punkt 1: a) ser till att anläggningen i fråga drivs, eller i händelse av att driften avslutas, hanteras efter avslutningen på ett sådant sätt som inte blir till förfång för uppnåendet av målen med detta direktiv eller någon annan relevant gemenskapslagstiftning, inbegripet direktiv 2000/60/EG, b) ser till att anläggningen i fråga uppfyller kraven i artikel 4, c) ser till att anläggningen i fråga inte vållar någon försämring av yt- eller grundvattenstatus i den bemärkelse som avses i direktiv 2000/60/EG eller någon markförorening till följd av lakvatten, annat förorenat vatten eller annan utsläpps- eller avfallsprodukt, oavsett om i flytande form, i form av vattenblandning, s.k. slurry, eller i fast form, PR\514379.doc 25/29 PE 337.049
d) vidtar alla nödvändiga åtgärder för att avhjälpa följderna av eventuella överträdelser av led a för att uppnå efterlevnad av relevant gemenskapslagstiftning, inklusive direktiv 2000/60/EG. Med hänsyn tagen till gemenskapens nuvarande miljöpolitik och miljölagstiftning bör ingen ytterligare försämring inträffa efter att detta direktiv trätt i kraft och aktuella fall av miljöpåverkan bör åtgärdas. När detta direktiv träder i kraft bör alla hithörande direktiv om vatten ha försatts i kraft (76/464/EEG, 80/68/EEG och/eller 2000/60/EG). Därför är det rätt och riktigt och även nödvändigt att det ses till att ingen befintlig anläggning kan fortsätta att påverka miljön negativt. Det finns inget annat sätt att hjälpa upp situationen och på lång sikt uppfylla artiklarna 1 och 4 i det föreslagna direktivet. Ändringsförslag 46 Bilaga II, led 1 (1) En redogörelse för det berörda avfallets förväntade fysiska, kemiska och radiologiska egenskaper. (1) En redogörelse för det berörda avfallets förväntade fysiska, kemiska och radiologiska egenskaper, med särskilt omnämnande av hur stabilt det är under de atmosfäriska och meteorologiska förhållanden som råder vid markytan. Hela problemet med avfall från gruvor och stenbrott handlar geokemiskt sett om att de material som störs vid gruvdriften eller brytningen har en benägenhet att vara stabila under de relativt syrefria förhållanden som råder under jord innan gruvdriften eller brytningen inleds, medan de däremot ofta inte längre är stabila när de utsätts för atmosfären. Därför kan ett test på platsen, innan gruvdriften eller brytningen inleds, vara missvisande om det ger vid handen att någonting är inert bara för att det inte förvittrar i syrefria förhållanden under jord. Av den anledningen måste graden av inerthet hos potentiella avfallsmaterial bedömas när materialet är utsatt för atmosfären och inte i de förhållanden som råder på platsen, innan gruvdriften eller brytningen inleds. Ändringsförslag 47 Bilaga III, strecksats 1 - förlust av människoliv om anläggningen skadas eller kollapsar inte fullständigt kan uteslutas på grundval av en riskanalys för vilken faktorer som avfallsanläggningens - förlust av människoliv och/eller betydande skador på miljön om anläggningen skadas eller kollapsar inte fullständigt kan uteslutas på grundval av en PE 337.049 26/29 PR\514379.doc
storlek, lokalisering och miljöinverkan har beaktats, eller riskanalys för vilken faktorer som avfallsanläggningens storlek, lokalisering och miljöinverkan har beaktats, eller Att låta definitionen av begreppet betydande olycksrisk bygga enbart på förlust av människoliv är inte helt relevant för ett direktiv som skall handla om miljöskydd (vilket detta direktiv skall göra, enligt sin rättsliga grund som är artikel 175.1 i fördraget). Här behövs det en hänvisning till miljön för att man bättre skall kunna definiera vad som utgör en betydande olycksrisk (vilket är vad denna bilaga skall handla om, enligt artikel 9) samt för att detta skall kunna anknytas till artikel 1, där det talas om både människors hälsa och om miljön. PR\514379.doc 27/29 PE 337.049
MOTIVERING Det föreslagna direktivet om hantering av avfall från utvinningsindustrin behövs av två anledningar. Avfall från utvinningsindustrin producerar mycket stora avfallsmängder, det är en av de största avfallsströmmarna inom EU. De miljöproblem som skapas om detta avfall hanteras felaktigt är betydande. Stora olyckor med kollapsande gruvdammar i bland annat Spanien och Rumänien de senaste åren visar att en felaktig hantering av avfallet kan få katastrofala miljöeffekter. Om avfallet inte hanteras eller lagras på ett riktigt sätt leder hantering till betydande utsläpp i naturen av exempelvis tungmetaller. Runtom i EU finns ett stort, okänt antal, gamla deponier av gruvavfall som släpper ut betydande mängder föroreningar i vatten och mark. Om verksamheten inte avslutas genom att landskapet återställs och avfallet omhändertas, skapas stora bestående ingrepp som orsakar skador i naturen. Det finns alltså betydande miljöskäl för ett speciellt direktiv om avfall från utvinningsindustrin. I dagsläget är rättsläget något oklart när det gäller vilken EU-lagstiftning som omfattar utvinningsindustrin. Befintliga direktiv, bland dem ramdirektivet om avfall och deponidirektivet, gäller till stor del. Men delar av denna lagstiftning är dåligt avpassad till exempelvis gruvnäringens förhållanden, vissa föreskrifter är i praktiken avpassade för helt andra avfallstyper. Det behövs därför ett speciellt direktiv som utgår från branschens speciella förutsättningar. Rättsläget kompliceras ytterligare av avgöranden i EG-domstolen, inte minst fallet Avesta-Polarit C-114/01. Genom detta nya direktiv kan större rättslig klarhet skapas. Det är därför av stor vikt att direktivet blir så heltäckande som möjligt för att utrymmet för fortsatt rättslig oklarhet skall minimeras. Det är därför önskvärt att generella undantag, exempelvis för avfall från prospektering och avfall som fraktas iväg, inte görs. Stora delar av det miljöavfall som produceras utgör inte i sig något miljöproblem. En betydande del av avfallet utgör en resurs vid exempelvis vägbyggen eller när platsen för brytningen skall återställas. I direktivet görs därför en uppdelning mellan inert och icke-inert avfall. Det icke-farliga inerta avfallet omfattas endast av vissa av de förpliktelser direktivet föreskriver för icke inert avfall. Det är dock viktigt att se att även avfall som bedöms som inert kan orsaka betydande miljöproblem och skador om det hanteras på ett felaktigt sätt. Det gäller ingrepp i naturen, möjligheter för ras eller utsläpp av ämnen genom urlakning. Därför måste även det inerta avfallet omfattas av flera av de regleringar som direktivet innebär. Trots att kommissionens förslag är välkommet så kan och bör det förstärkas på en rad områden. Direktivets omfattning och behandlingen av det inerta avfallet är två exempel. En annan svaghet med direktivet är att det, enligt kommissionens förslag, inte innehåller tillräckligt långtgående förpliktelser att kartlägga och åtgärda det historiska avfallets inverkan på miljön. Samtidigt utgör läckage från det historiska avfallet i dag ofta ett större miljöproblem än utsläppen från anläggningar i drift. Det gäller inte minst läckage av tungmetaller. Att detta historiska avfall skall inventeras och åtgärdas bör därför klargöras i direktivet. Genom att införa en god miljölagstiftning så gynnas en mer hållbar produktion, minskad avfallsproduktion, långsiktiga investeringar och företag med ett seriöst och utvecklat miljöarbete. Inom området pågår dessutom en starkt teknik utveckling. Det är därför inte önskvärt att genom själva direktivet låsa sig till vissa tekniska metoder eller lösningar. För den forskning och de företag inom EU som arbetar med gruvmiljöfrågor så innebär dessa nya PE 337.049 28/29 PR\514379.doc
regler en möjlighet att sälja, utveckla och sprida sitt kunnande. Gruv- och utvinningsindustrin arbetar och konkurrerar globalt. De allvarligaste miljöproblemen i samband med gruvdrift finns ofta i utvecklingsländer. Genom att EU går före och utvecklar miljötänkandet inom branschen så kan en miljömässigt ansvarsfull gruvdrift påskyndas även på andra håll. Därför bör EU inte heller genom sin utvecklingspolitik, eller andra former av medfinansiering såsom EIB, bidra till finansiering av gruvprojekt i andra länder som inte uppfyller de krav som ställs i detta direktiv. På flera områden i förslaget till direktiv kan de föreslagna åtgärderna förstärkas. Det gäller exempelvis övervakning av dammanläggningar. Erfarenheter från de senaste årens olyckor visar att övervakning och anpassning till förändringar i produktionen kan ha väl så stor betydelse som den grundläggande konstruktionen av dammarna. Andra exempel på önskvärda förändringar är att planer för stängning och återställande av anläggningar skall tas i beaktande på ett tydligare vis redan när produktionen planeras och startas. Ett annat område är kvalitetsnormer för lakvatten. En viktig del av direktivet är kraven på finansiell garanti från producenterna. Kostnaderna för avfallet och återställande av produktionsplatsen efter drift utgör delar av kostnaderna för produktionen som producenterna fullt är ansvariga för. För att detta skall garanteras föreslås ett system med finansiella garantier. Det är viktigt att detta system blir säkert så att berörda myndigheter har direkt tillgång till fonderna och så att dessa inte kan äventyras vid exempelvis konkurser. Storleken på garantin måste regelbundet avpassas så att den motsvarar kostnaderna för återställande vid det skede av produktionen som man befinner sig i. PR\514379.doc 29/29 PE 337.049