Gott öga till skogen PLUS: Studier/ Minna granskar detaljerna i naturen. Tema / Så kan smarta förpackningar minska matsvinnet

AFFÄRER OCH SKOG FRÅN HOLMEN-KONCERNEN NUMMER 3 2014 Tema / Så kan smarta förpackningar minska matsvinnet Produktnytt/ Matboxar mot nya höjder Gott öga till skogen Studier/ Minna granskar detaljerna i naturen PLUS: Anrikt märke vittnar om kvalitet Bättre miljöarbete med målbilder Medvind för Varsviks vindkraftspark Full koll med leverantörswebben

Ledare Innehåll SÖREN PETERSSON Skogen brinner NYHETER Tryckpapper/ De första veckorna i augusti kommer vi skogsägare aldrig att glömma. Naturens krafter skakade om oss när den största branden på svensk mark i modern tid härjade utanför Sala. Holmen har ingen egen mark i området, men vi gör vårt bästa för att hjälpa de av våra leverantörer som drabbats. Under de senaste veckorna har jag fått frågor om hur Holmen jobbar med brand och beredskap. Skogsbränder har förekommit naturligt i alla tider. Under de senaste 100 åren har vi blivit bättre på bekämpning och stora bränder är därför lyckligtvis sällsynta. I år har blixtnedslag orsakat ett antal bränder hos oss. Viktigast är att snabbt identifiera området som tagit eld. Här har brandflyget en viktig roll. Jag är tacksam för alla rådiga människor som snabbt larmar om de misstänker brand när de vistas i skogen. 5 18 12 24 DET GÄLLER ÄVEN att vara aktsam vid arbete i skogen för att förhindra att brand uppstår. Det innebär att följa väder- och brandriskprognoser, att göra lokala bedömningar i varje område och ha släckningsutrusning på maskinerna. Det går inte att skydda sig mot naturens krafter såsom bränder eller stormar. Trots detta ser jag skogen som en trygg investering. Genom aktivt skogsbruk, där vi sköter och skördar i tid, minimeras riskerna samtidigt som tillväxten maximeras. Tack vare att Holmens markinnehav är spritt över stora landområden minskar risken för stora skador samtidigt. För skogsägare med mer koncentrerade innehav finns möjligheten att försäkra skogen. Brandskadade träd kan vara en stor säkerhetsrisk och jag rekommenderar alla att ta hjälp av välutbildade personer. Ta det försiktigt i brandskogen! Sören Petersson, VD Holmen Skog Holmen är en skogsindustrikoncern som driver och utvecklar hållbar verksamhet inom dels två råvaruinriktade affärsområden för skog och energi, dels tre produktinriktade affärsområden för tryckpapper, kartong och trävaror. Genom det stora innehavet av skog, och egenproducerad energi, står Holmen starkt med goda utvecklingsmöjligheter. Holmen Skog är Sveriges fjärde största skogsägare och sköter koncernens skogar, som omfattar drygt en miljon hektar produktiv skogsmark, och virkesförsörjning till koncernens produktionsenheter i Sverige. Holmen Energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkrafttillgångar och för elförsörjningen till Holmens svenska enheter. Holmen Energi utvecklar också nya energikällor och bedriver utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet. Holmen Paper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker, dagstidningar och telefonkataloger i pappersbruken i Hallstavik och Braviken samt i Madrid och är en av Europas ledande producenter inom sitt område. 3 / Två helt nya tryckpapper 4 / Energiskogsprogram i Workington växer fort 5 / Hallå där, Lina Bergström 7 / Lyft för hungriga resenärer 8 / Närmare målet med nya älgförvaltningen 11 / Låt kunskap och fakta lyfta ditt område 12 / Det var en chans jag inte ville missa 14 / Lösningen på matsvinnet: Smarta förpackningar 18 / Vindkraftspark klar för start 20 / Från målbild på papper till verklighet i skogen 22 / Flerhundraårigt märke ännu aktuellt 23 / Gallringsuppföljning ger mig ett köttöga 24 / Trädbyggare HOLMEN MAGASIN är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. Hemsida: www.holmen.com E-post: info@holmen.com Telefon: 08-666 21 00 Adress: Box 5407, 114 84 Stockholm Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson Redaktör: Therese Slettengren Formgivare: Dan Nilsson och Stina Gyldberg Produktion: Spoon AB, www.spoon.se Omslagsfoto: Fredrik Schlyter Tryck: Sörmlands Grafiska Papper: Inlaga Holmen TRND, 80 gram. Omslag Invercote G, 220 gram. Iggesund Paperboard är världsledande inom tillverkning av kartong för konsumentförpackningar och grafisk produktion. Tillverkningen sker i Iggesund i Sverige och i Workington i England. Produktutbudet består av de två starka varumärkena Invercote och Incada. Holmen Timber tillverkar snickerivirke i furu vid sågverket i Iggesund och konstruktionsvirke i gran vid sågverket i Braviken. Sågverkens närhet till bruken, tillsammans med egen virkesförsörjning, ger positiva fördelar för ekonomi och klimat. Läs mer på www.holmen.com Nya Holmen XLNT Elite med ljushet 76 och glans 25 skapar nya möjligheter för den som vill göra magasin, bilagor och direktreklam. Två helt nya tryckpapper som snabbt förmedlar budskapet Holmen Papers framgångsrika produktfamilj Holmen XLNT har kompletterats med två nya produkter. Vi erbjuder våra kunder effektiva kommunikationslösningar samtidigt som de sparar pengar. Med de nya produkterna blir de möjligheterna ännu större, säger Tommy Wiksand produktutvecklingssansvarig på Holmen Paper. De nya tryckpappersprodukterna är ett resultat av en marknadsstudie som genomförts bland europeiska förlag och detaljhandelskedjor. Där konstateras att obestrukna lågviktiga magasinpapper det vill säga den typen av produkter som Holmen XLNT Målet är att öka andelen specialprodukter med högt förädlingsvärde. Karolina Svensson. varit banbrytare för fortsätter att ta marknadsandelar. NU FÖRSTÄRKER Holmen Paper sin position ytterligare inom viktiga marknadsområden som magasin, tidningsbilagor och direktreklam. Att kunderna kan ersätta SC*- eller LWC*-papper med våra mer resurs- och kostnadseffektiva alternativ innebär såväl kostnadsbesparingar som fördelar för miljö och klimat, säger Karolina Svensson, försäljnings- och marknadsdirektör på Holmen Paper. Den här typen av produktutveckling är en bärande del av Holmen Papers strategi. Målet är att öka andelen specialprodukter med högt förädlingsvärde, säger Karolina Svensson. *SC-papper. Superkalandrerat papper. Obestruket, glättat journalpapper (Super Calender). *LWC. Lättviktigt bestruket trähaltigt papper. Används främst till tidskrifter och kataloger (Light Weight Coated). Mer om produkterna HOLMEN XLNT ELITE möter marknadens ökande efterfrågan på papper med hög bulk, ljushet och glans. Papperet har förbättrad tryckyta och en mer läsvänlig yta. HOLMEN XLNT LIGHT 38 är en ny variant av Holmen XLNT Light med den lägre ytvikten 38 g. Liksom övriga Holmen XLNTprodukter är den baserad på färskfiber som ger hög styrka. Holmen XLNT Light 38 kan ersätta 45-grams standardpapper, vilket ger kostnadsbesparingar. FOTO CARL HJELTE 2 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 3

Nyheter / I KORTHET Hallå där / Lina Bergström Certifieringen gör skillnad Testkör stordrivare Tanken på en kombinerad skördare och skotare har länge intresserat skogsbruket, med målsättningen att öka produktiviteten och sänka kostnaden. Komatsu Forest har därför tagit fram en ny prototyp på en sådan drivare, med 19 tons lastvikt, vilket är mer än på tidigare drivarprototyper. Holmen Skog testkör nu det första exemplaret, betecknat Komatsu X19, på distrikt Norsjö i Västerbotten. Under ett års tid kommer maskinen att följas upp av Skogforsk, Holmen och övriga skogsbolag som ingår i den nationella drivargruppen. Vinst för träbygge Skagershuset i Årsta har utsetts till Årets Stockholmsbyggnad 2014. Byggnaden fick totalt 590 röster och juryns motivering lyder så här: Med levande fasader av cederträ, hög detaljering och vacker skala visar bostadshuset hur en vacker stadsdel kan bli ännu bättre med nya samspel mellan det som är nytt och det som funnits där länge. Skagershuset i Årsta stod klart för inflyttning i december 2013. Huset är byggt med hög miljömedvetenhet och stor omsorg kring materialval. Både stomme och fasad är tillverkade av trä. FOTO PRESSBILD FOTO RASMUS NORLANDER Stephen Clarke är en av de lokala bönder som odlar energiskog till Iggesund Paperboard i Workington. Energiskogsprogram i Workington växer fort För att öka tillgången på biobränsle till den nya biopannan i kartongbruket i Workington driver Iggesund Paperboard projektet Grow Your Income. BIOPANNAN invigdes under våren 2013, men programmet Grow Your Income initierades i god tid innan dess. Syftet är att stimulera lantbrukare i regionen att satsa på odling av energiskog i form av sälg, ett initiativ som slagit väl ut. Under de första tolv månader som pannan varit i drift har vi kunnat förse den med cirka 9 000 ton biobränsle från snabbväxande sälg. Om allt går planenligt kommer vi att kunna skörda mer än 300 hektar under nästa säsong, vilket förväntas ge cirka 15 000 ton biobränsle, säger Neal Watkins, ansvarig för projektet i Workington. FÖRHOPPNINGEN ÄR ATT energiskog ska bli en ny betydelsefull inkomstkälla för lantbrukare i Cumbriaregionen. Stephen Clarke är en av dem som tecknat ett långtidskontrakt med Iggesund Paperboard i Workington. Avtalet har gett honom etableringsstöd och han har också fått ett indexreglerat pris för sina framtida leveranser av biobränsle. Nu vet jag att den här marken kommer att ge mig en stadig inkomst under kommande 20 år. Självförsörjande på el och värme Workingtons biobränslepanna, som invigdes i maj 2013, har gjort bruket självförsörjande på både elektricitet och värme. Bruket levererar också betydande mängder bioenergi till närsamhället. Workington ligger i Cumbria i nordvästra England. En av de avgörande faktorerna för satsningen var att Iggesund Paperboard tar ansvar för både skörd och transport av grödan till bruket. Allt jag behöver göra är att se till att sälgen växer bra, säger Stephen Clarke. FOTO NEIL WATKINS I år fyller skogscertifieringen Forest Stewardship Council (FSC ) 20 år. Sverige var först i världen med att ta fram en nationell FSC-standard för hur skogen ska brukas på ett miljöanpassat och ekonomiskt bärkraftigt sätt och med socialt ansvarstagande. Lina, du är verksamhetschef för Svenska FSC. Har certifieringen gjort skillnad för den svenska skogen? Absolut. En studie från 2013 visar att många fågelarter gynnats av att mängden lövskog ökat. Även flera rödlistade skalbaggar har gynnats av att det numera lämnas kvar död ved på hyggena. Generellt har certifieringen bidragit till att bevara den biologiska mångfalden. Ytterligare ett exempel är att brandberoende insekter fått bättre livsmiljöer. Vad är på gång inom FSC just nu? Standarden väntas gå på remiss under våren 2015 för att vara helt klar för beslut i slutet av 2015. När internationella FSCs enhet för policy och standard godkänt dokumentet kan standarden därefter träda i kraft. Just nu reviderar våra medlemmar den svenska FSCstandarden. Det gör vi vart femte år. Standarden väntas gå på remiss under våren 2015 för att vara helt klar för beslut i slutet av 2015. När internationella FSCs enhet för policy och standard godkänt dokumentet kan standarden därefter träda i kraft. En utmaning är att vi måste anpassa den till nya globala kriterier, vilket innebär att skogens sociala värden kommer mer i fokus än tidigare. Hur är intresset för denna certifiering? Här i landet är de flesta stora skogsbolag sedan länge certifierade med FSC. På senare år har vi dessutom fått med 2 000 mindre skogsägare varje år, vilket är väldig glädjande. Vad är er vision? Den stora utmaningen är att få till stånd en liknande utveckling även i de tropiska länderna. Då gäller det att ännu fler konsumenter väljer FSC -märkta produkter. Lyckas vi med det kommer fler skogsägare i sådana länder att ansluta sig till FSC, vilket skulle göra riktigt stor skillnad. LINA BERGSTRÖM Bor: Uppsala. Ålder: 41. Bakgrund: Samhällsgeograf som bland annat arbetat med tvärvetenskaplig miljöutbildning och på KRAV. Fritid i skogen: Småbarnsförälder som uppskattar de stadsnära skogarna. Tidigare engagerad i scoutrörelsen. FOTO IDA KNUDSEN Spårlös drivning Genom att utbilda entreprenörer och egna anställda i rätt planering av skörd vill Holmen Skog minska antalet körskador i skogsbruket. En nyckel för att lyckas är att planerare och maskinlag tar ansvar för en noggrann och strukturerad planering av körvägarna, där risade huvudvägar används för att skona marken på de mest utsatta delarna. Till stöd finns nu också laserskannade kartor som visar vilka partier som är känsliga för överfart. 3 NYHETER/ UNGA GILLAR SKOGSINDUSTRIN Ut i skogen, tjejer! 1 Med den uppmaningen lockade SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ett 30-tal deltagare till Skinnskatteberg och en fyradagarskurs riktad till tjejer. Jag hoppas att tjejerna fått upp ögonen för yrkesmöjligheterna inom skogsnäringen, säger Evelina Hultgren, deltagaransvarig. Det var sjätte gången som kursen hölls. Ett mål är att få en jämnare könsfördelning på utbildningarna till skogsmästare och jägmästare. Barnen sa hej till Braviken 2 Den 17 maj kom 35 förväntansfulla barnfamiljer från Stockholm på besök till Bravikens pappersbruk. Vi körde fram vår största vedtruck som alla fick provsitta. Både barn och vuxna tyckte detta var häftigt, berättar platschefen Fredrik Holgersson. Vid rundvandringen fick brukets gäster också se de 120 meter långa maskinerna som tillverkar papper i 110 km/h. Besöket var en del av projektet Hej Industrin som ger barnfamiljer med flera möjlighet att bekanta sig med Sveriges viktigaste basindustrier. Framtidsresan 3 Sedan starten 1999 har Framtidsresan turnerat runt i Sverige och träffat 140 000 gymnasieelever. I höst kommer ett 50-tal skolor att besökas. Temadagen är en satsning från skogsindustrin för att visa de jobb som finns i branschen. Under temadagen får eleverna besöka tre olika destinationer som visar att skogsindustrin är förnybar, högteknologisk och internationell. Turnéschemat finns på framtidsresan.se. Tryckta medier spelar roll i valrörelsen Det har varit full fart på valrörelsen under hela året och mycket av debatten sker i dag på nätet. Men tryckta medier har fortfarande en viktig roll i samhället. OM DETTA ENADES PANELEN på ett seminarium som arrangerades av Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna och Skogsindustrierna i Almedalen den 30 juni. I panelen deltog bland andra Holmens VD och koncernchef Henrik Sjölund. Seminariet, som hade rubriken Går det att driva valrörelse utan tryckta medier, inleddes med att Lena-Liisa Tengbom, vd på Grafiska Företagens Förbund presenterade några av fördelarna med tryckta medier. Dessa baserades på en undersökning framtagen av undersökningsföretaget Novus som visar att många fortfarande föredrar att ta del av nyheter via tryckta kanaler. UNDERSÖKNINGEN UTGJORDE en av punkterna i Grafiska Förbundets Manifest för det tryckta ordet. Manifestet är en förklaring kring varför det tryckta ordet fortfarande är ett viktigt medium och att det har en stor betydelse ur ett samhälleligt och demokratiskt perspektiv. Holmens VD Henrik Sjölund betonade vikten av att använda tryckta produkter till det som de är bäst för och medgav att industrin kanske har varit för dålig på att lyfta fram fördelarna. Om det bara fanns digitala medier, och någon sa att de skulle ge ut ett tryckt magasin, skulle vi tycka att det var en helt korkad idé? Jag tror inte det. Nu är det mycket digitalt, digitalt men man ska inte glömma att tryckta medier är effektiva, sade han. 4 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 5

Nyheter / I KORTHET Laserdata ger bättre beslut i skogen Med laserskanning från luften ökar detaljnivån och noggrannheten på informationen om skogen. Bland annat om höjd och diameter på träd och hur stor volym skogen innehåller. Högupplösta laserdata med detaljerad höjdinformation ger också bättre uppfattning om markförhållanden. Med mer exakt information kan vi fatta bättre skogliga beslut, som var virket ska skotas för att undvika körskador, säger Lars Karlsson som arbetar med skoglig planering på Holmen Skog. Statistik / Krafttag för ökad produktivitet Enligt siffror från Skogforsk har produktivitetsutvecklingen i skogsbruket avtagit under senare år. Nu sätter skogsbranschen fullt fokus på att vända trenden. Att utveckla ny teknik är avgörande för skogsbrukets långsiktiga produktivitetsutveckling. Där gör Holmen flera satsningar, nu senast som finansiär av det så kallade Skogstekniska Klustret. Klustret är en samverkan mellan företag i skogsmaskinbranschen som gemensamt bedriver utvecklingsarbete i nära samarbete med akademi, forskare och skogsbolag. Samtidigt nyttjas redan befintlig teknik till exempel flerträdshanteraren som skapar förutsättningar för effektiv skörd. Diagrammet visar produktivitetsutvecklingen i svenskt skogsbruk, uttryckt som kubikmeter virke per dagsverke, åren 1950 2010. Som dagsverke medräknas arbetsuppgifter både för drivning och skogsvård, men inte vidaretransport. 28 m 3 per dagsverke Produktnytt / Lyft för hungriga resenärer Både Malmö Aviation och KLM/Air France använder kartong från Iggesund Paperboard. Nu har även flygbolaget SAS sällat sig till skaran med en ny matbox tillverkad av färskfiberkartongen Incada. Holmen tog emot nyfikna investerare Den 3 juni genomförde Holmen en kapitalmarknadsdag i Iggesund för analytiker, investerare och journalister. Deltagarna fick bland annat lyssna till presentationer från respektive affärsområdes VD som berättade om nuläge och framtidsutsikter. De fick även göra studiebesök på kartongbruket och sågverket där medarbetarna berättade om verksamheten. Anders Jernhall, CFO för Holmen, summerar dagen som väldigt lyckad: Det var högt tempo och mitt intryck är att deltagarna uppskattade de fördjupade föredragen och rundvandringen på bruket och sågverket. 24 20 16 12 8 4 1950 1980 2010 BILD SKOGFORSK Den tidigare lösningen höll inte måttet. SAS bestämde därför att leta rätt på en ny matförpackning som kunde leva upp till kraven både visuellt och kvalitetsmässigt. Känslan i materialet, ytbeläggningen, möjlighet till infärgning och gramvikt var viktiga parametrar. Vi gjorde upphandlingen via Tingstad som i sin tur presenterade oss för Iggesund Paperboard. Nu har vi fått det vi sökte, en förpackning med rätt beläggning, stabilitet och kvalitet. Vi fick även en fastsvetsad förslutning på den här boxen, något vi saknade tidigare, säger Gustaf Öholm, Head of unit Onboard Concept, på SAS. Miljöaspekten är en jätteviktig del i vår upphandling. Fiberrikt även i förpackningen Falskartongen Incada tillverkas av färskfiber och har många olika användningsområden. Tillverkningsmetoden gör att både hygien-, lukt- och smakegenskaper säkerställs vilket gör produkten extra lämpad för mat. Den flerskiktiga falskartongen Incada tillverkas helt av färskfiber och det är bara fibrer av känt och spårbart ursprung som används. Det här är en högkvalitativ produkt som kombinerar en fin yta med bra styvhet. Den ger dessutom väldigt bra tryckresultat och kommer från ett biobränsledrivet bruk utan fossila utsläpp, säger Bengt Johansson, säljansvarig på Iggesund Paperboard. I dag använder flera flygbolag kartong från Iggesund Paperboard och Bengt Johansson utesluter inte att det blir fler. Min bedömning är att intresset ökar för förpackningar av förnyelsebar råvara. Flygbolagen vill gärna göra vad de kan i sin miljöprofilering och samtidigt uppnå någon form av besparing och effektivisering i serveringsdelen, säger han. Cool upplevelse på Iggesunds bruk Den 9 maj organiserade Holmen en resa med KTH-studenter till Iggesund. Arrangemanget var ett led i Holmens arbete med att öka intresset för Holmen som arbetsgivare. Holmen arbetar målmedvetet för att få fler studenter inom kemi, maskin, energi och papper att få upp ögonen för Holmen som arbetsgivare. Studenterna besökte plantskolan, skogen och Iggesunds Bruk. I skogen fick studenterna chans att köra en skördare. Superroligt, coolt, som att sitta i en robot, var en students kommentar om upplevelsen. GILLAR JUST NU 5 sanningar om papper Holmens nya broschyr "5 sanningar om papper och miljön" är en uppföljning av broschyren "5 myter om papperstillverkning och miljö". I den nya broschyren lyfts det bland annat fram att även returpapper kommer från skogen, att vattenkonsumtionen minskat med 20 procent de senaste åren, samt att det skogsvårdsprogram som Holmen antagit kommer att öka skogstillväxten med 25 procent till år 2050. Nordiskt trä poppis I våras lanserade Ikea den nya möbelserien Nornäs helt tillverkad i furu. Virket kommer från svenska skogar i norr. Syskonen Marianne Hagberg och Knut Hagberg har designat serien: Vi ville kombinera den traditionella känslan hos furu och ta med den in i en modern och samtida design som är byggd för att hålla. Skog på catwalken Att det går att göra mode av skogsråvara, återvunna petflaskor och stål var tydligt när Sveriges Textil- och Modeföretag bjöd in till modevisning under Almedalsveckan. Syftet med modevisningen som arrangerades av bland andra Skogsindustrierna var att visa hur smarta textilier, snygg design och hållbar utveckling kan skapa nya jobb och verksamheter. Modevisningen utsågs till Årets bästa seminarium under Almedalsveckan. Gustaf Öholm, Head of unit Onboard Concept, SAS. ATT INCADA DESSUTOM kommer från ett bruk som drivs av biobränsle gör inte saken sämre. Miljöaspekten är en jätteviktig del i vår upphandling och att det här är en miljömedveten produktion är något som vi värderar väldigt högt på SAS, säger Gustaf Öholm. I dag används de nya boxarna på SAS europeiska flygningar, men Gustaf Öholm utesluter inte att det kan utökas. Vi är väldigt nöjda med resultatet och det kan mycket väl vara tänkbart på andra destinationer och områden, säger han. FOTO ROLF LAVERGREN 6 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 7

SKOGSBRUK / TEXT / ULRIKA NYBÄCK FOTO / JOHNÉR, TT, JOHAN GUNSÉUS Den nya älgförvaltningen börjar hitta sina former och konturer. Efter de första årens diskussioner märks nu en större samarbetsvilja. Den nya älgförvaltningen har skapat bättre förutsättningar.. att väga in skogsskadorna i besluten, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen. NARMARE. MALET med nya älgförvaltningen S edan januari 2012 har den nya älgförvaltningen varit på plats. Förenklat kan man säga att makten över hur stor älgstammen ska vara har förflyttats från 22 tjänstemän på Länsstyrelserna till 894 markägare och jägare i 149 lokala älgförvaltningsgrupper. En stor förändring som fortfarande håller på att hitta sina former. Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen, ser flera saker som fungerar väl: Den nya älgförvaltningen har skapat en ny beslutsnivå, älgförvaltningsområdet, som ger bättre förutsättningar att skapa ett helhetsperspektiv, samordna jakten och öka precisionen i beslut och åtgärder. Det är framförallt glädjande att markägarna nu kliver fram och visar att de vill ta ett mer aktivt ansvar för att begränsa betesskadorna i skogen. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU, har på uppdrag av regeringen tagit fram ett omfattande utbildningspaket om älgförvaltning som är tillgängligt på slu.se. Här finns faktablad, boktips och manualer Det är glädjande att markägarna nu kliver fram och visar att de vill ta ett mer aktivt ansvar. Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen. för det praktiska arbetet, exempelvis hur man genomför flyginventeringar, älgspillningsinventeringar, älgobservationer, kalvviktsundersökningar och hur man tillämpar olika beskattningsstrategier. Simuleringsprogrammet Älgfrode hjälper markägare och jägare att skissa på olika scenarier; vad händer med älgstammen om vi får in varg i området? Vad händer om alla markägare planterar tall? Markägarna har dessutom gått samman i skogsbrukets viltgrupp och satsar miljonbelopp på en landsomfattande älgbetesinventering, ÄBIN, som inleds våren 2015. I skrivande stund sammanställs också resultatet från Syd-ÄBIN, inventeringar som genomförts i södra Sverige under 2014. I arbetet med ÄBIN har vi haft en dialog med Jägarförbundet och vi har även tagit hänsyn till deras synpunkter på hur inventeringen ska gå till, säger Johan Grönlund, ansvarig för viltförvaltningen på Stab Skogsbruk på Holmen Skog. DANIEL LIGNÉ ÄR ANSVARIG för viltförvaltningsfrågor på Svenska Jägareförbundet: Vårt uppdrag i den nya förvaltningen är att stötta i frågor som gäller uttolkning av data, därför är vi måna om en bra dialog. På sikt tror jag också att älgförvaltningen behöver omfatta fler arter av vilt, vi har ju dovhjort och kronhjort som betar hårt främst i södra Sverige. 8 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014

Skogsbruk / Älgförvaltningen Skogsbruk / Driva eget Text / Ulrika Nybäck Foto/Fredrik Schlyter I norra Sverige påverkar även varg och björn viltstammarnas storlek. ÄVEN OM DANIEL LIGNÉ tycker att det decentraliserade ansvaret i den nya organisationen är positivt finns det gränser för hur mycket tid och pengar den lokala älgförvaltningen kan belastas med. I vissa områden har fällavgifterna, alltså kostnaden för att skjuta en älg, ökat med tvåhundra procent. Tid är en annan aspekt, många små markägare och jägare lägger stora delar av sin fritid på förvaltningen för ett ganska lågt årsarvode, säger Daniel och fortsätter: Det finns också otydligheter i vem som bestämmer vad inom förvaltningen. Relationen mellan älgförvaltningsgrupperna och nivån under; älgskötselområden, samt nivån över; Länsstyrelserna med tillhörande viltförvaltningsdelegationer är i dag inte solklar. Älgjägare och markägare laddar om med en älgförvaltning som väcker nytt hopp om enighet. Ett viktigt ansvar vilar på de förtroendevalda i de lokala älgskötselområdena. Som markägare äger du den utslagsgivande rösten vid varje beslut. Rusta dig med kunskap, fakta om ditt område och allas bästa för ögonen, tipsar Håkan Svensson, viltmästare på Holmen Skog i Norrköping. Låt kunskap och fakta lyfta ditt område KJELL DANELL ÄR EKOLOG på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han efterlyser ett större tålamod bland jägare och markägare. Tänk på att stora förändringar måste få ta tid. I vanliga fall tar det en generation innan en så här omfattande förändring hittar sina former och redan nu har vi kommit långt. Experten /Johan Grönlund Ett större engagemang gynnar alla En bättre samordning hos Länsstyrelsen, att fler markägare engagerar sig och att fler diskussioner vilar på kvalitetssäkrade inventeringar. Det är tre saker som skulle lyfta nivån på den nya älgförvaltningen ytterligare. Det menar Johan Grönlund, ansvarig för viltförvaltningen på Stab Skogsbruk inom Holmen Skog. 3 vägar mot en ännu bättre älgförvaltning Stå upp för din grupp 1 En markägarrepresentant i en älgförvaltningsgrupp representerar alla markägare i det förvaltningsområdet. Det är viktigt att vi lägger privata agendor åt sidan. Ta reda på vad den allmänna uppfattningen är bland markägare i en viss fråga. Glöm heller inte lantbrukarna och jordbruket, hur ser läget ut för dem? Daniel Ligné. Kjell Danell. Älgarna orsakar stora skador i skogen. När Johan Grönlund blickar tillbaka på de senaste två och ett halvt åren tycker han att det är många delar som fungerar väl. Men det finns också saker som kan bli bättre. Den nya älgförvaltningen har gett oss ett tydligt ramverk med en lokal förankring. Dessutom har skogsbolagen, skogsägarföreningarna och LRF utvecklat ett nära samarbete som har gjort det enklare att skapa gemensamma mål och genomföra förbättringar inom viltförvaltningen, säger Johan Grönlund. Bland de delar som kan fungera bättre nämner Johan Länsstyrelsen. Det finns ingen samordning mellan olika länsstyrelser i landet. Det innebär att resurser i form av pengar, tid och engagemang fördelas ojämnt över landet. Dessutom händer det att enskilda tjänstemän är inne och detaljstyr i frågor där markägare och jägare redan är eniga, och så var det ju inte tänkt. Att en kvalitetssäkrad och landsomfattande inventering av älgbetesskadorna, ÄBIN, kommer i gång under våren 2015 är något som Johan Grönlund ser fram emot. Bättre samordning 2 hos Länsstyrelsen Den nya älgförvaltningen skulle stärkas av en ökad samordning mellan Länsstyrelserna. Det skulle innebära en mer rättvis fördelning av pengar, tid och engagemang. Det är viktigt att all verksamhet inom älgförvaltningen vilar på kvalitetssäkrade grunder. Det får inte vara så att den som är mest högljudd får sin vilja igenom. När en enskild markägare drabbas hårt av betesskador så löser vi det gemensamt; vi kan exempelvis gå in och störa med hundar eller ansöka om skyddsjakt. Men det är viktigt att vi skiljer punktinsatser från långsiktiga mål, betonar Johan Grönlund. Han önskar också att fler människor inom skogsbruket, och som jagar på fritiden, ska engagera sig inom förvaltningen. Vi behöver fler människor med lång erfarenhet av både skogsbruk och jakt. Då kommer vi att få ännu bättre kvalitet i våra diskussioner och vårt arbete kommer gå framåt. Engagera er! 3 Som anställd på ett skogsföretag får man vanligtvis jaga på företagets mark till ett reducerat arvode. Dessa personer har ofta lång erfarenhet av både skogsskötsel och jakt och besitter stor kunskap som de kan bidra med inom den nya älgförvaltningen. 1/Engagera dig DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN bygger på att markägare och jägare tillsammans fattar beslut om hur stor älgstammen ska vara i Sveriges 149 lokala älgförvaltningsgrupper. Om oenighet uppstår är det markägaren som har den utslagsgivande rösten. Alla beslut som fattas ska vara väl underbyggda med fakta från olika typer av inventeringar. 2/Inventera ditt område VAR AKTIV OCH SKAFFA DIG en god bild av betesskadorna och älgstammen (viltstammen) på ditt område. Ställ dig följande kontrollfrågor: Kan vi föryngra med de trädslag som passar bäst för marken i vårt område? Hur ser beståndet av rönn, ask, sälg och ek ut? Växer älgört, hallon och rallaros i vårt område, eller betas de ned tidigt? Vad väger älgarna? Kontrollera slaktvikterna. Hur många viltolyckor rapporteras i vårt område? Dessa uppgifter kan ni få från Polisen. På slu.se finns listor över de inventeringar som rekommenderas. 3/Dela på risker och kostnader FÖR ATT DEN NYA FÖRVALTNINGEN ska fungera på bästa sätt krävs det att alla lägger sitt egenintresse åt sidan och jobbar för gruppens bästa. Till exempel kan markägarna inom ett älgförvaltningsområde bestämma sig för att alla planterar Kunskap ger mer att säga till om, konstaterar Håkan Svensson, viltmästare på Holmen Skog. tall på de marker där tall trivs bäst. På så sätt sätt undviker vi att en enskild markägare drabbas hårt av kostnader för betesskador. I det långa loppet vinner alla på att vi planterar rätt trädslag på rätt marker: mångfalden behövs för att bevara artrikedomen. 4/Vässa dina kunskaper FÖR ATT DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN ska fungera optimalt krävs att alla inblandade har så hög kompetens som möjligt. Sveriges lantbruksuniversitet erbjuder på slu.se ett stort utbud av faktablad, boktips och manualer för det praktiska arbetet, exempelvis hur man genomför flyginventeringar, älgspillningsinventeringar, älgobservationer och kalvviktsundersöknngar. 5/Skriv avtalen om jaktarrenden på rätt sätt DEN PERSON SOM ÄGER RÄTTEN till jakten på marken, alltså jakträttshavaren, har rätten att bilda eller ingå i ett älgskötselområde. Därför är det viktigt att markägarna skriver in den delen i jaktarrendesavtalet att beslutanderätt (ordet rådighet används i avtalen) över marken inte ingår i arrendeavtalet om jakt. Mallar för jaktavtal finns att ladda ned som pdf på lrf.se. 10 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 11

Skogsbruk / Porträttet TEXT / GUNNAR SUNDELL FOTO / PEDER SUNDSTRÖM Åsa och Bjarte Träthaug var gröna när det gäller skogsbruk, men när de fick chansen att ta över gården utanför Örnsköldsvik kunde de inte tacka nej. Med gården följde ett väl upparbetat samarbete med Holmen Skog. Samarbetet är viktigt. Och Min Skog på webben är väldigt bra, säger Åsa. Det var en chans jag inte ville missa Åsa växte upp i Bredbyn, men så gott som alla lov tillbringade hon i Norrböle hos farbror Roland och faster Birgitta. Det var mitt andra hem och med åren växte känslan att där skulle jag vilja att mina egna barn en gång fick växa upp. MEN ÅREN GICK och i stället köpte Åsa och maken Bjarte ett hus i Örnsköldsvik. Valter och Espen föddes, samtidigt renoverades huset. Allt gick på räls tills det plötsligt förändrades 2010. Då fick Åsa och Bjarte en förfrågan från Roland och Birgitta om de kunde tänka sig att ta över gården i Norrböle. De orkade inte sköta gården längre, det kom lite tidigare än väntat. Samtidigt hade vi precis blivit klara med renoveringen av huset. Vi tänkte: Orkar vi börja om igen? berättar Åsa. Fast egentligen var valet självklart. Det var ingen tvekan, det var en chans vi inte ville missa. Jag hade bara ett krav, att vi skulle leja ut renoveringen, säger Åsa och skrattar. VÅREN 2011 FLYTTADE familjen Träthaug in i det nyrenoverade huset. Allt var inte enkelt, Åsa kände ett stort ansvar att förvalta skogen som farbror Roland och faster Birgitta tidigare skött den. Skogen var viktig för Roland och de första åren, innan han avled, var han vår mentor. Bland annat betonade han vikten av att röja och gallra för att få en fin skog. Det försöker vi leva efter, säger Åsa som sätter en ära i att tillsammans med Bjarte röja själv. I dag är virkesköparen Arne Lindblad på Holmen Skog en viktig samarbetspartner. Han bor i grannbyn Gottne och har ofta kontakt med Åsa och Bjarte om vad som pågår, planeras och bör göras i skogen. Arne är en klippa! Det var han som tyckte att vi skulle registrera oss på Holmens leverantörswebb Min Skog. Det är perfekt att dygnet runt ha tillgång till skogsbruksplanen. Eller att snabbt och smidigt läsa om nyheter och tips som berör oss skogsägare och vilka aktiviteter som kan vara av intresse. DET SENASTE ÅRET har Holmen köpt en slutavverkning på cirka 10 hektar samt utfört en större gallring på 80 hektar. Avverkningen var en paketaffär där Holmen även stod för markberedning och plantering. Allt som sker kan Åsa följa på webbplatsen Min Skog. Det är praktiskt. Både jag och Bjarte jobbar heltid, då hinner man inte göra allt själv. Vi vill ju kunna njuta också. Och det kan man göra på olika sätt. Åsa gillar att träna och skogen är ett perfekt gym. ÅSA, SOM HAR JÄGAREXAMEN, har också en dröm att lära sig jaga skogsfågel med hund. Innan det förverkligas passar familjen på att besöka två smultronställen som farbror Roland fixade: den lilla stugan mitt i skogen med en alldeles egen fiskdamm samt husvagnen med vedkamin som parkerats på toppen av Fällberget. Därifrån ser man miltals med skog i alla väderstreck. Det är alldeles tyst och ofta ser man någon älg trava förbi. Det är perfekt att dygnet runt ha tillgång till skogsbruksplanen, tycker Åsa och Bjarte Träthaug. ÅSA TRÄTHAUG Ålder: 38 år. Yrke: Säljare av röntgenutrustning för Bracco. Familj: Maken Bjarte samt sönerna Valter, 8 år och Espen, 6 år. Skogsinnehav: Cirka 300 hektar. MIN SKOG Min Skog är Holmens extranät för skogsägare som levererar virke till Holmen. Läs mer om Min Skog på www.holmen. com/minskog VIll du ha hjälp att komma igång? Se filmen om Min Skog som guidar dig rätt: www.holmen.com/minskog Se filmen om Åsa och Bjarte på www.holmen.com När Åsa Träthaug fick frågan om att ta över sina släktingars mark i Norrböle utanför Örnsköldsvik tillsammans med sin familj tvekade hon aldrig. 12 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 13

TEMA / TEXT / MATS WIGARDT ILLUSTRATION /GUSTAF ÖHRNELL FOTO /JOHNÉR LÖSNINGEN PÅ MATSVINNET: Interaktivt och formbart >>> På forskningsinstitutet Innventia tror man att framtidens förpackningar är gjorda av material som inte bara är förnybara utan dessutom smarta. Man arbetar där bland annat med interaktiva material baserade på papper som ändrar utseende och form efter användningsområde. Flexibelt och välanpassat SMARTA FÖRPACKNINGAR Enkla, smarta lösningar VAT T E N A P E L S I N J O S S A LT P E P PA R T E M P 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Hälften av all mat som produceras i världen hamnar i soporna. Till detta finns flera anledningar, men en åtgärd som kan minska matsvinnet är bättre och smartare förpackningar. Att slänga mat är ofta sämre för miljön än att minska mängden förpackningar. Tryck ut dina bestick genom perforeringen Förnybart material LÖSNINGEN PÅ MATSVINNET: SMARTPAK SMARTPAK Bon Apetit! Njut av en hälsosam ekologisk måltid! Siffrorna för hur mycket mat som kastas i världen varierar. Skillnaderna mellan rika och fattiga länder är också stora. Men forskarna är ändå överens om att så mycket som hälften av all mat som produceras inte når våra magar. Enbart de svenska hushållen kastar årligen en miljon ton mat. Detta sker i en värld där en miljard människor aldrig eller ytterst sällan får äta sig mätta, vilket utgör ett stort etiskt dilemma och en enorm orättvisa. Om 35 år är jordens befolkning nio miljarder människor. Redan i dag finns egentligen tillräckligt med mat att föda alla dessa människor. Men svinnet i livsmedelskedjan gör att maten inte räcker till. Dessutom är matsvinnet en miljöbov som genererar fjorton procent av alla växthusgaser, motsvarande utsläppet från var femte bil på jorden. ÄVEN PRIVATEKONOMISKT utgör mat som inte äts upp en belastning. En svensk familj skulle kunna tjäna ettusen kronor i månaden på att vara mer uppmärksam på vad man slänger. Anledningarna till att vi kastar allt mer mat är flera. Det har att göra med Ändrar dåliga vanor R E C Y C L E R E C Y C L E I rapporten Rapport från en slaskhink från 2009 redovisar Konsumentföreningen i Stockholm en veckas hushållsavfall från 72 hushåll. Man konstaterar att varje hushåll slängde i snitt 5,6 kilo matavfall i veckan och att 57 procent av detta var fullt ätbart. 1 st 5,6 kg/v 57% FÖRPACKNINGAR Hälften av all mat som produceras i världen hamnar i soporna. Till detta finns flera anledningar, men en åtgärd som kan minska matsvinnet är bättre och smartare förpackningar. Att slänga mat är ofta sämre för miljön än att minska mängden förpackningar. SMARTA SVINN-FAKTA: I en undersökning från 2010 utförd av Lantmännen framgår att vi slänger mest grönsaker (49%), följt av frukt och bröd (vardera 21%) och övriga rester (19%), samt mjölk och fil (17%). Tryck ut din kniv genom perforeringen Mindre svinn av mat 14 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 15

Tema / Smarta matförpackningar Experterna / Johan Granås och Jonas Adler Pengar att spara med hållbara höljen Aluminiumformar med färsk mat kan med fördel ersättas av smarta kartongförpackningar och få längre hållbarhet. Plast med mat som fort passerat bäst-före-datum. Bristfälliga förpackningar som gör att maten förgås är en orsak till ökat matsvinn. Sylt som förblivit oöppnad i sin glasburk alldeles för länge. Mat som skyddas av sin förpackning har mindre miljöpåverkan. Urbanisering, ensamhushåll, långsiktig hållbarhet. Tre faktorer som påverkar utvecklingen av nya förpackningslösningar. För Jonas Adler och Johan Granås på Iggesund Paperboard är framtiden fylld av utmaningar. Kan de dessutom bidra till en bättre värld är det ett plus i kanten. transportskador, bristande lagerhantering, överinköp, osäkerhet kring datummärkning eller att mat som blivit över inte tas till vara. Men det handlar också om bristfälliga eller felaktiga förpackningar som gör att maten skadas eller förfars. Eller, som på många håll i tredje världen, inga förpackningar alls. Detta, i kombination med dåliga lagringsmöjligheter och långsamma transporter, gör att mängden livsmedel som går förlorad bedöms vara ungefär lika stor i i-länder som i u-länder, cirka 650 miljoner ton årligen. FORSKAREN HELÉN WILLIAMS vid Karlstads universitet vill därför slå hål på myten om att vi utför en god miljögärning bara genom att minska på mängden förpackningar. Jag var trött på att man hellre pratade om vad som hände med förpackningen efter att den använts än vad den faktiskt betyder för innehållet, lyder den förklaring hon ger för sin forskning. Två tredjedelar av alla förpackningar används inom livsmedels- och dryckesindustrin. Tillsammans med tre andra forskare har Helén Williams undersökt förpackningens roll för livsmedelssvinnet, med särskilt Jag var trött på att man hellre pratade om vad som hände med förpackningen efter att den använts än vad den faktiskt betyder för innehållet. Helén Williams, forskare vid Karlstads universitet. fokus på steget från handel till konsument i väst. Förpackningen har en tydlig och viktig, men fortfarande alltför ouppmärksammad, roll att spela för att bidra till att det slängs mindre mat, menar hon. DET HAR VARIT VIKTIGT, säger hon vidare, att undersöka förpackningen som tjänst i stället för som produkt. Lösningen är då inte alltid en mer materialsnål förpackning, utan en bättre. Vår mat ska skyddas av förpackningen. Om då förpackningen går sönder och inte längre förmår att skydda sitt innehåll och vi därför väljer att slänga den föda som var menad för konsumtion, innebär det en påfrestning på miljön som vida överstiger själva förpackningens miljöpåverkan. Något av det viktigaste vi kan göra för miljön är att inte kasta bort vår mat, säger Helén Williams. Fler och bättre förpackningar blir då ett allt viktigare redskap för att hushålla med jordens resurser. HENNES FORSKNING VISAR att smartare förpackningar kan göra stor skillnad. Det kan handla om lösningar som ger bättre skydd under transport. Eller som genom När svensk skogsindustri söker efter nya produktområden är förpackningar ett tillväxtområde där Sverige har en stark position. Kristina Wickholm, projektledare Innventia. ökad ventilation och temperaturkontroll bidrar till att färskvaror får ökad hållbarhet. Många slänger också mat för att den blivit för gammal eftersom förpackningen inte varit avsedd för hushållets storlek. Men att slänga till exempel kött, som är dyrt att producera, är betydligt sämre ekonomi än att lägga pengar på en bra förpackning som gör att köttet klarar sig genom hela transportkedjan. HELÉN WILLIAMS SKA NU delta i ett projekt kring förpackningar och matsvinn i regi av Innventia, som är ett forskningsinstitut som arbetar med innovationer baserade på råvara från skogen. Syftet med projektet är att utveckla nya förpackningslösningar som minskar matsvinnet i hela värdekedjan, från producent till konsument, med ambitionen att visa på förpackningens betydelse för att förhindra att matsvinn uppstår, vilket inte gjorts tidigare. När svensk skogsindustri söker efter nya produktområden är förpackningar ett tillväxtområde där Sverige har en stark position, säger projektledaren Kristina Wickholm på Innventia. Smarta förpackningar gör skillnad. TROTS ETT INNEHÅLL som representerar många gånger det värde som själva förpackningen betingar är det ofta kostnaden för att ta fram det skyddande höljet som hamnar i fokus när nya förpackningslösningar ska utvecklas. Detta i en tid då behovet av förpackningar snarare ökar än minskar. Få ekonomer tar med förpackningens primära syfte i sina beräkningar, att skydda själva innehållet och hålla det färskt, säger Jonas Adler på Iggesund Paperboards nyinrättade avdelning för affärsutveckling. URBANISERINGEN BETYDER mer mat från landsbygd till stad. Större produktionsanläggningar innebär längre transporter. Fler ensamhushåll ökar efterfrågan på förpackningar anpassade efter hushållets storlek. Dessutom ökar medvetenheten om miljön, vilket öppnar upp för fler fiberbaserade och komposterbara lösningar. Vi måste därför vara snabba att se nya applikationsområden och segment, säger Johan Granås och konstaterar att det i längden blir billigare med produkter som når ända fram till slutkunden än om varan måste kasseras på vägen dit. FÖR IGGESUND PAPERBOARD är det krävande kunder och exklusiva varumärken som driver utvecklingen framåt. Det är inte Cornflakespaketet som är utmaningen, snarare den exklusiva parfymförpackningen. Å andra sidan, om den teknik som Iggesund Paperboard tagit fram för whisky och choklad också kan fungera för livsmedel i tredje världen är Jonas Adler och Johan Granås de första att jubla. Jätteroligt om vi med vår teknik kan bidra till en bättre värld, säger Johan Granås. 16 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 17

I FOKUS / Vindkraft Klart för ny vindkraftspark i Varsvik I höst står Varsviks vindkraftspark klar. Parkens sjutton vindkraftverk ska ge en årsproduktion av el som motsvarar 35 000 lägenheters årsförbrukning. TEXT / ANDERS THORÉN FOTO / VIKTOR FREMLING D et är första gången Holmen bygger en vindkraftspark på egen mark. Dessutom blir Varsvik den första större vindkraftsparken i Stockholms län. Satsningen är alltså positiv både för Holmen och för samhället som helhet, säger Arne Wallin, chef för Holmen Energi. Den nya vindkraftsparken ligger i Norrtälje kommun, cirka tre kilometer från Hallsta pappersbruk. Mycket goda vindförhållanden, kort anslutningsavstånd till kraftnätet och närheten till den stora elkonsumerande Stockholmsregionen är viktiga grundförutsättningar för investeringen. Allt har genomförts enligt budget och tidsplan så här långt. Anläggningen blir mycket effektiv, så även med dagens låga pris på el och elcertifikat är det en lönsam investering, konstaterar Arne Wallin. "ÖPPET HUS" Den 25 juni arrangerade Holmen Öppet hus" i Varsvik. Nästan 400 personer fick på plats se de sju vindkraftverk som då stod klara. Ulla Huhta (till vänster) operatör på Holmen, passade på att fotografera. VARSVIK Elproduktionen vid Varsviks vindkraftspark startar successivt under hösten 2014. Sjutton stycken 185 meter höga vindkraftverk ska då producera 165 GWh el per år. Investeringen uppgår till cirka 650 miljoner kronor och görs i bolaget Varsvik AB, som ägs till lika delar av Holmen och den internationella investeringsfonden Eurofideme 2. SEDAN FLERA ÅR är Holmen engagerat även i andra vindkraftprojekt, bland annat som delägare i vindkraftföretaget Vindin AB som ägs gemensamt av tio av Sveriges största industrier. Holmens engagemang grundas på möjligheterna att göra lönsamma investeringar i vindkraft som är den förnybara energiform som har den snabbaste tillväxten i världen. Samtidigt är investeringar i vindkraft ett sätt att utveckla värdet på Holmens markinnehav. Holmen har också ett intresse av att tillföra energi till elmarknaden eftersom skogsindustrin är beroende av en långsiktigt god balans på elmarknaden. Vindkraften är ett intressant komplement till Holmens vattenkraft. Totalt täcker Holmens produktion vid vatten- och vindkraftverken samt elproduktionen vid bruken cirka 40 procent av Holmens elbehov. Vindmätning har utförts och pågår på många olika platser. Resultaten visar att det i vårt markinnehav finns åtskilliga områden med utmärkta förutsättningar. Strategin är enkel, vi ska producera vindkraft på Holmens marker där det är långsiktigt lönsamt, säger Arne Wallin. INFORMATION TILL BESÖKARNA Leverantören Vestas var med under dagen och lämnade information om tekniken, miljökrav, förväntade ljudnivåer och mycket annat. HÖGT VINDKRAFTVERK Arne Wallin, VD för Holmen Energi, måste luta sig bakåt för att kunna peka högst upp på vindkraftverket. Tillsammans med Hans Wahllöf från Roslagskraft. 18 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 19

NATURVÅRD /Miljöhänsyn Från målbilder på papper till Snart har ett år gått sedan Skogsstyrelsen tog beslut om målbilder för god miljöhänsyn. Nu är det full fart på skogsbrukets implementeringsarbete. Förhoppningen är att skogssektorn nu ska ha bättre samsyn kring hur miljöarbetet i skogen ska gå till. TEXT / MATS WIGARDT ILLUSTRATION / MARTIN HOLMER verklighet i skogen Experten / Stina Moberg Nya målbilder förtydligar" FOTO JONAS FORSBERG Arbetet med målbilderna påbörjades för att det rådde skilda meningar inom skogssektorn om hur skogen skulle skötas för att uppnå bäst effekt i miljöarbetet. Men efter att parterna (myndigheter, skogsägare, forskare, samt intresseorganisationer för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård) under närmare två års tid träffats för samtal, skogsexkursioner och studiebesök kunde man hösten 2013 slutligen enas kring en gemensam beskrivning av vilken hänsyn som bör tas vid olika åtgärder i skogsbruket. RAPPORTEN FRÅN PROJEKTET Dialog kring miljöhänsyn har sedan legat till grund när Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman beslutat att ställa sig bakom de 45 målbilderna som formulerats. Rapporten är framtagen i samverkan med alla som deltagit i arbetet och utgör en jättebra början mot större miljöhänsyn, säger Svante Claesson på Skogsstyrelsen. Nu är frågan hur man tänker sig att arbeta vidare. MÅLBILDERNA, som finns utarbetade inom områdena natur- och kulturmiljö, mark och vatten, friluftsliv och rekreation, är mycket konkreta och ska vara till hjälp för såväl stora som små skogsägare i deras praktiska skogsarbete. För att stötta Målbilder: Vi ska göra vad vi kan för att stödja utvecklingen. Men det är skogsbrukets ansvar att gå från ord till handling så att miljöhänsynen i skogen blir bättre. Monika Stridsman, generaldirektör på Skogsstyrelsen. det nya arbetet med hänsyn i skogsbruket har Skogsstyrelsen sedan årsskiftet erbjudit kurser, tagit fram faktablad och nu senast boken Miljöhänsyn i skogsbruket. Vi ska göra vad vi kan för att stödja utvecklingen, till exempel genom utbildning, kommenterar Monika Stridsman på Skogsstyrelsen. Men det är skogsbrukets ansvar att gå från ord till handling så att miljöhänsynen i skogen blir bättre. De 45 målbilderna är konkreta beskrivningar av vad god miljöhänsyn är och hur man når dit. Implementeringsarbetet pågår för fullt med målbilder för god miljöhänsyn i skogen som antagits av Skogsstyrelsen. Dessa har i sin tur vuxit fram i ett projekt där representanter från skogssektorn deltagit. Under 2014 2015 utbildar Holmen personal och entreprenörer i vad de nya målbilderna innebär och hur de ska tillämpas. De olika målbilderna finns att hämta som faktablad på Skogsstyrelsens hemsida. Illustrationen ovan är från faktabladet Mark och vatten och visar ett exempel på avgränsning av kantzoner vid föryngringsavverkning. Det rödfärgade området markerar utströmningsområdet i anslutning till en bäck. Holmens uppdaterade riktlinjer för ett hållbart skogsbruk, RUS, ska lanseras under hösten. Riktlinjerna kommer att omfatta såväl de nya målbilderna för miljöhänsyn, nya älgförvaltningen samt Holmens metod för att minimera körskador i skogen. Vill du veta mer om Målbilder för god miljöhänsyn? Besök Skogsstyrelsens webb www.skogsstyrelsen.se för att anmäla dig till kurser, köpa böcker och ladda ner faktablad. Där finns information om samtliga hänsynsobjekt så som hänsynskrävande biotoper, träd och buskar med naturvärden, kantzoner mot våtmarker, kantzoner mot sjöar och vattendrag, överfart över vattendrag vid terrängkörning, kulturmiljöer samt sociala värden. Nya målbilder för miljöhänsyn betyder att skogsbolagen måste se över sitt arbetssätt och uppdatera rutiner samt instruktioner för skogsbruket. Så även för Holmen Skog. HOLMENS ARBETE I SKOGEN har sedan länge präglats av en strävan efter ett kontinuerligt förbättrat miljöarbete. Omfattningen av Holmens naturvårdsarbete kommer inte att förändras när de nya målbilderna implementeras. Naturhänsynen ska i stället bli effektivare och bättre. I det praktiska skogsbruket ställs vi inför svårigheten att ta ställning till vad som är värdefullt att bevara och utveckla i skoglandskapet. Målbilderna är tänkta att fungerar som konkreta vägledningar som förtydligar vilken hänsyn som bör tas, säger Stina Moberg, chef för Sektion skogsskötsel på Holmen Skog. Skogen i Sverige är mycket omväxlande och det förekommer regionala variationer. Till exempel kan det som uppfattas vara en hänglavsrik skog i södra Sverige inte alls vara särskilt utmärkande i norra Sverige. På Holmen planerar vi vår naturhänsyn både i detalj och på landskapsnivå. I vår landskapsplanering identifierar vi regionalt vanliga och ovanliga skogsmiljöer. De regionala avvikelserna måste vi i skogsbranschen givetvis även ta hänsyn till när vi följer upp vårt arbete, förklarar Stina Moberg. Holmen har påbörjat utbildningar med personal och entreprenörer i vad de nya målbilderna innebär och hur de ska tillämpas. Dessutom pågår ett arbete med att uppdatera företagets omfattande riktlinjer för hållbart skogsbruk (RUS). De nya riktlinjerna omfattar allt från omfattande instruktioner till mer övergripande beskrivningar om skogarnas uppkomst, skogsbrukets historia och Holmens skogsbruk i dag. Men de nya målbilderna är inte det enda skälet till uppdateringen av RUS. Föreskrifterna från nyåret 2012 om en adaptiv älgförvaltning samt Holmens nya arbetssätt för att minimera körskador är ytterligare anledningar, avslutar Stina Moberg. Under hösten beräknas de uppdaterade riktlinjerna för ett hållbart skogsbruk finnas färdigt och tillgänglig på www.holmen.com 20 HOLMEN MAGASIN 4 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 21

Trend / Skeppningsmärken Text/ Anders Thorén Foto/ Holmen 5 frågor till Text /Lotta Ringdahl Foto /Fredrik Schlyter Minna Norrman, 26 år, är en av 51 högskolestuderande som praktiserar på Holmen Skogs olika distrikt i sommar. Minna Norrman arbetar sin andra sommar i region Norrköping, distrikt Linköping. Gallringsuppföljning ger mig ett skogligt köttöga HH står för Håstaholmen i Hudiksvall, där det fram till 2003 fanns ett sågverk. Produktionen av dessa trävaror sker nu vid Iggesunds sågverk som tillhör Holmen Timber. Anrikt märke vittnar om kvalitet Skeppningsmärken är en månghundraårig företeelse i trävarubranschen, men märkningen har även i dag stor betydelse på marknaden och i Holmen Timbers arbete med marknadsföring och kvalitetsuppföljning. De allra flesta trävaror som levereras från Holmen Timbers sågverk är märkta med ett skeppningsmärke, som stämplas på trävarornas kortändar. För den oinvigde är denna stämpel en obegriplig kombination av bokstäver och andra tecken. Men för folk i branschen talar märket snabbt och enkelt om från vilket sågverk produkten kommer och vilken kvalitetsgrupp den tillhör. SKEPPNINGSMÄRKENA FUNGERAR internationellt och har på vissa marknader särskilt stor betydelse. Till exempel vet varje trävaruhandlare i Saudiarabien och Egypten att Holmens Crown MD Crown, är märket för marknadens bästa furukvinta*. Och då de brittiska kollegerna köper Holmen Timbers allra finaste furukvalitet talar de ofta om +HH+, i stället för att använda de mer moderna produktbeteckningarna. Skeppningsmärken har använts så länge det funnits exporterande sågverk, det vill säga i flera hundra år. Det är fascinerande att dessa stämplar fortfarande fungerar som en sorts varumärken, säger Johan Hedin, marknadschef på Holmen Timber. Skeppningsmärkena har också en praktisk betydelse som ursprungsmärkning, trots att sågverken numera förser sina trävaror med mängder av annan tryckt information på emballaget, inte minst med hjälp av streckkoder. När emballaget tagits bort och produkten hamnat hos slutanvändaren är skeppningsmärket dock det enda säkra sättet att veta vilket sågverk som är den ursprungliga leverantören. På så sätt är skeppningsmärkena ett hjälpmedel i vårt arbete med kvalitetsuppföljning, säger Johan Hedin. Skeppningsmärken har använts så länge det funnits exporterande sågverk. Johan Hedin, marknadschef på Holmen Timber. TOTALT ANVÄNDER HOLMEN TIMBER ett 20-tal skeppningsmärken, vilka samtliga är registrerade och ingår i Holmenkoncernens varumärkesportfölj. Johan Hedin framhåller emellertid att den primära uppgiften i varumärkesarbetet är att fortsätta att utveckla de mer övergripande varumärkena Holmen och Holmen Timber. Då Holmens sågverksrörelse år 2007 bytte namn från Iggesund Timber till Holmen Timber, var många oroliga för att goodwill skulle kunna gå förlorad. Det nya namnet har emellertid tagits mycket väl emot. Med namnet Holmen har vi fått en starkare marknadsposition. Våra kunder förknippar Holmen med begrepp som pålitlighet, stabilitet och kvalitet, vilket betyder väldigt mycket på våra marknader, säger Johan Hedin. * Kvinta är den femte av sju kvalitetsklasser som traditionellt används när man kvalitetsklassar standardträvaror. Kvinta innehåller fler kvistar än de högre kvaliteterna och används följaktligen till snickerier där detta inte är något hinder. VÄCKTE INTRESSE UTOMLANDS Ibland kan tillfälligheter vara upphovet till långa affärsrelationer. När den saudiarabiska byggmaterialjätten Al Muhaidib Building Materials på 90-talet sökte leverantörer av skandinaviska trävaror tog man en förteckning över skeppningsmärken till hjälp. Märket Crown MD Crown väckte intresse. De två kronorna passade bra i det rojalistiska Saudiarabien och MD, som egentligen stod för Mo och Domsjö, kunde associera till Muhaidib. Därför tog man kontakt med Domsjö Sågverk som då ingick i MoDo, nuvarande Holmen-koncernen. Den kontakten blev upprinnelsen till en lång affärsförbindelse som har gjort Al Muhaidib Building Materials till en av Holmen Timbers största kunder. 1 Vad får du göra på jobbet? I sommarens praktik har jag stor frihet själv att lägga upp och planera mitt arbete. I mina arbetsuppgifter ingår gallringsuppföljning på ett urval av de förstagallringar som utfördes under förra säsongen. Extra roligt är att jag även ska göra en marknadsanalys på distriktet. Detta för att hjälpa de köpare som har fått nya köpområden att komma i kontakt med skogsägare. Vad hade du förväntat dig av 2 sommarjobbet och hur har det blivit? Det är mitt andra år som praktikant här på Holmen och därför hade jag ganska god insikt i vad det här sommarjobbet skulle innebära. Gallringsuppföljningen ger mig ett skogligt köttöga* som det är svårt att få på annat sätt än genom att just vara ute och mäta i skogen. Marknadsanalysen är något jag inte har gjort tidigare men det ligger i linje med mitt val av studieinriktning. 3 Har det hänt något speciellt under dina somrar på Holmen Skog? Jag kan inte dra mig till minnes någon direkt händelse så här på rak arm, men man kan stöta på både det ena och det andra ute i skogen. Det kan vara allt ifrån klösmärken på trädstammar efter lodjur till överraskande möten med intressanta människor. 4 Varför valde du din utbildning? Det som lockade mig med utbildningen var bredden och möjligheterna till olika typer av jobb inom en intressant bransch. Men även att det öppnas dörrar till arbeten inom andra branscher än just skogen som bank, mäkleri eller försäkring. Det är en utbildning som ger en god grund Minna Norrman är jägmästarstudent med inriktning mot skogsindustriell ekonomi och är sommarpraktikant på Holmen Skog, distrikt Linköping. att stå på när man kommer ut i arbetslivet. Eftersom programmet är på fem år hinner man läsa kurser inom väldigt många områden. Jag läser mina master-år mot skogsindustriell ekonomi för att efter examen kunna arbeta i gränslandet mellan just skog och ekonomi. Jag skulle varmt rekommendera det här yrkesvalet till andra. Och som sommarpraktikant på Holmen blir man väldigt väl omhändertagen. Vad har du för framtidsdrömmar? 5 Det är svårt att svara på eftersom jag har två år kvar att läsa och det finns väldigt mycket spännande inom den skogliga branschen. Jag får vänta och se helt enkelt. * Köttöga är ett vedertaget begrepp inom skogsbranschen och betyder att man har god förmåga att enbart med blicken bedöma skogstillståndet och åtgärdsbehov. SOMMARARBETE FÖR KOMMANDE REKRYTERING TILL HOLMEN Holmen Skog sköter koncernens skogar, 1,3 miljon hektar. Varje sommar rekryteras ett femtiotal sommarjobbare, till de olika distrikten från Norsjö i norr till Vimmerby i söder. Sommarjobbarna studerar i vanliga fall på SLU till Jägmästare eller Skogsmästare. Syftet med sommarpraktiken är att ge studenterna en inblick i hur ett modernt skogsbolag fungerar och vilka olika typer av arbetsuppgifter som finns. Det ger också företaget en möjlighet att lära känna studenterna och hitta intressanta kandidater till anställningar inom koncernen. 22 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 HOLMEN MAGASIN 3 / 2014 23

Avsändare: Holmen Skog Stab kommunikation 601 88 Norrköping ISLANNA TRÄDHOTELL 2014.08.01 KL 13.24 TRÄDBYGGARE/ I sjunde himlen Namn: Ann-Charlotte och Bo Ottosson Gör: Makarna driver Islanna Trädhushotell. På gården finns trädhushotellen Andrum och Sjunde himlen. Bor: På Islanna Trädhushotell som ligger mellan Skara och Falköping. Gör i naturen: När vi inte jobbar med hotellen så är vi riktiga livsnjutare. Vi lägger oss gärna ute i en solstol med en bok och en filt. Även när det är kallt ute. Det är också underbart att sitta i Sjunde himlen och lyssna på asplöven som rasslar. Det är som massage. FOTO PMIKAEL LJUNGSTRÖM