Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning

Transkript

1 1 (84) Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning Prognos över behov av och tillgång på lärare perioden

2 2 (84) Förord Skolverket har sedan 1994 ansvar för att ta fram lärarprognoser. De senaste åren har uppdraget att årligen ta fram en samlad bedömning av tillgång och behov varit inskrivet i regleringsbrevet till Skolverket. Enligt uppdraget skall bedömningen göras i samverkan med Högskoleverket och Statistiska Centralbyrån. Till stöd för de antaganden som görs inför bedömningen har Skolverket en referensgrupp med representanter från Högskoleverket, lärarutbildningarna, lärarnas fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsmarknadsstyrelsen samt kommuner. Statistiska Centralbyrån genomför prognosarbetet på uppdrag av Skolverket, men det är Skolverket som står för beslut om antaganden liksom slutsatser och förslag till åtgärder. Årets prognos omfattar perioderna samt och Utgångspunkt för prognosen är lärarkåren enligt lärarregistret hösten För förskolan, som inte ingår i lärarregistret, baseras populationen på dels SCB:s sysselsättningsregister november 2003, dels registret över primärkommunal personal samma år. Uppgifterna för förskolan har räknats upp till 2004 års nivå med ledning av Skolverkets gruppstatistik. Frågor om beräkningar m.m. i rapporten kan ställas till Kerstin Karlsson, SCB, eller till Britt-Marie Jarnhammar, Skolverket. Stockholm i juni 2005 Per Thullberg Generaldirektör Britt-Marie Jarnhammar Undervisningsråd Enheten för nationell uppföljning

3 3 (84) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Beräkning och utfall för Arbetsfördelning och samråd Beräkningarnas omfattning Begrepp och definitioner Förutsättningar och antaganden Befolkningsutveckling Antal barn och elever i olika verksamhetsformer Personal med pedagogisk högskoleutbildning Personaltäthet och följsamhet Personalförstärkningsresurser Kvarvaro i yrket Lärarbenägenhet Tjänstledigheter Undervisningens fördelning på olika lärarkategorier Resultat Totalt personalbehov en översikt Det totala framtida personalbehovet per verksamhetsform Behov av personal med pedagogisk högskoleutbildning Rekryteringsbehov Rekryteringsbehovet fördelat på orsak Examinationsbehov Brist eller överskott? Lärare i yrkesämnen Lärarkategorier och skolformer Lärare utan pedagogisk utbildning Förändringar under de senaste åren Lärarnas ålder Rekryteringsbehov Lärarexamination Lärares fördelning på födelseländer Tjänstgörande lärares fördelning efter befattning och födelseland Tjänstgörande lärares fördelning efter verksamhetsform och födelseland Tjänstgörande lärares fördelning efter anställningsform och förekomst av pedagogisk högskoleutbildning Tjänstgörande lärares fördelning efter skolform, kön och ålder Tjänstgörande lärares fördelning efter skolform, anställningsform och ålder Utrikes födda inom förskolan...83

4 4 (84) Sammanfattning Uppdraget I regleringsbrevet för 2005 står att Skolverket i samverkan med Högskoleverket och Statistiska centralbyrån senaste den 1 juni varje år skall redovisa en samlad bedömning av tillgång och behov av lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning. Verket skall därvid särskilt uppmärksamma behovet av lärare i yrkesämnen. Skolverket skall även årligen följa upp och redovisa viktiga förändringar som inverkar på tillgången och behovet av lärare både på kort och på lång sikt. Verket skall därvid redovisa lärare med utländsk bakgrund. Redovisning skall även ske till Arbetsmarknadsstyrelsen. Antaganden i årets rapport Befolkningsutveckling Årets prognos utgår ifrån SCB s befolkningsprognos som publicerades i maj i år. Jämfört med föregående befolkningsprognos förkommer endast smärre skillnader i resultaten. Antalet födda ökar något långsammare de närmaste åren och antalet invandrare har minskat med 4000 år 2005 och på sikt med 1800 per år. En känslighetsanalys grundad på lägre fruktsamhet redovisas. Andel barn och elever i olika verksamhetsformer Andelen barn i förskola väntas öka något, medan andelen barn i fritidshemmen minskar jämfört med föregående års prognos. Beräkningsmodellen för elevutvecklingen inom förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola behålls oförändrad i förhållande till föregående års prognos. Antagandena om omfattningen av komvux bibehålls, vilket innebär en minskning med 2 procent från 2004 års nivå till år Behovet av lärare i svenska för invandrare (sfi) beräknas bli något högre än idag till följd av att invandringen antagits bli något högre än de senaste åren. Personaltäthet och följsamhet Antagandena om personaltäthet och följsamhet är oförändrade i förhållande till föregående år. Den personaltäthet som uppnåtts genom statsbidrag i förskolan antas vara oförändrad och personalbehovet följer utvecklingen av antalet förskolebarn till 100 procent efter år För grundskolan och gymnasieskolan kvarstår antagandet om 75 procents följsamhet samt antagandet om utnyttjande av personalförstärkningsresurserna. Med begreppet följsamhet avses i vilken grad personalbehovet följer utvecklingen av antalet barn och elever.

5 5 (84) Personal med pedagogisk högskoleutbildning Prognosens basalternativ förutsätter att i princip samtliga lärare i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola skall ha pedagogisk högskoleutbildning år Antagandet är oförändrat jämfört med föregående år. För förskola och fritidshem förutsätts att en oförändrad andel av arbetet skall utföras av personal med pedagogisk högskoleutbildning jämfört med hösten 2004, dvs. 51 procent i förskolan och 58 procent i fritidshemmen. Ett alternativ redovisas som innebär högre ambitionsnivå avseende pedagogisk högskoleutbildning inom förskola och fritidshem, men lägre inom skola och vuxenutbildning. Kvarvaro i yrket Kvarvarofrekvenserna för lärare inom förskola, förskoleklass och fritidshem höjs i jämförelse med föregående års prognos. För lärare i grundskola, gymnasieskola, komvux m.fl. höjs kvarvaron i åldrarna 55 år och däröver. Vidare höjs kvarvaron för lärare i allmänna ämnen i grundskolans senare år och gymnasieskolan. En känslighetsanalys redovisas för att visa effekten av en fortsatt ökning av kvarvaron efter 55 års ålder. Lärarbenägenhet Lärarbenägenheten avser andelen examinerade under en femårsperiod som vid periodens slut är anställda inom någon av de skolformer som beräkningarna omfattar. Förändringarna sedan föregående år är inte av sådan art att de föranleder någon ändring av antagandena om lärarbenägenhet. Tjänstledigheter Andelen tjänstlediga antas i basalternativet vara densamma som 2004 per lärarkategori, ålder och kön enligt uppgifterna i lärarregistret. För lärare i förskola antas andelen tjänstlediga vara densamma som för personal med pedagogisk högskoleutbildning inom kommunal förskola Sjukfrånvaron ingår som en del i tjänstledigheten. Som känslighetsanalys redovisas effekten av en tänkt halvering av sjukfrånvaron. Två beräkningsalternativ Prognosen har två beräkningsalternativ; - Basalternativet, som innebär antagande om att andelen årsarbeten utförda av pedagogiskt högskoleutbildad personal i förskola och fritidshem ligger kvar på samma nivå som hösten 2004, dvs. 51 respektive 58 procent, samt att samtliga tidsbegränsat anställda som idag saknar pedagogisk högskoleutbildning har ersatts med lärare med pedagogisk högskoleutbildning senast år 2010 i förskoleklass, skola och vuxenutbildning. - Alternativ beräkning, utgår från ett antagande om att 70 procent av personalen inom förskolan har pedagogisk högskoleutbildning år 2020 och cirka

6 6 (84) 80 1 procent har pedagogisk högskoleutbildning inom fritidshemmen år Samtliga lärare i förskoleklass, skola och vuxenutbildning, som idag saknar pedagogisk högskoleutbildning och har tidsbegränsad anställning, antas ha ersatts med lärare med pedagogisk högskoleutbildning senast år Känslighetsanalys Tre alternativa beräkningar, känslighetsanalyser, har gjorts utöver de två huvudalternativen ovan. Det gäller antaganden om kvarvaro i yrket, tjänstledighet pga. sjukfrånvaro samt födelsetal. Av analyserna framgår effekterna på rekryteringsbehovet av de alternativa beräkningarna i förhållande till rekryteringsbehovet enligt basalternativet. Ökad kvarvaro I känslighetsanalysen har kvarvaron antagits fortsätta att öka, så att den för lärarkåren 2004 och senare blir fem procentenheter högre i åldersgruppen år, samt två procentenheter högre i åldersgruppen år, än den observerade för lärarkåren Antagandet får störst verkan på rekryteringsbehovet under den första femårsperioden. Totalt behöver färre lärare rekryteras då, vilket motsvarar 4 procent av rekryteringsbehovet enligt basalternativet. Lägre sjukfrånvaro Regeringen har som mål att sjukfrånvaron skall minska. Målet gäller sedan 2003 och lyder: Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till Med anledning av detta har vi i en känslighetsanalys försökt illustrera vad det skulle betyda om detta förverkligas för lärarnas del. Effekten på rekryteringsbehovet blir, liksom i fallet med högre kvarvaro, störst den första perioden. Totalt skulle färre behöva rekryteras. Procentuellt har antagandet störst effekt på rekryteringsbehovet av lärare för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år (cirka % i genomsnitt). Efterföljande perioder är effekten av det alternativa antagandet obetydlig. Lägre födelsetal Behovet av lärare inom förskoleverksamhet kan snabbt påverkas av förändringar i födelsetalen. Basalternativet utgår ifrån att fruktsamheten långsiktigt kommer att vara 1,85 barn per kvinna. Känslighetsanalysen bygger på fruktsamheten 1,65. Enligt den alternativa kalkylen blir rekryteringsbehovet av lärare för förskola och för- 1 För den del av personalen som har huvuddelen av sin tjänstgöring inom fritidshem är antagandet 85 %, detsamma som i föregående års prognos.

7 7 (84) skoleklass lägre än i basalternativet redan den första perioden, motsvarande 14 procent av det sammanlagda rekryteringsbehovet för förskola, förskoleklass och fritidshem i basalternativet. Den andra perioden är avvikelsen från basalternativet ungefär dubbelt så stor för dessa verksamheter. Då påverkas även lärare för grundskolans tidiga år så att rekryteringsbehovet av dessa blir lägre än i basalternativet. Den tredje perioden är effekten störst på grundskolenivå. Totalt behöver färre lärare då rekryteras jämfört med basalternativet. Osäkerhetsfaktorer Det finns ett stort antal osäkerhetsfaktorer vid bedömning av framtida lärarbehov. Exempel på osäkerheter är - Kommunernas ekonomi. Under våren har Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande framfört att Fram till och med 2006 ser ekonomin ljus ut men 2007 blir det kärvare igen om inte statsbidragen ökar i samma takt som löne- och prisutvecklingen. År 2008 beräknas överskottet till 3 miljarder; långt ifrån god ekonomisk hushållning. - De nya reglerna för sjukförsäkringen kan också påverka kommunens ekonomi. Oförändrad nivå på sjukfrånvaron försämrar ekonomin, medan minskad nivå kan både ge förbättrad ekonomin och frigöra personalresurser och därigenom öka den totala tillgången på personal. - Konsekvenser på lärartätheten med anledning av de stora variationerna i elevantal mellan åren. - Vad händer när de riktade statsbidragen till personalförstärkning för förskola och skola samt till vuxenutbildning går in i generella statsbidraget till kommunerna? - Vad innebär arbetsmarknadssituationen för lärarbenägenheten? T.ex kan en svag efterfrågan på grundskollärare innebära att lärare tvingas till alternativ sysselsättning och skolsektorn riskerar att gå miste om nyexaminerade lärare. Idag är arbetslösheten relativt hög även bland övriga akademikergrupper, vilket kan antas påverka de lärarutbildades totala arbetsmarknad. - Regionala skillnader i tillgång och efterfrågan syns inte i nationella prognoser. Medan vissa regioner har överskott på vissa lärarkategorier kan andra ha underskott. - Många lärare undervisar i ämnen och i skolformer och årskurser som de inte har utbildning för. Prognoserna tar inte hänsyn till om lärare har rätt ämneskompetens för den undervisning de bedriver.

8 8 (84) Resultat Behov av personal Det totala behovet av personal inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning förväntas öka under perioden 2004 till 2019 med nära personer, från till personer. Behovet omfattar all personal, såväl personal med pedagogisk högskoleutbildning som personal utan pedagogisk högskoleutbildning. Av ökningen svarar förskolan för Orsaken till den kraftiga ökningen är ökat antal barn i befolkningen, antaganden om att det särskilda statsbidraget för ökad personaltäthet kommer att användas fullt ut och att andelen barn som går i förskola fortsätter att öka bl. a till följd av fortsatta neddragningar av familjedaghemmen. På så lång sikt är emellertid beräkningarna för förskolan mycket osäkra, eftersom de barn som väntas gå där ännu inte är födda. Behovet av personal med pedagogisk högskoleutbildning (dvs. det totala behovet exklusive barnskötare och fritidsledare) beräknas öka från idag cirka till år 2009 och därefter främst under den senare delen av prognosperioden till år Fram till 2009 ökar behovet framförallt inom förskolan och gymnasieskolan, medan det minskar inom grundskolan. Behovet beräknas därefter fortsätta att öka inom förskola, förskoleklass och fritidshem. Inom grundskolan vänder behovet uppåt ett par år efter år 2009, medan det minskar i gymnasieskolan. Rekryteringsbehov Rekryteringsbehovet av lärare, beräknat som skillnaden mellan behov och tillgång, bedöms för de tre perioderna , och Rekryteringsbehovet bedöms enligt basalternativet till , respektive för förskola, förskoleklass och fritidshem för de tre perioderna. För grundskolenivån bedöms behovet till , respektive och för gymnasienivån till , respektive lärare. Det stora rekryteringsbehovet under perioden beror på att den höga andelen lärare som saknar pedagogisk högskoleutbildning och är tidsbegränsat anställda enligt förutsättningarna förväntas bli ersatta under perioden. Det totala rekryteringsbehovet för grundskolan är och för gymnasieskolan lärare under perioden Rekryteringsbehovet för grundskolan och gymnasieskolan kan delas upp på fyra orsaker; att ersätta pensionsavgång, 58 respektive 31 procent, att ersätta dem som saknar en pedagogisk högskoleutbildning och är tidsbegränsat anställda, 50 respektive 32 procent, att ersätta annan avgång och tjänstledighet, 38 respektive 23 procent. Den fjärde orsaken, förändrade behov, visar hur behovet påverkas av elevutveckling mm. I gymnasieskolan ökar elevanta-

9 9 (84) let och behovsökningen motsvarar 15 procent av det totala rekryteringsbehovet i gymnasieskolan. I grundskolan däremot minskar elevantalet och rekryteringsbehovet är därför lägre än vid oförändrat elevantal. Minskningen motsvarar 46 procent av det totala rekryteringsbehovet i grundskolan. Om inte elevantalet minskat skulle rekryteringsbehovet för grundskolan således vara 46 procent högre. Examinationsbehov Examinationsbehovet är den examination som krävs under perioden för att rekryteringsbehovet av lärare skall kunna tillgodoses. Beräkningen bygger på en lärarbenägenhet bland nyexaminerade lärare på 90 procent för dem som har inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskola, 85 procent för de med inriktning mot fritidshem och 80 procent för dem med inriktning mot gymnasieskola. Det årliga examinationsbehovet enligt basalternativet är för perioden totalt cirka lärare. För har behovet minskat till lärare, eftersom antalet som saknar pedagogisk högskoleutbildning och är tidsbegränsat anställda då, enligt prognosens antaganden, är mycket lågt. För perioden beräknas examinationsbehovet till drygt lärare. Cirka en tredjedel av examinationsbehovet avser lärare för förskola, förskoleklass och fritidshem. Brist eller överskott? Blir det brist eller överskott på lärare? Svaret på frågan måste bli: både och, särskilt om man likställer brist med att en del av skolans lärare saknar lärarutbildning. Även om man utbildar aldrig så många lärare, så kan man inte räkna med att det i alla delar av Sverige kommer att finnas enbart utbildade lärare i skolan. Regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan är en förklaring. En beräkning har gjorts av den framtida examinationen byggd på hittillsvarande antal nybörjare och utifrån antagandet att det framtida antalet nybörjare blir lika stort per läsår som 2003/04. Enligt denna beräkning kommer examinationen under den första femårsperioden att uppgå till sammanlagt nära lärare och under den påföljande perioden till cirka Jämför man dessa uppgifter med det uppskattade examinationsbehovet kan man konstatera att examinationen inte täcker behovet enligt basalternativet. Mellanskillnaden uppgår till cirka Detta motsvarar ungefär det antal lärare som idag saknar lärarutbildning och är tidsbegränsat anställda. Viktigt för resultaten den första perioden är i vilken mån man i skolorna är beredda att ersätta eller vidareutbilda de lärare man har idag som saknar lärarutbildning. En stor del av dem som vi i beräkningarna räknar med ska ersättas eller vidareutbildas är troligen vikarier för tjänstlediga lärare. Beräkningarna utgår ifrån att även vikarier ska ha lärarutbildning. Förskolan kan väntas få fortsatt stora problem med rekrytering av lärare. De som nu utbildas till lärare för grundskolans tidigare år har dock troligen i många fall en

10 10 (84) utbildning som även omfattar förskolan, vilket kan motverka bristen på förskollärare. Lärare i yrkesämnen Av alla tjänstgörande lärare i yrkesämnen saknade (31,4 procent) pedagogisk högskoleutbildning. Hälften av dessa var tillsvidareanställda. Andelen som saknade pedagogisk utbildning var störst bland lärare i medieämnen, 63 procent. I denna grupp fanns också den största andelen tillsvidareanställda bland dem som saknade pedagogisk utbildning. För ett antal inriktningar inom industri och hantverk låg andelen som saknade lärarutbildning mellan 30 och 45 procent. Lärare med inriktning mot hantverksämnen var den kategori som i störst omfattning saknade lärarutbildning (45 procent). De lägsta andelarna utan pedagogisk utbildning finner man för lärare i barn och ungdomsämnen (14 procent), omvårdnadsämnen (14 procent), handels- och kontorsämnen (19 procent) och beklädnadstekniska ämnen (21 procent). Enligt basalternativet behöver sammanlagt drygt nyexaminerade lärare rekryteras under perioden Det förutsätter en examination på cirka lärare under samma period eller en årlig examination på lärare. De senaste åren har examinationen varit omkring 300 lärare per år. Lärares fördelning på födelseländer Under de senaste åren har andelen utrikes födda lärare ökat. År 1997/98 var närmare sju procent av de tjänstgörande lärarna födda utomlands. Sju år senare, år 2004/05, var över åtta procent födda utomlands. Det är andelen lärare födda i ett land utanför EU25 2 och Norden som har ökat. År 1997/98 var 2,3 procent av lärarna födda i ett land utanför EU25 och Norden. År 2004/05 hade andelen ökat till 4,0 procent (3,9 procent 2003/04). De utrikes födda lärarna saknar i högre grad pedagogisk högskoleutbildning än inrikes födda. Av lärare m.fl 3 födda i Sverige saknade år 2004/05 drygt 19 procent pedagogisk högskoleutbildning. För de utrikes födda lärarna var motsvarande andel dubbelt så hög, ca 39 procent saknade pedagogisk högskoleutbildning. Av de lärare som är födda utanför EU och Norden saknade hälften pedagogisk högskoleutbildning. 2 EU25 innebär EU-land efter utökningen den 1 maj 2004 med tio nya länder. 3 Uppgifterna omfattar även skolledare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare, dock ej de som huvudsakligen tjänstgör i förskoleklass, fritidshem eller förskola.

11 11 (84) Totalt arbetade drygt personer inom förskolan år 2003 enligt SCB:s sysselsättningsregister 4. Här avses alla som arbetade i förskolan, inte bara de som arbetar direkt med barnen utan även exempelvis kökspersonal samt städare. Av samtliga förvärvsarbetande i förskolan var 10 procent utrikes födda och 90 procent födda i Sverige. Männen utgjorde knappt 5 procent av de förvärvsarbetande och kvinnorna således mer än 95 procent. Könsfördelningen var i stort sett densamma bland utrikes födda som bland födda i Sverige. Av de förvärvsarbetande i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning var 7 procent utrikes födda och 93 procent födda i Sverige. De utrikes födda var genomsnittligt något äldre än de svenskfödda. 4 Sysselsättningsregistret grundar sig huvudsakligen på skatteadministrationens kontrolluppgifter. Med förskola avses här näringsgrenen 80101, Förskoleutbildning (förskolor, ej dagmammor eller fritidshem) enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI 02). Antalet förvärvsarbetande omfattar även huvuddelen av dem som var tjänstlediga i november.

12 12 (84) 1. Inledning Skolverket har sedan mitten av 1990-talet ansvar för att förse regeringen med underlag för dimensionering av lärarutbildningen. Det övergripande uppdraget till Skolverket är enligt regleringsbrevet för 2005 att redovisa en samlad bedömning av tillgång och behov av lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning. Verket skall därvid särskilt uppmärksamma behovet av lärare i yrkesämnen. Vidare anges att Skolverket skall även årligen följa upp och redovisa viktiga förändringar som inverkar på tillgången och behovet av lärare både på kort och lång sikt. Verket skall därvid redovisa lärare med utländsk bakgrund. Avrapportering ska göras senast den 1 juni. Föreliggande rapport utgör den begärda redovisningen för år Rapporten är huvudsakligen inriktad på den del av uppdraget som innebär att följa upp och redovisa viktiga förändringar som påverkar tillgången och behovet av lärare både på kort och på lång sikt. Redovisningen av förändringar sker i förhållande till antaganden och beräkningsresultat i de tre senaste årens rapporter (Dnr 2002:2152, Dnr 2003:1751 och Dnr 2004:1486) som finns att läsa på Skolverkets hemsida. Materialet ska utgöra underlag för beslut om åtgärder, bl.a. ifråga om lärarutbildningens dimensionering, men även för huvudmännens personalplanering. Det är också vår avsikt att materialet ska kunna fungera som underlag för studieoch yrkesvägledning. Detta berör både de studenter som står i begrepp att välja yrkesutbildning och de som redan befinner sig i den nya lärarutbildningen och därmed ska välja inriktning för sina fortsatta studier. Prognosen redovisar behovet av examination från lärarutbildningen under prognosperioden. Den nya lärarutbildningen, med öppna ingångar och en ny struktur för en sammanhållen utbildning ger en större flexibilitet, men har inneburit att den framtida tillgången på lärare per inriktning är mycket svårbedömd. Den framtida tillgången på lärare i skolan med fördelning på inriktning har därför inte kunnat beräknas. I regleringsbrevet ingår liksom föregående år att särskilt uppmärksamma behovet av lärare i yrkesämnen. Detta görs genom att redovisa uppgifter om lärare och lärares utbildningsbakgrund. I övrigt hänvisas till 2003 års rapport som innehåller en mer omfattande redovisning av situationen år Årets rapport, liksom föregående års rapport innehåller en redovisning av utrikes födda lärare. I rapporten grupperas lärarna i fyra grupper, födda i Sverige, Norden exkl. Sverige, EU25 exkl. Sverige/Danmark/Finland, Övriga länder.

13 13 (84) 2. Beräkning och utfall för 2004 Vår beräkningsmodell bygger på att behov av och tillgång på lärare jämförs vart femte år. Rekryteringsbehovet beräknas per femårsperiod. De senaste årens prognoser omfattade perioderna Prognoserna för den första perioden ( ) syftade till att beskriva behovet år 2005 så bra som möjligt. För de verksamheter som berördes av statsbidraget för personalförstärkning (PF) gjordes beräkningen av det totala behovet under mellanliggande år på enklast möjliga sätt, dvs. genom en rak interpolering mellan behovet år 2001 och det beräknade behovet för år I tabell 1 jämförs beräknat behov per verksamhetsform år 2004 med det utfall som statistiken för hösten 2004 visar. De avvikelser som kan konstateras kan till en del förklaras av den schablonmässiga beräkningsmetoden. Huvuddelen av skillnaderna beror emellertid på att fördelningen på prioriterad verksamhet ändrats för vissa lärare mellan år 2003 och Det gäller främst förskollärare och fritidspedagoger som tjänstgör i mer än en verksamhetsform och där tjänstgöringens fördelning mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola/särskola ändrats mellan åren. Personalen redovisas under den verksamhetsform där merparten av deras tjänstgöring är förlagd. Av personalen i fritidshem har en stor del sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till grundskola eller förskoleklass. Totalt fanns det cirka personer som tjänstgjorde i fritidshem. Liknande förhållanden gäller personal i förskoleklass. Totalt tjänstgjorde drygt personer i förskoleklass. Observera att tabell 1 inte omfattar de barnskötare och fritidsledare som har huvuddelen av sin tjänstgöring förlagd till grundskola eller särskola.

14 14 (84) Tabell 1 Beräknat behov av personal per verksamhetsform år 2004 jämfört med utfall Uppgifterna för förskola, fritidshem och förskoleklass omfattar de barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och lärare som har merparten av sin tjänstgöring förlagd till någon av dessa verksamheter. Uppgifterna för övriga verksamheter omfattar endast lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolledare ingår inte. Prioriterad verksamhetsform Beräknat behov Faktiskt antal Faktisk - av tjänstgörande tjänstgörande 1) beräknad Förskola Fritidshem 2) Förskoleklass 3) Grundskola inkl. grundsärskola och specialskola Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola och kompletterande utbildningar Komvux inkl. särvux och SSV SFI Summa personal totalt ) Uppgifterna bygger på statistik för hösten Uppgifterna är trots detta delvis skattade när det gäller förskola, fritidshem och förskoleklass. Det gäller cirka 900 anställdas fördelning mellan dessa verksamheter, samt anställda inom öppen fritidsverksamhet. 2) Här avses endast den personal som har merparten av sin tjänstgöring förlagd till fritidshem. Totalt arbetade mellan och inom fritidshem exkl. öppen fritidsverksamhet. Uppgifterna i tabellen omfattar även en skattat antal (drygt 1 100) inom öppen fritidsverksamhet. 3) Här avses endast den personal som har merparten av sin tjänstgöring förlagd till förskoleklass. Totalt arbetade drygt personer inom förskoleklassen. Som framgår av tabellen förefaller personalbehovet i fritidshemmet ha underskattats samtidigt som behovet i förskoleklassen överskattats. Som nämnts ovan beror dock detta främst på att tjänstgöringens fördelning mellan olika verksamheter ändrats för en del personer som tjänstgör inom mer än en verksamhet. Behovet av lärare i grundskolan stämmer rätt väl. Uppgifterna tyder på att underskattningen är mindre än en procent. För gymnasieskolan, där elevantalet ökat, blev lärartätheten något lägre än vad som antagits. Den observerade avvikelsen mellan beräkning och utfall är dock mindre än 1 procent. Behovet av lärare inom komvux är liksom föregående år överskattat - för år 2004 med 4 procent. Komvux har sålunda minskat snabbare än beräknat.

15 15 (84) Behovet av lärare i svenska för invandrare (sfi) överskattades med drygt 9 procent. Överskattningen bedöms bero på införandet av en ny kursplan med åtföljande omorganisation av utbildningen. På totalnivå överensstämmer prognos och utfall rätt väl. Årets prognos utgår från situationen år 2004 när det gäller lärarnas fördelning på verksamhetsform, både när det gäller behov och tillgång. Av jämförelserna ovan för förskoleklass, fritidshem och grundskola framgår att det finns en viss svaghet i att basera beräkningarna på lärares fördelning på prioriterad verksamhetsform. Man bör därför inte tolka resultaten för de enskilda delarna förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år alltför strikt. 3. Arbetsfördelning och samråd Enligt Skolverkets regleringsbrev ska bedömningen av tillgång och behov av lärare göras i samverkan med Högskoleverket och SCB. Detta samråd har skett i den särskilda referensgrupp som Skolverket har samlat för arbetet med beräkningar och bedömningar. Där finns båda myndigheterna representerade. Dessutom ingår representanter för lärarnas fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting, AMS, lärarutbildningarna och kommun. Förutom att medverka i nämnda referensgrupp har SCB framförallt Kerstin Karlsson vid Prognosinstitutet gjort allt beräkningsarbete för rapporten. Likaså har SCB tagit fram underlag för de flesta antaganden och deltagit i diskussionen om dessa, även om Skolverket svarat för beslut om vilka antaganden som slutligen ska göras. 4. Beräkningarnas omfattning I årets rapport omfattar beräkningarna perioden , dvs. tre femårsperioder. Att göra bedömningar för så många år framåt i tiden är mycket vanskligt, vilket framgår inte minst av diskussionen om våra antaganden. Motivet för att lägga fram bedömningar för hela perioden är behovet av långsiktig planering av lärarutbildningen och dess dimensionering. Under de senaste åren har statliga beslut och satsningar påverkat såväl efterfrågan på personal som möjligheterna att finansiera rekryteringar. Det finns i prognosarbetet inga möjligheter att planera för den typen av idag okända förändringar i förutsättningarna. Bedömningarna i denna rapport omfattar pedagogisk personal i de flesta verksamheter inom Skolverkets ansvarsområde. Även om inte resultat presenteras separat för alla verksamhetsformer så ingår liksom föregående år förskola, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, specialskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, Centrum för flexibelt lärande (CFL), särvux, sfi och kompletterande utbildningar. Däremot ingår inte, till skillnad från tidigare år, öppen fritidsverksamhet. Orsaken är att det inte finns någon statistik över vare sig behov eller tillgång på personal, endast uppgifter om antalet avdelningar. Eftersom mer än 60 % av dessa finns i samma organisation som skolan kan man misstänka att en del

16 16 (84) av personalen även tjänstgör i skolan och därmed ingår i beräkningarna för grundskolan. Bristen på uppgifter och osäkerheten kring detta har gjort att vi i år valt att inte ta med öppen fritidsverksamhet. Baserat på antagandet att två personer tjänstgör per avdelning rör det sig om drygt personer år Den enda verksamhet som därutöver inte ingår är familjedaghem. I bedömningarna ingår alla skolor, såväl skolor med offentlig huvudman som skolor med fristående sådan. Huvuddelen av bedömningarna avser behov, rekryteringsbehov och examinationsbehov av personal. Därutöver finns en framskrivning av nuvarande lärartillgång, utan tillskott av nyexaminerade. Lärarutbildningens flexibilitet gör det omöjligt att i förväg beräkna hur många lärare av respektive kategori som kommer att examineras. Liksom förra året redovisas dock de senaste årens examination. Därutöver presenteras en grov skattning på totalnivå av förväntad examination av lärare från den nya lärarutbildningen. 5. Begrepp och definitioner Denna rapport avser i första hand personal som huvudsakligen är sysselsatt i pedagogiskt arbete med barn och elever. De personalkategorier som ingår är förutom lärare i skola och vuxenutbildning också förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom ingår barnskötare och fritidsledare i redovisningen under avsnitt 7.1 och 7.2 av det totala personalbehovet för förskola, fritidshem och förskoleklass. Vi använder i vissa fall barnomsorg som sammanfattande begrepp när vi beskriver antaganden och resultat. Motivet för att använda begreppet är att den uppräkning som annars skulle behövas blir omständlig och tar stor plats, t.ex. i tabeller och diagram. I prognosen över personalbehov ingår inte verksamhet i familjedaghem. I diskussionerna om personalens utbildning använder vi termerna pedagogisk högskoleutbildning eller lärarutbildning. I båda fallen menar vi fullföljd lärarutbildning (inkl. utbildning till förskollärare och fritidspedagog) på högskolenivå. Det är samma definition som används i Skolverkets officiella statistik på området, där ingen bedömning av ämnesmässig kompetens görs. Beräkningarna avser förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Följaktligen gäller de både barn och elever. I denna rapport förekommer de två begreppen separat, men vi har ibland använt begreppet elev som sammanfattande term. Liksom förra året anges i årets regleringsbrev att Skolverket skall redovisa lärare med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses i denna rapport att läraren är född utomlands. Länderna är i rapporten indelade i fyra grupper. 6. Förutsättningar och antaganden För att kunna beräkna framtida behov och tillgång krävs en rad antaganden om hur olika faktorer kommer att utvecklas. Dessa antaganden har avgörande betydelse för beräkningarnas resultat. Nedan diskuteras dessa antaganden i förhållande till 2004 års prognos.

17 17 (84) Utgångspopulation är i år lärarkåren enligt lärarregistret hösten För förskolan, som inte ingår i lärarregistret, baseras populationen på dels SCB:s sysselsättningsregister november 2003, dels registret över primärkommunal personal samma år. Uppgifterna för förskolan har räknats upp till 2004 års nivå med ledning av Skolverkets gruppstatistik. 6.1 Befolkningsutveckling Som underlag för beräkningen av elevutvecklingen inom olika verksamheter används 2005 års befolkningsprognos från SCB 5. I jämförelse med 2004 års befolkningsprognos som användes i förra årets rapport har en mindre justering av antagandet om fruktsamhet gjorts på grund av stigande genomsnittsålder bland barnaföderskorna. Vidare har antagandet om invandring justerats ned något. Prognosen om fruktsamhet utgår från grundantaganden om s.k. kohortfruktsamhet för kvinnor födda olika årgångar. Alla årgångar kvinnor födda efter 1980 antas ha fruktsamheten 1,85 i genomsnitt. (Kvinnor födda på 1900-talet har i genomsnitt fött mellan 1,9 och 2,1 barn.) Fruktsamheten för kohorterna räknas därefter om till fruktsamhetstal för olika kalenderår. Utfallet av denna s.k. summerade fruktsamhet är beroende av när i livet man föder barn. De yngre kvinnor som i början av talet sköt upp barnafödandet är nu kring 30-årsåldern, då de föder barn i stor utsträckning. I förra årets prognos antogs att fruktsamheten avseende första barnet skulle öka en aning mellan 25 och 30 års ålder, dvs. för något yngre förstföderskor. Man kan emellertid inte observera någon sådan ökning vare sig år 2003 eller Beräkningarna har därför korrigerats så att fruktsamheten ökar något långsammare de närmaste åren jämfört med antagandena i förra prognosen. På sikt når dock fruktsamheten upp i samma nivå som i förra prognosen. Invandringen år 2004 understeg prognosen med cirka (6,5 procent). Med anledning härav har prognosen justerats ned, inledningsvis med år 2005 och på sikt med per år. Invandringsöverskottet eller nettoinvandringen är högst de närmaste åren och avtar därefter. Genomsnittet för perioden ligger på cirka Förändringarna i den nya prognosen ger de närmaste åren störst effekt på antalet barn i förskoleålder. Antalet 1-5 åringar år 2009 (tidpunkten för den första jämförelsen mellan lärarbehov och lärartillgång) är 1,5 procent färre än i förra prognosen. Därefter ligger under prognosperioden antalet 1-5-åringar mellan 1,5 1,8 procent lägre än i förra prognosen. Antalet 6-15-åringar ligger mindre än en halv procent lägre de närmaste åren, en procent lägre år 2014 och 1,6 procent lägre år Antalet åringar understiger förra prognosen med mindre än en halv procent under hela prognosperioden. 5 Sveriges framtida befolkning Reviderad befolkningsprognos från SCB. BE 18 SM 0501.

18 18 (84) Känslighetsanalys För att åskådliggöra effekten av en lägre fruktsamhet har ett alternativ från 2003 års befolkningsprognos använts (alternativ av senare datum finns inte). I denna antas den summerade fruktsamheten, efter en tillfällig uppgång, minska till 1,65 barn per kvinna, vilket är samma nivå som år Den lägsta fruktsamhet som observerats i Sverige är 1,5 barn per kvinna, vilket var åren I detta alternativ är invandringen och nettoinvandringen något högre än i 2005 års prognos, vilket innebär att antalet barn i åldrarna 7 år och däröver är något högre år 2009 (mindre än en halv procent) än i den senaste prognosen. Antalet 1-5-åringar är 4,5 procent lägre år 2009 än i 2005 års prognos. Avvikelsen från 2005 års prognos ökar med tiden och uppgår år 2019 till -11,2 % för 1-5-åringarna. Antalet 6-15-åringar understiger 2005 års prognos med i genomsnitt drygt 6 procent år Beträffande antalet åringarna kan konstateras att år 2019 utgörs denna grupp av barn som redan är födda. Slutsats: 2005 års befolkningsprognos ger endast marginella förändringar i förhållande till 2004 års prognos. En känslighetsanalys grundad på lägre fruktsamhet redovisas. 6.2 Antal barn och elever i olika verksamhetsformer Förskoleverksamhet I föregående års prognos antogs att andelen barn i förskola kommer att öka något till följd av fortsatt utbyggnad av den allmänna förskolan och fortsatt neddragning av familjedaghemmen. Andelen barn som går i förskola har också fortsatt att öka. Mellan 2003 och 2004 ökade andelen 1-5-åringar som går i förskola från 75,1 till 76,2 procent. Samtidigt minskade andelen 1-5-åringar med omsorg i familjedaghem från 7,2 till 6,6 procent. - Andelen barn som är inskrivna i antingen förskola eller familjedaghem antogs öka enbart bland fyra- och femåringarna. Det visar sig dock att andelen inskrivna barn i någon form av förskoleverksamhet ökat även bland 1-3-åringarna mellan 2002 och 2004, se tabell 2.

19 19 (84) Tabell 2: Andel barn inskrivna i förskola eller familjedaghem Öppen verksamhet ingår ej År Ålder ) ,1 42,5 77,8 81,2 86,0 89, ,1 43,3 79,3 82,8 87,2 90, ,0 45,3 84,6 88,8 91,5 92, ,0 44,6 86,9 90,9 95,7 96, ,0 45,4 87,4 91,9 96,1 96, års antagande för ,0 44,6 86,9 90,9 96,5 98, års antagande för ,0 44,6 86,9 90,9 97,1 98, års antagande för ,0 45,0 89,0 93,0 97,0 98,0 1) I uppgifterna ingår även de femåringar som är inskrivna i fritidshem (cirka en procent) års antagande för 5-åringarna är egentligen 97,3 procent, medan 0,7 procent antas gå i fritidshem. Beräkningsmetod och antaganden har ändrats något i årets prognos. Antagandena görs till skillnad från tidigare först över den totala andelen barn i olika åldrar som kommer att delta i någon form av förskoleverksamhet. Därefter beräknas effekten av hur den fortsatta neddragningen av familjedaghemmen påverkar andelen barn i förskolan. Minskningen av antalet barn i familjedaghem är fortsatt stor. I föregående års prognos antogs att antalet barn i familjedaghem kommer att minska från knappt år 2003 till år 2010, för att därefter kvarstå på den nivån. Redan år 2004 hade antalet barn minskat ned till cirka Man kan därför ifrågasätta om minskningen ned till är tillräcklig. Vi har dock valt att behålla nivån fr.o.m. år Skälet är att antalet barn totalt ökar och att denna ökning bör kunna motverka nedgången i familjedaghemmen. De antaganden som utifrån dessa förutsättningar erhålls för andelen barn inskrivna i förskola framgår av tabell 3. I diagram 1 redovisas resultatet av antagandena. Av diagrammet framgår hur antalet barn i förskola förändras jämfört med det totala antalet barn i åldern 1-5 år.

20 20 (84) Tabell 3: Andel barn inskrivna i förskola Öppen verksamhet ingår ej År Ålder ,1 36,1 66,9 70,6 75,6 78, ,1 37,7 69,5 73,3 77,9 80, ,0 39,9 75,3 79,6 82,8 84, ,0 40,1 78,4 82,6 87,8 88, ,0 41,2 79,7 84,3 89,0 89, års antagande för ,0 40,3 78,8 83,0 89,0 90, års antagande för ,0 41,6 81,2 85,4 91,8 93, års antagande för ,0 41,8 83,1 87,2 91,6 92,3 Diagram Beräknat antal barn i åldern 1-5 år och beräknat antal barn i förskola åringar Barn i förskola Slutsats: Andelen barn i förskola har fortsatt att öka även i de lägre åldrarna. En ny metod för beräkningarna används, där utgångspunkten är antaganden om den totala andelen barn som är inskrivna i familjedaghem eller förskola. Antagandet leder till en högre andel i förskola jämfört med föregående års prognos.

21 21 (84) Fritidshem Andelen barn som är inskrivna i fritidshem ökade kraftigt mellan 2001 och Orsaken var sannolikt införandet av maxtaxa. Ökningen fortsatte, men var betydligt mindre, mellan 2002 och I föregående års prognos antogs dock att andelen inskrivna barn i fritidshem skulle fortsätta att öka, framförallt till följd av att fritidshemmen integrerats med grundskolan. Mot bakgrund av att andelarna för 6-8-åringar knappast har ökat mellan 2003 och 2004 har vi ändrat antagandena i årets prognos. På liknande sätt som för förskolan görs först antaganden om hur stor andel av barnen i 6-12-års ålder som är inskrivna i någon form av fritidsverksamhet. Därefter beräknas effekten av minskningen av antalet barn i familjedaghem. Tabell 4: Andel barn inskrivna i fritidshem eller familjedaghem Öppen verksamhet ingår ej År Ålder 6 1) 7 1) ,9 74,9 67,7 49,8 13,3 4,8 2, ,0 76,4 69,7 52,7 16,3 6,1 3, ,3 81,6 75,9 60,5 18,8 6,8 2, ,4 82,2 77,6 63,2 20,7 7,6 3, ,8 81,7 77,5 63,7 20,8 7,6 3, års antagande för ,2 82,9 78,1 63,6 21,4 7,6 2) 3,2 2) 2004 års antagande för ,1 86,7 81,1 65,9 25,5 7,6 2) 3,2 2) 2005 års antagande för ,0 83,0 79,0 65,0 22,0 7,6 3,2 1) I dessa andelar ingår de 6- och 7-åringar som går i förskola. År 2004 gick 2 % av 6-åringarna och 0,2 % av 7-åringarna i förskola. Dessa förhållanden har antagits bestå under prognosperioden. 2) Andelarna för 11-åringarna och 12-åringarna antogs öka till 10 % resp. 5 % år Denna ökning avsåg dock öppna fritidshem.

22 22 (84) Tabell 5: Andel barn inskrivna i fritidshem Öppen verksamhet ingår ej År Ålder ,3 72,0 65,6 48,5 12,7 4,6 2, ,7 73,9 68,0 51,6 15,8 5,9 2, ,7 79,7 74,5 59,5 18,3 6,6 2, ,3 80,5 76,5 62,3 20,2 7,4 3, ,4 80,4 76,6 63,1 20,4 7,4 3, års antagande för ) 80,1 81,1 77,0 62,7 20,9 7,4 3, års antagande för ) 85,0 85,0 80,0 65,0 25,0 7,4 3, års antagande för ,0 82,0 78,3 64,5 21,7 7,4 3,1 1) Antagandena omfattade ej den ökning som föranleds av neddragningen av familjedaghemmen. Därför tillkommer i genomsnitt cirka 0,5 procentenheter år 2010 för 6-9-åringarna. Diagram 2 Antal barn i åldern 6-9 år och antal barn i fritidshem år Barn i fritidshem

23 23 (84) Slutsats: Andelen barn som är inskrivna i fritidshem har inte förändrats nämnvärt mellan 2003 och Föregående års antaganden om ökning av andelen barn justeras därför ned Förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola Våra antaganden om elevutvecklingen inom var och en av skolformerna förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola var att den skulle följa utvecklingen av antalet barn i aktuella åldrar. När det gäller gymnasieskolan förutsatte beräkningarna att elevernas fördelning på program och inriktningar skulle vara i stort sett oförändrad jämfört med år Beräkningsprincipen i årets prognos är densamma, dvs. elevutvecklingen antas följa utvecklingen av antalet barn i aktuella åldrar. Utgångsåret har dock ändrats till För gymnasieskolans del innebär det att elevernas fördelning på program och inriktningar antas vara i stort sett densamma som hösten Den förändring av gymnasieskolan som aviserats till år 2007 har således inte antagits påverka prognosen. Av diagrammen 3-5 framgår utvecklingen av antalet barn och ungdomar i de åldrar som utgör elevunderlag för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola under prognosperioden. Antalet barn i förskoleklass följer i huvudsak utvecklingen av antalet 6-åringar. Hösten 2004 gick 1 % av 5-åringarna, 94,6 % av 6-åringarna samt 1,4 % av 7- åringarna i förskoleklass. Antalet elever beräknas minska något mellan 2004 och 2005 för att därefter öka under återstoden av prognosperioden. Diagram 3 Antal 6-åringar och antal barn i förskoleklass år Barn i förskoleklass

24 24 (84) Elevutvecklingen i grundskolan redovisas i diagram 4. Behovet av lärare för tidigare år har antagits följa utvecklingen av antalet barn i åldrarna 7-11 år, medan behovet av lärare för senare år antagits följa utvecklingen av antalet åringar. För att beräkna utvecklingen av behovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen har en sammanvägning av eleverna i olika årskurser gjorts, med cirka hälften av eleverna i årskurserna 7-9, 38 procent av eleverna i årskurs 4-6 och 12 procent av årskurserna 1-3. Denna fördelning bygger på data från det senaste år som uppgifter om undervisningens fördelning på årskurser fanns dvs. 1994/95. Diagram 4 Antal barn och ungdomar i grundskoleåldrarna år år Antalet åringar, som utgör elevunderlaget för gymnasieskolan, ökar successivt fram till 2008, varefter utvecklingen vänder. Mellan 2004 och 2008 uppgår ökningen till 12,5 procent. Från 2008 års nivå minskar antalet med 24 procent fram till år 2015, varefter antalet åter ökar.

25 25 (84) Diagram 5 Antal barn och ungdomar i gymnasieåldrarna år Slutsats: Beräkningsmetoden för elevutvecklingen inom förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola behålls oförändrad i förhållande till föregående års prognos Komvux Inför föregående års prognos konstaterades att antalet lärare respektive årsarbeten inom komvux hade minskat som en konsekvens av minskade statliga anslag till vuxenutbildningen. Vidare konstaterades att det är svårt att förutse vad som händer när de riktade statliga medlen för vuxenutbildning övergår till generella statsbidrag. Kommunernas ansträngda ekonomi kan innebära minskade resurser till komvux. I prognosen antogs en fortsatt minskning på 10 % fram till 2010, därefter oförändrad nivå. Redan hösten 2004 hade antalet årsarbeten inom komvux minskat med 8 procent sedan hösten 2003 mot beräknade 2 procent. Regeringen avser, enligt vårpropositionen, att göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommunerna och staten när det gäller delar av vuxenutbildningen och kommer att föreslå riksdagen en ny lagstiftning rörande det offentliga skolväsendet för vuxna. Dessutom behöver en större översyn göras av statens styrning

26 26 (84) och uppföljning av vuxenutbildningen. Det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning ska därför finnas kvar fram till och med En förändring av påbyggnadsutbildningarna inom komvux pågår. Förändringen innebär att staten tar över ansvaret för finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar. Från 2005 kommer 89 påbyggnadsutbildningar att inordnas under kvalificerad yrkesutbildning. Ett mindre antal förs över till folkhögskolor, en till kompletterande utbildning och ett par får möjlighet att övergå till högskola. Utbildningar som inte är aktuella för statlig finansiering kan kommunerna bedriva själva. Förändringarna av påbyggnadsutbildningarna uppskattas av Skolverket innebära en minskning av kostnaderna för komvux med 1,6 procent. Den minskning av lärarbehovet inom komvux som detta föranleder uppvägs dock av ett ökat lärarbehov utanför Skolverkets ansvarsområde. Det finns anledning att påpeka att ansträngningarna för att åtgärda kommunernas behov av personal i vård och omsorg till stor del sker inom komvux. Om resursläget ändras kan därför behovet av lärare inom komvux komma att påverkas. Även den nya barnskötarutbildningen kan komma att påverka volymen inom komvux. På grund av osäkerheten om den framtida utvecklingen av komvux bibehålls förra årets antagande. Det innebär dock en minskning från dagens nivå på endast två procent. Slutsats: Föregående års antagande om omfattningen av komvux bibehålls. Det innebär en obetydlig minskning från 2004 års nivå (-2 procent) Svenska för invandrare Antalet lärare och antalet heltidstjänster inom sfi har minskat mellan 2003 och 2004, tvärtemot vad som antagits i prognosen. Det beror troligen på förändringar i uppläggningen av sfi sedan en ny kursplan infördes år Nya skattningar har därför gjorts utifrån läget 2004 och den nya befolkningsprognosen, där prognoser över invandringen ingår. Slutsats: Nya skattningar görs av elevutveckling och lärarbehov inom sfi till följd av förändringar inom sfi och en ny befolkningsprognos.

27 27 (84) 6.3 Personal med pedagogisk högskoleutbildning Förskola Andelen årsarbeten i förskolan som utförs av personal med pedagogisk högskoleutbildning låg under senare delen av 1990-talet relativt stabilt omkring 54 procent. Under perioden har dock andelen legat lägre - mellan drygt 50 och 52 procent. Detta är troligen en följd av att det varit svårt att rekrytera utbildade förskollärare. Tabell 6: Anställda i förskola - antal och utbildning År Antal Andel med årsarbetare pedagogisk högskoleutb , , , , , , , , , ,2 Basalternativet i 2004 års prognos utgick ifrån att andelen årsarbeten utförda av pedagogiskt högskoleutbildade skulle kvarstå på 2003 års nivå. I ett alternativ med en högre ambitionsnivå antogs att andelen skulle öka till 70 procent till år 2020, med ett delmål på 60 procent år Årets prognos innehåller samma antaganden som 2004 års prognos. Eftersom andelen med pedagogisk högskoleutbildning har ökat mellan 2003 och 2004 utgår vi dock i år från den senast observerade nivån. Slutsats: Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan beräknas vara oförändrad i förhållande till utfall hösten Dock redovisas även resultatet av en ökad utbildningsnivå byggd på samma antaganden som i 2004 års alternativa beräkning.