Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009



Relevanta dokument
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Mer klimatvennlig bygging

Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier. Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012

Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö

En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning

Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre

Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson

Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter

Energibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi

Scenarier för Pathways

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

processindustrin Thore Berntsson

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Hur klimateffektiv är etanol?

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Förnybarenergiproduktion

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Rapport 2019:1. Strategies for energy and resource efficient building systems

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Bioenergi Sveriges största energislag!

Energigas en klimatsmart story

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Växjö

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

DML/HBL rapporteringen

Hållbara drivmedel finns de?

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Sysselsättningseffekter

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energianvändning i byggnadssektorn Fokuserar vi på rätt saker?

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Varför ett nytt energisystem?

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energiläget 2018 En översikt

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Energisamhällets framväxt

Finns det hållbara drivmedel?

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

SP biogasar häng med!

Transkript:

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009

Disposition Biomassa (från skog) för att reducera utsläpp av fossil koldioxid och användandet av olja Energibalanser vid produktion av byggnader Energihushållning i befintlig bebyggelse i ett helhetsperspektiv

Världens primärenergianvändning 2006 ( 490 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt 81% Bioenergi 10% Kärnkraft 6% Övrigt 3% Exa = 10 18 Källa: International Energy Agency. Key World Energy Statistics 2008.

51,5 miljoner ton koldioxidutsläpp 2006 -Sverige Förbränning i industrin 21 % Industriprocesser m.m. 9 % Bostäder, service m.m. 9 % Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 21 % Transporter 39 % Diffusa utsläpp 1 % Källa: Energimyndigheten. Energiläget i siffror 2008.

131 TWh slutlig användning av fossil olja 2006 - Sverige Industri 16% Bostäder, service mm 11% Transporter 73% Bensin 36% Diesel 29% Flygbränsle 8% Källa: Energimyndigheten. Energiläget i siffror 2007.

Hur kan vi minska utsläppen av koldioxid och oljeberoendet? Energi- och materialeffektiva system från naturresurs till levererad samhällsservice Ökad användning av förnybara resurser Skogsbiomassa en viktig men begränsad förnybar resurs

Att tänka på Beakta energi- och materialkedjor från naturresurs till levererad tjänst Jämför äpplen och äpplen Elproduktion i ett Europa perspektiv är fossil kondensel på marginalen Överskott av spillvärme (främst pga. kondensbaserad elproduktion) Spillvärme kan värderas som skillnad i verkningsgrad mellan kondens- och kraftvärmeproduktion Kraftigt planerad utbyggnad av fossil elproduktion i Europa: 150 000 MW

Minskad oljeanvändning, GJ 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Minskad oljeanvändning och minskade CO 2 -utsläpp med 1 GJ biomassa Metanol via BLG ersätter diesel Biomasspanna ersätter stor oljepanna Biodrivmedel ersätter diesel Etanol Metanol/DME Syntetisk diesel Endast el Trä ersätter betong i byggande 0.0-0.2 Bioel ersätter kolel 0 50 100 150 200 250 Minskade CO 2 -utsläpp, kg Bio-kraftvärme ersätter direkt elvärme Källa: Joelsson, J. M. and L. Gustavsson (2009). "Reduction of CO 2 emission and oil dependency with biomass-based polygeneration." Manuskript. El via BLG ersätter fossil el

Minskad oljeanvändning, GJ 1.5 1.0 0.5 Minskad oljeanvändning och minskade CO 2 -utsläpp med 1 GJ biomassa Plug-in hybrider η=47% med bioel ersätter hybridbilar η=40% Metanol via BLG ersätter diesel Biomasspanna ersätter stor oljepanna Biodrivmedel ersätter diesel Etanol Metanol/DME Syntetisk diesel Endast el Plug-in hybrider Plug-in hybrider ersätter hybridbilar utan plug-in Trä ersätter betong i byggande 0.0 Bioel ersätter kolel 0 50 100 150 200 250 Minskade CO 2 -utsläpp, kg Bio-kraftvärme ersätter direkt elvärme El via BLG ersätter fossil el Källa: Joelsson, J. M. and L. Gustavsson (2009). "Reduction of CO 2 emission and oil dependency with biomass-based polygeneration." Manuskript.

Förutsättningar för analyser på byggnadsnivå Hög energieffektivitet i våra tekniska system från naturresurs till samhällstjänst Biomassa för el- och värmeproduktion Expandera fjärrvärmesystemen Bygg fjärrvärmeanläggningar med högt utbyte av högvärdiga energiprodukter Ersätt elvärme och oljepannor Bygg trähus Bioförgasningsteknik ger hög energieffektivitet både vid drivmedels- och elproduktion Laddhybrider med bioel Svartlutsförgasning för produktion av flytande biobränslen

Energibalanser vid produktion, renovering och rivning samt för brukarfasen av ett fyravåningshus i Växjö Uppförd byggnad med trästomme Referensbyggnad med betongstomme 16 lägenheter och 1190 m 2 boyta Hypotetisk byggnad med identisk storlek och funktion

Vi har beaktat följande i analyserna Primärenergianvändning vid produktion av byggnad Primärenergianvändning för brukarfasen Primärenergianvändning vid renovering Primärenergianvändning vid rivning

Materialflöden: från naturresurs till byggnad Malm Skog Energitillförsel Utvinning Bearbetning Byggande Trärester ersätter fossila bränslen Byggnad Material flöden Bränsle-/energiflöden

Många olika byggnadsmaterial att beakta 10,000,000 1,000,000 100,000 10,000 1,000 100 10 Wood frame Concrete frame 1 Macadam Concrete Mortar Blocks Iron/steel Copper Zinc Lumber Particleboard Plywood Insulation Glass Plasterboard Paper Plastic Paint Putty (fillers) Appliances Porcelain Ceramic tiles Material mass (kg).

Primärenergianvändning vid produktion av byggnader med trä- och betongbyggnaden Energy use (GJ). 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Fuel cycle Conversion Distribution Final use 0 Wood Concrete Wood Concrete Wood Concrete Electricity Fossil Biomass Källa: Gustavsson et al. 2006

Källor för biomassa - restprodukter Slutavverkning Träbearbetarbetning Byggande Rivning

Återvinning och användning av restprodukter från skogsbiomassa Heat value (GJ). 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Demolition Construction Processing Forest 500 0 Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Wood-frame Källa: Gustavsson et al. 2006 Concrete-frame

Slutlig användning av energi i befintlig byggnad med trästomme (kwh/m 2 year) Byggnadsuppvärmning 70 Tappvarmvatten 40 Hushållsel och driftel (ej ventilation) 52 El för ventilation 4 Summa 166

Minskad slutlig energianvändning (kwh/m 2,år) med olika energihushållningsåtgärder Parameter Retrofitting measure Space heating Tap water heating Ventilation electricty Household/ facility electricity Total Reference 70 40 4 52 166 Taps From conventional to efficient taps 70 24 4 52 150 Roof U-value from 0.13 to 0.08 69 24 4 52 149 Windows U-value from 1.9 to 0.90 51 24 4 52 131 Doors U-value from 1.19 to 0.90 51 24 4 52 131 Ground floor U-value of 0.23 maintained 51 24 4 52 131 External walls U-value from 0.20 to 0.10 43 24 4 52 123 Ventilation Heat recovery, η = 85% 13 24 19 52 108 Energihushållningsåtgärder genomförs 2010. Sedan nyttjas byggnaden under 50 år. Vi har inte gjort ekonomiska analyser. Energibalans värmeåtervinning ventilation baserad på föreslagna krav vid teknikupphandling. U-värden i W/m 2 K

Primärenergianvändning i brukarfasen under 50 år Primary energy use (kwh/m 2 ) 25000 20000 15000 10000 5000 Space heating Tap water heating Ventilation Houeshold electricty 0 Existing Existing Retrofit Retrofit Existing Retrofit Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP Biomass-based steam turbine Household electricity includes facility electricity excluding for ventilation

Primärenergibalans för produktion av byggnaden och energihushållningsåtgärderna Description Primary energy used (kwh/m 2 ) Initial construction Retrofitting Production of building materials 579 101 On-site construction work 50 9 Recovered biomass residues -345-10 Total 284 100

Primärenergibalans för rivningsfas Description Primary energy used (kwh/m 2 ) Original building Retrofitted building Disassembly 5.2 5.2 Concrete recycling -3-3 Steel recycling -60-60 Wood recovery for fuel -304.6-310.9 Total -362.4-368.7

Primärenergianvändning för produktion av byggnad och energihushållningsåtgärder samt för byggnadsuppvärmning med olika uppvärmningssystem 1995-2060 16000 Primary energy use (kwh/m 2 ) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Existing, RH Retrofit, RH Existing, HP Retrofit, HP Existing, DH Retrofit, DH 0 1995 2005 2015 2025 2035 2045 2055 2065 Year DH = District heating, 50% CHP; RH = Resistance heating; HP = Heat pump BST= Biomass-based steam turbine supply technology

Total primärenergianvändning över livscykeln med olika energitillförselsystem 1995-2060 35000 30000 Existing, RH Primary energy use (kwh/m 2 ) 25000 20000 15000 10000 5000 Retrofit, RH Existing, HP Existing, DH Retrofit, HP Retrofit, DH 0 1995 2005 2015 2025 2035 2045 2055 2065 Year DH = District heating, 50% CHP; RH = Resistance heating; HP = Heat pump BST= Biomass-based steam turbine supply technology

Primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning över livscykeln 1995-2060 14000 12000 Original building Retrofitted building Primary energy use (kwh/m 2 ) 10000 8000 6000 4000 2000 0 Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Biomass-based steam turbine Biomass-based integrated gasification combined-cycle

Primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten över livscykeln 1995-2060 25000 Primary energy use (kwh/m 2 ) 20000 15000 10000 5000 Original building Retrofitted building 0 Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Biomass-based steam turbine Biomass-based integrated gasification combined-cycle

Årlig primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten Primary energy use (kwh/m 2 year ) 400 350 300 250 200 150 100 50 Reference Efficient taps Efficient taps + Roof Efficient taps + Roof+ Windows Efficient taps + Roof+ Windows + Doors Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls + Heat recovery 0 Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP Biomass-based steam turbine

Årlig primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten Primary energy use (kwh/m 2 year ) 200 175 150 125 100 75 50 25 Reference Efficient taps Efficient taps + Roof Efficient taps + Roof+ Windows Efficient taps + Roof+ Windows + Doors Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls + Heat recovery 0 District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Electricity use increase by 15 kwh/m 2 year due to heat exchanger Electricity use increase by 7.5 kwh/m 2 year due to heat exchanger Biomass-based steam turbine

Årlig primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten Primary energy use (kwh/m 2 year ) 225 200 175 150 125 100 75 50 25 Reference Efficient taps Efficient taps + Roof Efficient taps + Roof+ Windows Efficient taps + Roof+ Windows + Doors Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls + Heat recovery 0 Heat pump Electricity use increase by 15 kwh/m 2 year due to heat exchanger Heat pump Electricity use increase by 7.5 kwh/m 2 year due to heat exchanger Biomass-based steam turbine

Energi- och klimateffektiv byggd miljö några slutsatser Långsiktigt strategiskt perspektiv Förnybara resurser Energi- och materialeffektiva system Energisnåla byggnader (täta och mycket välisolerade) och energieffektiva tillförselsystem (t.ex. fjärrvärme med kraftvärmeproduktion) Använd restprodukter på ett bra sätt (t. ex. trärester för att ersätta fossil energi)

Energihushållning Lågt primärenergibehov för att producera energihushållningsåtgärder Kombinera energihushållning och effektiv energitillförsel Minimera användandet av el och undvik elvärme Lågt elbehov krävs för värmeåtervinningssystem Förstå interaktionen mellan energianvändning och energitillförsel