Verksamhetsplan Förslag på verksamhetsplan för VMF

Relevanta dokument
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Skogsstrategi Arvika kommun

Vad är skogsstrategin? Dialog

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Åtgärdsprogram för levande skogar

Sveriges miljömål.

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Program för Jönköpings kommuns skogar

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Sammanställning över fastigheten

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Livskraftiga ekosystem

så fungerar det med skydd av värdefull natur

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Förslag/uppslag till examensarbeten

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

Kommunal Författningssamling

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar

Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Myllrande våtmarker och torvbruket

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Areella näringar 191

Sveriges miljömål.

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

ett rikt växt- och djurliv

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Med miljömålen i fokus

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

16 Ett rikt växt- och djurliv

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

2 Skogsbruk. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Länsstyrelsen i Dalarnas län

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Transkript:

Verksamhetsplan 2007 Förslag på verksamhetsplan för VMF MF-konceptet inom IMFN erbjuder en möjlighet att etablera en arena för utveckling, förvaltning och forskning om hållbart skogsbruk och hållbar användning av naturresurser. Verksamhetsplanen i en MF är uppbyggd kring sex kriterier för uthålligt skogsbruk, varav fyra speglar naturvetenskapliga perspektiv och två speglar samhällsvetenskapliga perspektiv: - Bevarande av biodiversitet. - Vidmakthållande av skogsekosystemens vitalitet och produktionsförmåga. - Bevarande av mark och vattenresurser. - Skogsekosystems roll i globala kretslopp. - Skogsbrukets samhällsnytta. - Samhällets ansvar för uthållighet. Samtliga Model Forest inom IMFN tillämpar dessa sex kriterier men formar verksamheten så att nationella och lokala förutsättningar är i fokus. Den föreslagna verksamhetsplanen för VMF innehåller sex program under de ovan givna sex kriterierna. Utgångspunkten i dessa program är tolkningen att VMF på sikt ska erbjuda ett planeringsunderlag och underhålla en planeringsprocess för forskning och utveckling om uthållig användning av landskapets alla värden. VMF ska fungera som ett lokalt råd för att säkra lokal förankring. I varje program finns alltså dels en planeringsprocess, och dels en forskningskomponent. 1. Naturvård i ett landskapsperspektiv Att bevara den biologiska mångfalden är den övergripande målsättningen för arbetet med formellt skydd av skogsmark inom miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att uppfylla detta mål förutsätts att skogsbruk och andra areella näringar bedrivs på ett sådant sätt att naturligt förekommande arter kan fortleva i livskraftiga populationer. Detta förutsätter i sin tur att formellt skydd och naturvårdsanpassningar i skogsbruket kan planeras på landskapsnivå och integreras med aktivt skogsbruket så att funktionella nätverk av en regions representativa skogliga livsmiljöer kan bevaras. Det finns möjligheter att arbeta i olika geografiska skalor: På landskapsnivå avseende landskapets struktur och fördelning av naturtyper och störningsregim, förekomst och fördelning av nyckelbiotoper och andra artrika skogsmiljöer, och naturliga diversitetsgradienter; På ekosystemnivå avseende skillnader mellan kulturskog och naturskog, förekomst och fördelning av död ved och andra specifika karaktärer; På artnivå avseende hotade och rödlistade arters status och fortlevnad.

a) Kartläggning av skogar där skogsbruk och kalhyggesbruk bedrivits och var det bör undvikas utifrån naturlig skogsdynamik, befintliga naturvärden och skogar med kontinuitetsvärden. b) Skogshistorisk fragmentering av naturskogar. c) Landskapsplanering med avseende på hur funktionaliteten för olika skogsmiljöer påverkas av fördelningen av formellt skyddad skog, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. d) Förekomst av hänglav i förhållande till historisk markanvändning och intensitet av skogsbruk. En kartläggning av skogshistoriken är av största vikt för att rätt kunna tolka dagens skogstillstånd och avgränsa områden med olika störningsregim. En sådan kartläggning ger dessutom ett underlag att utgå ifrån vid planering av lämpliga skötselstrategier. Historiskt sett är blädningsskogsbruk den dominerande skötselformen inom VMF. Det är först under de senaste 30 åren som hyggesbruket fått genomslag. En utvärdering av hur olika huggningsingrepp påverkat det mer naturliga tillståndet låter sig därmed göras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt specifika arter som i någon mån är beroende av ett kontinuerligt trädskikt. För VMF är förekomsten av hänglav i förhållande till historisk och nutida markanvändning speciellt intressant, jämte hur skogsskötsel kan utformas för att bevara ett vitalt hängslavsbestånd så att både specialiserade arter med landskapskrav bevaras och rennäringens behov tillgodoses. 2. Skogsbruk för balans mellan produktionsmålet och miljömålet Inom VMF finns flera vetenskapliga försök och demonstrationsytor avseende alternativa skogsbruksmetoder, markanvändning och mångbruk, med tillhörande dokumentation. Dokumentationen är i sig ett värdefullt underlag men det finns ett behov av att göra uppdateringar och revision, speciellt med avseende på skogsbruksmetodernas effekt på balansen mellan produktions- och miljömålet. Skogsstyrelsen startade 2004 projektet Kontinuitetsskogar och kontinuitetsskogsbruk, bland annat för att utveckla och studera alternativ och komplement till trakthyggesbruk. Verksamheten i VMF under detta tema är kopplat till detta projekt. a) Genomgång och revidering av befintliga produktionsförsöks- och demonstrationsytor, blädning och gallring. b) Strategier för kontinuitetsskogsbruk på landskapsnivå, integrerat med gängse skogsbruksmetoder och avsättningar. c) Landskapsplanering (över fastighetsgränser) med avseende på målklassning, inklusive kontinuitetsskogsbruk i bestånd med förstärkt naturhänsyn (PF) och naturvårdsmål med skötsel (NS), samt mångbruk och sociala aspekter. d) Dikning och gödsling för ökad skogsproduktion historik, behov och förutsättningar. e) Intensivodling, fiberplantager, beskogning av nedlagd jordbruksmark.

3. Skogsskötsel i anslutning till vattendrag Övergångszonerna mellan land och vattenmiljöer är artrika och av stor betydelse för den biologiska mångfalden och som naturliga spridningskorridorer för växter och djur. Inom VMF finns inventeringsresultat från sju större bäcksystem, Fiskonbäcken, Gäddbäcken, Ängesbäcken-Huvudsjöbäcken, Laxbäcken-Krokbäcken, Gråtanån-Kvarnbäcken, Bullersjöbäcken, Mellskarbäcken, avseende både vattenmiljöerna och de intilliggande skogsmiljöerna. Analyser av dessa kan resultera i bättre skogsskötselanvisningar och effektiva biotopvårdsarbeten. Det långsiktiga målet är att bygga upp kunskap som ger möjlighet att skapa skötselprogram som både gynnar biologisk mångfald och medger viss skogsproduktion i vattendragens närmiljöer. Strömmande vatten har många värden och ofta är det konkurrens om denna naturresurs. Vattenkraften anses vara ett av de renaste energislag vi har och i VMF är Vojmåns överledning till Stalons kraftstation i hög grad en aktuell fråga. Vidare är våra nationalälvar och kvarvarande vattendrag mycket värdefulla för turism- och landsbygdsutveckling, för upplevelser i vildmark, friluftsliv och sportfiske. Enbart sportfisket i Sverige beräknas omsätta mer än 4 miljarder kronor per år. Sammantaget representerar vattendrag och dess närnatur en stor resurs för många olika värden. a) Effekter på vattenmiljöerna och den biologiska mångfalden av historiskt och pågående skogsbruk för de inventerade vattendragen. Framför allt kommer arbetet att koncentreras till Laxbäcken där också biotopvårdsarbeten pågår. b) Landskapsplanering längs vattendrag utifrån skogsproduktions-, naturvårds- och socio-kulturella aspekter via beståndsvisa målklasser som speglar dessa tre aspekter. c) Ta fram skötselförslag och demonstrationsområden för skogsbruk i anslutning till vattendrag. d) Ångermanälven från källa till hav påverkan av vattenkraftsutbyggnad och förutsättningar för restaurering av vattenekosystem och fiskpopulationer. 4. Klimatförändringarnas påverkan på skogen Möjliga effekter av klimatförändringarna inom VMF är att den alpina trädgränsen flyttas uppåt, att lågproduktiv mark och impediment i den fjällnära skogen under vissa förutsättningar förändras så att ståndortens produktionsförmåga ökar, och att produktiv skogsmark försumpas så att produktionsförmågan minskar. Detta medför att förutsättningarna för skogsbruk i den fjällnära skogen förändras och påverkar det strategiska arbetet med att säkra den biologiska mångfalden i de fjällnära skogarna. Stora arealer fjällnära skog har avsatts i form av naturreservat med fri utveckling. Ståndorternas ökade produktionsförmåga och igenväxning kan på sikt hota de prioriterade bevarandevärdena. Samarbete med Prince Albert MF i Saskatchewan, Kanada, är under upparbetning.

a) Klimatscenariers effekt på den alpina trädgränsens och fjällnära gränsens läge och artsammansättning, och på produktionsförmågan i den fjällnära skogen. b) Klimatscenariers effekt på funktionaliteten hos de för naturvård avsatta skogsarealerna. c) Klimatscenariers effekt på skogstyper viktiga för ren och älg. d) Kolbudgetmodeller för VMF utifrån olika markanvändningsscenarier 5. Kombinationen skogsbruk rennäring Inom VMF har rennäringen en betydande roll, och detta är centralt för hela verksamheten. Ambitionen är att arbeta både med kartläggning och dokumentering av kulturella fenomen och förutsättningar, och med tekniska lösningar för bättre integration mellan rennäringen och skogsbruket. För rennäringen är det viktigt att ha kunskap om renarnas betesutnyttjande under olika säsonger. Denna kunskap kan även andra aktörer inom skogsbruk, gruvdrift och vindkraft använda i sin planering. Allmän information om renens betesutnyttjande finns redan, medan kvantitativ kunskap om hur skogsskötsel, skogens åldersstruktur m.m. påverkar nyttjandet, är begränsad. Ett första steg i att skapa en översikt över de viktigaste betesområdena har varit att ta fram renbruksplaner vilka idag finns för Vilhelmina Norra och Södra samebyar. Ny teknik som utvecklats inom viltforskningen har satts i operativt bruk inom renskötseln i Vilhelmina Norra sameby. Ett stort antal renar bär halsband utrustade med GPS och GSM, som via webbaserade kartor och mobiltelefon dagligen håller renskötarna uppdaterade om var renarna befinner sig. Med denna teknik går det också att få ny och bättre kunskap om hur renarna nyttjar markerna, vilket möjliggör planering integrerat med pågående skogsbruk över stora geografiska arealer. Dessa data kommer också att kontinuerligt förbättra underlaget i de Renbruksplaner som tidigare tagits fram. I de beståndsbaserade analyserna utvärderas hur lavrika bestånd med olika skogstillstånd och skötselhistorik utnyttjas av renarna för vinterbetets marklavsområden och vårvinterbetets hänglavsområden. Resultaten ökar kunskapen om markernas betespotential och bidrar till ett förbättrat betesutnyttjande för samebyn. Vidare lägger informationen grunden för ett mer rennäringsanpassat skogsbruk genom ökad kunskap om kopplingen mellan renens behov och skogliga åtgärder. Denna kunskap leder i sin tur till en förbättrad dialog mellan ren- och skogsnäring. Samarbete med Prince Albert MF i Saskatchewan, Kanada, Foothills MF i Alberta, Kanada, Waswanipi MF, Kanada och med Älg Mittskandia är under upparbetning a) Kontinuerligt utvecklingsarbete med renbruksplaner, inklusive GIS applikationer. b) Påverkan av olika skogsbruksmetoder på renens betesutnyttjande. c) Metodutveckling för häng- och marklavsinventering.

d) Kontinuerligt utvecklingsarbete för realtids GPS/GSM på ren. e) Kartläggning av traditionell och lokal kunskap relaterad till nyttjandet av skog och fjäll. f) Ungdomsutbyte med Prince Albert MF i Saskatchewan, Kanada. 6. Deltagande planering i skogslandskapet Program 6 är ett syntesprogram som tillämpar mycket av det som upptas i program 1 5. Dialogen mellan inblandade aktörer är viktig för att nå operativa målsättningar och nödvändig för att stimulera nytänkande och delaktighet. Lokalt förankrade insikter om nytta och konsekvenser av skogsbruk och andra åtgärder i skogslandskapet ger ökad förståelse och intresse. För att nå framgång med en väl balanserad användning av landskapet krävs att intressemotsättningar mellan olika intressegrupper hanteras, bland annat så att dessa har tillgång till information och är delaktiga i planeringsarbetet. Genom strategisk miljöbedömning kan långsiktiga mål för hållbar utveckling införlivas i planerings- och beslutsprocesser. Det kräver emellertid att lämpliga bedömningsverktyg eller indikatorer utarbetas i samspel mellan berörda aktörer på olika nivåer, såväl offentliga som privata. Här finns ett stort behov av utveckling av metoder som kan hantera komplexa och vetenskapligt baserade verktyg för miljöbedömning, samtidigt som delaktigheten bibehålls. För att uppnå de skogliga operativa målen krävs rådgivning och information för skogsägare och allmänhet. Inom demonstrationsområden finns möjlighet att i fält se praktisk skogsskötsel och använda skogen som lärosal. För att få en visuell bild av landskapet kan fjärranalys och GIS-teknik användas. Resultat från arbeten inom VMF kommer bl.a. att presenteras i visningsrummet i Kyrkstan i Vilhelmina samhälle. Älg som jaktbart vilt värderas högt av jägarkretsen. Kunskap om älgarnas vandringsmönster är en bristfaktor. Det finns ett behov av en mera aktiv samverkan mellan parterna inom viltvården för att få till stånd en mer långsiktig förvaltning. a) Skapa en lokal styrgrupp och utveckla arbetsformer för denna. b) Skapa en VMF hemsida i samarbete med Vilhelmina kommun, och fortsätta utvecklingen av informationsrummet i Kyrkstan. c) Utveckla lokala strategier för uthållig markanvändning utifrån en struktur för aktörsamverkan, deltagande planering, samrådsmodeller och konflikthantering. d) Upprätta fördjupad verksamhetsplan för Stökenområdet vid Kultsjön. e) Iordningställa demonstrationsområden inom VMF; inklusive tätortsnära skogsbruk, och utkikspunkter som vid Trappstegsforsen, Stalonberget, Heligfjäll och Alsberget. f) Påbörja utbildning av skogsägare och allmänhet genom en föreläsningsserie baserad på de sex kriterierna enligt ovan.

g) Fortsätta utbytet med aktörer som arbetar med Model Forest konceptet både nationellt och internationellt. Stärka ungdomsutbyte med befintliga Model Forest. h) Följa, dokumentera och förbättra samrådsförfarandet mellan rennäring och skogsbruk, exempelvis angående Realtids-GPS på ren, och förutsättningar för bättre markanvändardialog i övrigt, exempelvis avseende 3D-visualiseringteknik i Laxbäckenområdet. Ett exempel som arena för aktörssamverkan är Stökenområdet. Väster om gränsen för fjällnära skog arbetar Skogsstyrelsen med en s.k. fördjupad verksamhetsplan för Stökenområdet, beläget väster om Saxnäs i direkt anslutning till Marsfjällets naturreservat. Bakgrunden är att Klimpfjälls och Lövbergs samfälligheter, som äger marken, har ansökt om flera tillstånd till avverkning samt att få bygga en skogsbilväg. Skogsstyrelsen har bedömt att området har stort markanvändningsintressen utöver skogsbruk, och har därför med stöd av Skogsvårdslagen påbörjat arbetet med att upprätta en fördjupad verksamhetsplan. I skrivande stund är skogen inventerad och en naturvärdesinventering är utförd. Nu gäller det att finna en balans mellan produktionsoch miljömålet. När markägarna har fått möjlighet att lämna synpunkter på planen skall också övriga markanvändande aktörer beredas möjligheter att lämna synpunkter, vilka skall beaktas i den upprättade fördjupade verksamhetsplanen för Stökenområdet.