Neurologisk rehabilitering

Relevanta dokument
Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Din rätt till rehabilitering

Guide till rehabilitering

Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi

Att leva med neurologisk diagnos

På lika villkor! läs rapporten (gäller digital version) Delaktighet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43

Frukostdialog om teambaserad vård. Almedalen 5 juli 2016

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den september 2013

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Hjälpmedel Sammanställning av resultaten från medlemsenkät om hjälpmedel

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Hemsjukvården i Svedala kommun

Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Välkommen till Rehabcentrum!

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Riksstroke 1-årsuppföljning

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Neuroteam

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Respondenter med diagnos AS

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Neuroförbundet. Tack till alla som bidragit med underlag och synpunkter.

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Neurorapporten Avsnitt 3 Rehabilitering och hjälpmedel

Välkommen till Rehabcentrum!

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

Kriterierna gäller från

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Riksstroke enkät för Närstående

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Sektor Stöd och omsorg

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Datum Dnr Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hjälpmedelsutredningen

Kungsbacka TK. Medlemsundersökning, Karin Hedelin-Lundén

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen år.

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

Cancerrehabilitering ett teamarbete

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Arbetsterapi i primärvården

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Stöd kvinnor med funktionshinder i Nepal

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Genomförandet av mätningen 2015

Redovisning av åtgärder med anledning av 2013 års bifallna kongressmotioner

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

-Stöd för styrning och ledning

Brukarundersökning Korttid Äldreomsorg

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Sjukgymnastik för äldre personer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

En anhörigvänligare värld, helt enkelt

- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Ånge kommun

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Transkript:

Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 7 och 15 för att kunna se om utvecklingen går i en positiv riktning eller om det är så illa att det blir sämre. Vi jämför också hur rehabiliteringen upplevs av Neuroförbundets medlemmar i ert landsting alternativt region jämfört med genomsnittet i Sverige i några av de mer centrala frågeställningarna. Livsinriktad rehabilitering Rehabilitering är ett av de mest prioriterade områdena när våra medlemmar säger vad de förväntar sig att vi i Neuroförbundet jobbar mest aktivt för att påverka. Vi väljer att prata om livsinriktad rehabilitering, således inte bara för de som är i yrkesverksam ålder och har möjlighet att förvärvsarbeta. Vi menar att med en bra rehabilitering där den enskilde ges en aktiv roll att medverka vid utformning av mål och innehåll i rehabiliteringen kan man minska samhällsekonomiska kostnader som exempelvis mer vård än nödvändigt, omvårdnadskostnader, hjälpmedel och läkemedel i jämförelse med än om man inte får rehabilitering. Rehabilitering är en behandlingsinsats och en investering som lönar sig för den enskilde och samhället. Titta närmare på... De diagram och frågeställningar vi särskilt vill betona är bild 1, 2, 3 och 4. Men ni kan självfallet även använda övrig statistik som framgår i bifogade rapport för ert län. Bild 1 Har du idag någon form av neurologisk rehabilitering? Det är ungefär lika många idag som har rehabilitering vid en jämförelse på nationell nivå mellan år 7 och 15. Men det finns skillnader länsvis, en del län har högre antal som får rehabilitering, andra har färre och några ungefär samma antal i jämförelse av utvecklingen de senaste åtta åren. Jämför också stapel 2 och stapel 8 på sidan 12. Vi kan se att kontakt med fysioterapeut (sjukgymnast) minskar men att stapeln för egenträning ökar ungefär lika mycket. Det är en tydlig trend att den enskilde får ett allt större ansvar för sin träning och får lösa det på det sätt den finner möjligt. Vi tycker att man ska ställa krav på den enskilde att ta sitt ansvar men det kan inte gå så långt att man inte har kontakt med fysioterapeut som utifrån sin kunskap kan vägleda den enskilde och följa upp dennes träning så att man rehabiliterar sig på ett ändamålsenligt sätt. Fysioterapeuten har många gånger en central uppgift för att hålla samman rehabiliteringen och kunna fastställa delmål och slutmål samt följa upp den enskildes rehabilitering. Det är inga nya behandlingsrön som styr denna utveckling utan snarare ekonomiska vilket kan leda till försämringar får våra medlemmar. Bild 2 Anser du själv att du fått tillräckligt med information från läkare, terapeuter och liknande personer om vilken typ av neurologisk rehabilitering som finns och hur denna kan hjälpa neurologiskt sjuka? Vi ser överallt i landet att man lämnas helt ovetande om möjligheter till rehabilitering. Det är säkert en följd av brist på individuella rehabiliteringsplaner som vi ser på bild 3. Alltför ofta hör vi att man får ett visst antal besök, slentrianmässigt utan individuell bedömning, hos fysioterapeut eller att delta i någon gruppträning och sedan blir man lämnad åt sitt öde. Det blir bara enskilda behandlingstillfällen utan något samband eller uttalad målsättning. Utvecklingen tycks på många håll gå åt fel håll, det är fler nu i år som upplever att de ej får tillräckligt med information jämfört med år 7. Samhället har en viktig uppgift här men eftersom de inte lever upp till detta kan vi spela en viktig roll som organisation att informera våra medlemmar. Det kan vi göra på såväl nationell, som läns och lokal nivå. 2

Bild 3 Finns det någon individuell rehabiliteringsplan upprättad för dig? Det är lika få idag som har rehabiliteringsplan som år 7 om man tittar på genomsnittet i riket. I de olika landstingen finns det de som har fler än tidigare och några som har mindre. Det går att använda båda utvecklingarna i argumentationen gentemot beslutsfattare. Det är i alla fall för få som erbjuds individuell rehabiliteringsplan även i de landsting som visar på en positiv utveckling. Hälso- och sjukvårdslagen 3 anger bl.a.: Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå. Vi menar att när landstingen beslutar om hur rehabiliteringsplaner ska utarbetas och tydliggör samordning mellan vårdens olika enheter så är en bra och nödvändig grund lagd för att den enskilde kan ges rehabilitering efter behov. Planen ska följas upp och eventuellt revideras och nya mål utformas. Bild 4 Är du nöjd eller mindre nöjd med den neurologiska rehabilitering som du idag får? Vi befarar att rehabilitering är ett område som alltmer hamnar i det nedprioriterade medicinska områdena när landsting och kommuner beslutar om sina budgetar. Alla inser nyttan men när det är dags för ekonomiska prioriteringar får rehabilitering komma i andra hand. Detta visar också våra medlemsenkäter när vi frågar om graden av nöjdhet hos medlemmarna såtillvida att man idag i mycket högre grad är missnöjd. Den enskildes delaktighet och möjlighet att påverka innehållet i sin rehabilitering är en grundsten för att själva behandlingsinsatsen ger ett så bra resultat som möjligt. Påverka och informera Ovan nämnda frågor kan vara något för er i länsförbund, distrikt och lokalföreningar att använda när ni träffar beslutsfattare. Många länsförbund arrangerar eller planerar att genomföra konferenser om rehabilitering och då är bifogad statistik ypperligt material att använda och att delge media så får vi uppmärksamhet om dessa frågor. Avseende bristen på information om rehabilitering och dess betydelse kan lokalföreningar arrangera temamöten och liknande med inbjudna föreläsare exempelvis läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter m fl som berättar om hur man går tillväga just i ert landsting. 3

Särskilt att notera för er i Örebro län Jämfört med riket 15, det vill säga hur resultatet på frågorna (bilderna) 1, 2, 3 och 4 skiljer sig i Örebro län från genomsnittet i landet. Jämfört med undersökningen 7. Hur svaren på nämnda frågor har förändrats i undersökningen i Örebro län jämfört med år 15. I Örebro län är det färre som säger att de ej har någon form av neurologisk rehabilitering, 32,3 % jämfört med riket 38,6 %. Det är fler i Örebro län som har kontakt med sjukgymnast 41,2 % jämfört med riket 31,1 %, och fler som tränar själva 63,7 % jämfört med 57,2 %. I Örebro län anger ungefär tre av tio att de fått tillräcklig information om neurologisk rehabilitering, 28,3 % jämfört med 33,4 % i riket. Örebro län har en något högre siffra när man jämför andel som har en individuell rehabiliteringsplan 14 % jämfört med riket 12,8 %. I Örebro län var det 27 % som sa att man ej hade rehabilitering år 7. I år är det 32,3 % som säger att de ej har rehabilitering. År 7 ansåg 45 % att de fått tillräcklig information om rehabilitering men nu svarar endast 28,3 % att de fått tillräcklig information. Andel som har en individuell rehabiliteringsplan har ökat från 9 % år 7 till 14 % år 15. 23 % av våra medlemmar i Örebro var ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering de fick och nu har den siffran stigit till 52,1 %. 52,1 % av våra medlemmar i Örebro län är ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering de får, vilket är något färre än riket som stannar på 55,3 %. 4

Bild 1 Andel som idag inte har någon form av neurologisk rehabilitering 32,3 % 27 % 15 7 Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 vs 7 5

Bild 2 Andel som anser sig fått tillräckligt med information från läkare, terapeuter och liknande personer om vilken typ av neurologisk rehabilitering som finns och hur denna kan hjälpa neurologiskt sjuka 45 % 28,3 % 15 7 Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 vs 7 6

Bild 3 Andel som har en individuell rehabiliteringsplan upprättad 14 % 9 % 15 7 Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 vs 7 7

Bild 4 Andel som anser sig ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering man får idag 52,1 % 23 % 15 7 Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 vs 7 8

Medlemsundersökningen 15 9

Tror du att neurologisk rehabilitering skulle kunna ha ett värde för dig? 99,9 %,9 % Ja Nej Neurologisk rehabilitering Örebro län 15

På vilket sätt tror du neurologisk rehabilitering skulle kunna ha ett värde för dig? (Flera svarsalternativ möjliga),6 % 62,7 % 58,8 % 42,1 % 33,3 % 27,5 %,6 % 5,9 % Jag skulle klara vardagen bättre Jag skulle kunna sköta hushållet bättre Jag skulle kunna arbeta mer Jag skulle kunna röra mig bättre/inte känna mig så låst Jag skulle kunna få en mer aktiv fritid Jag skulle inte ha så ont som idag Jag skulle ha minskat behov av hjälpinsats av andra Annat Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 11

Har du i dag någon form av neurologisk rehabilitering? (Flera svarsalternativ möjliga) 63,7 % 41,2 % 32,3 % 15,7 % 6,8 % 3,9 % 4,9 % 2,9 %,1 % Nej Ja, sjukgymnastik med sjukgymnast Ja, arbetsterapi med arbetsterapeut Ja, kognitiv träning Ja, kuratorspsykologsamtal Ja, intensiv rehabilitering Ja, logopedträning Tränar själv Annat Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 12

Är det någon typ av neurologisk rehabilitering du skulle vilja ha men inte får? 26,8 % 24,8 %,9 % 12,9 % % Nej, behöver ingen rehabilitering Nej, nöjd med det jag får Ja, sjukgymnastik med sjukgymnast,9 % Ja, arbetsterapi med arbetsterapeut 7,9 % Ja, kognitiv träning 3,9 % Ja, kuratorspsykologsamtal Ja, intensiv rehabilitering 1,9 % Ja, logopedträning Annat Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 13

Vad beror det på att du inte får denna rehabilitering i dag? 21,6 % 18,8 % 14,8 % 12,2 % 13,5 % 12,2 % 4,1 % 1,4 % 1,4 % Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 14

Anser du själv att du fått tillräckligt med information från läkare, terapeuter och liknande personer om vilken typ av neurologisk rehabilitering som finns och hur denna kan hjälpa neurologiskt sjuka? 71,7 % 28,3 % Ja, jag har fått tillräckligt med information Nej, jag har inte fått tillräckligt med information Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 15

Känns det som du själv kan påverka dina möjligheter till rehabilitering? 41,5 % 32,3 % 14,1 % 12,1 % Ja, jag kan i hög grad själv påverka Ja, jag kan i viss grad själv påverka Nej, det är ganska svårt att påverka Nej, jag kan inte alls själv påverka Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 16

Finns det någon individuell rehabiliteringsplan upprättad för dig? 64 % 22 % 14 % Ja Nej Vet ej Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 17

Får du, eller har du fått, någon form av intensiv rehabilitering som till exempel 3 4 veckors vistelse på anläggning under de senaste 4 åren? 72,7 % 22,2 % 5,1 % Ja, 1 gång Ja, flera gånger Nej, aldrig (under de senaste 4 åren) Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 18

Går du i dag på någon form av kontinuerlig rehabilitering exempelvis några gånger i veckan? 47,6 % 35,6 % 15,8 % 1 % Ja, 1 gång i veckan Ja, 2 3 gånger i veckan Ja, oftare Nej Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 19

Är du nöjd eller mindre nöjd med den neurologiska rehabilitering som du i dag får? 36,7 % 32,7 % 19,4 % 11,2 % Ja, mycket nöjd Ja, ganska nöjd Nej, ganska missnöjd Nej, mycket missnöjd Neurologisk rehabilitering Örebro län 15

Kön 75,2 % 24,8 % Kvinna Man Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 21

Ålder,6 %,6 % 12,9 % 5,9 % % 18 29 år 39 år 49 år 64 år 65 år Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 22

Vilken är din sysselsättning idag?,4 % 38,5 % 15,6 % % Neurologisk rehabilitering Örebro län 15 2,8 % 2,7 % 23

neuroforbundet.se Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första intresse organisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser har samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har ca. 13 medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer och följer spetsforskningen inom neurologi. Box 484 28 Stockholm Besök S:t Eriksgatan 44 Tel 8-677 Gåvogiro pg 7-5 bg 1-75 neurogavan.se