Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Tjock- & Ändtarmscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Stefan Skullman, Karl Kodeda & Susanne Ottosson december 2015
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens epidemiologi... 1 3. Patientens väg genom vården... 4 4. Ledtider... 6 4.1 Baslinjemätning... 6 4.2 Delledtider... 9 5. Kvalitetsindikatorer... 12 6. Utvecklingsområden gentemot SVF... 15 7. Kostnader... 17
1. INLEDNING Syftet med nulägesbeskrivningen är att visa hur läget ser ut för tjock- och ändtarmscancerprocessen inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) och bedöma vilka åtgärder som fordras med anledning av införandet av SVF för tjock- och ändtarmscancer (C18 & C20). Dokumentet har arbetats fram av regionala processägare Stefan Skullman, Karl Kodeda och Susanne Ottosson, tillsammans med stödteam vid RCC Väst. Arbetet har samordnats av Johan Ivarsson RCC Väst, vid frågor om innehållet i rapporten kontakta Johan 1 eller regionala processägare. Målgruppen för nulägesbeskrivningen är processansvariga, linjechefer, beslutsfattare samt vårdgivare som skall arbeta med införandet av vårdförloppet i Västra Götalandsregionen (VGR), där tanken är att berörda ska ha en gemensam bild av nuläget och gemensam utgångspunkt inför SVF. 2. PATIENTGRUPPENS EPIDEMIOLOGI Bakgrund Varje år registreras i Sverige drygt 4 000 nya fall av koloncancer och 2 000 fall av rektalcancer. Sammanlagt är kolorektalcancer den tredje vanligaste cancerformen, efter prostata- och bröstcancer. Kolorektalcancer är ovanlig bland unga. Cirka 5 procent är under 50 år vid diagnos. Rektalcancer är lite vanligare bland män (cirka 58 procent är män) medan koloncancer är lika vanligt hos män och kvinnor. Vid diagnos är ca 80 procent aktuella för kurativ behandling. Varje år avlider cirka 1 800 personer av koloncancer och 750 personer av rektalcancer. Under perioden 2008-2012 orsakade kolorektalcancer 11 procent av all cancerorsakad död. Här nedan redovisas vissa bakgrundsfakta för koloncancer och rektalcancer separat eftersom resultaten redovisas separat i Svenska Kolorektalcancerregistret. 1 johan.ivarsson@rccvast.se 18 Publicerad: 2015-12-16
I figur 1 presenteras statistik över överlevnad, incidens och prevalens för kolorektalcancer i VGR för de senaste fem åren. Diagnoskoder som ingår är C18 & C20. Data är hämtad ur cancerregistret. Figur 1: Epidemiologisk översikt kolorektalcancer VGR 2010-2014 Överlevnadsgrafen visar hur stor andel av patienterna som överlever kolorektalcancer över ett 5-års spann efter diagnos. Mätningen har tagit hänsyn till andra dödsorsaker, därav relativ överlevnad. I VGR är den relativa femårsöverlevnaden 67%. Incidensen visar alla nya cancerfall per HSN-område (Figur 2) och år. Den totala incidensen i VGR kan ses i tabell 1. Femårsprevalensen visar hur många patienter som har fått en kolorektal cancerdiagnos upp till 5 år bakåt och lever med den vid ett givet mätdatum varje år mellan 2010-2014. Den totala femårsprevalensen för VGR under 2010-2014 ses i tabell 1. Figur 2: Karta HSN-område 2
Tabell 1: Incidensen och Prevalensen kolorektalcancer i VGR de senaste 5 åren. 2010 2011 Median Incidens 1086 1106 1085 1122 1099 1099 Prevalens 3219 3377 3458 3574 3630 3458 Koloncancer Incidensen är stadigt ökande, vilket till stor del beror på den successivt åldrande befolkningen men en viss reell incidensökning föreligger också. Samtidigt avtar mortaliteten sakta, sannolikt pga. bättre peroperativt omhändertagande och en ökad användning av adjuvant behandling med cytostatika. Den åldersstandardiserade incidensen i koloncancer för män är 43/100 000 invånare och år och för kvinnor 38/100 000/år. Relativ 3-årsöverlevnad för radikalt opererade utan metastaser är för elektivt opererade av koloncancer 92 % och för akut opererade 69 %. Ca 20 % behandlas akut och ca 20 % av alla patienter har spridd sjukdom vid upptäckt. Rektalcancer Incidensen är oförändrad och stabil de senaste 15 åren. Mortaliteten sjunker långsamt under samma period. Den åldersstandardiserade incidensen i koloncancer för män är 26/100 000 invånare och år och för kvinnor 15/100 000/år. Relativ 3-årsöverlevnad för radikalt opererade utan metastaser är för rektalcancer ca 90 %. Rektalcancer opereras nästan aldrig akut, vid eventuellt akutfall lägger man ut en stomi och utreder och behandlar elektivt. Ca 20 % av alla patienter har spridd sjukdom vid upptäckt. 3
3. PATIENTENS VÄG GENOM VÅRDEN Nedan följer en beskrivning av patientens vårdväg i VGR, samt en visualisering av förloppet (figur 3). Figur 3: Processkarta kolorektalcancer VGR De flesta patienter remitteras via primärvården pga. alarmsymtom där de viktigaste är blödningsanemi, rött blod i avföringen och eventuellt nytillkomna avföringsrubbningar > 40 års ålder. Normalt görs en koloskopi på någon av regionens endoskopiavdelningar (se figur 3) och vid makroskopiskt fynd av cancer eller trolig cancer remitteras patienten vidare till kirurgavdelningarna på respektive sjukhus. Man behöver inte vänta på px-svar. Andra vägar in i systemet är via akuten, ca 20 % av patienter med koloncancer söker akut, oftast pga. tarmvred men även pga. blödningar eller perforation av tarmen. Idag handlägger 4 sjukhus (SU-Östra, NU-NÄL, SkaS-Skövde och SÄS-Borås) patienter med rektalcancer, patienter med koloncancer sköts på ytterligare tre sjukhus, (Kungälv, SkaS- Lidköping och Alingsås). Som baslinjemätningen (figur 5 s.8) visar har, utöver ovan nämnda enheter, akuta operationer utförts i NU-Uddevalla och på SU-Sahlgrenska. I figur 3 visas en visualisering av hur vårdprocessen ser ut i nuläget inom regionen och vilka vårdenheter som gör vad. 4
De allra flesta planerade patienter genomgår en preoperativ utredning med CT-Thorax/buk vid fynd av koloncancer med tillägg av MR Bäcken för rektalcancer. Här skiljer rutinerna lite på de olika sjukhusen, på en del beställs erforderlig röntgen av endoskopiavdelningen, andra beställer direkt på remissen, och en del kirurgkliniker träffar patienten så fort det är möjligt för preliminär information och för att ordna utredningen. De flesta patienter genomgår preoperativ MDK (multidisciplinär terapikonferens) där man ger ett behandlingsförslag som kan vara operation direkt eller preoperativ behandling med cytostatika och/eller strålbehandling (för utvalda patienter med rektalcancer). Behandlingsbeslut tas sedan med patienten. Behandlingsförslaget kan även vara att avstå operation och ge enbart cytostatika respektive palliativ vård vid spridd sjukdom. De flesta patienter genomgår kirurgi med en medianvårdtid på ca 7 dagar för koloncancer och 10 dagar för rektalcancer. Avsikten är att alla patienter genomgår postoperativ MDK när det mikroskopiska svaret (PAD) kommit, detta tar oftast 2-3 veckor. Beroende på PADsvaret, patientens allmäntillstånd och ålder ges vissa patienter adjuvant cytostatika i 6 månader. Denna behandling ska starta inom 8 veckor efter operation för full effekt. Alla sjukhus har sedan ett uppföljningsprogram för sina patienter, många gånger sköts uppföljningen av kontaktsjuksköterskor. 5
4. LEDTIDER Nedan presenteras en baslinjemätning som visar på nuvarande ledtider för hela vårdförloppet motsvarande standardiserat vårdförlopp, samt relevanta ledtider för delar av utredningsprocessen för kolorektalcancer. 4.1 BASLINJEMÄTNING Baslinjemätningen skall lyfta fram hur ledtiderna mellan motsvarande punkt för välgrundad misstanke och behandlingsstart ser ut inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp. Vidare är det tänkt att mätningen ska användas som utgångspunkt för att visa hur mycket ledtiderna ska kortas ner på sikt samt ge underlag för analys av vilken effekt införandet av SVF i verksamheterna haft på ledtiderna. Dock får man se på baslinjemätningen med viss försiktighet, då den innefattar alla patienter som fått en kolorektalcancerdiagnos och då även de patienter som inte skulle varit inkluderade i ett standardiserat vårdförlopp. Detta då det inte gått att särskilja dessa patienter då det inte funnits motsvarande variabel i registret. Mätningen har utförts enligt: Register: Kolorektalcancer Urval: Patienter som ingår i registret Patienter som påbörjat behandling 2012-2014 och som vid diagnosen var folkbokförda i Region Väst. Ledtid från: - Datum för utfärdande av remiss (substitut för datum för välgrundad misstanke) Ledtid till: - Datum för preoperativ strålbehandling. - Datum för preoperativ cytostatikabehandling. - Datum för operation. Målledtider: 39 dagar till start av primär behandling (53 dagar vid individualiserad utredning) 6
Figur 4: Baslinjemätning Kolorektalcancer VGR uppdelat per år 2012-2014. 7
Figur 5: Baslinjemätning Kolorektalcancer VGR uppdelat per sjukhus 2012-2014. 8
4.2 Delledtider Tiderna som presenteras är medianen, vilket innebär att 50% av patienterna har haft den tid som presenteras eller kortare. Målet i SVF står i varje tabell och målet ska innefatta 80 % av patienterna. Dessa tabeller visar de data som finns i kolorektalcancerregistret idag och täcker inte alla tider som ska registreras i SVF. Diagnos Behandlingsstart Tabell 2: Tid från diagnos till behandlingsstart. Läget i VGR och riket 2012-2014. Koloncancer (Mål 28 dagar), Obs har för 2014 % inom 42 dagar, vilket var målet då. Sjukhus Tid från diagnos till behandlingsstart (dagar) % inom 42d 2014 Alingsås 21 11 26 89 Borås 29 33 30 75 Kungälv? 24 20 79 Lidköping 26 8 26 86 NU 27 23 42 50 Skövde 28 32 29 80 Östra Sjh 41 42 44 46 VGR totalt 27 28 34 64 Sverige 27 30 32 69 Rektalcancer (Mål 28 dagar) Sjukhus Tid från diagnos till behandlingsstart (dagar) % inom 42d 2014 Alingsås 42 43 49 12 Borås 48 43 42 54 Kungälv 37 27 48 37 Lidköping 34 39 - - NU 48 53 57 14 Skövde 49 53 58 20 Östra Sjh 54 53 55 25 VGR totalt 48 49 55 25 Sverige 47 49 49 37 Tabellen visar på att tiden från diagnos till behandlingsstart har blivit något längre över de senaste tre åren. Tiderna varierar för de olika sjukhusen inom regionen från 26-44 dagar för koloncancer samt 42-58 dagar för rektalcancer. Rektalcancer har betydligt längre ledtid än koloncancer. 9
Operation PAD-svar Tabell 3: Tid från operation till PAD-svar: läget i VGR och riket 2012-2014. Koloncancer (Mål 80 % inom 14 dagar) Sjukhus Tid från operation till PAD-svar (dagar) % inom 14d 2014 Alingsås 14 17 21 30 Borås 12 14 14 51 Kungälv 6 7 7 88 Lidköping 14 14 19 26 NU 12 13 15 48 Skövde 15 15 16 34 Östra Sjh 14 6 6 89 VGR totalt 12 12 13 60 Sverige 13 14 14 52 Rektalcancer (Mål 80 % inom 14 dagar) Sjukhus Tid från operation till PAD-svar (dagar) % inom 14d 2014 Alingsås 11 14 29 20 Borås - 14 15 46 Kungälv 6 8 9 94 Lidköping 14 14 - - NU? 13 13 70 Skövde 15 13 19 31 Östra Sjh 15 6 7 88 VGR totalt 7 10 10 67 Sverige 12 14 14 51 Tiderna för PAD-svar varierar mellan regionens sjukhus där Kungälv och Östra sjukhuset idag klarar de mål som är uppsatta i SVF. 10
Operation (eventuell) Adjuvant cytostatikabehandling. Målet i SVF är helst inom 6 veckor, senast inom 8 veckor. Tabell 4: Tid från operation till start av eventuell adjuvant cytostatikabehandling: Läget i VGR och riket 2012-2014 Koloncancer (Mål 56 dagar) Sjukhus Tid från operation till start cytostatika (dagar) % inom 56d 2014 Alingsås 53 49 49 83 Borås 49 49 50 76 Kungälv 52 54 56 71 Lidköping 46 52 43 88 NU 55 56 57 48 Skövde 50 48 40 100 Östra Sjh 61 49 50 79 VGR totalt 53 50 50 76 Sverige 50 49 48 83 Rektalcancer (Mål 56 dagar) Sjukhus Tid från operation till start cytostatika (dagar) % inom 56d 2014 Alingsås 43 55 49 100 Borås 54 50 63 38 Kungälv 58 52 58 43 Lidköping 56 50 - - NU 51 57 48 82 Skövde 54? 54 50 Östra Sjh 61 51 54 72 VGR totalt 57 51 52 66 Sverige 53 50 51 75 Med målsättning att alla patienter helst ska starta cytostatikabehandling inom 6 veckor och senast inom 8 veckor finns det utrymme för förbättring. Jämfört med resten av landet har patienter inom VGR en kortare väntetid till start av cytostatikabehandling, men har ändå en del kvar till mål. Brist på onkologer förklarar en del av den långa väntetiden. 11
5. KVALITETSINDIKATORER För att följa upp kvalitet av vården inom kolorektalcancer används ett antal kvalitetsindikatorer. Nedan presenteras nuläget för hur kvalitetsindikatorerna ligger till. Dessa kvalitetsindikatorer kommer följas upp under och efter införandet av SVF för att se hur vårdkvaliteten påverkas av SVF. Data är hämtad ur kolorektalcancerregistret. Tabell 5: Bedömning på preoperativ MDK Koloncancer (mål > 90 %) Rektalcancer (mål > 90 %) Sjukhus Andel bedömda på preop MDK (%) Alingsås 13 7 28 Borås 76 82 81 Kungälv 6 51 64 Lidköping 51 47 73 NU 12 9 33 Skövde 61 76 75 Östra Sjh 75 81 82 VGR totalt 54 55 66 Sverige 62 70 76 Tabell 6: Bedömning på postoperativ MDK Sjukhus Andel bedömda på preop MDK (%) Alingsås 83 80 70 Borås 81 98 94 Kungälv 19 68 86 Lidköping 93 94 - NU 85 79 95 Skövde 93 94 96 Östra Sjh 94 97 92 VGR totalt 87 91 93 Sverige 92 94 94 Koloncancer (mål > 90 %) Rektalcancer (mål > 90 %) Sjukhus Andel bedömda på postop MDK (%) Alingsås 46 71 73 Borås 91 91 93 Kungälv 8 42 52 Lidköping 78 88 91 NU 9 9 57 Skövde 92 90 92 Östra Sjh 76 87 84 VGR totalt 62 66 78 Sverige 79 82 86 Sjukhus Andel bedömda på postop MDK (%) Alingsås 50 67 70 Borås 84 86 86 Kungälv 0 33 27 Lidköping 91 69 - NU 60 53 84 Skövde 92 90 100 Östra Sjh 74 86 91 VGR totalt 71 76 86 Sverige 83 83 82 I nuläget är man överlag nära målet med över 90% bedömda på MDK, men det finns vissa regionala skillnader. Patienter med koloncancer bedöms i mindre utsträckning på MDK än patienter med rektalcancer. Under de tre senaste åren har det skett en klar förbättring i andelen patienter som bedöms på en MDK, vilket indikerar en ljus utveckling i regionen angående denna kvalitetsindikator. 12
Tabell 7: Komplett bilddiagnostisk utredning, elektivt opererade Koloncancer (mål > 90 %) Rektalcancer (mål > 90 %) Sjukhus Andel komplett utredda (%) Alingsås 69 81 96 Borås 84 62 68 Kungälv 69 82 88 Lidköping 93 68 83 NU 5 2 8 Skövde 74 90 83 Östra Sjh 76 80 85 VGR totalt 73 73 78 Sverige 76 80 85 Tabell 8: Fullständigt PAD-svar Koloncancer (mål > 95 %) Rektalcancer (mål > 95 %) Sjukhus Andel med kompletta PAD-svar (%) Alingsås 81 80 89 Borås 91 92 95 Kungälv 60 68 84 Lidköping 89 92 94 NU 92 90 94 Skövde 91 93 97 Östra Sjh 92 93 96 VGR totalt 85 88 94 Sverige 92 93 96 Tabell 9: Täckningsgrad i kvalitetsregistret Sjukhus Andel komplett utredda (%) Alingsås 100 - - Borås 89 100 100 Kungälv 95 100 94 Lidköping 93 82 - NU 87 95 96 Skövde 95 100 100 Östra Sjh 87 94 95 VGR totalt 90 97 98 Sverige 92 97 97 Sjukhus Andel med kompletta PAD-svar (%) Alingsås 85 - - Borås 95 96 98 Kungälv 65 77 93 Lidköping 95 96 - NU 91 89 94 Skövde 92 93 91 Östra Sjh 84 93 93 VGR totalt 87 91 94 Sverige 93 93 95 Koloncancer (mål 100 %) Rektalcancer (mål 100 %) Sjukhus Täckningsgrad i registret (%) Alingsås 100 100 100 Borås 100 99 100 Kungälv 100 100 100 Lidköping 100 100 100 NU 100 100 99,3 Skövde 100 100 100 Östra Sjh 100 100 98,8 VGR totalt 100 99,8 99,4 Sverige 99,6 98,5 99,3 Sjukhus Täckningsgrad i registret (%) Alingsås 100 100 100 Borås 100 100 100 Kungälv 100 100 100 Lidköping 100 100 100 NU 100 100 100 Skövde 100 100 100 Östra Sjh 100 100 99,4 VGR totalt 100 100 100 Sverige 99 98 99 13
Tabell 10: Deltagande i studier Koloncancer (mål > 30 %) Rektalcancer (mål > 30 %) Sjukhus Andel som deltar i studier (%) Alingsås 0 0 0 Borås 0 0 13 Kungälv 0 0 13 Lidköping 8 21 9 NU 1 1 1 Skövde 0 48 45 Östra Sjh 6 16 28 VGR totalt 2 10 13 Sverige Tabell 11: 30-dagars mortalitet Sjukhus Andel som deltar i studier (%) Alingsås 0 0 0 Borås 42 41 35 Kungälv 0 5 0 Lidköping 28 29 - NU 27 33 52 Skövde 23 62 78 Östra Sjh 20 59 49 VGR totalt 21 41 42 Sverige 27 34 28 Koloncancer (mål < 1 %) Rektalcancer (mål < 1 %) Sjukhus 30-dagars mortalitet (%) Alingsås 0 0 0 Borås 0 0 4,2 Kungälv 3,8 0 4,7 Lidköping 7,1 0 1,6 NU 4,2 5,8 0,8 Skövde 3,8 6 4 Östra Sjh 2,7 3,5 2,7 VGR totalt 2,7 3,5 2,7 Sverige 3,5?? Sjukhus 30-dagars mortalitet (%) Alingsås 0 0 0 Borås 0 0 0 Kungälv 0 0 5,3 Lidköping 0 0 - NU 2,1 10 0 Skövde 7,9 3,5 2,2 Östra Sjh 0 3,3 1,2 VGR totalt 2,2 1,9 2,7 Sverige 1,3 1,9 1,8 Tabell 12: Lokalt återfall i bäckenet efter operation av rektalcancer efter 3 år. Med preoperativ strålbehandling (mål < 5 %) Utan preoperativ strålbehandling (mål < 5 %) Sjukhus Lokalt återfall i bäckenet efter 3 år (%) 2007-2009 2008-2010 2011 Alingsås 10 0 0 Borås 9,1 6,3 3,3 Kungälv 0 0 0 Lidköping 0 5,3 0 NU 3,2 2,5 0 Skövde 5 8,5 0 Östra Sjh 4 7,4 12,2 VGR totalt? 5,6 3,8 Sverige 3,2 4,1 3,7 Sjukhus Lokalt återfall i bäckenet efter 3 år (%) 2007-2009 2008-2010 2011 Alingsås 8,9 0 0 Borås 0 4,5 0 Kungälv 0 0 16,7 Lidköping 20 11,8 0 NU 4,3 8,2 8,3 Skövde 2,8 9,5 0 Östra Sjh 5,9 7 0 VGR totalt? 6,9 2,3 Sverige 4,3 4,6 2,6 14
6. UTVECKLINGSOMRÅDEN GENTEMOT SVF För att nå önskad nivå enligt SVF finns ett antal områden som behöver utvecklas. Dessa förklaras nedan. Primärvården Det är viktigt att verkligen nå ut till alla med vad som gäller för "välgrundad misstanke", och vart man ska vända sig och skicka patienten. Endoskopiverksamheten: Vi förutspår ett ökat tryck på endoskopiavdelningarna i regionen. Samtidigt har man nyss infört screeningstudien SCRESCCO för att tidigare hitta kolorektalcancer genom endoskopi. För att lösa problematiken med det ökade behovet av endoskopi behövs en utökad utbildning av endoskopister. Här finns av endoskopiverksamheterna framtagen en 3 årig utbildningsplan som startar hösten 2016 som skall säkerställa kompetensförsörjning med skoperande sjuksköterskor och läkare i framtiden. En betydlig produktionsökning kopplat till införande av symtom som tidigare inte har undersökts med koloskopi i form av ändrade avföringsvanor kommer behövas, och beräknas uppskattningsvis med minst 20% ökat behov. Ett HTA projekt kommer inledas för att säkerställa att välgrundad misstanken om kolorektalcancer enligt SVF är evidensbaserat. Som en engångssatsning bör man även utöka antalet instrument och antalet lokaler för endoskopin i regionen med ca 50%. Inför SVF är det viktigt att endoskopibehovet vidare utreds för att arbeta fram en kapacitetslösning som balanserar en tidseffektiv utredning enligt SVF och screening av patienter för tidigare tumörupptäckt. Bedömning av röntgenbilder Idag är det inga problem att få undersökningar gjorda i tid i regionen. Röntgen-remisser bör märkas med SVF och förbokade tider underlättar sannolikt processen. Tolkningen av bilder ska ske skyndsamt och måste göras på hemmasjukhuset, och det kan absolut inte skickas till andra tolkningscentra utomlands vilket händer idag. Innebär enbart förseningar och dubbelarbete eftersom bilder ändå måste granskas lokalt inför preoperativ MDK. Patologverksamheten Vissa kliniker klarar idag att minst 80 % av PAD är klara inom 14 dagar, medan andra ligger lite efter. Patologavdelningarna är hårt pressade redan och många olika SVF är beroende av snabba svar, vilket riskerar att tränga undan andra diagnoser. Här krävs sannolikt en förstärkning. Onkologi Ett klart problemområde på många sätt. Strålbehandlingen har en central roll vid behandling av rektalcancer och dagens problem med för lite radioterapiassistenter och krånglande föråldrad strålapparatur måste lösas. Kompletterande medicinsk behandling med cytostatika och antikroppar, såväl neoadjuvant, adjuvant och palliativt fyller också en viktig funktion. Vid samtliga MDK ska onkolog delta på plats eller via videolänk. Det är idag brist på onkologer och den utredning om regionens framtida onkologbemanning som finns måste aktiveras och sjösättas. Möjligheten till telemedicinskt deltagande i lokala och regionala MDK finns nu på regionens alla sjukhus. Det är även brist på onkologisjuksköterskor vilket ger längre ledtider för start av cytostatikabehandling. 15
Kirurgverksamheten på Sahlgrenska Östra Regionens största och en av Sveriges största enheter har brist på operationsutrymme och operationssjuksköterskor. Detta måste beaktas och åtgärdas. Östra sjukhuset är remissinstans från regionen för de mer komplicerade och avancerade fallen, och möjligheten att flytta mindre avancerad kirurgi (patienter med icke-avancerad koloncancer) till andra enheter kan sannolikt ökas. Kirurgverksamhet i NU-sjukvården Även NU-sjukvården har brister i tillgänglighet vilket ger patienterna längre väntetid till operation. Här ses en brist på kirurger och salsbrist, vilket behöver ses över för att på sikt erbjuda de tider som eftersträvas. Ledtider Det är inga nya moment som ska göras utan egentligen bara att förloppet ska gå snabbare. Extra viktigt för att klara SVFs mål blir att tillsätta koordinatorstjänsterna tidigt i förloppet. Långa ledtider är huvudsakligen ett logistikproblem, och varje enhet och lokal processägare har sedan i våras fått i uppdrag att arbeta med sin logistik. Patienter med koloncancer: Regionen som helhet närmar sig i medianvärden vad som eftersträvas i SVF, förutom de två största enheterna (NU och Östra Sjukhuset), vi har dock en bit kvar till att nå målet för SVF på 80% av patienterna. Patienter med rektalcancer genomgår två moment fler än de med koloncancer, det är preoperativ MRT av bäckenet och i många fall preoperativ strålbehandling. Här är ledtiderna alldeles för långa och utöver ovan beskrivna problem och tankar kring strålbehandlingen krävs väldigt mycket nytänkande och effektivisering. Idag är det ungefär lika lång väntan oavsett typ av inledande behandling (Strålning eller operation). Samma problem finns i hela Sverige och måste lösas även om vi förutspår att det tar längre tid att lösa än för patienter med koloncancer. 16
7. KOSTNADER En kostnadskalkyl för kolorektalcancer presenteras för att visa hur kostnadsbilden ser ut i regionen, och sedan följa upp kostnaderna efter SVF är infört. Källa: INCA & KPP-data. Kostnaderna är uppdelade för patienter med koloncancer respektive rektalcancer, med urval: Vårdade för kolon-/rektalcancer som längst 14 månader med diagnosdatum mellan 2009-01-30 och 2013-11-01. Enbart patienter från VGR Kostnader redovisade på det anmälande sjukhuset Enbart vårdkontakter där koloncancer eller rektalcancer varit anledning till vård Koloncancer Tabell 13: Kostnad koloncancerpatienter Utredande sjukhus Alingsås Kungälv NU SkaS Behandling Operation Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal Vårdtid/ Individ Medelkostnad/ vårdkontakter/ (Medel) Individ Individ (Medel) Kostnader Mediankostnad/ Individ Högst kostnader per patient har SU-Östra och Kungälv. För avancerade patienter på SU- Östra där neoadjuvant cytostatika getts, är kostnaderna betydligt högre Tabell 14: Kostnad opererade koloncancerpatienter med/utan adjuvant cytostatika 80:e percentilen 151 9 15 203 000 kr 118 000 kr 242 000 kr EjBehandlade 14 11 21 140 000 kr 138 000 kr 210 000 kr Operation 229 11 19 231 000 kr 188 000 kr 299 000 kr EjBehandlade 60 11 15 154 000 kr 102 000 kr 227 000 kr Operation 637 8 14 177 000 kr 131 000 kr 227 000 kr EjBehandlade 54 15 17 153 000 kr 129 000 kr 201 000 kr Operation 523 10 17 231 000 kr 171 000 kr 296 000 kr EjBehandlade 103 22 14 214 000 kr 160 000 kr 378 000 kr SU - Östra Operation 944 13 14 228 000 kr 174 000 kr 316 000 kr Neoadjuvant cytostatika 20 43 27 657 000 kr 494 000 kr 637 000 kr SÄS EjBehandlade 43 16 22 204 000 kr 147 000 kr 322 000 kr Operation 336 13 14 211 000 kr 153 000 kr 301 000 kr Utredande sjukhus Alingsås Kungälv NU SkaS SU - Östra SÄS Adjuvant cytostatika? Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal Vårdtid/ Individ Medelkostnad/ vårdkontakter/ (Medel) Individ Individ (Medel) Kostnader Mediankostnad/ Individ 80:e percentilen Ja 53 18,9 9,6 198 000 kr 156 000 kr 290 000 kr Nej 98 4,3 15,0 205 000 kr 95 000 kr 187 000 kr Ja 74 26,8 16,7 274 000 kr 237 000 kr 365 000 kr Nej 155 4,0 19,7 211 000 kr 145 000 kr 244 000 kr Ja 118 24,7 12,4 269 000 kr 228 000 kr 341 000 kr Nej 519 3,9 13,8 155 000 kr 119 000 kr 193 000 kr Ja 173 22,2 15,9 283 000 kr 227 000 kr 375 000 kr Nej 350 3,9 16,5 205 000 kr 150 000 kr 250 000 kr Ja 312 30,4 12,3 317 000 kr 278 000 kr 414 000 kr Nej 632 4,9 13,7 184 000 kr 141 000 kr 238 000 kr Ja 80 32,0 13,3 312 000 kr 300 000 kr 377 000 kr Nej 256 7,6 13,3 179 000 kr 128 000 kr 224 000 kr Vårdtiden för patienter som får adjuvant cytostatika är relativt oförändrad jämfört med de patienter som inte får det. Dock ökar antalet vårdkontakter markant vid adjuvant cytostatikabehandling. Mediankostnadsskillnaden för patienter som fått, respektive inte fått adjuvant cytostatika ligger mellan 61 000 173 000 på regionens sjukhus 17
Rektalcancer Tabell 15: Kostnad rektalcancerpatienter Utredande sjukhus Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal vårdkontakter/ Individ (Medel) Vårdtid/ Individ (Medel) Medelkostnad/ Individ Mediankostnad/ Individ 80:e percentilen SU 651 23,3 15,5 291 000 kr 265 000 kr 395 000 kr NU 345 15,1 15,6 231 000 kr 197 000 kr 303 000 kr SÄS 254 23,8 17,2 275 000 kr 241 000 kr 396 000 kr SkaS 273 16,4 18,6 252 000 kr 215 000 kr 323 000 kr VGR 1 523 20,2 16,3 267 000 kr 233 000 kr 354 000 kr Tabell 16: Kostnad opererade rektalcancerpatienter med/utan neoadjuvant strålning eller adjuvant cytostatika Antal Vårdkontakter Vårdtid Kostnader Utredande sjukhus SU NU SÄS SkaS VGR Neoadjuvant strålning? Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Adjuvant cytostatika? Antal Individer Antal vårdkontakter / Individ (Medel) Vårdtid/ Individ (Medel) Kostnader Medelkostnad/ Individ Mediankostnad/ Individ 80:e percentilen Ja 101 43 16 397 000 kr 371 000 kr 532 000 kr Nej 214 12 18 264 000 kr 223 000 kr 339 000 kr Ja 85 39 15 351 000 kr 334 000 kr 427 000 kr Nej 135 16 17 282 000 kr 256 000 kr 368 000 kr Ja 20 24 16 297 000 kr 291 000 kr 378 000 kr Nej 98 9 16 202 000 kr 174 000 kr 271 000 kr Ja 33 32 16 320 000 kr 298 000 kr 395 000 kr Nej 100 14 18 278 000 kr 212 000 kr 302 000 kr Ja 30 37 15 346 000 kr 320 000 kr 520 000 kr Nej 65 11 16 206 000 kr 174 000 kr 283 000 kr Ja 41 48 18 388 000 kr 390 000 kr 491 000 kr Nej 74 20 20 316 000 kr 234 000 kr 389 000 kr Ja 47 29 18 313 000 kr 260 000 kr 435 000 kr Nej 98 8 20 229 000 kr 192 000 kr 255 000 kr Ja 35 28 19 339 000 kr 271 000 kr 387 000 kr Nej 56 14 20 245 000 kr 216 000 kr 306 000 kr Ja 198 37 17 359 000 kr 325 000 kr 466 000 kr Nej 475 11 18 236 000 kr 204 000 kr 287 000 kr Ja 194 38 17 351 000 kr 331 000 kr 425 000 kr Nej 365 16 19 282 000 kr 232 000 kr 342 000 kr Det är inga stora skillnader i regionen. SU-Östra ligger högst i kostnad som sig bör eftersom de med mest avancerad sjukdom remitteras dit. Kostnaderna per patient är något lägre än övriga vid NU och SkaS. Neoadjuvant strålning står för ca 30 tkr av kostnaden och adjuvant cytostatika för ca 100 tkr. Intressant är också att antalet vårdkontakter (kan vara ett vårdtillfälle eller ett besök) i medel för alla opererade patienter är 11st om man inte strålas och 16st om man strålas. Om man får postoperativ cytostatika ökar antalet vårdkontakter till 37 för icke strålade och 38 för strålade patienter. Patienter med rektalcancer har en mycket komplicerad vårdkedja med många olika kontakter med sjukvården. 18 Publicerad: 2015-12-16