Nr 104 Risk- och sårbarhetsanalys Kommunfullmäktiges handlingar 2008-10-16
Risk- och sårbarhetsanalys för Borås Stad Underlag för att skapa en trygg och säker miljö Fastställd av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Förslag till KF, version 2008-08-25
Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar för analysen...2 Avgränsningar och prioriteringar...4 Förkortningar och begrepp...4 Metod...4 Resultat...5 Beskrivning om vad som är utelämnat...5 Behov av flera/fördjupade analyser...6 Dokumentation såsom resursöversikter, olika register etc...7 Förslag till prioriteringar av åtgärder som bör genomföras...7 Beskrivning av kostnader och nyttoeffekter av föreslagna åtgärder...8 Uppföljning...8 Arbetsgruppen som tagit fram analysen: Riskhanteringsgruppen...9 Bilagor: 1. Översikt över skadehändelser 2. Riskmatris 3. GIS-kartor 4. Översvämningskartering 5. Kommunblad 2008 - ett urval av indikatorer 6. Borås kommun, Västra Götalands län - alla befintliga indikatorer 7. Indikator Trafikolycka och Brand i byggnad 8. Sammanfattning av Sårbarhetsanalys 9. Förvaltningsspecifika sårbarhetsanalyser 1
Risk- och sårbarhetsanalys för Borås Stad Underlag för att skapa en trygg och säker miljö Bakgrund och förutsättningar för analysen För att skapa en så trygg och säker miljö som möjligt för alla som vistas i kommunen behövs en bra bild över hur det ser ut idag. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga behöver känna till de risker och sårbarheter som finns i kommunen för att kunna verka för att minska dem, så att det inträffar färre olyckor och andra allvarliga händelser i kommunen. Det kan vara att färre skall skadas i olyckor, kostnaden för skador på egendom ska minska och att vi ska minska olyckors skador på miljön. Nästan dagligen kan vi i medierna se hur såväl små som stora kriser inträffar och får konsekvenser för samhället. Alla dessa kriser berör någon av landets kommuner. Därför är det angeläget att kommunerna har en god förmåga att hantera krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalyser är ett bra underlag i detta arbete. En inventering och analys av risker och sårbarheter i kommunen är ett nödvändigt underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser. Om det finns en kunskap om vad som kan inträffa så finns det också större möjligheter att bygga upp förmågan att hantera dessa händelser. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga Ge underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten Utveckla förmågan att hantera kriser Stödja den fysiska planeringen Ge underlag för information till kommuninvånarna och anställda Vissa åtgärder för att förhindra olyckor och minska sårbarheten i kommunen kräver långsiktigt arbete. Här rör det sig om att ta riskhänsyn redan vid samhällsplaneringen: Hur skapar vi trygga bostadsområden? 2
Hur kan vi påverka så att färre olyckor inträffar i trafiken? Var vill vi att farlig verksamhet ska få finnas? Vad kan vi göra för att säkra el-, värme-, tele- och IT-försörjning? Den enskilde har ett eget ansvar att förebygga och även kunna hantera de olyckor som kan inträffa. Vi behöver kunna informera kommuninvånarna och kommunens anställda om risker och sårbarheter som finns, och som var och en kan behöva ha en beredskap för att kunna hantera. Vilka är de vanligaste olyckorna? Var inträffar de? Genom att en ny lag om skydd mot olyckor införts har fokus hamnat på den enskildes ansvar och möjlighet att skydda sig mot olyckor. Filosofin bakom detta grundar sig på två principer: Ju tidigare ett olycksförlopp bryts, desto mindre blir i allmänhet skadan. En ökad riskmedvetenhet hos den enskilde skapar förebyggande arbete på områden där myndigheter normalt har liten möjlighet att agera, till exempel i bostäder som idag är en av samhällets allvarligaste riskmiljöer för bränder och vardagsolyckor. Räddningstjänstens avsikt framöver är att öka stödet till den enskilde så att denne får bättre förutsättningar att själv förebygga och avhjälpa olyckor. Exempel på sådant stöd kan vara säkerhetsinformation, brandutbildning eller brandvarnarkampanjer. Lagrum Denna analys är framtagen mot bakgrund av två lagar Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det är kommunens ansvar att kunna hantera en extraordinär händelse. För att kunna planera för dessa händelser krävs att kommunen känner till vad som kan inträffa och gör de förberedelser som behövs. Kommunen ska anta en plan för extraordinära händelser för varje ny mandatperiod. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor innebär bl a att kommunen varje mandatperiod ska fastställa ett handlingsprogram för hur man förebygger olyckor som kan leda till räddningsinsats, och ett handlingsprogram för operativ räddningstjänst. 3
För att kunna förebygga olyckor och för att kunna hantera de som ändå inträffar behöver kommunen göra en riskanalys. Kommunen ska också verka för att förebygga andra olyckor än de som kan leda till räddningsinsats, dock utan att ta över någon annans ansvar. Avgränsningar och prioriteringar Avgränsningen i riskanalysarbetet innebär att i första hand samtliga risker och sårbarheter som antingen kan leda till en räddningsinsats eller leda till en extraordinär händelse har inventerats. Utifrån denna inventering har prioriteringar gjorts efter hur sannolikt det är att händelsen inträffar, och med stor tyngdpunkt på vilka konsekvenser händelsen skulle få. Tillsammans med risk- och sårbarhetsanalysen har även förslag på åtgärder för att förebygga riskerna och sårbarheterna tagits fram, liksom förslag på hur händelserna ska hanteras om de inträffar. Dessa åtgärdsförslag finns inte i detta dokument utan återfinns som uppdrag i den handlingsplan som kommunen gör för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Därutöver finns Plan för extraordinära händelser - ledning och information, som reglerar hur kommunen leder sin verksamhet och sköter sitt informationsansvar vid sådana extraordinära händelser. Förkortningar och begrepp I tabellerna används av utrymmesskäl några förkortningar: EOH Rtj Risk Extraordinär händelse Räddningstjänst Sannolikheten x konsekvensen Metod Första versionen av analysen För att ta fram risk- och sårbarhetsanalysen som fastställdes 2005-01-20 användes en riskhanteringsgrupp med sakkunniga för olika kommunala verksamheter. Gruppen har inventerat de risker och sårbarheter man funnit i sina verksamheter samt inom kommunen som geografiskt område. Räddningstjänstförbundet har bidragit med information om förutsättningarna, förslag till arbetsmetoder och några mallar som stöd för de sakkunnigas arbete mellan mötestillfällena. Efter inventeringen har prioriteringar skett i flera steg. De mest angelägna riskerna har analyserats ytterligare för att bedöma sannolikhet och vilka konsekvenser händelserna skulle få. De sakkunniga i riskhanteringsgruppen har utifrån detta tagit fram åtgärdsförslag för att förebygga riskerna och sårbarheterna samt förslag till hur de skulle kunna hanteras om de ändå händer. 4
Med detta material som underlag har ytterligare prioriteringar skett för att komma fram till ett antal rimliga förebyggande åtgärder som bör genomföras under mandatperioden. Åtgärdsförslagen återfinns som uppdrag i Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Andra versionen av analysen Risk- och sårbarhetsanalysen för 2008 har tagits fram dels med utgångspunkt från den analys som fastställdes av Kommunfullmäktige 2005och dels utifrån en sårbarhetsanalys med hjälp av analysverktyget Ibero. Analysen från 2005 sändes på remiss till kommunens nämnder och bolag under våren 2007 och synpunkter på dess aktualitet, om något saknas, om förvaltningarna har tillgång till statistik som borde vara med och hur lätt analysen är att använda. De tolv remissvar som kom har beaktats och synpunkterna har använts för att förbättra den nya analysen. En sårbarhetsanalys genomfördes genom att samla riskhanteringsgruppen till fem möten under våren 2007. Några externa aktörer deltog vid enstaka möten. Dessa möten användes till att genomföra analyser för tre olika scenarier som valdes ut av riskhanteringsgruppen. Scenarierna var Kemolycka, Elbortfall och Snöoväder. Mellan mötena gavs uppdrag till de som medverkade att svara på frågorna, från analysverktyget Ibero, tillsammans med sin förvaltning. Den fullständiga sårbarhetsanalysen finns som hemlig bilaga till risk- och sårbarhetsanalysen samt sammanfattad i en öppen bilaga i analysen. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag för Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Resultat Riskkatalogen återfinns i bilaga 1 Översikt över skadehändelser. Beskrivning om vad som är utelämnat Risker för nedfall av radioaktivitet har inte behandlats i analysarbetet mer än att vi inventerat vilka företag som innehar en eller annan typ av strålkälla som avger joniserande strålning. I denna inventering saknas uppgifter från sjukvård och forskning. Vi har inte heller haft möjlighet att undersöka detta vidare utan bedömt att det mest rör sig om mindre mätinstrument. Inte heller sårbarheten inom telekommunikationer eller beroendet av fungerande informationskanaler som radio och TV har tagits med. Detta beror främst på de begränsningar vi varit tvungna att göra när det gäller vilka som skulle delta i att ta 5
fram risk- och sårbarhetsanalysen. I stället hänvisar vi till den regionala risk- och sårbarhetsanalysen som länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram. Som komplettering och för att få en mer nyanserad bild förs en kolumn över antal drabbade in i tabellen Översikt över skadehändelser, bilaga 1. Vid nästa omarbetning av analysen tas innehållet fram till denna kolumn. Statistikmaterial som redovisas i Välfärdsbokslutet finns inte med här. Bokslutet används som ett verktyg för socialnämnden och kommundelsnämnderna och har många beröringspunkter med risk- och sårbarhetsanalysen, när det gäller sociala bakomliggande orsaker till olyckor. Välfärdsbokslutet finns tillgängligt på http://www.boras.se/fritid/folkhalsoenheten/valfardsbokslut. 1 Behov av flera/fördjupade analyser Under arbetets gång har det framkommit behov av mer underlag för att få en bättre samlad bild av risker och sårbarheter i kommunen. Kommunen bör ha en bild av risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område, vilket efter hand kommer att inkludera att fler viktiga aktörer utanför kommunens egen organisation deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Hanteringen av risker och sårbarheter angår främst de som har ansvaret för verksamheten oavsett om det är kommunen, landstinget, staten eller näringslivet. Vid många tillfällen finns det dock anledning att samverka kring gemensamma frågor, och det geografiska områdesansvaret på lokal nivå innebär i detta fall att kommunen förväntas ta initiativ till sådan samverkan. Tabell 13 riskobjekt ska arbetas om inför nästa uppdatering av analysen. Underlag för en sådan fördjupad analys finns till stor del hos räddningstjänstförbundet respektive miljöskyddskontoret och stadsbyggnadskontoret. Kommunen behöver också bli bättre på att följa upp de olyckor som sker. Detta kan tillämpas inom flera områden, t ex skydd mot olyckor, internt skydd och folkhälsa. Syftet är att undvika att olyckorna upprepas, och att vi ska bli bättre på att hantera de som ändå inträffar. Olycksuppföljning mot bakgrund av lagen om skydd mot olyckor har inletts sedan föregående risk- och sårbarhetsanalys. Ett bredare synsätt i det olycksförebyggande arbetet är önskvärt. Kommunen bör sträva efter att minska skador och dödsfall till följd av olyckor. Statistik kan hjälpa oss att göra förebyggande insatser där de gör störst verkan. Här finns nu Räddningsverkets databas IDA, där t.ex. indikatorerna är ett lämpligt verktyg. Se bilaga 5-7. Kommunen kommer att ha en fortsatt dialog med länsstyrelsen angående de risker som kommunen kommit fram till i denna analys och de som länsstyrelsen kommit fram till i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. 1 Indikatorer som analyseras 2007: a) Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4, b) Andel elever i år 8 som uppger att de inte dricker alkohol, c) Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Svenska/Sv2, engelska och matematik. d) Förvärvsfrekvens 25-34 år, e) Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott, f) Andel 75 år och äldre med hemtjänst. 6
Ekonomiska och sociala risker bör vägas in i analysen. Sociala risker är ofta en bakomliggande orsak till händelser som leder till räddningstjänst. Även ekonomiska risker kan leda till omfattande konsekvenser, även om de inte direkt kan kopplas till räddningstjänst eller extraordinär händelse. Kommunen behöver även definiera vad som menas med social risk och ekonomisk risk i det här sammanhanget. Fördjupat underlag behövs inom ett flertal områden: Klimatförändringar, översvämningsrisker, farligt gods, ras, skred, erosionsrisker samt vilka risk- och skyddsobjekt som behöver riskavstånd. Dokumentation såsom resursöversikter, olika register etc. Miljöskyddskontoret har register över miljöfarliga verksamheter i kommunen. SÄRF har register över brandfarliga varor i kommunen. Förslag till prioriteringar av åtgärder som bör genomföras Risk- och sårbarhetsanalysen kommer att användas som ett underlag i kommunens strävan att skapa en säker, trygg och robust kommun och i kommunens säkerhets- och försäkringsarbete. Analysen är ett av flera underlag i kommunens planering för bl.a. - En säker och trygg kommun - Översikts- och detaljplanering - Infrastruktur och kommunikationsplanering - Miljömålsarbete och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) - Plan för extraordinära händelser - Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser - Handlingsprogram för skydd mot olyckor - Säkerhets- och försäkringsarbete Viktiga satsningsområden, tidsramar, ansvariga o.s.v. framgår av Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser som tagits fram samordnat med detta dokument. 7
Beskrivning av kostnader och nyttoeffekter av föreslagna åtgärder Det finns idag inte tillräckligt underlag för att visa vilken nytta respektive åtgärd gör i förhållande till vad den kostar. Det har inte varit möjligt att räkna på detta med någon större precision, utan verksamheterna har föreslagit åtgärder som de bedömt vara rimliga. Här finns en del rapporter, framförallt från räddningstjänst, som kan vara ett underlag för ytterligare fördjupning. Det är angeläget att vi ser till den samlade samhällsnyttan när vi prioriterar vilka av riskerna och sårbarheterna som ska åtgärdas. Vinsterna med det förebyggande arbetet kommer inte enbart att tillfalla kommunen, utan även det övriga samhället. Det kan t ex gälla minskade vårdkostnader eller minskade kostnader för sjukfrånvaro på grund av olycksfall för såväl offentliga verksamheter som för privata arbetsgivare. Åtgärder för att minska sårbarheten i den kommunaltekniska försörjningen ger nyttoeffekter både för de som bor i kommunen och för de som driver verksamhet i kommunen. Att arbeta förebyggande till skydd mot olyckor innebär allt från att minska den enskildes lidande på grund av olycksfall till sträva efter att minska hela samhällets kostnader. Det är ur det perspektivet vi bör prioritera vilka åtgärder som ska genomföras. Uppföljning Planering, genomförande, uppföljning. Risk- och sårbarhetsanalysen ses över varje mandatperiod. Har riskerna åtgärdas? Har riskerna förebyggts eller inte? Finns riskerna/sårbarheterna kvar? Etc. Risk- och sårbarhetsanalysen är ett viktigt underlag för kommunens handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser samt för det handlingsprogram enligt 3 kap, 3, lagen om skydd mot olyckor som görs av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Såväl den kommunala handlingsplanen som handlingsprogrammet ska ses över varje mandatperiod. En årlig uppföljning av översikt över skadehändelser, bilaga 1, i risk- och sårbarhetsanalysen ska göras av riskhanteringsgruppen i samband med att handlingsplanen följs upp. Syftet med den årliga uppföljningen är att underlätta för nämndernas verksamhetsplanering och budgetarbete då analysen är underlag för uppdragen i kommunens handlingsplan. Syftet med årlig uppföljning är också att kunna rapportera viktiga förändringar till kommunstyrelsen. Erfarenheter om hur risker förebyggts och kännedom om nya risker och sårbarheter kan tillvaratas och spridas mellan kommunens verksamheter med hjälp av riskhanteringsgruppens årliga uppföljning 8
Arbetsgruppen som tagit fram analysen: Riskhanteringsgruppen Säkerhetssamordnare för Borås Stad Miljökontoret Kommundelar, 4 av 10 (Kdk Norrby, Trandared, Brämhult, Centrum) Fritids- och Turistkontoret (Förv.chef, Samordnare Säker och Trygg Kommun) Sociala blocket Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Lokalförsörjningskontoret Administrativa kontoret (Internt skydd, IT) Gatukontoret, (VA, gata, trafik) Servicekontoret Borås Energi Nät AB Borås Energi och Miljö AB Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (Både som deltagare och metodstöd) Dessutom har externa aktörer deltagit vid enskilda tillfällen Polisen Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län 9
Bilaga 1 Översikt över skadehändelser Översikt över skadehändelser Teknisk infrastruktur Tabell 1: Svåra störningar i elförsörjningen Nr. Skadehändelse Sannolikhet 2 1.1 1.3 Långvarigt elavbrott med påföljande pumpavbrott och brist på bensin och diesel 1.2 Avgrävning av elkablar Brand i mottagningsstation 1.4 Fysiska skador på en mottagningsstation Konsekvens på liv 3 Konsekvens på egendom 4 Konsekvens på miljö 5 Drabbade 6 Konsekvens (avs eoh) Snöröjning upphör efter hand. Trafikkollaps. Reservkraftaggregat stannar. Värme & VA-försörjning försvåras. Störningar i kollektivtrafik och färdtjänst Delar av Borås kommer att drabbas av elavbrott. Delar av Borås kommer att drabbas av elavbrott. 2 Hög = 1 ggr/år, Medel = 1 ggr/10 år, Låg = 1 ggr/50 år 3 Små = Inga eller försumbara konsekvenser för människor, medel = enstaka personer förolyckas, stor = mer än 10 personer förolyckas. 4 Små =, medel =, stor = (subjektiv bedömning) 5 Små = Orsakar ej långvariga effekter, (t.ex. oljeförorenat dagvatten vid skyfall). Litet saneringsbehov pga låg koncentration av ämnen som inte anrikas. T.ex. enskilda djurindivider kan bli drabbade men det påverkar inte en hel population, Medel = Utsläpp av kemiska ämnen som kan anrikas men att det är i så pass små mängder att koncentrationen inte är så hög. Kan drabba hela populationer och biotoper men är inte av sådan omfattning att det blir irreversibla förändringar på kort tid. Stor = Utsläpp av kemiska ämnen som kan anrikas i stora koncentrationer. Populationer slås ut, livsmiljöer förstörs och ett stort saneringsbehov. Kan röra sig om utsläpp till känsliga recipienter/biotoper eller inom vattenskyddsområden. Irreversibla förändringar på lite längre sikt och stora ekonomiska utgifter för att avhjälpa skadan. 6 Drabbade = Hur många som kan bli drabbade av händelsen. Kolumnen kommer att utvecklas och användas i nästa version av risk- och sårbarhetsanalysen. 1
1.5 Omfattande eller långvarigt elavbrott Stor sannolikhet att något av detta kan hända. Hela samhället slås ut. Årstiden och klimatet avgör hur illa vi blir drabbade med hänsyn till värmeförsörjningen men vi blir väldigt hårt drabbade ändå då det mesta i vårt samhälle är beroende av elförsörjningen. Kan få stora konsekvenser inom äldreomsorgen och för övriga inom kommunen som är beroende av hjälp av samhället. Längre elavbrott i kombination med kyla medför större konsekvenser p.g.a. att lokaler blir utkylda. Detta får konsekvenser för alla verksamheter och boende som är beroende av fjärrvärme eller el för sin uppvärmning av lokalerna. Cirkulationspumpar i enskilda fastigheter fungerar inte heller. 2
Teknisk infrastruktur, forts Tabell 2: Svåra störningar i vattenförsörjningen resp. avloppsreningen Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö Drabbade Konsekvens (avs eoh) 2.1 Rörbrott Liten Liten Om läckan sker ute på ledningsnätet så kan det vid olyckliga omständigheter föra med sig att stora delar av nätet blir utan vatten. Konsekvenserna kan bli mycket stora för allmänheten om det inte finns möjlighet att koppla förbi läckan. De materiella skadorna kan också bli betydande då det kan röra sig om stora mängder vatten som kommer ut. För allmänheten rör det sig i första hand om att bli utan vatten under den tid det tar att åtgärda läckan. Även en risk för översvämningar som kan skada fastigheter. För industrin kan även ett produktionsbortfall inträffa vid stopp i distributionen av vatten. Om läckan är nära en väg eller banvall för järnväg så skulle dessa kunna bli förstörda på grund av det utströmmande vattnet genom underminering och bortspolning. Detta skulle ge stora ekonomiska och samhällsstörande effekter. 3
2.2 Förorening av vattentäkt som begränsar eller avbryter dricksvattenproduktionen. Här kan även brist på grundvatten inräknas i de fall där man använder grundvatten. En förorening som leder till utslagning av Öresjö kan täckas av reserv- En förorening av vattentäkten gör att vattnet med stor sannolikhet inte kan användas för vattenproduktion under en längre tid. Låga grundvattennivåer kan även förutom bristen på vatten även ge en försämrad vattenkvalité på det vatten som pumpas upp. Konsekvenserna kan bli mycket stora för växter och djur i den vattentäkt som blir förorenad. Det påverkar även allmänhetens möjligheter att använda sjön för rekreation och friluftsaktiviteter. Följderna av att inte kunna leverera vatten till brukarna under en längre tid är även de stora. En förorening av en ytvattentäkt kan ta lång tid att återställa, men går oftast att nyttja igen. För en grundvattentäkt kan resultatet, med relativt stor sannolikhet, bli att den är förstörd för framtida bruk och måste bytas ut mot en helt ny, vilket kräver stora resurser och tar lång tid innan den kan tas i drift. 7 Gatukontorets utredning inför vattenskyddsområde Öresjö. 4
2.3 Föroreningar i vattennätet. T.ex. i form av bakterietillväxt alternativt förorening i vattenverk/reservoar/ledningsnät. 2.4 Brand i anläggning eller verk. Låg 2.5 Sabotage mot anläggning eller ledningsnät. Sannolikheten för detta scenario är fullt möjlig. Medel Liten Liten Liten Risk att många drabbas av akut magsjuka. Kan skapa sjukdom hos abonnenter som dricker av det förorenade vattnet, vilket skulle skapa oro och misstro hos abonnenterna. Kräver stora avstängningar och mycket arbete för att sanera de förorenade delarna. Detta arbete tar tid att genomföra. Skulle kunna slå ut en stor del av vattendistributionssystemet för en längre tid. Stora skador som tar tid att reparera. De ekonomiska konsekvenserna kan bli mycket omfattande. Stora driftstörningar uppstår lätt. Farliga rökgaser utvecklas med skada på annan utrustning, mm som följd. En brand ger stora skador och omfattande driftstopp. Stora ekonomiska värden kan bli förstörda. Det kan vara väldigt olika konsekvenser beroende på vad syftet med sabotaget är. Det skulle t.ex. kunna vara skadegörelse, förorening av vatten, stöld. Även förgiftningar genom påverkan på vattnet skulle kunna vara tänkbart. Stora bräddningar till recipient med miljöpåverkan som följd om det utförs sabotage mot avloppsverksamheten. Om ett större angrepp sker kan det få stora samhällsstörande effekter och ge stora kostnader. Ett sabotage kan orsaka stora skador och risker för människor, egendom och miljö. Är relativt enkelt att genomföra. 5
2.6 Stopp av vattenleverans Stora! Hela samhället är beroende av vatten. 2.7 Inbrott, sabotage 2.8 Brand 2.9 Vatten, åverkan Stor eller Människor och industri blir helt eller medelstor delvis utan vatten. sannolikhet att detta kan hända. Teknisk infrastruktur, forts Tabell 3: Svåra störningar i fjärrvärmeförsörjningen Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö Drabbade 3.1 Värmebortfall p.g.a. distributionsproblem (Se tabell 1, Svåra störningar i elförsörjningen) 3.2 Avbrott i värmeproduktion > 3.000 kunder 8 Konsekvens (avs eoh) Den ökade användningen av fjärrvärme är en risk för kommunen. Fallerar fjärrvärmen vid kallt väder drabbas många invånare samtidigt. Längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen får mycket allvarliga konsekvenser för hushåll med fjärrvärme. Se även tabell 1. Svåra störningar i elförsörjningen. 8 Enligt Borås Energi och Miljös Årsredovisning 2007 finns 3.612 anslutna fjärrvärmekunder. (Som jämförelse är antalet hushåll i Borås Stad är 48.772 st). Källor: http://www.borasenergimiljo.se samt www.boras.se 6
3.3 Stor läcka i fjärrvärmenätet Medel Liten Medel Liten Läckans geografiska läge, årstiden och klimatet påverkar hur pass stor effekt störningen får hos kunderna. Om ett större rörbrott sker på ett kritiskt ställe i fjärrvärmenätet, kan det vid olyckliga omständigheter medföra att ett större antal kunder blir utan fjärrvärme. Om det inte går att enkelt sektionera bort läckan, dvs. innestänga läckan och fördela fjärrvärmevattnet runt skadan, kan konsekvensen bli att kunderna drabbas i stor omfattning. De materiella skadorna kan bli betydande om det rör sig om ett mycket stort rörbrott. Risk för skada på allmän egendom finns om läckan är stor och inträffar nära fastigheter och bebyggelse. Tabell 4: Allvarliga störningar i viktiga IT-system Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv 4.1 Avgrävning av IT- och telekablar Medel Kan vara stor 4.2 Brand i mottagningsstation Liten Kan vara stor 4.3 Intrång/sabotage utifrån Liten Stor Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö Drabbade Konsekvens (avs eoh) Konsekvens beror på vilka system som drabbas. Om något av de kritiska systemen drabbas kan konsekvens på liv bli stor. Telefoni är alltid kritisk. Datakommunikation för elnätets styrning kan slås ut. Bornets kommunikationskunder kan drabbas av avbrott. Om någon obehörig person skulle lyckas ta sig in i vårt nät kan stor skada orsakas, främst i form av dataförlust. 7
4.4 Intrång/sabotage inifrån Stor Stor Sabotage inifrån är den vanligaste orsaken till större bekymmer. En missnöjd anställd eller fd. anställd kan ställa till stor skada snabbt. 4.5 Dataförlust kritiskt system Liten Kan vara stor Data återställes via backup. Dock kommer data att vara otillgängligt under den period återställning av hårdvara och data pågår. 4.6 Dataförlust icke kritiskt system Liten Stor Samma som för ovan, här är det dock inte lika bråttom med återställning, bortfallet orsakar ingen skada 4.7 Virusskada Stor Stor Med tanke på den fart virus sprids med så skall vi vara lyckliga att virusen inte varit elaka. Den dag vi får ett elakt virus med den spridningsförmåga som t ex SoBig/Blater/Sasser haft är vi mycket illa ute. Borås Har ett gott skydd och vi har inte drabbas tidigare, dock vet man aldrig hur nästa virus slår till. 8
Samtliga ovanstående bortfallsanledningar får konsekvenser i kommunens verksamheter (Avser 4.1-4.7) Kan få stora konsekvenser beroende på avbrottets längd och omfattning. Exempel på avbrott: Utbetalningar till klienter. Löneutbetalningar. Larm. Informationssvårigheter. Arbetsstopp inom adm m fl då de flesta utför sina dagliga sysslor med datorstöd över nätverk. Sjuksköterskor och socialsekreterare kan inte skriva journaler. Hemtjänstens tidrapportering. E-handel, bibliotekstjänst, registrering av museiföremål och konst m.m. Ledningen av färdtjänst är helt beroende av It/telefon. Datoranvändningen ökar och därmed sårbarheten med att nå information vid avbrott i nätverket, såväl internt som externt. Dessutom kan Information från viktiga samverkande aktörer bli svår att nå. 4.8 Dataförlust i lokala persondatorer Om viktig data lagras i lokala persondatorer utan backuprutiner kan data inte återställas. 9
Transporter Tabell 5.1: Vägtrafik Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens Konsekvens Konsekvens Drabbade Konsekvens (avs eoh) på liv på egendom på miljö 5.1 Snöoväder Störningar i kollektivtrafiken, skolskjutsar, hemtjänstens arbete. I extrema fall blir samhällsfunktionerna påverkade. Sjukvården påverkas av att personal och patienter inte kan ta sig till sjukhuset eller lämna sjukhuset. Detta kan innebära konsekvenser på liv. 5.2 Transport av farligt gods Liten olycka Stor olycka Hög Låg Liten Stor Liten/medel Medel/stor Ev utsläpp av kemikalier, gas eller oljeprodukter till luft eller mark. Person och/eller markskador även explosioner, brand kan bli följd. Olyckor vid transport av farliga ämnen innebär en stor risk för konsekvens på liv. 5.3 Trafikolycka. Medel/Stor Medel/Stor Lindrigt skadade blir ca 200 personer, Statistiskt svårt skadade ca 20 och ~ 5 personer sett inträffar avlider av sina skador. Ett stort antal ca 150 trafik- olyckor kan innebära bl.a. större olyckor med utsläpp av olika kemikalier eller oljor i person- luft eller mark, ev med både personskador per år inom staden. och markskador som följd. Olyckor med buss innebär en stor risk för konsekvens på liv. 10
5.4 Blixthalka Kan uppträda någon/ några gånger per vintersäsong 5.5 Broras Liten (under förutsättning att erforderliga medel för nödvändiga reinvesteringar erhålls) Kan innebära sakskada, personskada Beroende på brotyp kan finnas fara för allvarliga personskador, drunkning; Även utläckage av vätskor kan bli följden. Transporter, forts Tabell 5.2: Järnvägstrafik Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens Drabbade Konsekvens (avs eoh) på miljö 5.6 Järnvägsolycka med Stor Kan få stora konsekvenser personskador på liv och egendom. 11
Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Tabell 6: Spridning av allvarliga smittämnen Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens Konsekvens Konsekvens Drabbade Konsekvens (avs eoh) på liv på egendom på miljö 6.1 Utsläpp av giftigt lakvatten Utsläpp kan ske till recipient, t.ex. att det hamnar i Häggån via Kallabäcken och Kyrkbäcken och kan förorsaka skador på djur- och växtliv. Med tanke på lakvattnets sammansättning i dag bedöms följderna av detta bli begränsade. Risken för utsläpp till grundvatten bedöms som mycket liten, men skulle kunna förorena enstaka brunnar. 6.2 Smittrisk på biogasanläggningen Personalen på biogasanläggningen kan utsättas för smitta vilket dock inte har inträffat på dom 8 år som anläggningen har funnits. 6.3 Inversion Hög Liten Liten Liten Temperaturskiktningen kan innebära att ett tak över framför allt Borås lägre centrala delar bildas som i sin tur kan innebära att föroreningar i form av att utsläppen från i första hand bensin- och dieseldrivna fordon inte kan föras bort. Kan innebära andningssvårigheter för innevånarna. 12
6.4 Förorenat avloppsvatten Relativt stor kommer in i till sannolikhet. avloppsreningsverket och förstör de biologiska reningsstegen 6.5 Brandfarligt gods Hög 6.6 Smitta i storkök Hög Liten Liten Liten 6.7 Pandemisk influensa Låg Hög Liten Liten 15-50 % av befolkning en Skulle ge stora mängder föroreningar främst kväve och BOD 9 till recipienten. Det tar lång tid att bygga upp ett helt nytt fungerande biologiskt reningssteg i reningsverket. Detta skull skapa stor belastning på recipienten under en längre tid. Stora konsekvenser för både medtrafikanter och miljön. Transporter med farligt gods ökar och transporteras nära våran öppna vattentäkt. Kan få stora konsekvenser, för leverans av mat till skola, förskola och äldreomsorg. Problem för alla sjuka människor som har blivit smittade. En pandemi skulle innebära en betydande personalfrånvaro inom alla verksamhetsområden och kan ge allvarliga konsekvenser för samhället då samhällsviktiga verksamheter kan få problem att upprätthålla viktig verksamh. 9 BOD betyder 'Biological Oxygen Demand' och är en uppskattning av hur mycket organismer (t.ex. bakterier och dött organiskt material) det finns i vattnet. 13
Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen, forts Tabell 7: Spridning av giftiga kemikalier Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö Drabbade Konsekvens (avs eoh) 7.1 Trafikolycka, utsläpp Stor eller Farliga gaser från kemikalier som kan Se farligt gods medelstor följa med vinden och drabba skola/förskola, äldreboende och boende. Dessutom skador på miljön. 7.2 Brand i farlig industri Hög Medel Medel/ stor Kan få stora konsekvenser, beroende på typ av fabrik och typ av ämne som brinner och dess utbredning. 7.3 Gasläcka/explosion Liten till Kan få stora konsekvenser beroende på medelstor mängd som läcker ut eller hur stor explosionen är. 7.4 Utsläpp från farlig industri Hög Medel Medel/ stor Kan få stora konsekvenser, beroende på typ av fabrik och typ av ämne som släppts ut och dess utbredning 7.5 Järnvägsolycka utsläpp av Kan få stora konsekvenser, beroende miljöfarligt gods på typ av fabrik och typ av ämne som Liten olycka Hög Liten Liten/ medel släppts ut och dess utbredning Stor olycka Låg Liten/ medel Medel/stor Se trsp av farligt gods Riskerna dock upp 1 steg på grund av trspmängden o risken för Öresjö vattentäkt 14
7.6 Utsläpp från farlig industri. 44 industrier med särskilt miljöfarlig verksamhet. Se tabell 13 Riskobjekt 7.7 Utsläpp av ammoniak i ishallen Hög Medel Liten Liten 7.8 Klorutsläpp i Alidebergsbadet 7.9 Klorutsläpp i Stadsparksbadet 7.10 Utsläpp av saltsyra eller klor i Stadsparksbadet 7.11 Klorutsläpp i simhallen Dalsjöfors 7.12 Klorutsläpp i simhallen Sandared 7.13 Utsläpp av svavelväte Utsläpp orsakar luktolägenhet så länge utsläppet pågår. Farligt för de som vistas nära utsläppet. 7.14 Gasläcka på Gässlösa Relativt låg Kan vara allt från nästan inga till stora materiella och personskador om det skulle bli en explosion och/eller brand. Av utsläppet blir det inga skador på miljön, utan det späds ut och försvinner. Skapar en oro bland de boende i området för olyckor. Ger en negativ bild av biogasanläggningar i samhället. Skapar stora avspärrningar och oro bland allmänheten. Brand och explosionsrisk. 15
Skydd, undsättning och vård Tabell 8: Översvämningar, höga flöden Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö 8.1 Översvämning Medel Låg Medel Låg (Se bilaga 4 Översvämningskartering 10 ) Drabbade Konsekvens (avs eoh) Tabell 9: Skred och ras Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö 9.1 Ras av Ålgårdsdammen Låg Låg Medel Låg 9.2 Ras av dammen vid Storsjön, Viskafors Översiktlig stabilitetskartering för Borås 2004 finns i byggnadsn och gatukontorets arkiv.karteringen är gjord på uppdr av SRV o avser skredrisker i bebyggda områden. 11 Låg Låg Låg? Låg Drabbade Konsekvens (avs eoh) Omr där man funnit ytterl. behov av utr. finns främst i Fristad (Munkån, några platser) Sparsör (Viskan, strax innan Öresjö) Borås (Viskan vid Armbåga/Getängen och Lillån) Sandared (Sandaredsån, strax innan Viaredssjön) Svaneholm (Viskan) 10 Översvämningskarteringen visar 100-årsgränsen. Dvs den nivå som man kan bedöma att vattnet kan komma att nå vid något tillfälle inom en 100 års period. 11 Inom kommunen dominerar fyra jordarter - morän, torv, grus och sand. Huvuddelen av kommunen täcks av morän med riklig förekomst av torv. I Viskans dalgång, i Toarpsdalen och i stråket Mollaryd-Bredared finns isälvsavlagringar med grus och sand samt nära vattendragen finare sediment, silt. Hela kommunen ligger över högsta kustlinjen. Det innebär att lera, som normalt innebär högre skredrisker, med några få undantag saknas. I bebyggda delar och i områden där många människor vistas finns skred- och rasrisker i anslutning till vattendrag. Det handlar där om branta strandbrinkar, finare sediment och torv. Aktuella områden finns utanför Fristad, i Borås och Svaneholm längs Viskan, i Borås längs Lillån och i Sandared. Områdena är karterade och riskerna beaktas i plan- och bygglovsammanhang. 16
Tabell 10: Skogsbränder Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö 10.1 Skogsbrand Medel Liten Stor Liten Drabbade Konsekvens (avs eoh) Skydd, undsättning och vård, forts Tabell 11: Svåra vädersituationer Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens 11.1 Väderpåverkan. Ex: Långvarig Stor Medel Kan få stora konsekvenser beroende eller extrem kyla, isbark, på väderpåverkan enl.ovan. extrema snömängder. Extrem (Se tabell 1 eller långvarig hetta, vattenbrist. Svåra störningar elförsörjningen och Kraftig blåst. Extrema regn tabell 5:1 Vägtrafik.) mängder, långvarigt regnande, översvämning m.m. Åska och blixtnedslag m.m. på miljö Drabbade Konsekvens (avs eoh) 17
Tabell 12: Större bränder Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens Konsekvens Konsekvens Drabbade Konsekvens (avs eoh) på liv på egendom på miljö 12.1 Brand i vårdinrättning Medel 12.2 Brand eller explosion på kommunens förråd (olycka med t.ex. bensin- och dieseltankar, svetsgastuber, gasoltuber, sprängmedel.) 12.3 Gasexplosion på Gatukontorets anläggning (renhållningsavd.) 12.4 Utsläpp till luft i samband med brand (för incidenter = stor) 12.5 Brand i skola / förskola Skolor =Medel (för incidenter = stor) Kan få stora konsekvenser, beroende på omfattning och typ av vårdinrättning Lokala skador i den närmaste om givningen. Utsläpp kan innebära ett obehaglig och eventuellt giftig rök sprids i vindriktningen. Obehagen försvinner när branden är släckt. Stor fara för de som vistas i lokalerna, svårigheten med att tillhandahålla ersättningslokaler samt stora kostnader. Förskolor = Liten 18
12.6 Brand i kulturhuset, Medel Medel Stor Liten Innebär hot mot personal och kulturskolan, textilmuseet, Borås Museum eller Biografen Röda Kvarn besökare, driftstörningar och förstörelse. Oersättlig konst och museiföremål kan försvinna. Även byggnaderna i Ramnaparken och Röda Kvarn har ett kulturhistoriskt värde. Stadsbibliotekets omfattande samlingar är till stora delar sådant som inte finns att köpa i handeln. Under ex Kulturnatten strömmar 4 5000 besökare genom Kulturhuset. 12.7 Byggnadsminnen: Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Seglora gamla prästgård (bevarandeobjekt) Biograf Röda Kvarn Borås Centralstation 12.8 Hus av byggnadsminnesklass: Borås Rådhus Handelsbanken, Borås Textilmuseet Villabyggnad, Skolg 26 Flerb.hus, Skolg 22/Kungsg 31 Braconierska Villan, Borås Fastighet, Älvsborgsg 2 Fastighet, Varbergsv 42 Fastighet, Varbergsv 44 Borgströmska villan, Parkg 15 Villabyggnad, Parkgatan 14 Flerbostadshus, Nyckelbergsg 15 Flerbostadshus, Första Villag 15 Dammen, fritidshus, Viskafors Kulturhistoriskt värdefulla byggnader (bevarandeobjekt) 19
12.9 Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Klass II och III Bevarandeobjekt 12.10 Konst- litteratur- och kulturarvsamlingar Kulturhuset (konst o litteratur) Textilmuseet (textil mm) Borås museum (kulturarv) Kulturhistoriskt värdefulla samlingar (bevarandeobjekt) Skydd, undsättning och vård, forts Tabell 13: Riskobjekt Nr. Riskobjekt Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö 13.1 Vattenverket Låg Medel Låg Låg 13.2 Vattenledningsnätet Låg Medel Låg Låg Drabbade Riskkälla eller exempel på anläggning 13.3 Borås Energi & Miljö AB Rya Låg Låg Låg Medel Farlig verksamhet enligt lagen om Kraftvärmeverk (Lsty tillsyn enl skydd mot olyckor 2 kap, 4 : Sevesolagen SFS 1999:381 Skyldigheter vid farlig verksamhet. samt Lsty tillsyn enligt Brandfarlig vara: 350 m3 gasol Miljöbalken SFS 1998:808) 13.4 Eka Chemicals AB Låg Låg Låg Medel Brandfarlig vara. 35m3 eldningsolja, 10m3 formalin 13.5 Sobacken Avfallsanläggning Hög Medel Medel Medel Brandfarlig vara. 30m2 diesel, 31m3 etanol, 2 x 200 Nm3 biogas. (Oftast sammanlagt 1 gastrailer full, dvs 200 Nm3) Planering pågår för framtida deponigasinsamling metangas ca 40-200 m3/h 20
13.6 Almedahls AB Låg Låg Låg Medel 13.7 Automatindustri i Borås AB Låg Låg Låg Låg 13.8 Boda Återvinningscentral Låg Låg Låg Låg 13.9 Bogryds avloppsreningsverk Låg Låg Låg Medel 13.10 Borgstena Timber AB Medel Låg Låg Medel 13.11 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Låg Närvärmeanläggning Fristad 13.12 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Låg Närvärmeanläggning Sandared 13.13 Borås Energi och Miljö AB, Närvärmeanläggning Låg Låg Låg Låg Dalsjöfors 13.14 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Låg Göta Hvc 13.15 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Medel Hulta Hvc 13.16 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Låg Lasarettet Hvc 13.17 13.18 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Låg Viared II Hvc 13.19 Borås Energi och Miljö AB, Låg Låg Låg Låg Viared I Hvc 13.20 Borås Kyrkliga samfällighet, Låg Låg Låg Låg krematorium 13.21 13.22 Brenntag Nordic AB (Lsty tillsyn enl Sevesolagen SFS 1999:381) Medel Låg Låg Medel (13.17 är borttagen som riskobjekt) (13.21 är borttagen som riskobjekt) Brandfarlig vara. 10.000kg väteperoxid, klass 1, 2, 3 10m3 av varje. Farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kap, 4 : 21
Skyldigheter vid farlig verksamhet. 13.23 Brämhults Juice AB Medel Medel Medel Medel Brandfarlig vara. 12m3 gasol 13.24 Camfil Industrifilter AB Låg Låg Låg Låg 13.25 Coventya AB Låg Låg Låg Medel Farlig verksamhet enligt lagen om (Lsty tillsyn enl Sevesolagen skydd mot olyckor 2 kap, 4 : SFS 1999:381) Skyldigheter vid farlig verksamhet. Brandfarlig vara. Lösningsmedel klass 1, 2B, 3. 10m3 av varje 13.26 Dalsjöfors Slakteri AB Låg Låg Låg Medel 13.27 Dalsjöfors Återvinningscentral Låg Låg Låg Låg 13.28 Diazo Låg Låg Låg Medel 13.29 Fov Fabrics AB, Norrby Låg Låg Låg Medel Långgata 45 (Lsty tillsyn enligt Miljöbalken SFS 1998:808) 13.30 Fristads Återvinningscentral Låg Låg Låg Låg 13.31 Gässlösa Avloppsreningsverk Låg Låg Låg Medel/Hög Brandfarlig vara. 10m3 metanol, 2x 36m3 biogas 13.32 (13.32 är borttagen som riskobjekt) 13.33 Industrigalv i Borås AB Låg Låg Låg Hög 13.34 Jirotex Furudahlsgruppen AB Låg Låg Låg Medel 13.35 Lusharpan Återvinningsstation Låg Låg Låg Låg 13.36 Maku Stål AB Låg Låg Låg Medel 13.37 Parker Hannifin/AB Mobile Låg Låg Låg Medel Controls 13.38 (13.38 är borttagen som riskobjekt) 13.39 Rani Metall AB Bredared Låg Låg Låg Medel 22
13.40 Rani Metall AB Viared Låg Låg Låg Låg 13.41 NIFE Textil AB (fd Rydboholms Textil AB) (Lsty tillsyn enligt Miljöbalken SFS 1998:808) Medel Låg Låg Medel 13.42 Saxylle-Kilsund International Låg Låg Låg Låg AB 13.43 Sjömarkens Hönsgård AB Låg Låg Låg Låg 13.44 Skrotfrag i Borås AB Låg Låg Låg Medel 13.45 Stena Gotthard Återvinning AB Låg Låg Låg Medel 13.46 Stena Scanpaper AB Låg Låg Låg Medel 13.47 Svenskt Konstsilke AB Låg Låg Låg Låg 13.48 SP, Sveriges Tekniska Låg Låg Låg Låg forskningsinstitut 13.49 Valsgravyr i Borås AB Låg Låg Låg Medel 13.50 Viskafors Återvinningscentral. Låg Låg Låg Låg 13.51 Ishallen Låg Låg Låg Medel Personskador och förstörelse av inventarier. (Personskador är den stora risken vid större folksamlingar.) 13.52 Alidebergsbadet Låg Låg Låg Låg 13.53 Stadsparksbadet Låg Låg Låg Låg 13.54 Simhallen i Dalsjöfors Låg Låg Låg Låg 13.55 Simhallen i Sandared Låg Låg Låg Låg 13.56 Södra Älvsborgs Sjukhus SÄS, Låg Hög Låg Låg Borås 13.57 Äldreboenden Låg Hög Låg Låg 23
13.58 13.66 13.68 Omsorgsboenden 13.59 Servicekontoret 13.60 Skolor 13.62 Bråts skjutfält (skadehändelse vi skjutning) 13.63 Kriminalvårdsanstalten Västeråsen 13.64 Allmänna häktet i Borås 13.65 Ryavallen 13.67 Borås Arena Boråshallen 13.69 Stora Torget i samband med större arrangemang, ex. Sommartorsdagar Åhaga Låg Låg Medel 13.61 Förskolor Låg Låg Låg Låg 13.70 Medel Medel Medel Medel Låg Medel Låg Hög Låg Låg Små Små Små Små Små Små Små Låg Låg Låg Små Små Små Små Små Små Små Låg Medel Låg Små Små Små Små Små Små Små Personskador. Förstörelse av inventarier i samband med upplopp. Personskador och förstörelse av inventarier. Personskador och förstörelse av inventarier. (Personskador är den stora risken vid större folksamlingar.) Personskador och förstörelse av inventarier. (Personskador är den stora risken vid större folksamlingar.) Brandfarlig vara. 8 st P11 (gasol) (13.67 är borttage, återfinns som 13.51.) Personskador och förstörelse av inventarier. (Personskador är den stora risken vid större folksamlingar.) Personskador och förstörelse av inventarier. (Personskador är den stora risken vid större folksamlingar.) Personskador och förstörelse av inventarier. (Personskador är den stora risken vid 24
större folksamlingar.) 13.71 Borås/Viared Flygplats låg medel medel små Farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kap, 4 : Skyldigheter vid farlig verksamhet. Brandfarlig vara. 40 m3 bensin, 10 m3 flygfotogen. 13.72 Sällfors Pro AB medel medel medel små Brandfarlig vara. 14.000 liter gas. 13.73 ECO-Borås Tapeter AB medel medel medel små Brandfarlig vara. 40m3 gasol Skydd, undsättning och vård, forts Tabell 14: Våld, övergrepp Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens Konsekvens Konsekvens Drabbade Konsekvens (avs eoh) på liv på egendom på miljö 14.1 Hot mot politiker och Beroende på Medel Stora Hoten mot tjänstemän är vanliga kommunala tjänstemän som hotbild som idag. Hot mot politiker förekommer resulterar i kriminell handling under tiden också. kan ändras Hot förekommer via telefon, e-post, politiskt, personliga kontakter i ekonomiskt, tjänsteutövandet. Det har ännu inte kulturellt lett till att någon förolyckats. 14.2 Våld från klient/boende/vårdtagare/elev/ Föräldrar/Besökare/Allmänhet Kan få stora konsekvenser beroende på vad som händer. Våld och hot om våld. Stor sannolikhet at detta kan inträffa. Många kommunala verksamheter är lättillgängliga för att underlätta för allmänheten att besöka dem. 25
14.3 14.4 Skolbråk, resulterande i kriminell handling. Elev som återvänder med vapen. Elev som bränner ner skola. Gäng/elev som misshandlar/dödar elev/lärare m.m. Flyktingproblematik. Ex vis besök på flyktingmottagningen som kan resultera i bråk vilket leder till en kriminell handling. Medelstor sannolikhet att något av nedanstående ska inträffa. Medelstor till stor risk. 14.5 Våld, skador, upplopp vid Medel Små Små Små större publika arrangemang (ex Ryavallen, Borås Arena, Stora Torgets sommartorsdagar.) 14.6 Våld, skador, upplopp på kriminalvårdsanstalten Västeråsen eller Allmänna häktet i Borås Kan bli stora konsekvenser beroende på händelse och omfattning. Hot mot tjänsteman Personen i fråga hotar att skada sig/ta livet av sig eller skada personer i omgivningen/familjen Skadegörelse, personen i fråga återvänder senare beväpnad mm. Personskador och skador på inventarier Medel Små Små Små Personskador och skador på inventarier 26
Skydd, undsättning och vård, forts Tabell 15: Arbetsplatsolyckor, inbrott Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv Konsekvens Konsekvens på miljö Drabbade Konsekvens (avs eoh) på egendom 15.1 Arbete i rörgrav eller vattendrag 15.2 Tillbud/olycka på Stadsparksbadet 15.3 Bil- och maskinolyckor Bil- och maskinolyckor kan givetvis inträffa eftersom vi hanterar ett stort antal tyngre fordon och maskiner. 15.4 Olycka/dödsfall 15.5 Olycksfall 15.6 Olycka som kan förorsaka miljöpåverkan 15.7 Tillfälliga händelser ex stormskador, insektsangrepp i skog, brand i fastighet etc 15.9 Tillbud/olycka på skolor med yrkesutbildning som kemi, fordon, industrimaskiner medel medel små små 27
Skydd, undsättning och vård, forts Tabell 16: Dödsfall orsakade av skador Nr. Skadehändelse Sannolikhet Konsekvens på liv 16.1 Dödsfall orsakade av skador Statistik för riket från 1999: Olycksfall: 2503 Självmord: 1219 Våld: 108 Oklar avsikt: 299 Medicinska kompl. mm 161 Totalt: 4290 Källa: SRV, (2002), Olyckor i siffror Konsekvens på egendom Konsekvens på miljö Drabbade Konsekvens (avs eoh) Mycket stor En höftfraktur beräknas kosta ca Varje år dör 250.000 kr. Var annan kvinna och var ca 4200 fjärde man över 50 år råkar ut för människor till frakturer av något slag. Orteoporos, följd av benskörhet, är en smygande skada i folksjukdom som är att betrakta som Sverige. en tickande bomb. Sverige och Norge Varje år är de länder i världen som är mest vårdas ca drabbade. Skador medför stora 140.000 samhällskostnader. Ca 63 miljarder människor kronor per år. Det betyder att om på sjukhus skadorna minskar, blir det mer till följd av pengar till annat som är viktigt att skador. Varje satsa på i samhället. år besöker ca 900.000 människor öppenvården till följd av skador. 28
Riskmatris Bilaga 2 Riskmatris Hög 6.3 7.2 4.4 6.6 7.4 4.7 7.7 11.1 13.5 Sannolikhet 2.3 3.3 4.1 13.60 5.2 13.73 4.2 13.63 7.5 10.1 13.64 8.1 Medel 13.65 13.10 13.66 13.22* 13.69 13.23 14.5 13.41 14.6 13.72 Låg 13.12 13.13 9.2 13.24 13.54 9.1 13.28 13.59 4.3 13.27 13.55 13.1 13.29 13.25* 4.5 13.7 13.30 13.61 13.2 13.49 4.6 13.8 13.35 13.3* 13.34 13.26 6.7 13.11 13.40 13.68 13.4 13.36 13.51 13.31 13.42 13.70 13.6 13.37 13.71* 13.33 13.43 13.20 13.9 13.39 13.56 13.14 13.47 13.53 13.15 13.44 13.57 13.16 13.48 13.19 13.21 13.45 13.58 13.18 13.50 13.52 13.46 Små Medel Stora Konsekvenser Skadehändelser från grovanalysen är här införda i en riskmatris för att ge en bättre överblick över de risker som är upptagna i analysen. Matrisen kan ge en vägledning över vilka risker som är nödvändiga att åtgärda omedelbart, vilka som ska förändras med tiden och vilka som kan accepteras. Då fullständiga uppgifter saknas i vissa tabeller är dessa inte upptagna i matrisen. * 13.3 Rya Kraftvärmeverk i Borås, 13.22 Brenntag Nordic AB samt 13.25 Coventya AB är anläggningar klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 och Seveso lägre klass. Även 13.71 Borås/Viared Flygplats är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4. 1
13.7 Ekås 13.1 13.45 13.37 13.46 13.52 13.65 13.47 13.51 13.66 13.59 13.3 13.42 13.44 13.64 13.56 13.16 13.36 13.69 BORÅS 13.48 13.53 13.15 13.68 13.63 13.35 13.72 13.14 13.2913.70 13.4 13.20 13.31 13.49 13.33 13.62 Tosseryd 13.8 13.23 Centrum Gånghester
hester 13.26 13.27 13.54 13.13 13.6 Dalsjöfors Dalsjöfors
Bredared 13.39 13.11 Fristad 13.10 13.30 Borgstena Fristad Sparsör
Viared 13.43 Sjömarken 13.12 13.55 Sandared 13.28 13.34 13.19 13.25 13.18 13.22 13.73 13.40 13.24 13.71
Viskafors Svaneholm 13.9 13.50 Rydboholm Viskafors 13.41 13.5
BORÅS STAD Översvämningskartering Bilaga 4 100-årsflöde Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 1(6) Källa: Räddningsverket, (2002), Översiktlig översvämningskartering längs Viskan, sträckan från sjön Mogden till mynningen, Rapport nr 27, 2002-03-20, www.raddningsverket.se/upload/förebyggande/naturolyckor/oversvamningskartering/viskan. pdf, citerad 2005-01-20.
BORÅS STAD Risk- och sårbarhetsanalys Översvämningskartering 100-årsflöde 2008-08-23 Bilaga 4 2(6) Källa: Räddningsverket, (2002), Översiktlig översvämningskartering längs Viskan, sträckan från sjön Mogden till mynningen, Rapport nr 27, 2002-03-20, www.raddningsverket.se/upload/förebyggande/naturolyckor/oversvamningskartering/viskan. pdf, citerad 2005-01-20.
BORÅS STAD Översvämningskartering Bilaga 4 100-årsflöde Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 3(6) Källa: Räddningsverket, (2002), Översiktlig översvämningskartering längs Viskan, sträckan från sjön Mogden till mynningen, Rapport nr 27, 2002-03-20, www.raddningsverket.se/upload/förebyggande/naturolyckor/oversvamningskartering/viskan. pdf, citerad 2005-01-20.
BORÅS STAD Översvämningskartering Bilaga 4 100-årsflöde Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 4(6) För mer information om karteringens noggrannhet etc. kontakta Gatukontorets VA-avdelning, GIS-ansvarig
BORÅS STAD Översvämningskartering Bilaga 4 100-årsflöde Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 5(6) För mer information om karteringens noggrannhet etc. kontakta Gatukontorets VA-avdelning, GIS-ansvarig
BORÅS STAD Översvämningskartering Bilaga 4 100-årsflöde Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 6(6) För mer information om karteringens noggrannhet etc. kontakta Gatukontorets VA-avdelning, GIS-ansvarig
Kommunblad 2008 Befolkning Borås 65,00 Källa: SCB, 2007 Olyckor Antal olyckor som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare... 33 33 33,00 Svårt skadade Antal slutenvårdade till följd av olyckor per 1 000 invånare Olyckstyp Borås Västra Götaland Riket Olyckstyp Borås Västra Götaland Riket län län 9 Brand i byggnad 1,2 1,1 1,2 33,00 Trafikolycka 1,5 1,5 1,5 11 Trafikolycka 1,6 1,6 1,5 32,00 Fallolycka 7,6 7,9 7,8 9 Källa: Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007 30 Källa: Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2005 Upplevd otrygghet Andel personer som ibland eller ofta känner sig oroliga för att drabbas av en olycka Olyckstyp Borås Västra Götaland Riket län 2 Brand 23,4% (19,1-27,7)... 26,7% (24,1-29,3) 28,2% (27,2-29,2) 6 Trafikolycka 48,6% (43,6-53,6)... 48,9% (46,1-51,7) 50,0% (48,9-51,1) 5 Fallolycka 15,7% (11,7-19,7)... 18,3% (15,9-20,7) 18,5% (17,6-19,4) 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 2 Källa: Räddningsverket, Enkät: Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007 Hur snabbt får medborgaren hjälp Medelresponstid till boende i minuter Samverkan Utför kommunen IVPA (I väntan på ambulans) Borås Västra Götaland Riket län 58 Räddningstjänst 9,2 uppgift saknas 9,5 58 Källa: Räddningsverket, Årsuppföljning LSO samt simulering genomförd av Glesbygdsverket, 2008 48,00 Källa: Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007 Medborgarens eget skydd Andel hushåll som har... Borås Västra Götaland Riket län 36...fungerande brandvarnare 76,4% (72,0-80,8) 70,0% (67,0-73,0) 74,5% (73,3-75,7) 76,4% (72,0-80,8) 37...släckutrustning 48,2% (43,3-53,1) 55,3% (50,2-60,4) 51,4% (50,3-52,5) 37 37 36 Källa: Räddningsverket, Enkät: Skydd i hemmet, 2006 Andel personer som alltid använder... Borås Västra Götaland Riket län 38...bilbälte 89,4% (86,7-92,1) 89,8% (88,1-91,5) 89,7% (89,1-90,3) 89,4% (86,7-92,1) 39...cykelhjälm 18,6% (14,6-22,6) 14,9% (12,8-17,0) 11,7% (11,0-12,4)... 18,6% (14,6-22,6) 39 Källa: Räddningsverket, Enkät: Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007 48 5 5 5 5 48 JA
Borås kommun (Västra Götaland län) sid 1(3) "D:\DiverData61\modeller_internt\Indikatorer\indikatorer2008.mdl"... Bakgrundsfaktorer Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år 65 Befolkning 68 Ålder 71 Medelinkomst 100985 7,5% 215200 1547298 5,4% 223800 9 182 927 5,3% 226500 Folkmängd 31 december 2007 (SCB, 2007) Andel personer över 80 år (SCB, 2007) Medelinkomst för personer över 20 år den 31 december 2006 (SCB, 2006)... 100... 1985 547 298... 7,5%... 5,4%... 215... 223 200800 72 Utbildning 84,8% 81,0% 80,6% Andel av befolkningen i åldern 16-74 år som inte har eftergymnasial utbildning längre än tre år (SCB,... 84,8%... 81,0% 2007) 73 Tätortsgrad 89,6% Redovisas ej Redovisas ej Andel av befolkningen i kommunens tätort (SCB,... 89,6% 2005) Olyckor Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år 8,00... Brand ej i byggnad 1,6 1,8 1,7 Antal bränder, ej i byggnad, som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare 1,6... 1,8 (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007) 9,00... Brand i byggnad 1,2 1,1 1,2 Antal bränder i byggnad som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare 1,2... 1,1 (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007) 75 Brand i byggnad modellberäknat 1,1 (1,0-1,2) Uppgift saknas Uppgift saknas Modellberäknat antal bränder i byggnad (femårsmedelvärde 2003-2007) som föranlett... 0,0... 1,1 (1,0-1,2) kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2003) 80,00... Brand i bostad 0,7 0,6 0,7 Antal bränder i bostad som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare... 0,7 0,7... 0,6 (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007) 78 Brand i bostad modellberäknat 0,7 (0,6-0,7) Uppgift saknas Uppgift saknas Modellberäknat antal bränder i bostad (femårsmedelvärde 2003-2007) som föranlett... 0,0... 0,7 (0,6-0,7) kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2003) 10,00... Drunkning/-tillbud 0,0 0,0 0,0 Antal drunkningsolyckor/tillbud som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare... 0,0... 0,0 (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007) 11,00... Trafikolycka 1,6 1,6 1,5 Antal trafikolyckor som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare 1,6... 1,6 (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007) 12,00... Utsläpp av farligt ämne 0,2 0,2 0,3 Antal olyckor med utsläpp av farligt ämne som 0,2... 0,2 föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare (Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007) Omkomna Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år 15,00... Brand Redovisas ej Redovisas ej 0,7 Antal omkomna i bränder per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) 16,00... Drunkning Redovisas ej Redovisas ej 1,3 Antal omkomna i drunkningsolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) 17,00... Fallolycka Redovisas ej Redovisas ej 8,3 Antal omkomna i fallolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) 18,00... Förgiftning Redovisas ej Redovisas ej 2,8 Antal omkomna i förgiftningsolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) 19,00... Kvävning Redovisas ej Redovisas ej 1,0 Antal omkomna i kvävningsolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) 20,00... Trafik Redovisas ej Redovisas ej 5,1 Antal omkomna i trafikolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) 21,00... Annat olycksfall Redovisas ej Redovisas ej 18,3 Antal omkomna i annat olycksfall per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Svårt skadade Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år 30,00... Brand Redovisas ej Redovisas ej 0,1 Antal slutenvårdade till följd av bränder per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2005) 31,00... Drunkning Redovisas ej Redovisas ej 0,0 Antal slutenvårdade till följd av drunkningsolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2005) 32,00... Fallolycka 7,6 7,9 7,8 Antal slutenvårdade till följd av fallolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2005) 7,6... 7,9 33,00... Trafikolycka 1,5 1,5 1,5 Antal slutenvårdade till följd av trafikolyckor per 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2005) 1,5... 1,5 34,00... Annat olycksfall 2,1 2,1 2,0 Antal slutenvårdade till följd av annat olycksfall per 2,1... 2,1 1 000 invånare (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2005)
"D:\DiverData61\modeller_internt\Indikatorer\indikatorer2008.mdl"... 23 24 25 26 27 28 Borås kommun (Västra Götaland län) sid 2(3) Förlorade levnadsår Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år Brand Uppgift saknas Uppgift saknas 1 230 Antal förlorade levnadsår i bränder (PYLL) (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Drunkning Uppgift saknas Uppgift saknas 3 132 Antal förlorade levnadsår i drunkning (PYLL) (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Fallolycka Uppgift saknas Uppgift saknas 7 885 Antal förlorade levnadsår i fallolyckor (PYLL) (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Förgiftning Uppgift saknas Uppgift saknas 8 556 Antal förlorade levnadsår i förgiftning (PYLL) (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Trafikolycka Uppgift saknas Uppgift saknas 15 887 Antal förlorade levnadsår i trafikolyckor (PYLL) (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Annat olycksfall Uppgift saknas Uppgift saknas 30 361 Antal förlorade levnadsår i annat olycksfall (PYLL) (Socialstyrelsen, EpC, DOR, 2004) Kostnad Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år egendomsskador 81 Brand Uppgift saknas Uppgift saknas 4 000 Kostnad för egendomsskador till följd av olyckor år 2005 (miljoner kronor i 2005 års prisnivå) (Räddningsverket, NCO, 2008) 82 Trafikolycka Uppgift saknas Uppgift saknas 2 800 Kostnad för egendomsskador till följd av olyckor år 2005 (miljoner kronor i 2005 års prisnivå) (Räddningsverket, NCO, 2008) Upplevd otrygghet Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år 2 Brand 23,4% (19,1-27,7) 26,7% (24,1-29,3) 28,2% (27,2-29,2) Andel som ibland eller ofta känner sig oroliga för att drabbas av en brand (Räddningsverket, Enkät:... 23,4%... 26,7% (19,1-2 (24, Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007) 3 Drunkning 8,0% (5,4-10,6) 9,3% (7,5-11,1) 9,7% (9,0-10,4) Andel som ibland eller ofta känner sig oroliga för att drabbas av en drunkningsolycka (Räddningsverket,... 8,0%... 9,3% (5,4-10,6 (7,5-1 Enkät: Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007) 5 Fallolycka 15,7% (11,7-19,7) 18,3% (15,9-20,7) 18,5% (17,6-19,4) Andel som ibland eller ofta känner sig oroliga för att drabbas av en fallolycka (Räddningsverket, Enkät:... 15,7%... 18,3% (11,7-1 (15, Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007) 6 Trafikolycka 48,6% (43,6-53,6) 48,9% (46,1-51,7) 50,0% (48,9-51,1) Andel som ibland eller ofta känner sig oroliga för att drabbas av en trafikolycka (Räddningsverket,... 48,6%... 48,9% (43,6-5 (46, Enkät: Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007) 4 Elolycka 8,9% (6,0-11,8) 10,4% (8,6-12,2) 10,4% (9,7-11,1) Andel som ibland eller ofta känner sig oroliga för att... 8,9%... 10,4% (6,0-11,8 (8,6 drabbas av en elolycka (Räddningsverket, Enkät: Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, 2007) Kommuninvånarnas Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år eget skydd 36 Brandvarnare 76,4% (72,0-80,8) 70,0% (67,0-73,0) 74,5% (73,3-75,7) Andel hushåll med fungerande brandvarnare (Räddningsverket, Enkät: Skydd i hemmet, 2006)... 76,4%... 70,0% (72,0-80 (67,0 37 Släckutrustning 48,2% (43,3-53,1) 55,3% (50,2-60,4) 51,4% (50,3-52,5) Andel hushåll med någon form av släckutrustning (Räddningsverket, Enkät: Skydd i hemmet, 2006)... 48,2%... 55,3% (43,3-5 (50, 38 Bilbälte 89,4% (86,7-92,1) 89,8% (88,1-91,5) 89,7% (89,1-90,3) Andel individer som alltid använder bilbälte (Räddningsverket, Enkät: Trygghet och säkerhet i... 89,4%... 89,8% (86,7-9 (88, vardagsmiljön, 2007) 39 Cykelhjälm 18,6% (14,6-22,6) 14,9% (12,8-17,0) 11,7% (11,0-12,4) Andel individer som alltid använder cykelhjälm (Räddningsverket, Enkät: Trygghet och säkerhet i... 18,6%... 14,9% (14,6-2 (12, vardagsmiljön, 2007) 41 Fallåtgärder i hemmet 72,1% (67,6-76,6) 71,8% (66,7-76,9) 72,9% (71,7-74,1) Andel hushåll som har vidtagit åtgärder för att... 72,1%... 71,8% (67,6-7 (66, hindra fall i hemmet (Räddningsverket, Enkät: Skydd i hemmet, 2006)
Borås kommun (Västra Götaland län) sid 3(3) "D:\DiverData61\modeller_internt\Indikatorer\indikatorer2008.mdl"... Kommunens Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år säkerhetsarbete 54 Skäligt brandskydd 60,0% ** Uppgift saknas Uppgift saknas Andel objekt som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet... 0%... 60,0%... ** ** (LSO 2 kap 2 ) med ett skäligt brandskydd enligt kommunens bedömning (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 51 Farlig verksamhet 6 ** Uppgift saknas Uppgift saknas Antal objekt som omfattas av LSO 2 kap 4 (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 0... 6... ** 45 Kommunala tillsyner 28,1 ** Uppgift saknas Uppgift saknas Antal genomförda tillsyner enligt LSO 2 kap 2 jämfört med antalet objekt som omfattas av... 0,0... 28,1... ** ** skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 46 Genomförda brandsynskontroller 44,3% ** Uppgift saknas Uppgift saknas Andel genomförda brandskyddskontroller i förhållande till rimlig årlig nivå (Räddningsverket,... 0%... 44,3%... ** ** Årsuppföljning LSO, 2007) 57 Genomförda rengöringar 80,0% ** Uppgift saknas Uppgift saknas Andel av de rengöringar som kommunen enligt egna frister skulle genomföra under 2007, som har... 0%... 80,0%... ** ** genomförts (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 47 Olycksundersökningar 2,2% ** Uppgift saknas Uppgift saknas Andel av alla räddningsinsatser där fördjupad olycksundersökning har genomförts... 0%... 2,2%... ** ** (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 42 Förebyggande hembesök JA Uppgift saknas Uppgift saknas Gör kommunen regelbundna, förebyggande hembesök hos äldre? (Räddningsverket och SKL,... JA Enkät: Skadeförebyggande arbete för äldre, 2007) 43 Fixartjänst JA Uppgift saknas Uppgift saknas Har kommunen någon fixartjänst? (Räddningsverket och SKL, Enkät:... JA Skadeförebyggande arbete för äldre, 2007) 44 Kommunal säkerhetsutbildning 59,2 ** Uppgift saknas Uppgift saknas Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor 0... 59,2... ** ** per 1000 invånare (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 64 Brett skadeförebyggande arbete JA ** Uppgift saknas Uppgift saknas Verkar räddningstjänstkommunen för skydd mot andra olyckor än bränder? (Räddningsverket,... JA ** ** Årsuppföljning LSO, 2007) 48 Samverkan JA ** Uppgift saknas Uppgift saknas Utför kommunen IVPA (I Väntan På Ambulans) (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007)... JA ** ** 58 Tillgänglighet räddningsinsats 9,2 Uppgift saknas 10 Medelresponstid till boende i minuter (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO samt... 109,2... simulering genomförd av Glesbygdsverket, 2008) 60 Kommunala resurser för olycksförebyggande 3,5 ** Uppgift saknas Uppgift saknas Antal årsarbetskrafter (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 0... 3,5... ** ** arbete 61 Kommunala resurser för räddningstjänst 69,0 ** Uppgift saknas Uppgift saknas Antal årsarbetare på heltid (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 0... 69,0... ** ** heltid 62 Kommunala resurser 215,0 ** Uppgift saknas Uppgift saknas Antal årsarbetare på deltid (Räddningsverket, 0... 215,0... ** ** för räddningstjänst Årsuppföljning LSO, 2007) deltid Jämställdhet i Borås Västra Götaland län Riket Mått, källa, år räddningstjänst 49 Heltid 0,0 ** 0,8 1,2 Andel kvinnor som arbetar som brandmän på heltid (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 1... 0,0... **... 0,8 ** 63 Deltid 2,8 ** 3,3 3,1 Andel kvinnor som arbetar som brandmän på deltid 3... 2,8... **... 3,3 ** (Räddningsverket, Årsuppföljning LSO, 2007) 54,00... ** Värdet gäller för kommunerna ingående i Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund
BORÅS STAD Bilaga 7 Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 1(2) Indikator Olyckor Trafikolycka Antal trafikolyckor som föranlett kommunal räddningstjänst per 1000 invånare Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007 Region 1 = Borås Risker och konsekvenser - trafikolyckor Trafiksäkerhet för utsatta grupper Skolbarns trafiksäkerhet är ett område av stor betydelse. Ett par exempel är behovet av säkra skolskjutsar och trafikmiljön vid skolorna. Olyckor på riksväg 40 Volymen fordonstrafik är stor och har ökat under senare år. Riksväg 40 har blivit huvudstråket mellan Göteborgsregionen och Stockholmsområdet i den takt som utbyggnad har skett till motorvägsstandard. Varje dygn transporteras avsevärda volymer farligt gods av olika slag, särskilt petroleumprodukter från Göteborgs hamn. Konsekvenserna av olyckor med farligt gods kan bli stora, framförallt på den lokala miljön och där de större vägarna passerar tätorter eller vattentäkter. Antalet trafikolyckor har ökat Både personbilsolyckor och mopedolyckor har ökat betydligt under de senaste åren och trenden visar på ytterlige ökning. Olycksdrabbade vägar är framför allt riksväg 40, 41 och 42 samt Annelundsmotet, korsningen Centralbron/Norrby Långgata, Allégatan samt Fristadsvägen. Uppföljning Olycksuppföljning görs löpande av såväl Gatukontoret och SÄRF i samarbete med Vägverket, för att minska antalet trafikolyckor och minimera konsekvenser av olyckor som ändå inträffar. Huvudsakligen orsakas olyckorna av det mänskliga beteendet. Attitydförändring behövs i fråga om hastigheter, trafiknykterhet, droger och bilbältesanvändning.
BORÅS STAD Bilaga 7 Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 2(2) Indikator Olyckor Brand i byggnad Antal bränder i byggnad som föranlett kommunal räddningstjänst per 1000 invånare Räddningsverket, Insatsstatistiken, 2007 Region 1 = Borås Risker och konsekvenser brand i byggnad Brandskydd i kommunala verksamheter Brand i vårdinrättning eller skola kan få stora konsekvenser för kommunens verksamhet. Sannolikheten för att det ska inträffa en större brand i någon av dessa anläggningar bedöms som medel, vilket innebär uppskattningsvis en gång under en tioårsperiod. Sannolikheten för incidenter är stor och tillbud inträffar relativt ofta. Anlagda bränder SÄRF har en kraftigare ökning av anlagd brand än riket i övrigt. Totalt sett ligger vi fortfarande under men om utvecklingen fortsätter kommer SÄRF ha fler anlagda bränder än riket i övrigt. Granskar man anlagda bränder i skolor så har 2005-2007 inneburit ett avsevärt trendbrott mot tidigare år. SÄRF har tidigare legat lägre än riket avseende anlagd brand i skola men fenomenet är nu betydligt vanligare inom SÄRF än riket i övrigt. Det bör nämnas att det är Borås som står för den största ökningen. Antalet bränder i skolor har ökat markant, från enstaka bränder under 2003-2004 till tolv bränder bara under 2006! Tabell: Antal bränder per brandorsak, Borås, Allmän byggnad Aktion mot skadegörelse och bränder i Borås Stad Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) har under 2008 tillsammans med Mitt i Borås AB, Knallelandsgruppen/Projektpartner, Åklagare, Polisen, AB Bostäder samt en lång rad förvaltningar och bolag inom den kommunala organisationen inlett ett uppdrag för att minska klotter och anlagda bränder.
BORÅS STAD Bilaga 8 Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 1(6) Sammanfattning av Borås Stads förmågeanalys Förmågeanalysen är gjord med hjälp av stöd från riskanalysverktyget IBERO som är framtaget av Länsstyrelsen i Stockholm i samarbete med länets kommuner. Inriktningen för Västra Götaland är att verktyget skall nyttjas även här. Kommunen har i ett tidigt skede valt att börja nyttja valda delar av verktyget och med tiden anpassa sig efter de önskemål från länsstyrelsen som finns angående metodval. I datorstödet finns 13 olika händelser med var för sig olika svårighetsgrader beroende på hur komplicerad man önskar att händelsen ska bli. På grund av den omfattande analys som ett sådant scenario medför så har man valt att arbeta med tre olika scenarier, till nästa omgång tar man ytterliggare några, för att i slutändan få en bra helhetsbild. Till varje scenario finns ett antal områden där man bedömer förvaltningarnas förmåga/sårbarhet och som stöd finns ett stort antal frågor som får deltagarna att reflektera och diskutera om sin egna situation och förmåga att agera. I detta arbete är själva processen viktigare än det skrivna resultatet, då många deltagare får en större insikt i vad vissa händelser kan få för konsekvenser. Både för de själva men även för andra aktörer och verksamheter inom kommunen. Tre olika scenarion har använts i diskussionerna i analysen: 1. Störning i elförsörjning. Varning om effektbrist och därpå inträffar elavbrott i hela länet under 3 dygn, vintertid med temperaturer på ca -15 C. 2. Kemolycka. Tankbilsolycka i centrala Borås. 3. Snöoväder. Snödjupet ökar från 6 cm till 1 meter. Scenariot i övrigt som det Borås hade den 17 november 1995. Förvaltningarna och bolagens förmåga att hantera en händelse har analyserats utefter tio (10) uppgifter/förmågor, nämligen förmågan att: Upptäcka att insatser krävs, skapa en lägesbild som underlag för beslut och ledning, besluta om resursanvändning och leda en insats, informera hotade och drabbade människor så väl som media samt den ej direkt drabbade allmänheten, kommunikation och samverkan mellan och inom aktörer som hanterar händelsen, rädda och skydda akut hotade individer eller objekt, hindra spridning av händelsen, sörja för hjälpbehövande med avseende på värme; mat; vatten, POSOM; hemsjukvård; mediciner; transporter; omhänderta omkomna människor och djur samt återställande av den funktion som drabbats. Därefter har konsekvenserna på människoliv, hälsa, hjälpbehovet som kan uppstå, miljöskador och ekonomiska konsekvenser analyserats för de tre olika händelserna. I tredje delen av analysen har varje förvaltning analyserat sambandet mellan den aktuella händelsen och nio olika följdhändelser. De följdhändelser man har tittat på är: störning i elförsörjningen, störning i vattenförsörjningen, störning i fjärrvärmeförsörjningen, störning i elektroniska kommunikationer, störning i transportsystem, spridning av smitta, spridning av giftiga och kemiska ämnen, ökad kriminalitet/ökat våld och annan följdhändelse. På efterföljande sidor redovisas resultatet från de tre olika scenariona uppdelat på kategorierna hanteringsförmåga, konsekvenser och samband (följdhändelser). Då sammanställningen av förmågeanalysen innehåller känslig information har bedömningen gjorts att endast en övergripande sammanfattning är öppen för alla, övrigt är belagt med sekretess enligt sekretesslagen 5 kap 8, prövning skall ske innan information lämnas ut.
BORÅS STAD Bilaga 8 Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 2(6) Störning i Elförsörjningen Scenario: Varning om effektbrist och därpå inträffar elavbrott i hela länet under 3 dygn. Vintertid, ca -15C. Hanteringsförmåga Generellt sett finns tre områden där hanteringsförmåga är i stort behov av förbättring, rädda och skyddade akut hotade individer och objekt, sörja för hjälpbehövande samt omhänderta omkomna djur och människor. Administrativa kontoret, Kdk Brämhult, Kdk Trandared samt Sociala Blocket står ut när det gäller låg förmåga att hantera denna händelse. Konsekvenser En störning i elförsörjningen kommer ge stora till mycket stora hjälp behov från både allmänhet och brukare/kunder inom kommunens samtliga verksamheter. Händelsen kommer generera stora ekonomiska konsekvenser för samtliga verksamheter. Man tror även att det kommer bli stora konsekvenser på medborgarnas och brukarnas/kundernas hälsa vid sådana påfrestningar. Inga kommunala verksamheter står ut i jämförelsen. Samband Störning i elförsörjningen kommer starkt påverka många andra områden i Borås Stad. Det kommer bli stora störningar i vattenförsörjningen, fjärrvärmeförsörjningen, elektroniska kommunikationer samt i transportsystemet. De analyserande enheterna tror även att elavbrottet kommer leda till ökad kriminalitet.
BORÅS STAD Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 Bilaga 8 3(6) Kemolycka Scenario: Tankbilsolycka centrala Borås. Hanteringsförmåga Borås Stads generella förmåga att hantera en tankbilsolycka i centrala Borås är medel. Återigen är förmågan sämre att ta hand om omkomna, rädda skydda akut hotade individer och objekt, hindra utbredning och spridning samt återgå till normal drift efter en händelse. En positiv observation är att både miljöskyddskontoret och räddningstjänsten anser sig ha en hög förmåga, detta då dessa två är huvudaktörer vid en sådan händelse. Konsekvenser Konsekvenserna om en kemolycka skulle inträffa i centrala Borås kommer bli mycket stora till katastrofala. Troligtvis kommer flera personer att omkomma och många skadas. Det hjälpbehov som kommer uppstå blir mycket stort och förmågan att hjälpa alla kommer troligtvis vara begränsad. Samband En olycka med denna omfattningen kommer få konsekvenser över ett brett spektrum, allt från elförsörjning, vattenförsörjning, fjärrvärmeförsörjning, störning i elektroniska kommunikationer, transportsystem och spridning av giftiga kemiska ämnen. Dock kommer den geografiska omfattningen vara begränsad till stadsdel eller del därav.
BORÅS STAD Bilaga 8 Risk- och sårbarhetsanalys 2008-08-23 4(6) Snöoväder Scenario: Snöoväder, snödjupet ökar från 6 cm till 1 meter. Scenariot i övrigt som det vi hade 17 november 1995. Hanteringsförmåga Kommunens övergripande förmåga att hantera ett snöoväder likt det som inträffade 1995 är medel, d.v.s. godtagbart men det finns stora brister inom vissa områden. Förmågor som behöver förbättras är: att skydda akut hotade individer och objekt, omhänderta omkomna 1, informera och återställa funktioner till normal drift. Något som sticker ut är kommunledningskansliets oförmåga att upptäcka att insatser krävs samt dess förmåga att skapa en lägesbild av händelsens omfattning och samhällets behov. Konsekvenser Konsekvenserna av ett snöoväder på människoliv och hälsa är att anse som måttliga, däremot kommer det bli större efterfrågan på hjälp eller stöd till enskilda samt stora ekonomiska skador. Det kommer troligtvis också finnas risk för miljöskador. Samband 1 Några verksamheter har angett att de har låg förmåga att omhänderta omkomna, när de egentligen skulle fyllt i Förmåga behövs ej, eftersom ansvaret ligger på en annan aktör.