Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning

1 (131) Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning 2007 års prognos över behov av och tillgång på lärare perioden 2007-2021

2 (131) Förord Skolverket har sedan 1994 ansvar för att ta fram lärarprognoser. De senaste åren har uppdraget att årligen ta fram en samlad bedömning av tillgång och behov varit inskrivet i regleringsbrevet till Skolverket. Enligt uppdraget skall bedömningen göras i samverkan med Högskoleverket och Statistiska Centralbyrån. Till stöd för de antaganden som görs inför bedömningen har Skolverket en referensgrupp med representanter från Högskoleverket, lärarutbildningarna, lärarnas fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsmarknadsstyrelsen samt kommuner. Statistiska Centralbyrån genomför prognosarbetet på uppdrag av Skolverket, men det är Skolverket som står för beslut om antaganden och slutsatser. Årets prognos omfattar perioderna 2007-2011 samt 2012-2016 och 2017-2021. Utgångspunkt för prognosen är lärarkåren enligt registret över pedagogisk personal (lärarregistret) hösten 2006. För förskolan, som inte ingår i lärarregistret, baseras populationen på SCB:s sysselsättningsregister för år 2005. Uppgifterna över antalet anställda i förskolan och antalet utförda årsarbeten av personer med pedagogisk högskoleutbildning är baserade på Skolverkets gruppstatistik för år 2006. Uppgifterna från sysselsättningsregistret har räknats upp till att motsvara nivån år 2006 enligt gruppstatistiken. Frågor om beräkningar m.m. i rapporten kan ställas till Kerstin Karlsson, SCB, eller till Madeleine Nyman, Skolverket. Stockholm i juni 2007 Per Thullberg Generaldirektör Madeleine Nyman Undervisningsråd

3 (131) Innehållsförteckning Disposition... 5 Sammanfattning...5 1. Inledning... 17 2. Arbetsfördelning och samråd... 18 3. Beräkningarnas omfattning... 18 4. Begrepp och definitioner... 19 5. Beräkning och utfall avseende behov av lärare 2006... 19 6. Förutsättningar och antaganden... 21 6.1 Befolkningsutveckling...21 6.2 Antal barn och elever i olika verksamhetsformer...22 6.3 Personal med pedagogisk högskoleexamen...32 6.4 Personaltäthet och följsamhet...36 6.5 Kvarvaro i yrket...38 6.6 Lärarbenägenhet...41 6.7 Tjänsteomfattning...46 6.8 Tjänstledighet...48 6.9 Fördelning av lärarna i grundskolan på tidigare år respektive senare år...52 7. Sammanfattning av förändringar sedan föregående prognos... 53 7.1 Nytt basår ny prognosperiod...53 7.2 Personaltäthet och andel barn i barnomsorg...54 7.2 Personaltäthet inom förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola...54 7.3 Andel pedagogiskt utbildade...55 7.4 Antaganden om kvarvaro...55 7.5 Andra förändringar...55 8. Lärarsituationen år 2006... 57 8.1 Fördelning på lärarinriktning...57 8.2 Utgångsläget - behov och tillgång år 2006...57 8.3 Lärare som saknar lärarexamen efter utbildningsnivå...58 9. Resultat... 61 9.1 Totalt personalbehov en översikt...61 9.2 Det totala framtida personalbehovet per verksamhetsform...62 9.3 Behov av personal med pedagogisk högskolexamen...65 9.4 Rekryteringsbehov...68 9.5 Rekryteringsbehovet fördelat på orsak...70 9.6 Känslighetsanalyser...74 9.7 Examinationsbehov...82 9.8 Beräknad examination...84 9.9 Jämförelse mellan examinationsbehov och beräknad examination...85 10. Lärare i yrkesämnen... 88 10.1 Lärarkategorier och skolformer...89 10.2 Lärare utan pedagogisk högskoleexamen...90

4 (131) 10.3 Förändringar under de senaste åren... 92 10.4 Lärarnas kön och ålder...92 10.5 Rekryteringsbehov...93 10.6 Lärarexamination...94 10.7 Yrkeslärare på övriga arbetsmarknaden...96 11. Lärares fördelning på födelseländer... 98 11.1 Lärare i grundskola och gymnasieskola efter bakgrund 2000/01 2006/07...98 11.2 Lärare m.fl. efter befattning och födelseland 2006/07...100 11.3 Lärare m.fl. efter verksamhetsform och födelseland 2006/07...101 11.4 Lärare m.fl. efter anställningsform och förekomst av pedagogisk högskoleexamen 2006/07...102 11.5 Personal i förskolan efter utbildningsbakgrund och födelseland 2005...104 Bilaga 1: Tjänstgörande lärare per inriktning, ålder och utbildning år 2006 (riksnivå)...107 Bilaga 2: Regionala tabeller...113

5 (131) Disposition Rapporten inleds med ett avsnitt om arbetsfördelning och samråd, beräkningarnas omfattning och begrepp och definitioner. Därefter kommer beräkning och utfall avseende behov av lärare för 2006. Det följande kapitlet om förutsättningar och antaganden, beskriver mer grundligt hur antagandena är gjorda. Därefter redovisas förändringar sedan föregående period. Kapitlet som följer redovisar beräkningarnas resultat efter gjorda antaganden för perioderna 2007-2011, 2012-2016 och 2017-2021. Resultatet redovisas som totalt personalbehov, behov av personal med lärarexamen, rekryteringsbehov och examinationsbehov. Det framräknade examinationsbehovet jämförs med nuvarande och framtida examination från lärarutbildningarna. Rapporten avslutas med en analys av lärarna i yrkesämnen och lärarnas fördelning på födelseländer samt en regional tabellbilaga och en bilaga (riksnivå) med mer detaljerade uppgifter för år 2006 om tjänstgörande lärare uppdelade på inriktning, ålder och andel med respektive utan pedagogisk högskoleexamen. Sammanfattning Resultaten i prognosen är starkt beroende av vilka antaganden 1 som görs. Två alternativ redovisas avseende ambitionsnivån för utvecklingen av andelen personal som bör ha pedagogisk högskoleexamen. Utöver dessa redovisas flera känslighetsanalyser. Nytt för i år är en regional tabellbilaga samt en bilaga (riksnivå) med mer detaljerade uppgifter för år 2006 om tjänstgörande lärare uppdelade på inriktning, ålder och andel med respektive utan pedagogisk högskoleexamen. Beräkningarnas omfattning Beräkningarna omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, specialskola, kompletterande utbildningar, komvux, särvux, sfi och CFL. De personalkategorier som ingår är lärare, förskollärare och fritidspedagoger samt inom förskola, förskoleklass och fritidshem även barnskötare och fritidsledare 2. Beräkningarna av rekryterings- och examinationsbehov avser dock endast lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det totala behovet av personal väntas öka Det totala behovet av personal i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning beräknas öka från cirka 259 000 år 2006 till 272 000 år 2021. Behovet ökar framförallt inom förskolan. År 2021 beräknas nära 11 000 (13 %) fler behövas där än år 2006. På så lång sikt är emellertid beräkningarna för förskolan mycket osäkra, eftersom de barn som väntas gå där ännu inte är födda. Det beräknade behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan utgår, liksom förra årets 1 Antagandena redovisas i slutet av sammanfattningen och i sin helhet i kapitel 6. 2 För förskoleklass och fritidshem ingår dock endast de barnskötare och fritidsledare som har sin huvudsakliga tjänstgöring inom någon av dessa verksamheter. Därutöver fanns år 2006 sammanlagt cirka 5 400 barnskötare och 600 fritidsledare med huvudsaklig tjänstgöring inom grundskola eller särskola. De ingår inte heller i uppgifterna över totalt behov.

6 (131) prognos, ifrån att det idag råder brist på utbildade förskollärare och att andelen med pedagogisk högskoleutbildning därför behöver öka till 60 procent år 2014 jämfört med dagens nivå på drygt 51 procent. Totalt behov av personal i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning, därav behov av lärare, förskollärare och fritidspedagoger samt 2006 års lärarkår framskriven Antal tjänstgörande 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Behov inkl. barnskötare Behov av lärare/pedagog. Behov, tidigare år Behov, senare år Framskriven lärartillgång* 0 2006 2011 2016 2021 * Här avses lärare, förskollärare och fritidspedagoger med pedagogisk högskoleexamen eller tillsvidareanställning. Andelen inskrivna barn i någon form av förskoleverksamhet har fortsatt att öka. Ökningen faller helt på förskolan, medan andelen inskrivna i familjedaghem minskat. Till följd av osäkerhet om effekterna av förändringar inom barnomsorgspolitiken låter vi i årets beräkningar andelen inskrivna barn kvarstå på 2006 års nivå, för både förskola och familjedaghem. Den nya regeringens förslag, som ännu inte är färdigarbetat, om barnomsorgspeng kan exempelvis innebära att fler barn kommer att gå i familjedaghem. Osäkerheten kring antalet födda barn illustreras med låg och hög fruktsamhet i diagrammet på nästa sida. Skillnaden mellan hög och låg fruktsamhet i antal födda barn ökar under prognosperioden från cirka 14 000 år 2007 till 23 000 år 2011. Därefter rör sig skillnaden mellan alternativen kring 22 500 och 23 500 fram till år 2021.

7 (131) Beräknat antal barn i åldern 1-5 år och beräknat antal barn i förskola 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 1-5-åringar, hög fruktsamhet 1-5-åringar, huvudalternativ 1-5-åringar, låg fruktsamhet 100 000 Barn i förskola, huvudalternativ 0 2000 2005 2010 2015 2020 Behovet av lärare, förskollärare och fritidspedagoger beräknas öka från idag 205 000 till 221 000 år 2021 (dvs. det totala behovet exklusive barnskötare och fritidsledare). Fram till 2011 ökar behovet framförallt inom förskolan, medan det minskar inom grundskolan och gymnasieskolan. Behovet beräknas därefter fortsätta att öka inom förskola, förskoleklass och fritidshem. Inom grundskolan vänder behovet uppåt under den andra prognosperioden, medan behovet i gymnasieskolan först vänder uppåt under den tredje prognosperioden. Rekryteringsbehovet störst inom förskolan fram till år 2011 Rekryteringsbehovet av lärare, beräknat som skillnaden mellan behov och framskriven tillgång, bedöms för de tre perioderna 2007-2011, 2012-2016 och 2017-2021. Av det totala rekryteringsbehovet 2007-2011 för samtliga verksamhetsformer, cirka 49 000 i basalternativet, förklaras nära hälften av pensionsavgång, cirka en fjärdedel av övrig avgång och en fjärdedel av förändrat behov av lärare med pedagogisk högskoleexamen. Även under perioden 2012-2016 utgörs cirka hälften av det totala rekryteringsbehovet på 52 000 av ersättning för pensionsavgång, medan övrig avgång och förändrat behov vardera svarar för cirka en fjärdedel. Den tredje perioden har pensionsavgång och annan avgång ökat i vikt, medan förändringen av det totala behovet minskat i betydelse. Det sammanlagda rekryteringsbehovet är något lägre än de båda perioderna dessförinnan, cirka 45 000. Enligt basalternativet behöver cirka 20 500 lärare för förskola, förskoleklass och fritidshem rekryteras under perioden 2007-2011 (14 500 enbart inom förskolan). Resultatet baseras bl.a. på att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning be-

8 (131) döms behöva öka, att personaltätheten kvarstår på dagens nivå i förskolan och likaså att andelen barn som går i förskola, förskoleklass och fritidshem är densamma som nu (2006). Under efterföljande perioder beräknas nära 18 000 respektive nära 16 000 lärare per period behöva rekryteras. På grundskolenivå minskar behovet av lärare den första perioden. Pensionsavgång och annan avgång beräknas dock mer än väl uppväga denna minskning, beräknat för riket i genomsnitt. Rekryteringsbehovet av lärare på grundskolenivå är enligt basalternativet cirka 18 500 den första femårsperioden, 28 000 den andra och den sista perioden drygt 20 000. På gymnasienivå minskar behovet av lärare fram till år 2016. Den första perioden uppväger pensionsavgång och annan avgång denna minskning mer än väl. Den andra perioden behöver däremot inte all avgång ersättas. Behovet av lärare minskar mer än antalet avgångna. Totalt behöver enligt basalternativet cirka 10 000 lärare på gymnasienivå rekryteras den första femårsperioden. Därefter minskar rekryteringsbehovet till 6 000 den andra perioden och ökar sedan till 9 000 den sista perioden. Årligt examinationsbehov 11 000 lärare fram till år 2011 Examinationsbehovet är den examination som krävs under perioden för att rekryteringsbehovet av lärare skall kunna tillgodoses. Beräkningen bygger på en lärarbenägenhet 3 bland nyexaminerade på 90 procent för alla lärarkategorier utom för lärare med inriktning mot fritidshem och för yrkeslärare. För lärare med inriktning mot fritidshem har lärarbenägenheten antagits vara 85 procent och för yrkeslärare 80 procent. För att täcka rekryteringsbehovet behöver det enligt basalternativet examineras sammanlagt 6 200 fler den första perioden, 6 400 fler den andra och 5 600 fler den tredje perioden än vad som behöver rekryteras. Det årliga examinationsbehovet enligt basalternativet är för perioden 2007-2011 totalt cirka 11 000 lärare. För 2012-2016 ökar behovet något till drygt 11 600 lärare och sista perioden 2017-2021 minskar behovet till drygt 10 000 lärare i genomsnitt per år. Den första perioden avser drygt 40 procent av examinationsbehovet lärare för förskola, förskoleklass och fritidshem. Därefter minskar denna andel till knappt 35 procent den sista perioden. 3 Med lärarbenägenhet avses andelen examinerade, av samtliga examinerade under en femårsperiod, som i slutet av perioden innehar tjänst som lärare inom de verksamhetsformer som beräkningarna omfattar.

9 (131) Fortsatt brist på förskollärare Det sammanlagda examinationsbehovet av lärare för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år överstiger kraftigt den beräknade examinationen av lärare för tidigare år perioden 2007-2011, se diagrammet på nästa sida. Det innebär att det troligtvis inte går att öka andelen med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan så som förutsatts i beräkningarna. Samtidigt är det risk att de lärare som önskar arbeta inom grundskolans tidigare år får svårt att hitta arbete. Den beräknade examinationen för grundskolans senare år och gymnasieskolan perioden 2007-2011 är högre än det sammanlagda examinationsbehovet av lärare inom grundskolans senare år, gymnasielärare i allmänna ämnen, lärare i praktiskestetiska 4 ämnen och yrkeslärare. Troligen gäller risken för överskott främst lärare i allmänna ämnen. Nästan hälften av examinationsbehovet för senare år avser lärare i praktisk-estetiska ämnen och yrkesämnen, medan större delen av de examinerade troligen kommer att ha utbildning i allmänna ämnen. Än värre blir det för de nyexaminerade om de måste konkurrera med personer som saknar lärarexamen. Perioden 2012-2016 ökar examinationsbehovet. Eftersom behovet för förskolan knappast har tillgodosetts perioden innan, så kvarstår dock i själva verket ett examinationsbehov från den perioden, vilket innebär att det kvarstående behovet bör adderas till det framräknade examinationsbehovet för perioden 2012-2016 5. Detsamma gäller examinationsbehovet av lärare i yrkesämnen och lärare i praktiskestetiska ämnen, där behovet troligen inte blivit tillgodosett perioden innan. För lärare i allmänna ämnen inom senare år ser det ljusare ut under den andra perioden. Samtidigt kvarstår dock ett överskott av denna lärarkategori från perioden innan. Under den tredje perioden blir det totala behovet av examinerade lägre än perioden innan, förutsatt att behovet då har tillgodosetts. Det beräknade examinationsbehovet för de tidigare åren är dock mycket osäkert, eftersom de barn som detta behov avser ännu inte är födda. Behovet av examinerade för senare år är denna period av ungefär samma storlek som examinationen. I diagrammet på nästa sida jämförs examinationsbehovet per femårsperiod med den beräknade examinationen. För att illustrera hur mycket av examinationsbehovet som utgörs av ersättning för tidsbegränsat anställda lärare som saknar lärarexamen redovisas även en stapel där detta behov inte ingår. Det nedersta fältet av behovsstaplarna visar hur mycket av examinationsbehovet som beror på förutsättningen att andelen med pedagogisk högskoleutbildning ska öka i förskolan. 4 Praktisk-estetiska ämnen omfattar musik, bild, slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap. 5 När det gäller det beräknade examinationsbehovet för förskolan bör man tänka på att detta redan denna period baseras på ännu icke födda barn.

10 (131) Examinationsbehov och examination per femårsperiod 60000 50000 40000 2007-2011 2012-2016 2017-2021 Beräknad examination senare år Beräknad examination tidigare år Examin. behov P/E + Yrkelärare 30000 Examin. behov lärare senare år 20000 Examin. behov lärare tidigare år 10000 0 Behov Behov Behov Examination exkl. "obehöriga" Behov Behov Examination exkl. "obehöriga" Examination Förskolans utökning till 60 % med pedagogisk högskoleutbildn. Känslighetsanalyser Flera alternativa beräkningar, känslighetsanalyser, har gjorts utöver de två huvudalternativen. Det gäller antaganden om födelsetalens utveckling, befolkningsutvecklingen enligt 2007 års befolkningsprognos, personaltätheten i förskolan, lärarnas tjänstledighet samt oförändrad andel personal med pedagogisk högskoleexamen. Av analyserna framgår effekterna på rekryteringsbehovet av de alternativa antagandena i förhållande till rekryteringsbehovet enligt basalternativet. Födelsetalen har stor betydelse för rekryteringsbehovet av lärare Behovet av lärare inom förskoleverksamhet kan snabbt påverkas av förändringar i födelsetalen. Enligt alternativet med lägre fruktsamhet blir rekryteringsbehovet av lärare för förskolan 4 300 lägre än i basalternativet redan den första perioden, motsvarande 30 procent av rekryteringsbehovet enligt basalternativet. Den andra perioden påverkas även behovet av lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Rekryteringsbehovet för dessa verksamheter inkl. förskolan blir då totalt 7 600 lägre än i basalternativet. Den tredje perioden är effekten störst på grundskolenivå. Totalt behöver då 5 600 färre lärare rekryteras, varav 4 900 färre till grundskolan jämfört med basalternativet. Högre födelsetal ger liknande effekter på rekryteringsbehovet, men åt motsatt håll.

11 (131) Befolkningsutvecklingen enligt 2007 års prognos leder till högre rekryteringsbehov I den reviderade befolkningsprognosen har födelsetalen under de närmaste åren antagits bli högre än i 2006 års prognos. Det ger effekt på rekryteringsbehovet till förskolan under den första femårsperioden. Antagandet om en högre invandring än i 2006 års prognos påverkar även övriga verksamheter den första perioden. Under den andra femårsperioden påverkar födelsetalen även grundskolans tidigare år och den tredje perioden även grundskolans senare år. Lägre respektive högre personaltäthet i förskolan En lägre personaltäthet, motsvarande 5,2 barn per årsarbetare, minskar rekryteringsbehovet av pedagogiskt högskoleutbildade med 1 000 personer under den första femårsperioden. En högre personaltäthet, motsvarande 5,0 barn per årsarbetare, ökar istället rekryteringsbehovet med 1 300 personer. Effekterna på rekryteringsbehovet i efterföljande perioder är små. Tjänstledighet kan bli både högre och lägre Även omfattningen av tjänstledighet och dess variation mellan kön och åldrar har betydelse för resultaten. Genom att använda den tjänstledighet (dvs. lägre tjänstledighet) som gällde för samtliga lärare per kön, ålder och kategori hösten 2006 dämpas rekryteringsbehovet framförallt i den första prognosperioden. Då behövs 1 000 färre rekryteras än enligt basalternativet, varav 700 färre på grundskolenivå och 300 färre på gymnasieskolenivå. (I basalternativet används den tjänstledighet som gällde för lärare med pedagogisk högskolexamen eller tillsvidareanställning 2006.) Regeringen har beslutat att fram till år 2010 satsa 2,7 miljarder kronor på lärarfortbildning och har även ambitionen att fortbildningen ska bli permanent. De lärare som vill delta får vara tjänstlediga och samtidigt få ut 80 procent av lönen. Med anledning av detta kan istället antagandet om tjänstledighet i beräkningarna vara för lågt. Oförändrad andel personal med pedagogisk högskoleexamen innebär lägre rekryteringsbehov Effekten av att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen förblir oförändrad innebär att rekryteringsbehovet blir lägre i främst första och andra prognosperioden. Totalt, för samtliga verksamhetsformer, blir rekryteringsbehovet drygt 16 000 lägre den första perioden och närmare 10 000 lägre den andra perioden. Av detta faller cirka 6 000 respektive cirka 4 000 på förskolan.

12 (131) Antaganden i årets rapport Befolkningsutveckling Som underlag för beräkningen av elevutvecklingen inom olika verksamheter används 2006 års befolkningsprognos från SCB 6. En revidering av huvudalternativet i denna prognos presenteras av SCB i juni 2007. Revideringen innebär att den s.k. summerade fruktsamheten antas nå upp till 1,85 barn per kvinna redan år 2007 istället för år 2010 som i 2006 års prognos. Vidare antas invandringen de närmaste åren bli något högre än i den förra prognosen. Effekterna av en utveckling enligt den reviderade prognosen redovisas som känslighetsanalys. Andel barn och elever i olika verksamhetsformer Andelen inskrivna barn i någon form av förskoleverksamhet har fortsatt att öka. Ökningen faller helt på förskolan, medan andelen inskrivna i familjedaghem minskat. Andelen barn som är inskrivna i fritidshem har också fortsatt öka. Till följd av osäkerhet om effekterna av förändringar inom barnomsorgspolitiken låter vi i årets beräkningar andelen inskrivna barn kvarstå på 2006 års nivå, för förskola, familjedaghem och fritidshem. Elevutvecklingen inom förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola antas följa utvecklingen av det totala antalet barn och ungdomar i relevanta åldrar. Samma beräkningsmetod användes i förra årets prognos (liksom i tidigare prognoser). Det särskilda statsbidraget till komvux inordnades i det generella bidraget år 2007, men skars samtidigt ner. Detta antas ge som effekt att komvux minskar med 20 procent. Efter år 2011 antas dock omfattningen av komvux åter öka, för att fr.o.m. år 2016 vara 20 procent högre än år 2011. Omfattningen av sfi beräknas på sikt minska något till följd av prognostiserad lägre invandring. Personal med pedagogisk högskoleexamen Förra årets antaganden om personal med pedagogisk högskoleexamen kvarstår för förskolan, skolan och vuxenutbildningen, se Två beräkningsalsternativ längre fram. Andelen årsarbeten utförda av personal med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen antas däremot öka något fram till år 2014, vilket är en förändring jämfört med förra årets prognos. Då antogs andelen ligga kvar på 2005 års nivå. Alternativet med en högre ambitionsnivå kvarstår i princip oförändrat. För personal med huvudsaklig tjänstgöring inom fritidshem innebär basalternativet en höjning från 66 procent år 2006 till 70 procent år 2014, och det högre alternativet en fortsatt ökning efter år 2014 till 85 procent år 2024. Personaltäthet och följsamhet Förra årets antagande om personaltäthet i förskolan ändras. Det riktade statsbidraget gav något lägre effekt än vad man hoppats på, 5,1 barn per årsarbetare istället 6 Sveriges framtida befolkning 2006-2050. Demografiska rapporter 2006:2, SCB.

13 (131) för 5,0. Personaltätheten antas nu kvarstå oförändrad på 2006 års nivå (5,1 barn per årsarbetare) under hela prognosperioden. Basalternativet kompletteras med känslighetsanalyser avseende lägre respektive högre personaltäthet. Föregående års antaganden om lärarbehovets följsamhet till elevutvecklingen kvarstår vilket innebär 75 procents följsamhet för grundskola och gymnasieskola och 100 procent för förskoleklassen och fritidshemmet. Beräkningarna utgår dock nu från 2006 års personaltäthet istället för 2005 års personaltäthet. Kvarvaro i yrket Kvarvarofrekvenserna för lärare inom förskola och förskoleklass justeras i jämförelse med förra prognosen. Justeringarna innebär en höjning av den genomsnittliga kvarvaron, den första femårsperioden uppskattad till knappt en procentenhet. För fritidshem kvarstår förra årets antaganden oförändrade. Små justeringar har även gjorts av förra årets antaganden om kvarvaro för lärare i grundskola, särskola, gymnasieskola och komvux. För manliga lärare i allmänna ämnen har kvarvarofrekvenserna justeras något uppåt. För yrkeslärare har kvarvaron i åldern 35-39 år sänkts för både män och kvinnor. Justeringarna har i allmänhet haft obetydlig inverkan på resultaten. Lärarbenägenhet Förändringarna i lärarbenägenhet sedan föregående år är inte av sådan art att de föranleder någon ändring av antagandena. Tjänsteomfattning För lärare inom skola, vuxenutbildning och fritidshem utgår antagandena om tjänsteomfattning från 2006 års lärarkår. Förra året baserades antagandena på 2004 års lärarkår. Årets antaganden ligger något högre än förra året. Det gäller särskilt lärare i praktisk-estetiska ämnen. För lärare i förskola har justeringar av förra årets antaganden gjorts, dels med hänsyn till att personer med pedagogisk högskoleexamen till en del ska ersätta barnskötare, dels med hänsyn till att den genomsnittliga tjänsteomfattningen ökat. Justeringarna har dock haft liten inverkan på slutresultatet. Tjänstledighet Antagandena om tjänstledighet för skola och vuxenutbildning baseras på förhållandena år 2006 enligt lärarregistret. I allmänhet innebär det en något högre andel tjänstlediga än i förra årets beräkningar. För lärare inom förskoleklass och fritidshem är dock förhållandet det motsatta, andelen tjänstlediga är något lägre. För förskolan bygger årets antaganden på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting om tjänstlediga inom yrket förskollärare. Det innebär en betydande sänkning av andelen tjänstlediga jämfört med förra årets antaganden. I en känslighetsanalys redovisas effekten på rekryteringsbehovet av både lägre och högre tjänstledighet.

14 (131) Två beräkningsalternativ Prognosen har två beräkningsalternativ; - Basalternativet, som innebär antagande om att andelen årsarbeten utförda av personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola ska öka successivt från drygt 51 procent år 2006 till 60 procent år 2014 och därefter bibehållas konstant. Motsvarande antagande för personal i fritidshemmen är att andelen ökar något 7. För förskoleklass, skola och vuxenutbildning gäller att samtliga tidsbegränsat anställda som idag saknar pedagogisk högskoleexamen ska ha ersatts med lärare med pedagogisk högskoleexamen senast år 2014 (eller ha vidareutbildats). - Alternativ beräkning, utgår från ett antagande om att 70 procent av personalen inom förskolan bör ha pedagogisk högskoleutbildning år 2024 och cirka 80 8 procent bör ha pedagogisk högskoleutbildning inom fritidshemmen år 2024. Samtliga lärare i förskoleklass, skola och vuxenutbildning, som idag saknar pedagogisk högskoleexamen och har tidsbegränsad anställning, antas ha ersatts med lärare med pedagogisk högskoleexamen senast år 2024 (eller ha vidareutbildats). Osäkerhetsfaktorer Det finns ett stort antal osäkerhetsfaktorer vid bedömning av framtida lärarbehov och lärartillgång, faktorer som inte tagits hänsyn till eller endast delvis belysts i årets prognos. Exempel på osäkerheter är - I vilken mån kommunerna kommer att ersätta tidsbegränsat anställda lärare som saknar lärarexamen med lärare som har lärarexamen. Ungefär hälften av dem som saknar lärarexamen har en lång eftergymnasial utbildning, i många fall inom det pedagogiska området. Regeringen har dock aviserat att endast lärare med pedagogisk högskoleexamen skall få anställas. - Lärares arbetsmarknad inom och utanför skolan. AMS siffror över kvarvarande arbetslösa med lärarutbildningar i sökt utbildning i april månads slut visar inga stora förändringar mellan 2006 och 2007. (Arbetslösheten har sjunkit något för de flesta lärarkategorierna.) AMS arbetslöshetssiffror för anslutna till Lärarfacken var 1,3 procent i april 2006 och 1,0 procent i april 2007. 7 För den del av personalen som har huvuddelen av sin tjänstgöring inom fritidshem är antagandet 70 %, vilket är en höjning jämfört med förra årets observerade nivå på 66 %. 8 För den del av personalen som har huvuddelen av sin tjänstgöring inom fritidshem är antagandet 85 %, detsamma som i föregående års prognos.

15 (131) - Hur den nya regeringens barnomsorgspolitik kan komma att påverka utnyttjandet av olika former av barnomsorg. - Satsningar på vidareutbildning av lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen påverkar det framtida examinationsbehovet av nya lärare, men har inte tagits hänsyn till i prognosen. - De stora regionala skillnaderna i tillgång och efterfrågan syns inte i nationella prognoser. - Många lärare undervisar i ämnen och i skolformer och årskurser som de inte har utbildning för. Prognoserna tar inte hänsyn till om lärare har rätt ämneskompetens för den undervisning de bedriver. Lärare i yrkesämnen hösten 2006 Av alla tjänstgörande lärare i yrkesämnen saknade 3 760 (36 procent) pedagogisk högskoleexamen. Nära hälften av dessa var tillsvidareanställda. Andelen som saknade lärarexamen var störst bland lärare i medieämnen, 63 procent. I denna grupp fanns också den största andelen tillsvidareanställda bland dem som saknade lärarexamen. För några inriktningar inom industri- och hantverk låg andelen som saknade lärarexamen mellan 43 och 49 procent. Lärare med inriktning mot fordonstekniska ämnen var den kategori som i störst grad saknade lärarexamen (49 procent). De lägsta andelarna utan pedagogisk högskoleexamen finner man för lärare i barnoch ungdomsämnen (14 procent), omvårdnadsämnen (17 procent), handels- och kontorsämnen (21 procent), industri- och hantverk inom särskola, särvux (22 procent), trätekniska ämnen (23 procent) samt beklädnadstekniska ämnen (28 procent). Enligt basalternativet behöver sammanlagt cirka 3 100 nyexaminerade lärare rekryteras under perioden 2007-2011. Det förutsätter en examination på cirka 3 900 lärare under samma period eller en årlig examination på nästan 800 lärare. Examinationen från yrkeslärarutbildningarna har minskat kraftigt sedan början av 1990- talet, då i genomsnitt drygt 800 per år examinerades. Sedan mitten av 1990-talet har antalet examinerade minskat från knappt 500 per år till runt 200 de senaste åren. Under femårsperioden 2001/02-2005/06 examinerades sammanlagt cirka 1 250 lärare i yrkesämnen.

16 (131) Nära en tiondel av grundskolelärarna och gymnasielärarna är födda utomlands Enligt den officiella statistiken har andelen utrikes födda lärare ökat de senaste åren, och mönstret är likartat för både grundskolan och gymnasieskolan. År 2000/01 var drygt åtta procent av de tjänstgörande lärarna födda utomlands. Sex år senare, år 2006/07, var över 9,5 procent födda utomlands. En lägre andel av de utrikes födda lärarna hade pedagogisk högskoleexamen jämfört med de svenskfödda. Andelen med pedagogisk högskoleexamen var ungefär 60 procent år 2006/07 för utrikes födda lärare i både grundskolan och gymnasieskolan. En sjättedel (2 200) av de utrikes födda lärarna, exklusive förskollärare och fritidspedagoger, arbetar som lärare i modersmål. Trots ett visst bortfall i lärarregistret 2006/07 kan man konstatera att antalet lärare födda i ett land utanför Norden och EU25 har ökat jämfört med tidigare år. Totalt arbetade drygt 104 000 personer inom förskolan år 2005 enligt SCB:s sysselsättningsregister 9. Här avses alla som arbetade i förskolan, inte bara de som arbetar direkt med barn utan även exempelvis kökspersonal och städare. Av samtliga förvärvsarbetande i förskolan var drygt elva procent utrikes födda. Av de svenskfödda inom förskolan hade 41 procent en pedagogisk högskoleexamen jämfört med 26 procent av de utrikes födda. 9 Sysselsättningsregistret grundar sig huvudsakligen på skatteadministrationens kontrolluppgifter. Med förskola avses här näringsgrenen 80101, Förskoleutbildning (förskolor, ej dagmammor eller fritidshem) enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI 02)

17 (131) 1. Inledning Skolverket har sedan mitten av 1990-talet ansvar för att förse regeringen med underlag för dimensionering av lärarutbildningen. Det övergripande uppdraget till Skolverket är enligt regleringsbrevet för 2007 att redovisa en samlad bedömning av tillgång och behov av lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning. Verket skall därvid särskilt uppmärksamma behovet av lärare i yrkesämnen. Vidare anges att Skolverket skall även årligen följa upp och redovisa viktiga förändringar som inverkar på tillgången och behovet av lärare både på kort och lång sikt. Verket skall dessutom redovisa lärare med utländsk bakgrund. Avrapportering ska göras senast den 15 juni. Föreliggande rapport utgör den begärda redovisningen för år 2007. Redovisningen av förändringar som inverkar på tillgång och behov av lärare sker i förhållande till antaganden och beräkningsresultat i förra årets rapport (Dnr 2006:1865), som finns att läsa på Skolverkets hemsida. Materialet ska utgöra underlag för beslut om åtgärder, bl.a. ifråga om lärarutbildningens dimensionering, men kan även utgöra underlag för huvudmännens personalplanering. Det är också vår avsikt att materialet ska kunna fungera som underlag för studie- och yrkesvägledning. Detta berör både de studenter som står i begrepp att välja yrkesutbildning och de som redan befinner sig i den nya lärarutbildningen och därmed ska välja inriktning för sina fortsatta studier. I rapporten redovisas rekryteringsbehov och behov av examination från lärarutbildningen under prognosperioden. Den nya lärarutbildningen, med öppna ingångar och en ny struktur för en sammanhållen utbildning ger en större flexibilitet, men har inneburit att den framtida tillgången på lärare per inriktning är mycket svårbedömd. Den framtida tillgången på lärare i skolan med fördelning på inriktning har därför inte kunnat beräknas. I regleringsbrevet ingår liksom förra året att särskilt uppmärksamma behovet av lärare i yrkesämnen. Detta görs genom att redovisa uppgifter om behörighetssituationen och lärarkårens åldersstruktur per yrkesinriktning. Vidare redovisas fördelningen på näringsgren för samtliga förvärvsarbetande yrkeslärare -64 år. Årets rapport, liksom föregående års rapport innehåller en redovisning av utrikes födda lärare efter födelseland. I rapporten grupperas lärarna i fyra grupper, födda i Sverige, Norden exkl. Sverige, EU25 exkl. Sverige/Danmark/Finland, Övriga länder. Nytt för i år är en regional tabellbilaga samt en bilaga (riksnivå) med mer detaljerade uppgifter för år 2006 om tjänstgörande lärare uppdelade på inriktning, ålder och andel med respektive utan pedagogisk högskoleexamen.

18 (131) 2. Arbetsfördelning och samråd Enligt Skolverkets regleringsbrev ska bedömningen av tillgång och behov av lärare göras i samverkan med Högskoleverket och SCB. Detta samråd har skett i den särskilda referensgrupp som Skolverket har samlat för arbetet med beräkningar och bedömningar. Där finns båda myndigheterna representerade. Dessutom ingår representanter för lärarnas fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting, AMS, lärarutbildningarna och kommun. Förutom att medverka i nämnda referensgrupp har SCB framförallt Kerstin Karlsson vid Prognosinstitutet gjort allt beräkningsarbete för rapporten. Likaså har SCB tagit fram underlag för de flesta antaganden och deltagit i diskussionen om dessa, även om Skolverket svarat för beslut om vilka antaganden som slutligen ska göras. I arbetet med rapporten har förutom Kerstin Karlsson även Freja Lundgren och Ingrid Bergström-Levander vid SCB medverkat. 3. Beräkningarnas omfattning I årets rapport omfattar beräkningarna perioden 2007-2021 indelad i tre femårsperioder. Att göra bedömningar för så många år framåt i tiden är mycket vanskligt, vilket framgår inte minst av diskussionen om våra antaganden. Motivet för att lägga fram bedömningar för hela perioden är behovet av långsiktig planering av lärarutbildningen och dess dimensionering. Under de senaste åren har statliga beslut och satsningar påverkat såväl efterfrågan på personal som möjligheterna att finansiera rekryteringar. Det finns i prognosarbetet inga möjligheter att planera för den typen av idag okända förändringar i förutsättningarna. Bedömningarna i denna rapport omfattar pedagogisk personal i de flesta verksamheter inom Skolverkets ansvarsområde. Även om inte resultat presenteras separat för alla verksamhetsformer så ingår liksom förra året förskola, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, specialskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, Centrum för flexibelt lärande (CFL), särvux, svenskundervisning för invandrare (sfi) och kompletterande utbildningar. Däremot ingår inte öppen fritidsverksamhet. Orsaken är att det inte finns någon statistik över vare sig behov eller tillgång på personal, endast uppgifter om antalet avdelningar. Eftersom mer än 60 procent av de öppna fritidshemmen finns i samma organisation som skolan kan man misstänka att en del av personalen även tjänstgör i skolan och därmed ingår i beräkningarna för grundskolan. Baserat på antagandet att två personer tjänstgör per avdelning rör det sig om cirka 1 160 personer år 2006. Den enda verksamhet som därutöver inte ingår är familjedaghem. I bedömningarna ingår alla skolor, såväl skolor med offentlig huvudman som skolor med fristående sådan. Huvuddelen av bedömningarna avser behov, rekryteringsbehov och examinationsbehov av personal. Därutöver finns en framskrivning av nuvarande lärartillgång, utan tillskott av nyexaminerade. Lärarutbildningens flexibilitet gör det omöjligt att i

19 (131) förväg beräkna hur många lärare av respektive kategori som kommer att examineras. Liksom förra året redovisas dock de senaste årens examination. Därutöver presenteras en grov beräkning av den framtida examinationen indelad i två grupper. Den ena avser lärare för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år och den andra lärare för grundskolans senare år och gymnasieskolan. (Lärare för motsvarande nivåer inom komvux inräknas.) 4. Begrepp och definitioner Med pedagogisk personal avses i denna rapport lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom ingår barnskötare och fritidsledare i redovisningen av det totala personalbehovet för förskola, fritidshem och förskoleklass. Vi använder i vissa fall barnomsorg som sammanfattande begrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Med pedagogisk högskoleexamen avses olika slag av lärarexamina på högskolenivå, specialpedagogexamen, förskollärarexamen och fritidspedagogexamen. Benämningen lärarexamen används ibland synonymt med benämningen pedagogisk högskoleexamen. I registret över pedagogisk personal (lärarregistret) likställs personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade tjänster eller haft förordnande som behörig lärare med personer som har pedagogisk högskoleexamen. I uppgifter som bygger på lärarregistret inräknas alltså dessa bland personer med pedagogisk högskoleexamen. Liksom förra året anges i årets regleringsbrev att Skolverket skall redovisa lärare med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses i denna rapport att läraren är född utomlands. Länderna är i rapporten indelade i fyra grupper. 5. Beräkning och utfall avseende behov av lärare 2006 I tabell 1 jämförs beräknat behov per verksamhetsform år 2006 med det utfall som uppgifter för hösten 2006 visar. Personalen redovisas under den verksamhetsform där merparten av deras tjänstgöring är förlagd. Av personalen i fritidshem har många sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till grundskola eller förskoleklass. Totalt arbetade närmare 30 000 personer i fritidshem, medan endast cirka 21 800 hade huvuddelen av sin tjänstgöring i fritidshem. Liknande förhållanden gäller personalen i förskoleklass, där totalt cirka 11 200 personer arbetade. Av dessa hade cirka 7 000 huvuddelen av sin tjänstgöring i förskoleklassen. Observera att tabell 1 inte omfattar de närmare 5 400 barnskötare och 600 fritidsledare som hade huvuddelen av sin tjänstgöring förlagd till grundskola, särskola eller specialskola. På grund av ett bortfall av svarande skolor vid insamlingen till lärarregistret 2006 är även det faktiska utfallet delvis skattat. Bortfallet av lärare i skola och vuxenutbild-

20 (131) ning samt av pedagogisk personal i fritidshem och förskoleklass har uppskattats till sammanlagt nära 2 900 tjänstgöranden. Av tabellen framgår den skattade fördelningen av bortfallet på prioriterad verksamhetsform. På totalnivå överensstämmer det beräknade behovet bra med det faktiska utfallet. Bakom detta döljer sig dock en överskattning av behovet av personal i förskola och en underskattning av behovet av personal i bl.a. grundskola och gymnasieskola. För förskolan beror överskattningen på antagandet att det riktade statsbidraget, som utbetalades under 2005 och 2006, skulle öka personaltätheten så mycket som regeringen hoppats på. Ökningen antogs motsvara 6 000 årsarbetare år 2006. Den observerade ökning av personaltätheten mellan 2004 och 2006 motsvarar dock endast cirka 4 200 årsarbetare. Tabell 1: Beräknat behov av personal per verksamhetsform år 2006 jämfört med utfall Uppgifterna för förskola, fritidshem och förskoleklass omfattar de barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och lärare som har merparten av sin tjänstgöring förlagd till någon av dessa verksamheter. Uppgifterna för övriga verksamheter omfattar endast lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolledare ingår inte. Prioriterad verksamhetsform 1) Beräknat behov Utfall Utfall - av tjänstgörande Antal tjänst- därav skattat beräknat görande 2) bortfall behov Förskola 88 500 87 050 - -1 450 Fritidshem 3) 21 570 21 840 340 260 Förskoleklass 4) 7 360 6 990 20-370 Grundskola inkl. grundsärskola och specialskola 97 160 98 380 1 330 1 230 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola och kompletterande utb. 37 450 37 960 910 510 Komvux inkl. särvux och CFL 5 650 5 340 230-300 SFI 1 430 1 710 30 290 Summa personal totalt 259 110 259 280 2 860 170 Anm. Uppgifterna är avrundade till jämna 10-tal. 1) Prioriterad verksamhetsform är den verksamhetsform i vilken personen har huvuddelen av sin tjänstgöring. 2) Uppgifterna bygger på statistik för hösten 2006. Uppgifterna är trots detta delvis skattade på grund av bortfall av svarande i insamlingen till lärarregistret. Vidare är fördelningen på verksamhet skattad för ca 290 anställda inom förskola, fritidshem och förskoleklass. 3) Här avses endast den personal som har merparten av sin tjänstgöring förlagd till fritidshem. Totalt arbetade omkring 29 900 inom fritidshem exkl. öppen fritidsverksamhet. 4) Här avses endast den personal som har merparten av sin tjänstgöring förlagd till förskoleklass. Totalt arbetade cirka 11 200 personer inom förskoleklassen.

21 (131) Antalet barn i fritidshem ökade mer än beräknat, vilket förklarar skillnaden mellan beräkning och utfall. Samtidigt sjönk personaltätheten, varför underskattningen av personalbehovet blev något mindre än den annars skulle ha blivit. Även i förskoleklassen minskade personaltätheten. Detta förklarar det mesta av skillnaden mellan beräkning och utfall. Behovet av lärare för grundskolan underskattades med 1,3 procent. Förklaringen är att lärarbehovets följsamhet till elevutvecklingen blev något lägre än beräknat (antalet elever minskade). Även behovet av lärare för gymnasieskolan underskattades, likaledes med 1,3 procent. Här blev lärarbehovets följsamhet till elevutvecklingen i stället högre än beräknat (antalet elever ökade). För komvux kan man egentligen inte jämföra utfallet med det beräknade behovet. Beräkningen, som utgår ifrån antalet lärare inom komvux hösten 2004, omfattar även de kommunala påbyggnadsutbildningar som under 2005 överfördes till andra utbildningsformer, främst till kvalificerad yrkesutbildning. Lärare inom dessa utbildningar ingår inte längre i lärarregistret. I övrigt antogs omfattningen av komvux minska med endast två procent från 2004 års nivå i avvaktan på resultaten av olika utredningar kring komvux. Antalet heltidstjänster minskade med 10 procent mellan 2004 och 2006, varav större delen av minskningen skedde mellan 2004 och 2005 (7 procentenheter). 6. Förutsättningar och antaganden För att kunna beräkna framtida behov av och tillgång på lärare krävs en rad antaganden om hur olika faktorer kommer att utvecklas. Dessa antaganden har avgörande betydelse för beräkningarnas resultat. Nedan diskuteras dessa antaganden i förhållande till 2006 års prognos. Utgångspopulation är lärarkåren enligt lärarregistret hösten 2006. Som nämnts i föregående avsnitt har dock ett skattat bortfall av lärarna adderats till de uppgifter som inkommit till lärarregistret, se tabell 1. För förskolan, som inte ingår i lärarregistret, baseras populationen på SCB:s sysselsättningsregister november 2005. Uppgifterna för förskolan har räknats upp till 2006 års nivå med ledning av Skolverkets gruppstatistik. 6.1 Befolkningsutveckling Som underlag för beräkningen av elevutvecklingen inom olika verksamheter används liksom förra året 2006 års befolkningsprognos från SCB 10. En revidering av huvudalternativet i 2006 års prognos planeras utkomma i ett Statistiskt meddelande 10 Sveriges framtida befolkning 2006-2050. Demografiska rapporter 2006:2, SCB.

22 (131) från SCB den 15:e juni 2007. Revideringen har relativt liten betydelse för de åldrar som utgör grunden för beräkningen av lärarbehovet i denna rapport. Födelsetalens utveckling enligt huvudalternativet i 2006 års befolkningsprognos baserades på antagandet att antalet barn per kvinna skulle stiga till i genomsnitt 1,85 barn per kvinna. Denna s.k. summerade fruktsamhet skulle uppnås år 2010, varefter den skulle kvarstå på den nivån. I den reviderade prognosen antas i stället att fruktsamheten 1,85 uppnås redan 2007 och sedan kvarligga på den nivån. Även antagandena om migration har ändrats något. Den ökning av invandringen som förutspåddes för år 2006 blev större än beräknat. I den reviderade prognosen har invandringen under de närmaste åren framöver justerats något uppåt. På längre sikt är dock antagandena desamma som tidigare. Invandring och utvandring ger som nettoresultat ett invandringsöverskott som är störst under de närmaste åren och som långsiktigt når ned till en nivå på cirka 23 000 per år. 6.1.1 Känslighetsanalyser I befolkningsprognosen från år 2006 redovisas även alternativ grundade på lägre respektive högre fruktsamhet än huvudalternativets 1,85 barn per kvinna. I det lägre alternativet har antagits att vi får en nivå som gäller i flera länder i Europa, nämligen 1,65 barn per kvinna. I det högre alternativet har antagits att kvinnor i fortsättningen kommer att få något över två barn i genomsnitt, vilket är ungefär vad kvinnor födda under 1900-talet fått hitintills. Högst antal barn fick kvinnor födda 1919; drygt 2,1 barn. Kvinnor födda 1965 har hittills fått i genomsnitt 1,93 barn. Skillnaden mellan hög och låg fruktsamhet i antal födda barn ökar under prognosperioden från drygt 14 000 år 2006 till nära 24 000 i slutet av perioden. Effekten av hög respektive låg fruktsamhet på rekryteringsbehovet av lärare redovisas i avsnitt 9.6.1. I samma avsnitt redovisas även effekten på rekryteringsbehovet av en befolkningsutveckling enligt den reviderade befolkningsprognosen 2007. Slutsats: Årets lärarprognos utgår, liksom förra året, ifrån huvudalternativet i 2006 års befolkningsprognos. Känslighetsanalyser grundade på lägre respektive högre fruktsamhet redovisas. Effekterna på rekryteringsbehovet av en befolkningsutveckling enligt 2007 års befolkningsprognos visas som känslighetsanalys. 6.2 Antal barn och elever i olika verksamhetsformer 6.2.1 Förskoleverksamhet Andelen barn som går i förskola eller har sin omsorg i familjedaghem har ökat sedan lång tid tillbaka. Under senare år har reformen Maxtaxa och allmän förskola m.m. bidragit till ökningen. Barn till arbetslösa och föräldralediga fick rätt till för-

23 (131) skoleverksamhet fr.o.m. den 1 juli 2001 respektive den 1 januari 2002. Maxtaxan i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg infördes den 1 januari 2002 och allmän förskola för fyra- och femåringar den 1 januari 2003. Andelen barn i förskoleverksamhet ökade kraftigast mellan 2001 och 2002, men ökningen har fortsatt även därefter. För barn i åldern 2-5 år ökade andelen med i genomsnitt cirka 4,5 procentenheter mellan 2001 och 2002 och mellan 2002 och 2003 med drygt 3 procentenheter. Därefter har andelen ökat med i genomsnitt mindre än en procentenhet per år. Förra året antogs att andelen inskrivna barn i förskola eller familjedaghem skulle fortsätta att öka i alla åldersgrupper utom bland 1-åringarna. För dessa antogs andelen kvarstå på 2005 års nivå. Mellan 2005 och 2006 ökade också andelen inskrivna barn, även bland 1-åringarna. Andelen inskrivna i åldrarna 1-3 år blev t.o.m. större än vad som antogs för år 2010. Det råder osäkerhet kring hur den nya regeringens barnomsorgspolitik kan komma att påverka utnyttjandet av olika former av barnomsorg. Därför har vi valt att inte spekulera i förändringar av något slag. Andelen barn inskrivna i förskola eller familjedaghem får därför kvarstå på 2006 års nivå under hela prognosperioden. Fördelningen mellan förskola och familjedaghem antas också vara densamma som 2006. Tabell 2: Andel barn inskrivna i förskola eller familjedaghem Öppen verksamhet ingår ej År Ålder 0 1 2 3 4 5 1) 2000 0,1 42,5 77,8 81,2 86,0 89,3 2001 0,1 43,3 79,3 82,8 87,2 90,0 2002 0,0 45,3 84,6 88,8 91,5 92,9 2003 0,0 44,6 86,9 90,9 95,7 96,9 2004 0,0 45,4 87,4 91,9 96,1 96,8 2005 0,0 46,1 88,6 92,3 96,2 97,2 2006 0,0 46,9 89,7 93,6 96,8 97,6 2006 års antagande för 2010 0,0 46,0 89,0 93,0 97,0 98,0 Antagande från 2007 0,0 46,9 89,7 93,6 96,8 97,6 1) I uppgifterna ingår även de femåringar som är inskrivna i fritidshem. År 2006 var 0,7 procent av femåringarna inskrivna i fritidshem. Antalet barn i familjedaghem har fortsatt att minska, och minskningen är liksom tidigare större än beräknat. I de tre senaste årens prognoser har vi antagit att antalet

24 (131) barn i familjedaghem kommer att minska till 30 000 år 2010, för att därefter kvarstå på den nivån. Redan år 2006 hade antalet dock minskat till 30 800 (från 33 000 år 2005). Den nya regeringens förslag, som ännu inte är färdigarbetat, om barnomsorgspeng kan innebära att fler barn kommer att gå i familjedaghem. Som tidigare nämnts, låter vi i årets beräkningar andelen barn i familjedaghem vara densamma som år 2006 under hela prognosperioden. Det innebär att antalet barn i familjedaghem långsamt ökar för att i slutet av prognosperioden uppgå till 33 000. Av tabell 3 framgår de antaganden som gäller fr.o.m. 2007 om andelen barn inskrivna i förskolan. Av tabellen framgår också hur årets antaganden ser ut jämfört med förra årets antagande för år 2010. På längre sikt var antagandena något högre eftersom de var beroende av att antalet barn i familjedaghem hölls konstant efter år 2010. I diagram 1 redovisas resultatet av årets antaganden. Av diagrammet framgår hur antalet barn i förskola förändras jämfört med det totala antalet barn i åldern 1-5 år. Tabell 3: Andel barn inskrivna i förskola Öppen verksamhet ingår ej År Ålder 0 1 2 3 4 5 2000 0,1 36,1 66,9 70,6 75,6 78,2 2001 0,1 37,7 69,5 73,3 77,9 80,2 2002 0,0 39,9 75,3 79,6 82,8 84,0 2003 0,0 40,1 78,4 82,6 87,8 88,7 2004 0,0 41,2 79,7 84,3 89,0 89,6 2005 0,0 42,0 81,4 85,3 89,8 90,7 2006 0,0 43,4 83,2 87,1 90,8 91,6 2006 års antagande för 2010 0,0 42,6 83,0 87,1 91,6 92,4 Antagande från 2007 0,0 43,4 83,2 87,1 90,8 91,6