Verksamhetsplan 2014

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Verksamhetsplan och budget 2014

Våga se framåt, där har du framtiden!

Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Samordningsförbundet Umeå

Ansökan om bidrag för 2016

Verksamhetsplan och budget 2018

VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Verksamhetsplan Övergripande planering

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:

Verksamhetsplan 2018

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING ÅR 2018 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Mottganingsteamets uppdrag

Årsredovisning 2016 för samordningsförbundet VärNa

Verksamhetsplan RAR 2007 Dnr RAR06-45

Verksamhetsplan och budget 2011

Verksamhetsplan 2015

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2017:03 / 5) Vår gemensamma vision:

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD

Verksamhetsplan och budget 2018

Verksamhetsplan och budget 2013

Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje Styrelsen

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

Uppföljning Mera koll

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision:

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan och budget 2012

Verksamhetsplan 2016

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

Verksamhetsplan och budget

Stockholm Verksamhetsplan 2.0 och budget 2017 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Verksamhets och aktivitetsplan 2012 Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Verksamhetsplan 2017

Handlingsplan Trisam 2016

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret 2018

MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN

OM LUNDS SAMORDNINGSFÖRBUND

Verksamhetsplan Budget 2013 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Om samordningsförbundet. Uppdraget

19 Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna HSN

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Implementering av verksamhet 3.4.4

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Verksamhetsplan 2019

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Årsredovisning 2012 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Om samordningsförbundet. Uppdraget

Samordningsförbundet Uppsala län

Plats och tid: måndagen den 17 juni 2013 kl 09:00-14:00 Livin, Järnvägsgatan 22, Örebro

Budget Karin Martinsson Styrelsemöte

Verksamhetsplan och budget 2015

Handlingsplan Trisam 2017

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Verksamhet/insatser

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Verksamhetsplan Nedansiljans samordningsförbund Beslutad av styrelsen

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Uppföljning En ingång

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Utanförskapets kostnader

Verksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Uppföljning Komhall i Kinda

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Verksamhetsplan 2015 Budget Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem

för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden

Delårsrapport per den 31 augusti 2013

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Transkript:

Verksamhetsplan 2014

Innehåll 1. VERKSAMHETSPLAN 2014 3 2. PRIORITERADE BEHOVSGRUPPER 3 3. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2014 4 4. PÅGÅENDE INSATSER 5 5. MÅL OCH MÄTETAL 6 5.1 Framgångsfaktorer för projekt/ insatser/verksamheter 7 6. UPPFÖLJNING 7 7. OMVÄRLDSANALYS 8 8. KOMMUNIKATION OCH SPRIDNING 9 FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP SOM FÖREKOMMER I DOKUMENTET: 10 BILAGA 1: BUDGET 2014 11 2

1. Verksamhetsplan 2014 Syftet med Samordningsförbundet är att, med stöd av lagen om finansiell samordning (2003:1210), bidra till koordineringen av det arbetslivsinriktade rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Södertälje kommun. De olika myndigheterna och vården erbjuder stöd och insatser som är tillräckliga för flertalet av de medborgare som har behov av rehabiliteringsinsatser. De som har en mer komplex problematik som gör att flera myndigheter behöver bli inblandade upplever ofta en stor brist på samordning. För dessa individer kan myndighetsgränserna eller stuprören innebära förlängda rehabiliteringsprocesser, personligt lidande eller ekonomiska konsekvenser. För aktörerna i välfärdssystemet innebär bristen på samordning och samverkan stora ekonomiska förluster. Med individens bästa i fokus erbjuder Samordningsförbundet en möjlighet att stödja och finansiera samordnade insatser utifrån lokala förutsättningar och behov. Grunden till denna verksamhetsplan och budget 2014 lades på en planeringsdag i oktober 2013 då styrelse, beredningsgrupp och kanslipersonal diskuterade och kom med idéer. Kansliet och beredningsgruppen har sedan arbetat vidare med materialet. Utifrån detta fastställde förbundsstyrelsen budget för 2014 den 15 oktober 2013. Verksamhetsplanen för 2014 är fastställd av förbundsstyrelsen den 6 februari 2014. 2. Prioriterade behovsgrupper Under verksamhetsåret 2014 ska Samordningsförbundet särskilt prioritera följande grupper: Ungdomar som varken arbetar eller studerar (16-25 år). Ungdomar med aktivitetsersättning (18-29 år). Individer som ännu inte uppnått tillräcklig kunskap i svenska språket. Traumatiserade flyktingar. Individer som varit sjuka, arbetslösa eller av andra anledningar uppburit offentlig försörjning under lång tid. 3

3. Utvecklingsområden 2014 Språkmobilisering och traumabearbetning är ett utvecklingsområde som kommer att prioriteras högt under verksamhetsåret. Förbundets medlemmar är överens om att just bristande kunskaper i det svenska språket och obearbetade trauman utgör de största hindren för att behovsgruppen ska kunna ta del av arbetsförberedande eller rehabiliterande insatser. Språket är även nyckeln för att kunna ta del av samhällsgemenskapen i ett större perspektiv. Ett stort antal människor har i dag, av olika anledningar, svårigheter att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Detta innebär, förutom det personliga lidandet, stora kostnader för samhället. Förbundet ska verka för att individer, genom effektivare samverkan mellan myndigheter och vård, rustas så att de kan inkluderas i den ordinarie arbetsmarknaden, men vi ser även att det finns behov av en kompletterande arbetsmarknad där individen ges möjlighet att arbeta 100 % av sin förmåga. Att fortsätta arbetet med att finna former för stöd till socialt företagande är därför ett angeläget utvecklingsområde där förbundet på olika sätt kan bidra med smörjmedel i ett uppstartsskede. En stödstruktur i form av ett resursnav (Samverkansarena/plattform för en inkluderande arbetsmarknad) tillika inkubator ska startas upp under verksamhetsåret. En inkubator kan beskrivas som ett växthus där företaget får stöd att prova sig fram och utvecklas under trygga former. En strävan är att samverkan med övriga förbund på Södertörn ska innebära fler gemensamma insatser. Ett annat viktigt fokusområde är att främja strukturell samverkan genom att skapa mötesplatser och att öppna upp för ett förhållningssätt där alla ser effektivitetsvinster i att samverka kring individer med behov av samordnade stödinsatser. Kompetensutveckling för medarbetare i förbundets medlemsorganisationer kommer att genomföras under året. I samarbete med FK planerar förbundet att genomföra fortbildning inom psykiatriområdet inom ramen för KUR. Med tanke på alla flyktingar som väljer att bosätta sig i Södertälje, och de utmaningar detta medför, ska alla insatser, oberoende av inriktning, även bidra till ökad integration. Kvinnors ohälsa ökar 1 konstant och ska därför särskilt beaktas vid planering av insatser som erhåller stöd från förbundet. De insatser som finansieras av förbundet ska nå deltagare med behov som den ordinarie verksamheten själva inte kan tillgodose. Insatserna ska involvera minst två av huvudmännen. 1 Källor: Försäkringskassan. Kvinnors sjukskrivning; Svar på regeringsuppdrag 2013. IFAU Rapport 2011:2. Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Professor Gunnel Hensing: Genusperspektiv i socialförsäkringen 4

4. Pågående insatser Ung i Tälje Den ursprungliga tanken var att verksamheten skulle starta i augusti 2013. Fördröjningar i personaltillsättningar och tillträde till lokal har gjort att man kommit i gång med att ta in ungdomar först i mitten av december. I januari ska det mesta vara på plats och vi ser fram emot ett år fyllt av kreativitet och utveckling. Förbundet kommer att följa verksamheten så att nödvändiga förändringar och anpassningar utifrån de behov som upptäcks kan genomföras så smidigt som möjligt. Detta första år, som det i praktiken blir, kommer fokus ligga på att utveckla arbetsmetoder för att kunna erbjuda de ungdomar som har behov av samordnade stödinsatser en bra verksamhet. SAMMY Verksamheten startade i oktober 2012. Man börjar finna rutiner och arbetsmetoder som underlättar arbetet för individer med komplex problematik som behöver samordnat stöd. Fortfarande finns det dock några enheter ute hos huvudmännen som inte fullt ut medverkar. Det kan till exempel handla om att inte respektera uppgjorda mötestider eller att inte ta det ansvar man faktiskt varit överens om. Under 2014 är det viktigt att alla parter som deltar i projektet inser vikten av, och vinsten i, att prioritera detta samverkansarbete. Projektet planerar ytterligare informationsinsatser. ADHD Verksamheten startade i april 2013 och har i första hand koncentrerat sig på kartläggning av behovsgruppen, hjälpmedel och de stödinsatser som redan finns. Man har också arbetat med ett antal individer och har då kunnat konstatera att behovet av samordnat stöd är oerhört stort. Medfinansiering av Bas-projektet Länsstyrelsen har gett stöd till utveckling av ett SFI-spår för lågutbildade och analfabeter inom ramen för Södertörnssamarbetet. Under våren minskar Länsstyrelsen sitt bidrag. För att utvecklingsarbetet ska kunna fullföljas kommer Samordningsförbunden på Södertörn att, gemensamt, delfinansiera verksamheten. Tanken är att BAS ska bli ett nytt SFX-spår. Frukostmöten De frukostmöten förbundet arrangerar är uppskattade och samlar många medarbetare och chefer från våra medlemsorganisationer, men även politiker och utomstående intressenter deltar ofta. Förutom att erbjuda intressanta teman har frukostmötena kommit att bli en värdefull mötesplats där kontakter knyts och nya samarbeten uppstår. Förbundets styrelse har beslutat att det under året ska genomföras mins 6 frukostmöten. 5

5. Mål och mätetal De medel förbundet tilldelats för verksamhetsåret ska i största möjliga mån användas till aktiva insatser så att inget eget kapital ackumuleras. Vid årsskiftet 2015/2016 ska det egna kapitalet vara nere i 1,8 Mkr. Insatserna skall vara sektorsövergripande, dvs. vara en del av den helhet som huvudmännen tillsammans utgör Insatserna skall bidra till att nya samverkansmetoder och arbetssätt mellan huvudmännen utvecklas och implementeras Insatserna ska främja strukturell samverkan mellan huvudmännen Mål Mätmetod Rapporteringsansvarig Minst 700 individer ska ta del av förbundets insatser. SUS Den huvudman som ansvara för insatsen. Förbundets medlemmar ska uppleva att Sfris under året bidragit till en ökad samverkan. Enkät till huvudmännen i december Kansliet Minst två av förbundets medlemmar ska vara delaktiga i de insatser som finansieras. Detta innebär bl.a. att aktivt delta i insatsens styrgrupp. Minst hälften av deltagarna i insatser ska uppleva att de fått ett sådant stöd att deras möjlighet att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden har ökat. Förbundet ska under verksamhetsåret förbruka ca 2/3 av överskottet från 2013 för att under 2015 komma ner i den nivå på eget kapital som föreslås från Nationella rådet. Uppföljning av styrgruppsprotokoll Deltagarundersökning. Kvartalsuppföljning av förbundets ekonomi. Insatsansvarig/kansliet Den huvudman som ansvarar för insatsen. Förbundschefen 6

5.1 Framgångsfaktorer för projekt/ insatser/verksamheter Mål och måluppfyllelse för Samordningsförbundets insatser kan delas in i tre olika delar vilka samtliga är att se som framgångsfaktorer i samverkan. Önskvärt är att en insats uppnår mer än en typ av framgångsfaktor. Den första typen av framgångsfaktor i samverkan är den som ger konkreta resultat för individen och samhället. Att komma i egen försörjning eller hamnat rätt i välfärdssystemet är exempel på sådan framgångsfaktor. Den andra typen av framgångsfaktor i samverkan är att nya metoder och synsätt utvecklas som implementeras hos en eller flera av huvudmännen. Fullständig implementering med innebörden att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen är en framgångsfaktor. Delad implementering på så sätt att huvudmännen tar över vissa delar av insatsen är en annan framgångsfaktor. Den tredje typen av framgångsfaktor är insatser som bidrar till organisations- och/eller idéutveckling. 6. Uppföljning Ett Samordningsförbund har ansvar för att uppföljningar genomförs av de insatser som förbundet prioriterat att finansiera. Uppföljningarna ska säkerställa projektens kvalitet, metodutveckling och måluppfyllelse. Varje projekt som beviljats finansiering har i sitt ansvar uppdraget att fortlöpande registrera specifika deltagare i SUS. Varje insats som finansieras av förbundet ska genomföra någon form av deltagarutvärdering där självskattning ska vara en del. I samband med att insatserna avger delårs och årsrapport ska de inkomna svaren från självskattningen sammanställas och inkluderas i respektive rapport. Självskattningarna ska redovisas till förbundet på sådant sätt att materialet går att bearbeta. Förbundet ska aktivt medverka till att de insatser som finansierats i tillämpliga fall lever vidare i ordinarie verksamheter i form av förändrade arbetssätt eller strukturer. Styrelsen har slagit fast att pågående projekt ska utvärderas enligt metoden lärande utvärdering som även kallas följeforskning. 7

7. Omvärldsanalys Södertälje kommun finns i en expansiv region med en positiv arbetsmarknadsutveckling i kommunen och inom pendlingsavstånd. Trots detta står vi inför stora utmaningar de närmaste åren. Södertäljes arbetsmarknad (enligt AF s prognos) Antalet jobb ökar mer i Stockholms län än i övriga riket. Många äldre kommer att gå i pension och befolkningen ökar. Vilken kompetens söker arbetsgivarna? Många arbetsgivare har svårt att hitta personer med rätt kompetens. Ett grundkrav är ofta ett slutbetyg från gymnasiet. Bland jobb som inte kräver mer än grundskola är konkurrensen mycket hård och drabbar därför de som står långt från arbetsmarknaden särskilt i Södertälje. Enligt sista prognosen så anställer Södertälje och Nykvarns kommun personal. Scania har under hösten 2013 ökat takten med anställningar men efter nyår sker en planerad nedgång då försäljningen minskar pga. nya EU regler för lastbilsmotorer. AstraZeneca fortsätter att producera läkemedel med kvalité och effektivitet. Biltema bygger ett nytt varuhus som öppnar våren 2014 och ungefär hälften av de tillfrågade företagen som deltog i arbetsförmedlingens prognosfrågor kommer att anställa närmsta halvåret. Omfattande flyktinginvandring, segregerade bostadsområden, hög arbetslöshet, bostadsbrist mm gör att andelen utanförställda medborgare som är beroende av offentlig försörjning ligger på en nivå långt över riksgenomsnittet. Denna situation bidrar till en ökande ohälsa. Särskilt den psykiska ohälsan bland unga är ett stort bekymmer. Södertälje har dessutom en oroväckande stor andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Myndighetsstrukturen som i alltför stor utsträckning är uppdelad i stuprör gör att den enskilde individen ofta har svårt att hitta rätt i välfärdssystemen. Risken för dubbelarbete och långa rehabiliteringsprocesser är uppenbar. Tjänstemän och politiker som är verksamma inom Samordningsförbundet ska hålla sig väl informerade om vad som sker i omvärlden. Val av insatser ska ske utifrån huvudmännens gemensamma behovsanalys. För att vitalisera verksamheten i Södertälje ska goda exempel från bl.a. andra samordningsförbund studeras. Studiebesök, deltagande i nätverk och vid föreläsningar eller konferenser kan vara ett sätt att lära av andra. 8

8. Kommunikation och spridning En av Samordningsförbundets uppgifter är att arbeta för att kännedom om förbundets verksamhet ska öka hos huvudmännen. Insatser för att sprida information är i första hand nyhetsbrev, hemsida och att synas i relevant media. Informationen ska utformas så att all engagerad personal samt förtroendevalda känner sig väl kunniga om samordningsförbundet och kan fungera som goda företrädare för verksamheten. För kommunikation och information om Samordningsförbundet och de insatser som finansieras ska förbundet arrangera frukostmöten, seminarier, konferenser, etc Förutom att sprida information och utbildning utgör dessa tillfällen en arena för att skapa nätverk eller kontakt mellan medarbetare från de olika huvudmännens organisationer. Under 2014 ska förbundet arrangera minst sex frukostmöten. 9

Förkortningar och begrepp som förekommer i dokumentet: SUS: "sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet". Syftet med systemet är att underlätta lokal, regional och nationell uppföljning av samverkan samt ge möjlighet att kunna leda och styra inom ramen för samverkan. De uppgifter som registreras in i SUS används även för att återrapportera till departement och regering, vanligtvis två gånger om året. Försäkringskassan är den myndighet som är systemägare för systemet SUS, men systemet är myndighetsgemensamt. Det innebär att de inblandade myndigheterna (Arbetsförmedlingen, kommuner, landsting och Försäkringskassan) har ett gemensamt ansvar för att uppgifter om bland annat insatser, aktiviteter och projekt som finansieras med samverkansmedel registreras i systemet. Aktivitetsersättning (från FK): Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som du fyller 19 till och med månaden innan du fyller 30. Som längst kan du beviljas aktivitetsersättning tre år i taget. Din arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. KUR: Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att stimulera gemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) innebär att man har så svårt att koncentrera sig, sitta still och hejda sina impulser att det skapar problem i vardagen. En inkubator eller företagskuvös är en organisation med syfte att främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Sfi: Svenska för invandrare. www.sodertalje.se/skolwebb-nya/vuxenutbildning Sfx: Svenska för invandrare med särskild inriktning t.ex. Sfa-medicin, ekonomi etc. Sfris: Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje. www.sfris.se FK: Försäkringskassan. www.forsakringskassan.se AF: Arbetsförmedlingen. www.arbetsformedlingen.se Södertälje kommun: www.sodertalje.se Stockholms läns landsting: www.sll.se 10

Bilaga 1 Budget 2014 Verksamhet Ram 2013 Ram 2014 Kansli/administration 3 400 000 3 728 000 Centralt /nya insatser 1 329 000 4 700 000 BAS 200 000 Ung i Tälje 5 200 000 SAMMY (MCM) 1 150 000 1 270 000 ADHD 1 768 000 2 508 900 Övriga projekt 2013 6 811 000 Totalt kostnader 14 458 000 17 606 900 Intäkter 10 800 000 9 800 000 Nettobudget -3 658 000-7 806 900 2 2 Finns utrymme i form av överskott från tidigare år. 11

12