qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för vetenskaplig uppsats uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett studieförberedande program opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop Läsåret 15/16 Högbergsskolan asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw
Innehåll Strukturering... 2 Hur du ska arbeta... 2 Formalia... 2 Innehåll... 3 Förslag på struktur för en uppsats inom humaniora (samhälls- eller ekonomiprogrammet)... 3 Förslag på struktur för laborativa gymnasiearbeten (naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet)... 5 Källhänvisning... 6 Oxfordmodellen... 6 Harvardmodellen... 7 Källförteckning... 8 Tryckta källor... 8 Bok med två eller flera författare... 8 Redaktör... 8 Tidskriftsartikel... 9 Tidningsartikel... 9 Elektroniska källor... 9 Uppslagsbok på webben... 10 TV-program och film... 10 Radio... 10 Poddradio... 10 Muntliga källor... 10 Lästips: vetenskapligt skrivande i Svenska impulser 3... 10 Kunskapskrav i Svenska 3 som går att applicera på gymnasiearbetet... 11 1
Strukturering Hur du ska arbeta Strukturera frågeställningen och metoden: a) Vad är det du ska utreda? b) Går det att utreda detta? Diskutera med din lärare/handledare. Gör en snabb sökning på bibliotek etc. för att se om det finns en möjlighet för dig att genomföra arbetet. Tänk på att det ibland kan ta lång tid att beställa böcker från andra bibliotek. c) Fundera på lämplig avgränsning i tid och rum: din arbetstid är begränsad. d) Hur ska du utreda detta? Vilka frågor vill du få svar på från ditt material? När du har formulerat frågeställningen så gäller det att hålla sig till den. Det som inte har med frågeställningen att göra ska inte heller tas upp i själva texten. Du tjänar inte på att ha en frågeställning som består av alltför många frågor, utan använd dig hellre av ett fåtal frågor som du istället besvarar mer utförligt. Om du inte har en formulerad fråga när du börjar skriva måste du åtminstone ha en idé om vad du ska undersöka eller ett syfte med det du skriver om, inte bara samla allmän fakta. Gör alltid en rimlighetsbedömning när du strukturerar uppsatsen. Har punkterna med frågeställningen att göra? Är det ett rimligt antal punkter? Vilka punkter kan du ta bort? Efter det fyller du på med text under rubrikerna. På så sätt så kan man behålla strukturen i uppsatsen. Ha hela tiden siktet inställt mot slutprodukten när du skriver, ha bara med sådant som är relevant för slutprodukten. Formalia Teckensnitt: Akzidenz Grotesk Light/Times (New Roman)/Calibri Artikeltiteln: teckenstorlek 16 Författarnamnet: teckenstorlek 14 Rubriker: teckenstorlek 14 Brödtext: teckenstorlek 12 Fotnoter och referenser: teckenstorlek 11 Sidnummer: centrerat nederst på sidan Radavstånd: 1.5 Justering: raka marginaler Alla rubriker skall börja i vänster kant (dvs. icke centrerade). Avsnitten numreras som följer: 1. Huvudrubrik 1.1. Avsnittsrubrik 1.1.1. Delavsnittsrubrik Huvudrubriken skrivs i fetstil och (del)avsnittsrubrikerna kursiveras. Stryk inte under titlar eller rubriker. Kortare citat återges direkt i brödtexten, och markeras med citattecken ("). Citattecken ska komma före och efter de ord du citerar. Längre citat utformas som blockcitat, och markeras 2
med indrag samt ett mindre typsnitt. Citat skall vara ordagrant återgivna. Observera att man inte ska citera om man inte använder citatet på något sätt, t.ex. kommenterar, jämför, drar en slutsats osv. Man brukar säga att citat aldrig ska stå okommenterade. Läs mer om citatteknik i Svenska impulser 3 s 124-125 Innehåll Ett bra sätt att komma igång med uppsatsen är att fundera ut hur man vill att själva arbetet ska se ut när det är färdigt. Alltså att sätta de olika rubrikerna först det behöver inte finnas någon text att placera under rubrikerna ännu. Förslag på struktur för en uppsats inom humaniora (samhälls- eller ekonomiprogrammet) Titel 1.1 Inledning 1.2 Abstract 1.3 Syfte 1.4 Frågeställning 1.5 Metod 1.6 Material 2.1 Bakgrundsfakta/tidigare forskning 2.2 Fakta/undersökning 2.2.1 Underrubrik fakta/undersökning 2.2.2 Underrubrik fakta/undersökning 3. Resultat 4. Analys/Diskussion 5. Källförteckning Titel = Titeln på uppsatsen ska vara uppdelad i huvudrubrik och underrubrik. Den förstnämnda skall vara kortfattad. Underrubriken ska kärnfullt och så fullständigt som möjligt beskriva vad uppsatsen handlar om. 1.1 Inledning = här ska du skriva en inledning till uppsatsen. Läsaren ska få veta vad uppsatsen handlar om. Inledningen ska inte vara särskilt lång men informativ och intresseväckande. Inledningen skriver du när allt annat är färdigt. Först då kommer du att ha en överblick över hela arbetet. 3
1.2 Abstract = du ska också sammanfatta ditt arbete på engelska. Detta är en förberedelse för högskolan där uppsatser och rapporter ofta sammanfattas på engelska, framför allt för att underlätta för personer som inte talar svenska att avgöra om arbetet är av intresse för dem. Den engelska sammanfattningen i en rapport (abstract) ska kunna läsas som en fristående text. Den beskriver kortfattat rapporten (syfte, metod, resultat och slutsats) i en löpande text. 1.3 Syfte = här ska du redogöra för syftet med uppsatsen. Vad vill du utreda? Varför? 1.4 Frågeställning = för att nå syftet med uppsatsen behöver du ta hjälp av en eller flera frågor. Frågeställningen är en hjälp att begränsa din undersökning som annars riskerar att bli alltför omfattande. Använd dig av så få frågor som möjligt för att nå bra kvalitet på ditt arbete. Uppsatsens resultat ska vara svar på frågeställningen. Svarar resultatet på något annat måste du antingen formulera om frågeställningen eller göra om undersökningen. 1.5 Metod = här ska du beskriva hur du ska gå tillväga för att genomföra din undersökning. Några exempel på metoder är: litteraturstudier, intervjuer, enkäter, laborationer, undersökningar osv. 1.6 Material = här ska du beskriva det material du har använt dig av. Varför har du använt just det materialet? Vad är din bedömning av materialets trovärdighet? 2.1 Bakgrundsfakta/tidigare forskning = här ska du redogöra för eventuell information som kan vara relevant för läsaren att känna till för att bättre förstå din undersökning. Det kan till exempel handla om vad tidigare forskare har sagt om just det du undersöker eller mer allmän information som ligger till grund för din undersökning, men som ändå inte ingår i fakta/undersökningsdelen. 2.2 Fakta/undersökning = här ska du presentera de fakta som är relevanta för att du ska kunna besvara frågeställningen. 2.2.1 Underrubrik fakta/undersökning = för att få en bra struktur på ditt arbete är det ofta nödvändigt att dela upp de fakta du samlar in. Detta är särskilt viktigt om du har flera frågeställningar. 2.2.2 Underrubrik fakta/undersökning = för att få en bra struktur på ditt arbete är det ofta nödvändigt att dela upp de fakta du samlar in. Detta är särskilt viktigt om du har flera frågeställningar. 3. Resultat = här svarar du på din frågeställning med hjälp av de fakta du presenterat i kapitlet fakta/undersökning. Det är viktigt att du inte använder dig av ny fakta i detta stycke, du får bara använda dig av sådant som du presenterat tidigare i uppsatsen. Du ska inte heller använda dig av egna värderingar i det här kapitlet. 4. Analys/diskussion = här ska du diskutera de resultat du presenterat i det föregående kapitlet. Här får du använda dig av egna värderingar. 5. Källförteckning = här ska du redovisa alla källor du använt dig av i arbetet. 4
Förslag på struktur för laborativa gymnasiearbeten (naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet) Titel = Titeln på uppsatsen ska vara uppdelad i huvudrubrik och underrubrik. Den förstnämnda ska vara kortfattad. Underrubriken ska påminna om rubriken i en naturvetenskaplig uppsats: den ska kärnfullt och så fullständigt som möjligt beskriva exakt vad uppsatsen kommit fram till. Exempel på riktig sådan titel: Gener aktiva under hankottarnas utveckling hos gran (Picea abies) är homologa med B-klassen av homeotiska gener hos angiospermer. 1. Inledning = Här beskriver du bakgrunden till det ni vill undersöka. Vad är känt sedan tidigare? Vad är okänt? Vad är det du vill ta reda på och varför? Du ska med andra ord formulera din frågeställning och redogöra för ditt syfte. Det bästa är att formulera en hypotes som skall testas, men detta är inte en nödvändighet på alla gymnasiearbeten. Tala med din handledare om detta. Uppsatsens resultat ska vara ett svar på frågeställningen. Inledningen ska innehålla en sammanfattning av relevant litteratur inom området. Du kan i inledningen också mycket kort beskriva hur du kommer att ta reda på det. Vetenskapliga tidskrifter tillåter ofta fri formulering av underrubriker och du får under inledningen fritt sätta underrubriker. 2. Abstract = Här sammanfattar du ditt arbete på engelska. Detta är en förberedelse för högskolan där uppsatser och rapporter ofta sammanfattas på engelska, framför allt för att underlätta för personer som inte talar svenska att avgöra om arbetet är av intresse för dem. Den engelska sammanfattningen i en rapport ska kunna läsas som en fristående text. Den beskriver kortfattat rapporten (syfte, metod, resultat och slutsats) i en löpande text. 2. Material och metoder =Här redogör du för hur du har gått till väga. Denna redogörelse ska vara så detaljerad att någon annan skall kunna upprepa er undersökning på exakt samma sätt. Apparatur, enzymer, odlingsmedia etc. som använts skall namnges (tillverkare, artikelnummer, ort). Ett exempel från ett tidigare gymnasiearbete: Nitor snabbklor för spabad (Alfort & Cronholm, Art.nr. 292739, Bromma, Sverige). Material och metoder skrivs helst i passiv form ( salt vägdes upp istället för vi vägde upp salt ) och hålls så kort och koncis som möjligt. Underrubriker sätts efter vad som passar det aktuella arbetet. 3. Resultat = Här redogör du för dina resultat utan att de tolkas. 4. Diskussion = Här tolkar du dina resultat. Är de vad som förväntades utifrån din hypotes? Finns det några felkällor/brister i studien? Hur skulle du kunna göra en bättre studie? Kan du formulera nya frågeställningar/hypoteser utifrån dina resultat? Hur skulle dessa i sin tur kunna undersökas/testas? Stämmer era resultat med vad man trott tidigare? Här sätts eventuella underrubriker fritt efter vad som passar undersökningen. 5. Tack = Här tackar du alla som hjälpt dig men som inte står som författare. 5
6. Källförteckning. Här ska du redovisa alla källor du använt dig av i arbetet. Källhänvisning Om du inte refererar korrekt riskerar du att bli misstänkt för plagiering, d.v.s. att du presenterar andras resultat, slutsatser eller tankar som om de vore dina egna. Att plagiera är fusk. Titlar på olika typer av kulturella verk som filmer, böcker, musikalbum, konstverk, tidningar och tidskrifter kursiveras. Däremot ska du undvika att kursivera enskilda titlar, som en låt i ett musikalbum, artikel i en tidning, kapitel i en roman eller dikt i ett diktverk. Dessa ska istället skrivas med citattecken. Grundregeln är att verk kursiveras och att verkdelar har citattecken. (Angående information hämtat från Wikipedia: Endast engelska Wikipedia får användas och inte som källa till viktiga påståenden, men kan refereras till på följande vis: för en introduktion, se eller detta finns sammanfattat på ) Det finns två olika modeller för källhänvisning. Observera att du ska välja en av dessa modeller och hålla dig till den genom hela uppsatsen. Oxfordmodellen När du skriver kan ni använda fotnoter 1 för att ange källan: a) Varje gång du återger fakta som du använder för att dra en slutsats: Kejsaren av Kina uppfann papperspengar. 2 b) Varje gång du citerar. c) Varje gång du för fram "ny information", alltså fakta som du inte är säker på att läsaren känner till. Det kan vara svårt att avgöra vad som räknas som ny fakta, men en tumregel kan vara att utgå från sig själv och enbart infoga fotnoter efter sådant som man inte kände till sedan tidigare. Använd sunt förnuft. Fotnoter används för att göra ert arbete trovärdigt. Om du inte kan belägga fakta med var du har fått informationen ifrån, så finns det ingen anledning för läsaren att lita på det du skriver. Fotnoter kan även användas för att infoga källhänvisningar eller för att förklara något i texten. Viktigt är dock att du nämner källan även i löpande text när du presenterar den första gången, och kanske även ytterligare gånger om det annars föreligger risk för otydlighet. Hur skriver man då en fotnot? I Word, gå in på Infoga"/"Insert" eller Referenser, där väljer du Fotnot. Nu ska du ha en liten siffra vid ditt ord. Siffran ska placeras som följer: a) Om ett ord förklaras i en fotnot sätter man siffran efter ordet: Han var en intellektuell gödselhög 3 och höll ofta föredrag... 1 Så här ser den ut. 2 Här skriver du i vilken bok ni hittat belägg för ert påstående. T.ex. Jansson, Den stora boken om pengarnas historia, Stockholm, 1990 s 32 (Författare, Titel, Utgivningsort, Utgivningsår, sida). 3 En person som bara använder sig av många konstiga ord som ingen förstår. 6
b) Om en hel mening eller flera meningar ska beläggas med en fotnot, så sätts siffran efter meningen: Kejsaren av Kina uppfann papperspengar. 4 I fotnoten ska man ange källa. Detta gör man på följande sätt: a) Efternamnet på författaren följt av sidnummer 5. Om man har med mer än en bok av samma författare så kan man skriva ut året som boken publicerades 6. Om samma författare har skrivit två böcker samma år så skriver man ett litet "(a)" resp. "(b)" vid de olika böckerna i litteraturförteckningen 7. b) Sidan 1 förkortas s 1. c) Sidan 1 och 2 förkortas s 1f, där f står för följande sida. d) Sidan 1-6 förkortas s 1ff, där ff står för flera följande sidor. e) Om man t.ex. använt s 1-252 och dessa sidor behandlar samma fråga, så kan man skriva passim. Det ska dock helst undvikas eftersom det försvårar för läsaren att kontrollera uppgiften. Harvardmodellen Använder du dig av Harvardmodellen för källhänvisning, anger du din källa inom parentes i löpande text. Det är viktigt att källhänvisningen infogas så smidigt som möjligt i texten så att läsningen inte störs. Till exempel: Enligt en tidigare undersökning (Persson, 2006) framkommer... Fler exempel på i Harvardsystemet i löpande text finner du på s 116, 126 och 172 i Svenska impulser 3. Varje gång du använder information som någon annan har kommit på (d.v.s. allt du har läst i böcker, artiklar etc. och som inte är resultat av dina egna experiment och undersökningar) måste du hänvisa till denna författare i texten. Detta kan ske efter ett stycke eller mening eller vävas in i texten. Att blanda de två sätten ger en mer lättläst text. Observera att meningens punkt sätts efte referensen. En författare: (Eriksson, 2001). Två författare: (Jansson & Bodström, 2008). Tre eller fler författare: (Svensson m.fl., 2004). Någon av ovanstående invävt i texten: -I en studie av Jansson och Bodström (2008) upptäcktes att... -Eriksson (2001) menar att... -Svensson m.fl. (2004) visade i experiment att... Wikipedia: (Wikipedia, 2014) Hemsida: Efternamn och hämtningsårtal. Ex. (Hewes, 2011). 4 Här skriver du i vilken bok ni hittat belägg för ert påstående. T.ex. Jansson s 32. 5 Jansson s 4. 6 Jansson 1988 s 32. 7 Jansson 1988 (a) s 34. Eller kanske Jansson (a) s 34. 7
Om du väver samman information från flera olika källor till en mening hänvisar du till alla källor som bidragit till informationen i meningen. Författarna skrivs då i ordningen det senaste årtalet först och alltså inte i bokstavsordning. Fler än en källa: (Jansson & Bodström, 2008; Eriksson, 2001) Om du citerar något ordagrant måste du använda citattecken och dessutom skriva in vilken sida i publikationen du tagit citatet från. Resten av informationen som behövs för att hitta citatet finns i referenslistan och behöver inte skrivas i den löpande texten. Citat: Att skriva en artikel är att sätta hela sin själ på pränt (Karlsson, 2003 s. 29) Om samma författare skrivit flera artiklar samma år sätts a, b, c o.s.v. ut efter årtalet. Den källa du använt först i din text får beteckningen a. Samma författare, samma år: (Eriksson, 2001a) (Eriksson, 2001b) Källförteckning En källförteckning är en sammanställning av alla källor som använts i arbetet. Har du enbart använt böcker redovisar du dem i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Har du inte så många källor behöver du inte dela in dem i underavdelningar utan listar dem förslagsvis efter varandra i bokstavsordning. Om du har använt dig av många olika slags källor kan du välja att dela in dem i underavdelningar: tryckta källor (böcker, tidningar etc.), otryckta källor (enkäter, e-post etc), elektroniska källor (webbsidor etc.) och muntliga källor (intervjuer, föredrag etc.) Nedan följer exempel på hur du kan göra hänvisningar: Tryckta källor Bok med en författare Mral, Birgitte (2011) Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Apasia till Ellen Key. Ödåkra: Retorikförlaget. Bok med två eller flera författare När det finns två författare kan du använda & (istället för och) mellan författarnamnen. Frankelius, P. & Rosén, C.G. (1993). Företaget & omvärlden: handbok i strategisk information. Malmö: Liber-Hermods. Även om det är många författare ska alla finnas med i referensen med efternamn och initialer: Yau, O.H.M., Lee, J.S.Y., Chow, R.P.M., Sin, L.Y.M. & Tse, A.C.B. (2000). Relationship Marketing the Chinese Way. Business Horizons vol. 43, ss. 16-24. Redaktör Samlingsverk och antologier som har en redaktör ska ha redaktörens namn som huvuduppslag om du hänvisar till antologin i sin helhet. Att det är en redaktör anges med (red.) mellan namnet och årtalet. Ibland är det aktuellt att referera till något av bidragen i 8
stället för till hela antologin. Du använder då bidragsförfattarens namn som huvuduppslag men även i de fallen ska uppgifter om antologins titel samt redaktörer finnas med. Francis, S. (red.) (1971). Libraries in the USSR. London: Bingley. Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A. (red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. Tidskriftsartikel Referensen till en tidskriftsartikel har stora likheter med referens till del i ett verk. Referensen inleds med artikelns författare följt av titel. Om författaren är okänd används artikelns titel som huvuduppslag. Därefter följer information om tidskriftens titel, årtal och volym. Larsdotter, Anna. "Samarbetet knäckte chiffret" Språktidningen, 2012:6 Tidningsartikel Att referera till en tidningsartikel har stora likheter med hur du refererar till en tidskriftsartikel. Skillnaden ligger i att för tidningar redovisas det datum tidningen kom ut. Uppgifter som årgångar och häften finns inte. Om du läst en elektronisk version av artikeln anger du vilken databas tidningen finns i och datum när du hämtade den. Levander, Mattias. "Stress ger fler uppsägningar". Dagens Nyheter, 1999-07-21 "Höjd ränta bankens hopp". [Elektronisk] Dagens Nyheter, 2010-04-26. Tillgänglig: Mediearkivet. [2010-07-21] Elektroniska källor Webbsida En webbsida måste ha en författare och helst ett datum när informationen lades ut för att få användas. För webbsidor som inte går att direkt hänföra till någon annan publikationstyp (t ex artikel i nättidning) gäller att referenser skrivs enligt följande grundmodell: Upphovsman (datum för senaste uppdatering). Titel. Tillgänglig: URL [Datum för åtkomst]. UU Innovation (2012-06-21). En värdefull idé baserad på forskningsresultat. Hämtat från: http://www.uuinnovation.uu.se/ UUAB / Att starta bolag [2012-06-29] Uppsala universitet (2012-06-21). Studentstaden Uppsala - gränslösa möjligheter. Hämtat från: http://www.uu.se/utbildning/studentstaden_uppsala/ [2012-06-29] Om information om senaste uppdatering inte finns skriver man Senast uppdaterad: ingen information eller fyller ut det som saknas med nn: 9
Hewes J. (Senast uppdaterad 2010-nn-nn) http://www.kpsec.freeuk.com/components/tran.htm. [2011-02-17] Uppslagsbok på webben Nationalencyklopedin, sökord "modernism". Hämtat från http://www.ne.se/modernism/257635 (2012-11-14) TV-program och film Radio Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program] Sveriges Television, SVT 2 15 mars. Poddradio Vad är en vetenskaplig artikel? (2007). http://www.youtube.com/watch?v=hgpohupj3ww (2010-06-23) Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram] Producent: Helena Groll. Sveriges Radio, P1 19 juli. SR Minnen (2008). Datorn ond eller god? 1976 [Poddradio] Sveriges radio 24 januari. http://sverigesradio.se / Poddradio / Vetenskap/Miljö / SR Minnen Muntliga källor Intervju Andersson, Anna, professor i retorik, telefonintervju 2015-12-15. Lästips: vetenskapligt skrivande i Svenska impulser 3 S 101-107: Att skriva vetenskapligt (om styckeindelning, saklighet och källredovisning, att undvika pratighet, att förklara och förtydliga, att hålla ihop texten samt skriftspråkliga normer). S 111-112: Att läsa effektivt. S 115-117: Att skriva referat. S 124-125. Citatteknik. S 126-131: Källhänvisningar och källförteckning. S 132-135: Källkritik 10
Kunskapskrav i Svenska 3 som går att applicera på gymnasiearbetet E: Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva en text av vetenskaplig karaktär. Texten är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texten är dessutom till viss del anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. C: Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva en text av vetenskaplig karaktär. Texten är sammanhängande och väldisponerad. Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. A: Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta en text av vetenskaplig karaktär. Texten är sammanhängande och väldisponerad. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat. 11