MIK och myndigheterna - mongoliska horder av källkritiker? och MIK-konvent III vad har hänt?
Offentliga MIK-aktörer Försvarsdepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Justitiedepartementet Datainspektionen Konsumentverket Kulturdepartementet Myndigheten för tillgängliga medier Statens kulturråd Statens medieråd Nordicom Utbildningsdepartementet Barn och elevombudet (BEO) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Skolverket Specialpedagogiska skolmyndigheten Näringsdepartementet Digitaliseringskommissionen VINNOVA Socialdepartementet Barnombudsmannen (BO) Andra offentligfinansierade Bibliotek Public service Svenska Filminstitutet
Vad kan man egentligen använda källkritik till?
och vad är källkritik inte lika bra för?
för att inte tala om
Typer av medieinnehåll Reklam/markna dsföring Fiktion/underhål lning Nyheter/dokum entärt material
TV-tittande en vanlig dag 9-14 år, procentandelar 10 6 16 % Nyheter Fakta/samhälle Underhållning/musik Drama/serier Sport Långfilm Reality/dokusåpa Kulturprogram Barn/ungdomsprogram Livsstilsprogram Källa: Mediebarometern 2015
TV-tittande en vanlig dag 15-24 år, procentandelar 12 21 % 9 Nyheter Fakta/samhälle Underhållning/musik Drama/serier Sport Långfilm Reality/dokusåpa Kulturprogram Barn/ungdomsprogram Livsstilsprogram Källa: Mediebarometern 2015
Tittar på film en genomsnittlig dag (alla fönster), procentandelar 34 38 9-14 år 15-24 år Källa: Mediebarometern 2015
Tittar på olika filmgenrer en genomsnittlig vecka, procentandelar 1 4 99 96 9-14 år 15-24 år Fiktion Dokumentärer Källa: Mediebarometern 2015
Dagstidningsläsande och spelande en genomsnittlig dag, procentandelar 66 41 48 21 9-14 år 15-24 år Läser dagstidning en genomsnittlig dag (totalt) Spelar spel en genomsnittlig dag Källa: Mediebarometern 2015
Dagstidningsläsande och spelande en genomsnittlig dag, minuter, alla 64 52 2 9 9-14 år 15-24 år Lästid dagstidningar Speltid Källa: Mediebarometern 2015
Olika medierelaterade uttryck i utkastet för revidering av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Källkrit* 17 Informationssök* 12 Tolk*/medier 7 Analys/medier 4 Digital kompetens* 1 MIK etc 0
Så varför bara källkritik? och varför inte dramaturgi, narratologi, retorik, semiotik? Världsbilder, stereotyper och ideologier produceras ju också i fiktion, underhållning, reklam etc.
Ytterst handlar det om Ska vi rusta eleverna att handskas med det vi vill att de ska göra (men sällan gör)? Ska vi rusta eleverna att handskas med vad de faktiskt gör (alldeles självmant)? Varför inte båda?
Och nu raskt över till er
För två år sedan Enkätstudie av 18 svenska/samhällskunskapsutbildningar (19) och 6 bildlärarutbildningar (6) Mycket stor variation mellan utbildningarna några hade omfattande MIK-program, andra inget alls.
Alltså: Styrdokumenten anses vara den viktigaste framgångsfaktorn
HSF 1993:100 Visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna
Exempel på lokala examensmål, procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 33 61 33 17 22 33 Sv/sam Bild HSF1993:100 Egna formuleringar Ej svar
Vi drog slutsatsen att Högskoleförordningens skrivningar om MIK-relaterade kompetenser behöver skärpas Det har inte hänt Ni ville hellre Skärpa skrivningarna i de lokala examensmålen Har det hänt? Mejla mig! ulf.dalquist@statensmedierad.se
Olika medierelaterade uttryck i En gra nso verskridande mediepolitik: Fo r upplysning, engagemang och ansvar (Medieutredningen) Källkrit* 10 Informationssök* Tolk*/medier Analys/medier Digital kompetens* 0 1 1 2 MIK etc 29
Ur En gra nso verskridande mediepolitik: Fo r upplysning, engagemang och ansvar (Medieutredningen) Precis som folkskolereformen 1842 bl.a. lyfte skrivkunnigheten menar Medieutredningen att en nationell MIK-reform behövs för att utveckla medborgarnas medvetenhet och förståelse för medieteknik, medielogik och hur deras egen medieanvändning i livets mikropauser har potentialen att påverka såväl de själva som andra. Detta är omistliga kunskaper i en era då allt och alla kan betecknas som medier. Om den bristande kompetens som identifierats inte åtgärdas kan detta inte bara hämma utvecklingen utan även utgöra ett allvarligt hot mot demokratin. Regeringen har formulerat målsättningen att Sverige ska vara bäst I världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.65 För att na detta mål menar Medieutredningen att det krävs en omfattande och långsiktig satsning på MIK, riktad till samtliga medborgare.