Förslag till fiskvägar för nedvandrande fisk i Vramsån

Förslag till fiskvägar för nedvandrande fisk i Vramsån 2012:18

Titel: Utgiven av: Författare: Förslag till fiskvägar i Vramsån Länsstyrelsen i Skåne Län Mats Hebrand, Viktor Hebrand och Stefan Kläppe, Projektledare: Beställningsadress: Pernilla Olsson Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöenheten 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 skane@lansstyrelsense Copyright: Länsstyrelsen i Skåne Upplaga: 20 ISBN/ISSN: 978-91-86533-86-1 Länsstyrelserapport: 2012:18 Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne Årtal: 2012 Omslagsbild: Motiv: Tollarps kvarn Fotograf: Mats Hebrand 3

Förord I ett flertal av Skånes vattendrag finns vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer Många vattendrag uppnår inte god status enligt vattendirektivets statusklassning, bland annat på grund av vandringshinder Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag bedöms som svårt att nå trots att stora insatser har gjorts för att minska problemen med vandringshinder Det är viktigt att analysera hur upp- och nedvandrande fisk ska kunna passera vandringshinder med minsta möjliga fördröjning eller förlust, särskilt i vattendrag med stora ekologiska värden Vramsån tillhör Helgeåns avrinningsområde och är utpekad som riksintresse, nationellt särskilt värdefull och Natura 2000-område Länsstyrelsen i Skåne län har därför gett uppdraget att utreda hur man kan förbättra förutsättningarna för vandrande fisk i Vramsån Huvudsyftet med rapporten är att beskriva och värdera olika placeringar och utformningar av fiskvägar förbi de vandringshinder som består av turbiner med kraftproduktion Målorganismer är i första hand nedvandrande vuxen laxfisk som förökat sig (utlekta individer), uppväxande laxungar som vandrar ned för första gången (smolt) och vuxen ål, men även övriga vattenlevande organismer som förekommer naturligt i Vramsån Målgruppen är i första hand berörda kraftverksägare och fiskevårdsområden Övriga målgrupper är markägare, vattenråd, kommuner, Kristianstad Vattenrike, länsstyrelser och andra myndigheter Även miljöorganisationer kan ha nytta av rapporten Utredningen har finansierats av Naturvårdsverket Rapporten har utarbetats av i samråd med Pernilla Olsson, Johan Wagnström och Kristian Wennberg (Anders Karlsson deltog i början av projektet) Länsstyrelsen i Skåne län Juli 2012 Pernilla Olsson Miljöavdelningen 4

2 LÄNSSTYRELSEN VRAMSÅN FÖRSLAG TILL FISKVÄGAR FÖR NEDVANDRANDE FISK Innehåll 1 Inledning 5 2 Utförda undersökningar 6 3 Regionala förutsättningar 7 31 Vattendrag och fisk 7 32 Fiskvandring 9 33 Vattenföring 10 34 Dödlighet vid nedvandring 10 4 Åtgärdsalternativ 15 41 Återställning 16 42 Anpassad drift 17 43 Avledning 18 5 Ugerups mölla 24 51 Lokala förutsättningar 24 52 Förslag till åtgärder 25 6 Sågmöllan 29 61 Lokala förutsättningar 29 62 Förslag till åtgärder 30 7 Bäcklunda kvarn 33 71 Lokala förutsättningar 33 72 Förslag till åtgärder 34 8 Trobrodal 38 81 Lokala förutsättningar 38 82 Förslag till åtgärder 39 9 Tollarps kvarn 42 91 Lokala förutsättningar 42 92 Förslag till åtgärder 44 Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

10 Västra Vrams kvarn 48 101 Lokala förutsättningar 48 102 Åtgärdsförslag 49 11 Årröds kvarn 52 111 Lokala förutsättningar 52 112 Åtgärdsförslag 53 12 Forshults kvarn 57 121 Lokala förutsättningar 57 122 Åtgärdsförslag 58 13 Översiktlig åtgärdsstrategi 61 14 Förslag till åtgärder 65 15 Sammanfattning 67 Referenser 70 3 Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

4 Bilagor Bilaga 01 Översikt Plan A, skala 1:100000 Bilaga 02 Nuvarande förhållande Ugerups mölla Plan B, skala 1:500 Bilaga 03 Flöden, kraft och tappning Ugerups mölla Tabeller och grafer Bilaga 04 Nuvarande förhållande Sågmöllan Plan C skala 1:500 Bilaga 05 Flöden, kraft och tappning Sågmöllan Tabeller och grafer Bilaga 06 Nuvarande förhållande Bäcklunda kvarn Plan D, skala 1:500 Bilaga 07 Flöden, kraft och tappning Bäcklunda kvarn Tabeller och grafer Bilaga 08 Nuvarande förhållande Trobrodal Plan E skala 1:500 Bilaga 09 Flöden, kraft och tappning Trobrodal Tabeller och grafer Bilaga 10 Nuvarande förhållande Tollarps kvarn Plan F, skala 1:500 Bilaga 11 Flöden, kraft och tappning Tollarps kvarn Tabeller och grafer Bilaga 12 Nuvarande förhållande V Vrams kvarn Plan G skala 1:500 Bilaga 13 Flöden, kraft och tappning V Vrams kvarn Tabeller och grafer Bilaga 14 Nuvarande förhållande Årröds kvarn Plan H, skala 1:500 Bilaga 15 Flöden, kraft och tappning Årröds kvarn Tabeller och grafer Bilaga 16 Nuvarande förhållande Forshult kvarn Plan I skala 1:500 Bilaga 17 Flöden, kraft och tappning Forshult kvarn Tabeller och grafer Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

5 1 Inledning Vramsån tillhör Helgeås avrinningsområde och är ett av regionens större vattendrag med ett värdefullt fiskliv Ån är klassad som riksintresse och är utsedd till Natura 2000-område I Vramsån förekommer bla naturliga bestånd av lax, havsöring och ål Upp- och nedvandrande fisk hindras emellertid av en rad vandringshinder För att nå uthållig biologisk effekt är det lika viktigt att både upp- och nedvandrande fisk kan passera dessa vandringshinder med minsta möjliga fördröjning och förlust Upprättandet av i båda riktningar fungerande fiskvägar vid dessa vandringshinder är därför en angelägen fiskevårdsuppgift Speciellt stor är problematiken för nedvandrande fisk vid de vandringshinder som har turbiner för kraftproduktion, dvs Ugerups mölla, Sågmöllan, Bäcklunda kvarn, Trobrodal, Tollarps kvarn, Västra Vrams kvarn, Årröds kvarn och Forshults kvarn På uppdrag av Länsstyrelsen har därför tagit fram ett förslag till utformning av fiskvägar för nedvandrande fisk vid dessa hinder Målsättningen har varit att beskriva och värdera olika placeringar och utformningar av fiskvägar för i första hand nedvandrande vuxen utlekt laxfisk, smolt och vuxen ål men även alla andra i Vramsån naturligt förekommande fiskarter och vattenlevande organismer Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

6 2 Utförda undersökningar En översiktlig rekognoscering och uppmätning av dammbyggnaderna vid de aktuella vandringshindren samt området närmast dammarnas landfästen och Vramsåns åfåra i anslutning till dammbyggnaderna utfördes 2009-04-24 och 2009-04-27 Vid dessa tillfällen uppgick vattenföringen i Vramsån vid Sågmöllan till ca 0,7 m 3 /s Vid besöken inhämtades uppgifter om lokala förhållanden och driftsrutiner genom samtal med fastighetsägare och verksamhetsansvariga Vidare togs ett antal fotografier av dammbyggnaderna och de studerade områdena Efter besöket har ytterligare uppgifter om lokala förhållanden, driftsrutiner och vattenståndsvariationer inhämtats genom samtal med fastighetsägare och verksamhetsansvariga Angivna nivåer är uppmätta med hjälp av tumstock, latta och fickavvägningsinstrument, vilket under de rådande omständigheterna medger en noggrannhet på ca ± 0,05 m Inmätning har utförts i lokala höjdsystem med en separat fix för varje lokal För uppskattning av dammbyggnadernas hydrauliska egenskaper har beräkningar för avbördning över horisontella utskov och öppningar i vägg utförts (Reinius 1968) För uppskattning av vattenflöde, vattenstånd och vattendjup i de befintliga åfårorna och föreslagna naturliknande fiskvägarna har beräkning av strömning i likformiga kanaler med Mannings formel utförts För uppskattning av de föreslagna tekniska fiskvägarnas hydrauliska egenskaper har beräkningar med egna empiriska värden utförts De verkliga hydrauliska förhållandena är emellertid svåra att bestämma på teoretisk väg, varför de nedan redovisade värdena endast bör uppfattas som riktvärden För översiktliga bedömningar av kraftverkets produktion har uppgifter om aktuell effekt och allmänna energilagar använts (Corlin & Reinius 1985) Vid värdering av förlorad kraftproduktion har ett medelvärde av de senaste årens spotpriser på Nordpool använts Att värdera det framtida energivärdet är en svår och ofta debatterad uppgift Vi har därför valt att använda samma värderingsteknik som används av Kammarkollegiet vid omprövning av vattenföretag i mark- och miljödomstolen (se vidare avsnitt 41) Alla värderingar av utebliven kraftproduktion vid de föreslagna åtgärdsalternativen förutsätter att det finns ett giltigt tillstånd för verksamheten vid de aktuella anläggningarna Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

7 3 Regionala förutsättningar 31 Vattendrag och fisk Vramsån är Helgeås näst största biflöde med goda förutsättningar för produktion av laxartad fisk (figur 1) Åfårans fysiska utformning med ställvis bra fall och variationsrika miljöer erbjuder speciella fördelar Vattnet är därtill väl syresatt, näringsrikt, metallfattigt och har en relativt god alkalinitet I Vramsån förekommer ett tjugotal dämmen som innebär vandringshinder för fisk Av dessa är minst åtta i drift för kraftproduktion Dessa är i ordning från mynningen i Helge å och uppströms: Ugerups mölla, Sågmöllan, Bäcklunda kvarn, Trobrodal, Tollarps kvarn, Västra Vrams kvarn, Årröds kvarn och Forshults kvarn (bilaga 01) Den sammanlagda fallhöjden på Vramsåns ca 50 km långa huvudfåra mellan mynningen i Helge å och Sjöbergasjön uppgår till ca 116,2 m (tabell 1) Av detta fall upptar de åtta vandringshinder som nyttjas för kraftproduktion ca 16 m En översiktlig bedömning indikerar att före- Figur 1 Parti av åfåran nedan Sågmöllan med fina förutsättningar för lek- och uppväxt av laxartad fisk Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

8 Tabell 1 Sammanställning av uppgifter om vandringshinder och mellanliggande sträckor (efter översiktlig bedömning från kart- och arkivmaterial) Med nuv lek avses nuvarande lekoch uppväxtytor för laxfisk och med ind lek avses indämda lek- och uppväxtytor för laxfisk Hinder och sträckor Fiskväg Längd Fall Nuv lek Ind lek (km) (m) (ha) (ha) Sjöbergasjön Sträcka 9 18,4 66 2,1 0,2 Forshults kvarn Ja 2 Sträcka 8 1,5 1 0,6 0,1 Årröds kvarn Ja 2 Sträcka 7 6,8 11 2,8 0,2 V Vrams kvarn Ja 2 Sträcka 6 1,1 1 0,5 0,4 Tollarps kvarn Ja 2 Sträcka 5 10,7 7 0,9 0,2 Trobrodal Ja 2 Sträcka 4 0,4 0 0,1 0,1 Bäcklunda kvarn Ja 2 Sträcka 3 4,9 6 0,9 0,4 Sågmöllan Ja 2 Sträcka 2 2,0 3 0,2 0,1 Ugerups mölla Ja 2 Sträcka 1 3,4 8 0,4 0,1 Helge å Summa 49,1 116,2 8,6 1,8 komsten av lek och uppväxtområden för laxartad fisk på denna sträcka vid nuvarande situation uppgår till ca 8,6 ha varav hela 5,5 ha ligger ovanför Västra Vrams kvarn I Vramsån förekommer ett naturligt bestånd av lax, havsöring och ål Den senare är rödlistad under kategorin akut hotade (Sveriges Lantbruksuniverstitet 2010) Största hindret för ett ökat bestånd av lax, havsöring och ål i Vramsån utgörs av kraftverkens dammbyggnader i huvudfåran Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

9 Uppströms vandrande fisk har svårt att passera vandringshindren vid framför allt låga vattenflöden i Vramsån De flesta fiskvägar är branta bassängtrappor med överfall vilket endast tillåter simstarka och hoppande fiskar att passera Nedströms vandrande smolt, utlekt vuxen laxfisk och lekmogen vuxen ål dör, skadas och fördröjs då de ska passera kraftverken Liksom vid uppvandringen förekommer de största problemen vid nedströmspassage vid låga flöden då en begränsad mängd vatten spills vid sidan av kraftverken Dammbyggnaderna dämmer även upp betydande delar av lax och havsöringens ursprungliga lek- och uppväxtområden Utöver lax, havsöring och ål finns bla även följande fiskarter i Vramsån: abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga, grönling, gädda, lake, mört, sandkrypare och stationär öring (Fiskeriverket 2010) Samtliga fiskarter gynnas av fria vandringsvägar längs vattendraget och därför bör upprättandet av fria vandringsvägar i nedre delen av Vramsån vara en högt prioriterad fiskevårdsåtgärd 32 Fiskvandring Upp- och nedvandring av fisk i Vramsån kan förekomma under i princip hela året under förutsättning att vattenföring och vattentemperatur inte är alltför låga Emellertid skiljer sig tidpunkten för fiskvandring åt beroende på art och livsstadie Nedvandring av utlekt vuxen laxfisk sker huvudsakligen under perioden mars till april Den största nedvandringen kan förväntas vara koncentrerad till perioder i mitten av april då vattentemperaturen stiger upp mot 10 grader och ofta i samband med tillfälliga flödesökningar Det är inte ovanligt att utlekt laxfisk nyttjar flödesökningar under hösten efter avslutad lek för sin nedströmsvandring Nedvandring av smolt sker under våren och är som intensivast under april fram till mitten av maj Nedvandringen av lekvandrande ål sker främst under perioden juli till oktober, oftast i samband med tillfälliga flödesökningar och hög vattentemperatur (Adam et al 2005) Uppvandring av lekvandrande laxfisk är koncentrerad till månaderna augusti till november Den största uppvandringen kan förväntas vara koncentrerad till perioder med god vattenföring under tiden strax före leken i oktober och november månad Uppvandring av unga små ålar, sk glasål kan förväntas förekomma under perioden juni till september Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

10 Utöver ovan nämnda arters vandringar förekommer mer eller mindre ständig upp- och nedvandring av en rad andra i vattendraget förekommande fiskarter under den tempererade halvan av året Förenklat uttryckt kan de flesta förekommande vandringsfiskars huvudsakliga transport nedströms sägas ske genom en passiv drift med vattenrörelsen Det innebär att de i huvudsak följer den dominerande vattenrörelsen, det vill säga de rör sig mitt i fåran ganska nära ytan Detta är energibesparande och effektivt men innebär att fisken exponeras för predation Därför vandrar de flesta fiskar under mörker och gärna i samband med flödesökningar som utöver snabbare transport ger skyddande vattenfärg Detta innebär att om huvuddelen av vattnet går genom turbinerna kommer även det största antalet fiskar att vandra genom turbinerna, förutsatt att inget galler hindrar dem från att passera Om exempelvis 5 % av flödet avleds till en fiskväg kan det förutsättas att i storleksordningen 5 % av fisken tar denna väg Det är av betydelse att fiskvägarna i första hand anpassas till rådande förhållande under de huvudsakliga vandringsperioderna för såväl nedsom uppvandrande fisk 33 Vattenföring Vattenföringen i Vramsån inom det aktuella området har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1998) och uppmätta flöden från SMHI s mätstation 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till mellan 1,3 och 3,8 m 3 /s (tabell 2) Normal högvattenföring och normal lågvattenföring varierar mellan ca 11-33 resp 0,13-0,38 m 3 /s Vattenföringen i Vramsån är som störst under vår och sen höst medan vattenföringen är låg under sommarhalvåret (figur 2) Medelvattenföringen under den period som smolt och utlekta vuxna laxfiskar vandrar ned uppgår normalt till ca 2-10 m 3 /s Motsvarande vattenföring under den period då vuxen ål vandrar ned uppgår normalt till ca 0,3-1,5 m 3 /s 34 Dödlighet vid nedvandring Fisk som vandrar lämna sina skyddade uppehållsplatser och utsätter sig för diverse skaderisker Utöver alla de naturliga riskmomenten som tex att bli uppäten av andra fiskar, fåglar eller djur uppstår nya allvarliga Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

11 Tabell 2 Vattenföringen i Vramsån vid de aktuella kraftverken De presenterade värdena är högsta högvattenföring (HHQ), medelhögvattenföring (MHQ), medelvattenföring (MQ), medellågvattenföring (LMQ) och lägsta lågvattenföring (LLQ) Kraftverk HHQ (m 3 /s) MHQ (m 3 /s) MQ (m 3 /s) MLQ (m 3 /s) LLQ (m 3 /s) Forshults kvarn 18 11,3 1,3 0,13 0,05 Årrödskvarn 22 14,1 1,6 0,16 0,06 V Vrams kvarn 34 22 2,5 0,25 0,10 Tollarps kvarn 39 25 2,8 0,28 0,11 Trobrodal 46 29 3,3 0,33 0,13 Bäcklunda 46 29 3,3 0,33 0,13 Sågmöllan 52 33 3,8 0,38 0,15 Ugerups mölla 52 33 3,8 0,38 0,15 18 Ugerup kvarn Vattenföring i Vramsån Vattenflöde (m3/s) ' 16 14 12 10 8 6 4 HHQmån MQmån LLQmån 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 2 Vattenföringens variation i Vramsån över året Exempel från Ugerups kvarn Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

12 riskmoment vid passage av vattenkraftverk De tre främsta orsakerna till ökad dödlighet vid passage av ett vattenkraftverk i Vramsån kan sägas vara turbinförlust, gallerförlust och fördröjningsförlust Framför samtliga turbiner vid Vramsån sitter galler som bla syftar till att hindra fisk från att vandra nedströms genom turbinerna Avståndet mellan stålstängerna i gallret, den sk fria spaltvidden, måste vara mindre än fiskens bredd för att med säkerhet hindra fisken från att vandra genom gallret Bredden på en laxartad fisk är ca 10 % av dess längd och ålens bredd är ca 5 % av dess längd (Adam et al 2005) Det innebär att ett smolt som är 15 cm långt har en bredd på 1,5 cm och en ål som är 50 cm lång har en bredd på 2,5 cm Undersökningar visar att även galler med 18 mm fri bredd kan passeras av ålar med längden 45-50 cm (Adam et al 2005) Gallerna vid Vramsåns kraftverk har en fri bredd på mellan 20-65 mm vilket innebär att inget av gallerna innebär en total barriär för varken ål eller smolt Detta medför att en stor del av nedvandrande smolt och ål i Vramsån kommer att passera genom turbinerna Turbinförlust Fiskens dödlighet vid nedvandring genom en turbin beror på turbinens löphjul, drivvattenföringen och fiskens storlek (Montén 1985) Generellt sett ökar dödligheten med längden på fisken Dödligheten för smolt och vuxen ål vid passage av en kraftverksturbin har beräknats efter Montén (1985) som en funktion av drivvattenföringen genom att anta att ett typiskt vattenkraftverk vid Vramsån har en turbin av Francistyp och en slukförmåga (maximal drivvattenföring) på 2,5 m 3 /s (figur 3 och 4) Sannolikheten för att ett smolt dör då den passerar ett typiskt kraftverk vid Vramsån vid maximal drivvattenföring är ca 84 % Vid drivvattenföring under 1,5 m3/s sjunker dödligheten kraftigt eftersom varvtalet i turbinen då är så pass lågt att smolten inte dödas även om de träffas av bladen i turbinens löphjul Sannolikheten för att en ål dör då den passerar ett typiskt kraftverk vid Vramsån vid maximal drivvattenföring är 100 % Vid en drivvattenföring under 2 m 3 /s sjunker dödligheten kraftigt eftersom varvtalet i turbinen då är så pass lågt att ålen inte dödas även om de träffas av bladen i turbinens löphjul Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

13 100 Vramsån Beräknad effekt på nedvandrande smolt 90 80 Dödlighet (%) ( 70 60 50 40 30 20 10 Sannolikhet för träff Sannolikhet för förlust 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Drivvattenföring (m3/s) Figur 3 Beräknad sannolikhet för träff och förlust för nedvandrande smolt vid ett typiskt kraftverk i Vramsån 100 Vramsån Beräknad effekt på nedvandrande ål 90 80 Dödlighet (%) ( 70 60 50 40 30 20 10 Sannolikhet för träff Sannolikhet för förlust 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Drivvattenföring (m3/s) Figur 4 Beräknad sannolikhet för träff och förlust för nedvandrande ål vid ett typiskt kraftverk i Vramsån Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

14 De höga dödligheterna beror främst på att turbiner av Francistyp har många blad i turbinen vilket gör att det fria utrymmet mellan dessa blir förhållandevis litet Gallerförlust Om ett galler har en fri spaltvidd som fysiskt förhindrar fisken att passera genom det förhindras fisken att passera genom turbinerna Om vattenhastigheten precis framför gallret, den sk anloppshastigheten, är så hög att fisken inte förmår vända och vandra uppströms riskerar fisken att klämmas mot gallret och därigenom dödas Speciellt stor är risken om det saknas en säker nedvandringsväg, som tex en flyktöppning med tillhörande fallränna, i direkt anslutning till gallret Simsvaga fiskar som smolt och ål löper större risk att klämmas fast mot ett galler jämfört med simstarkare fiskar som tex vuxen laxfisk Anloppshastigheterna vid Vramsån varierar mellan 0,19 och 0,94 m/s beroende på vattenflöde och inloppskanalens utformning Ett riktvärde är att anloppshastigheten inte bör överstiga 0,5 m/s om det finns en alternativ vandringsväg i omedelbar anslutning till gallergrinden Saknas en alternativ vandringsväg för fisk bör hastigheterna vara väsentligt lägre (Adam et al 2005) Det medför att gallerförluster förekommer vid flera utav kraftverken i Vramsån Fördröjningsförlust Samtliga hinder vid Vramsån medför en fördröjning för nedvandrande fisk vilket i sin tur förhöjer risken för sjukdom, svält och predation Speciellt stor är risken för nedvandrande utlekt laxfisk som ofta skyggar från att passera genom trånga eller grunda passager och kan bli kvar i Vramsån där de utsätts för höga vattentemperaturer vilket i sin tur kan leda till svampangrepp och i förlängningen döden Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

15 4 Åtgärdsalternativ Fiskvägar för nedvandring vid de aktuella vandringshindren i Vramsån bör generellt sett utformas med målsättningen att erbjuda lätt lokaliserade och lätt passerbara vandringsvägar för vuxen laxfisk, smolt och vuxen ål men även fisk av alla andra förekommande arter och storlekar under alla de vattenföringar som normalt förekommer under fiskarnas vandringsperiod Fiskpassagerna bör för sin funktion dessutom inte medföra ett alltför stort skötsel- och underhållsbehov Det finns tre huvudalternativ för att skapa fungerande nedvandringsförhållande som är giltiga vid samtliga av de aktuella hindren i Vramsån; återställning, anpassad drift och avledning I detta avsnitt kommer en generell diskussion föras kring förutsättningarna för de tre alternativen Därefter presenteras förslag på åtgärder med avseende på de lokala förutsättningarna i efterföljande avsnitt Att vägleda fisken nedströms är svårt, oftast mycket svårare än vad de flesta tror Den enligt vår mening i särklass bästa lösningen ur en funktionell synvinkel därför alltid att försöka avlägsna själva vandringshindret Förslaget med återställning är ett ambitiöst försök att återställa vandringshindren vid Vramsån till ett tidigare utseende då de ej utgjorde vandringshinder för fisk Om detta inte är möjligt bör i andra hand driften av kraftverken anpassas så att kraftverken inte är i drift under de perioder då den huvudsakliga nedvandringen av fisk förekommer Detta alternativ bör ses som en medelväg mellan en återställning och att anlägga en nedvandringsväg Som ett tredje alternativ kan fiskvägar för nedströmsvandring upprättas som avleder fisken förbi kraftverken Det åstadkoms vanligen genom att installera en tillräckligt stor fysisk barriär som förhindrar fisk från att passera genom ett kraftverks turbiner och samtidigt hindrar fisk att klämmas fast mot gallret I anslutning till barriären måste en alternativ vandringsväg, en sk flyktöppning erbjudas som säkert transporterar fisken förbi hindren med minsta möjliga fördröjning Avledning av fisk är ur funktionell synvinkel den minst effektiva lösningen men har fördelar då den är kostnadseffektiv och innebär minimal påverkan på kraftverket Valet av lösning är i första hand en prioritering mellan funktion och kostnad Funktionen och kostnaden avgörs till stor del av de lokala förutsättningarna vid de enskilda verken Även fastighetsägares åsikter såväl som kulturhistoriska aspekter måste tas med i prioriteringarna Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

16 41 Återställning Princip Den ur fisk- och miljösynpunkt absolut effektivaste lösningen är att ta bort vandringshindren och återskapa helt fria naturliga fiskvägar Detta görs enklast genom att sänka trösklarna i dammarnas övre del så att huvudfåran åter tar sin naturliga väg genom den naturliga åfåran Större delen av dammvallen och hela kvarnbyggnaden lämnas således orörda Kostnader Kostnaderna för själva ingreppen beror till stor del på de lokala förutsättningarna och är kopplade till sänkningen av tröskeln i dammen samt viss anpassning av den nya åfåran Utöver denna kostnad måste fastighetsägarna kompenseras för utebliven kraftproduktion Storleken på kompensationen måste förhandlas med fastighetsägarna med utgångspunkt från en värdering av kraftverket Värdering Värdet av ett kraftverk beräknas genom att diskontera alla framtida intäkter för kraftproduktionen Genom att använda Gordons formel kan även en framtida ökning av elpriset tas hänsyn till (Företagsvärdering 2010); NV = a /(k-g) NV = Nuvärdet av kraftverket a = årlig vinst k = kalkylränta g = årlig tillväxten i elpris Vid beräkningarna på kraftverken i Vramsån har den årliga vinsten beräknats som kraftproduktionen multiplicerat med dagens elpriset efter driftskostnader Dagens elpris har antagits vara 45 öre/kwh vilket är medelvärdet på Nordpools spotpris över de senaste två åren (Kundkraft 2010) Driftskostnaderna har för de kraftverk som är i gott skick uppskattats vara 10 öre/kwh vilket ger ett elvärde på 35 öre/kwh efter driftskostnader Driftskostnaderna har för de kraftverken som är i dåligt skick uppskattats vara 20 öre/kwh vilket ger ett elvärde på 25 öre/kwh efter driftskostnader Kalkylräntan har antagits vara 6 % med tanke på att det är en säker investering med en liten volatilitet Den årliga tillväxten i elpris antas följa inflationsmålet på 2 % Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

17 Egenskaper Återställning av åfåran till ursprungligt skick är ur funktionell synpunkt den överlägset bästa lösningen Åtgärderna skulle innebära att vandringshindret för all framtid röjs undan och ersätts med en underhållsfri fiskväg av allra bästa sort för såväl upp- som nedvandring De indämda områdenas stillastående vattenmiljö kunna vidare ersättas med friskt strömmande vattendrag med ypperliga lek- och uppväxtområden för laxfisk Åtgärden skulle även innebära att alla andra fiskarter och vattenlevande organismer kan röra sig fritt upp och ner Den vackra och kulturhistoriskt värdefulla miljön runt kvarnen lämnas orörd med tillräckligt mycket av dammens landfästen sparade för att kunna visa hur det en gång sett ut Det kan dock finnas ett motstånd från fastighetsägarna att ta kraftverken ur drift trots kompensation för utebliven elproduktion 42 Anpassad drift Princip Som alternativ till återställning och nedvandringsvägar kan driften anpassas så att kraftverken stängs under den mest intensiva vandringstiden För nedvandring av utlekt vuxen laxfisk samt smolt innebär det att man bör stänga verken under april och maj månad För nedvandrande ål innebär det att verken bör stängas juli-september Eftersom vattenflödet oftast är för lågt för att driva verken under sommarhalvåret föreslår vi att driften stängs från första april till sista september Under dessa perioder är det önskvärt, att om möjligheten finns, öppna utskov för att vattnet inte ska falla över dammvallen Detta eftersom fisken kan ta skada då de släpper sig över dammvallen samt att det medför en fördröjning eftersom fisken oftast skyggar för släppa sig över en grund tröskel Uppvandring Även uppvandringsmöjligheter bör tas i beaktning när man avgör var vattnet ska tappas under perioder då kraftverket är ur drift I de flesta fallen vid Vramsån innebär det att man i första hand bör eftersträva en lösning där huvuddelen av vattnet tappas genom den befintliga fiskvägen I andra hand bör vattnet tappas så nära fiskvägen som möjligt för att vägleda den uppvandrande fisken I de fall där det finns möjlighet att tappa vatten genom ett utskov kan man överväga att sänka den övre vattenytan och därigenom utjämna höjdskillnaden på vattenytorna Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

18 Kostnader Denna åtgärd skulle inte medföra några installationsåtgärder Däremot måste kraftverksägarna kompenseras för den kraftförlust det innebär Kompensationens storlek bör på samma sätt som vid återställning förhandlas med ledning av en värdering av den uteblivna intäkten för kraftverksägaren Under tidig vår och sen höst skulle det innebära en viss kostnad eftersom medelvattenföringen då är tillräckligt hög för att driva verket vilket medför en utebliven kostnad för ägarna Under sommaren skulle det dock inte innebära så stora kostnader eftersom vattenföringen då oftast är för låg för att driva verken Egenskaper Anpassad drift är ur funktionell synpunkt nästan jämförbar med återställning under de perioder som kraftverket är ur drift En viss fördröjning av såväl upp- som nedvandrande fisk kan dock förutsättas Åtgärden är vidare inte lika effektiv som återställning för ej simstarka eller klättrande fiskarter och vattenlevande organismer Under de perioder då kraftverket är i drift är dessutom vandringsmöjligheterna oförändrade Under dessa perioder är vandringen dock begränsad samtidigt som ett vanligtvis högt vattenflöde möjliggör viss upp- och nedvandring 43 Avledning Princip Eftersom det dominerande vattenflödet ofta går igenom turbinerna under den tid fisken vandrar nedströms söker sig fisken huvudsakligen mot turbinintaget För att minimera dödligheten är det av stor vikt att förhindra fisken att komma in i turbinerna och att istället styra dem mot skonsamma alternativa nedvandringsvägar Många olika typer av beteendemässiga styr- och ledanordningar som tex vattenbubbel, elektricitet, visuella och akustiska barriärer har provats genom åren Beroende på yttre förhållanden fungerar en del av dessa anordningar relativt bra medan andra inte fungerar alls Gemensamt är dock att ingen av dem fungerar riktigt bra för alla fiskarter under alla förhållanden För att uppnå en hög effektivitet finns bara ett alternativ och det är att skapa en fysisk barriär i form av ett fingaller vars fria spaltvidd är mindre än fiskens minsta bredd (Adam et al 2005) När nedvandrande fisk möter en sådan barriär måste vattnets hastighet vara så låg att fisken inte kläms fast mot gallret utan förmår lokalisera och simma mot en flyktöppning En flyktöppning måste finnas i nära anslutning till barriären och erbjuda en passage som inte avskräcker fisken Fördröjning av passage vid ett hinder pga att fisken inte hittar Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

19 en nedvandringsväg medför en ökad risk för predation, svält och sjukdom (figur 5) Det är därför viktigt att en lätt identifierbar och säker nedvandringsväg iordningställs i barriärens omedelbara närhet Denna bör utformas med väl tilltagna dimensioner och mjuka kanter i syfte att undvika turbulent och hastigt accelererande vatten vilket kan minskar risken för att fisk skyggar för att simma in och därigenom minimerar fördröjningen Bakom flyktöppningen kan en transport- eller fallränna placeras som leder vattnet och fisken säkert förbi vandringshindret Fingaller För att ett fingaller ska fungera som en total fysisk barriär får spaltvidden inte överstiga fiskens fysiska bredd För att uppnå en hög effektivitet bör den maximala spaltvidden för ett fingaller inte överstiga ca 10 mm för smolt och ca 15 mm för ål (Adam et al 2005) Valet av spaltvidd är en ambitionsfråga där acceptabel effektivitetsnivå måste vägas mot drifts- och installationskostnader Vattenhastigheten precis framför gallret, den sk anloppshastigheten, bör inte överstiga 0,5 m/s för att undvika att fisken sugs fast mot gallret (Adam et al 2005) Anloppshastigheten är en funktion av inloppskanalens area direkt framför gallret och vattengenomströmningen Figur 5 Nedvandrande utlekt havsöring vid Ugerups mölla som pga fördröjning drabbats av svamp och avlidit Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

20 För att minska anloppshastigheten måste därför antingen inloppskanalens utformning ändras eller vattenintaget minskas Eftersom detta oftast är en dyr lösning kan lutande galler användas Genom att luta gallret tenderar fisken att glida längs med gallret istället för att tryckas fast mot det Även vattenhastigheten genom gallret, den sk genomströmningshastigheten, kan ha betydelse Speciellt ålen, som söker med stjärten först, riskerar att klämmas fast i gallret om genomströmningshastigheten är för stor Genomströmningshastigheten, som är en funktion av gallrets öppna area och dess vattengenomströmning, kan minskas genom att öka lutningen på gallret och därigenom den öppna arean Ett fingaller skall dessutom kunna rengöras effektivt, kunna bära last, ha rimlig fallförlust och vara rimligt i pris Fingaller tillverkade av en rad olika material som tex wedge-wire, hålplåt, nät, snedställda och rörliga har testats för att maximera fingallrets egenskaper Gemensamt för dessa är dock att priset blir högt eller att rensningsarbetet försvåras Stora sned- eller tvärställda lutande gallerkonstruktioner med både vertikalt stående och horisontellt liggande gallerstål har dock byggts på många håll (figur 6; Calles et al 2009; mfl) Kunskap om grundläggande konstruktionsteknik finns Gallren och dess fundament måste dimensioneras för att tåla det vattentryck som uppstår med vatten på enbart ena sidan I ett korrekt utformat fingaller är fallförlusten max ett par cm vid hård belastning I Tyskland och USA används på några håll så täta galler som 5-10 mm galler men då ställs det stora krav på rensningen Beprövade rensmaskiner för sådana behov finns tillgängliga på den internationella marknaden För samtliga verk i Vramsån föreslås för avledning att nya fingaller av 5x50 mm stål med en fri spaltvidd på ca 10 mm upprättas För att inte fisken skall skadas mot gallret och för att få en effektiv vägledning av fisken mot en flyktöppning bör gallret monteras i en vinkel som är mindre än ca 35º mot vattnets flödesriktning Vägledning Effektiviteten av en fiskväg för nedströmsvandring består till stor del av fiskens förmåga att hitta in i den alternativa flyktöppningen Då vandrande fisk alltid styrs av det dominerande vattenflödet handlar det i första hand om att kunna erbjuda ett vattenflöde i en flyktöppning som utgör en betydande andel av de omgivande vattenflödena Om inte detta är möjligt gäller det i andra hand att placera flyktöppningen så nära fingallret som möjligt och luta gallret mot densamma Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

21 Figur 6 Exempel på ett tvärställt galler med 35º lutning från horisontalplanet vid Finsjö i Emån Gallret är försett med två flyktöppningar som är placerade i ytan och står i förbindelse med en fallrännränna Flyktöppning När ål stöter på ett hinder vänder den och söker efter en flyktväg med stjärten först (Adam et al 1999) Smolt skyggar för turbulens, snabbt accelererande vattenhastigheter och är mindre benägna att söka sig utanför det dominerande vattenflödet Utlekt vuxen laxfisk ogillar att släppa sig ned i små grunda öppningar Flyktöppningen bör därför ha en gradvis ökande vattenhastighet utan turbulens samt vara tillräckligt djup för att utlekt laxfisk ska våga gå igenom (figur 7) En effektiv lösning kan vara att ha flyktöppningen placerad i själva gallret Detta kan åstadkommas genom att ta upp en eller flera öppningar i överdelen på ett tvärställt lutande galler med en bakomliggande ränna som leder till en säker nedvandringsväg (figur 6) Som ett alternativ kan redan existerande utskov användas som flyktöppning om de ligger i nära anslutning till fiskgallret och vattenhastigheterna är så låga att fisken har en möjlighet att lokalisera och simma till dem Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

22 Figur 7 Exempel på inlopp till nedvandringsväg, en flyktöppning, med rundade kanter för en gradvis ökande vattenhastighet från Steinach kraftverk vid River Kinzig i Tyskland Tappning i flyktöppning I syfte att underlätta fiskarnas nedvandring genom flyktöppningen bör ett inte alltför litet flöde tappas genom flyktöppningen På andra ställen med motsvarande lösningar för avledning av fisk tappas normalt mellan 200-400 l/s Flödet och hastigheten genom flyktöppning styrs lämpligen av en enklare reglerbar tröskel som endera kan regleras från botten eller från sidan En sådan tröskel placeras lämpligen mellan flyktöppningen och fallrännan Nedvandringsväg Att anlägga en fallränna är ofta ett billigt och enkelt sätt att säkert transportera nedvandrande fisk från en flyktöppning förbi kraftstationen till området nedan dess utloppsöppning En fallränna kan bestå av en öppen ränna eller en väl tilltagen rörledning i vilken vatten tappas på ett sätt så att fisk sköljs ned Fallrännan kan luta i upp mot 45 om så behövs samt avslutas strax under eller upp mot en meter över den nedre vattenytan Det är viktigt att fallrännan mynnar över ett område som har så stort vattendjup att fisk inte riskerar att skada sig vid fallet Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

23 Drift och underhåll Det är viktigt att en fiskväg utformas på så vis att den behöver ett minimum av tillsyn och underhåll samt att den har en lång livslängd Det innebär att hänsyn vid utförande måste tas till faktorer som tex drivande skräp, vattenerosion, marksättningar och materialbeständighet Vidare bör enkla och okomplicerade regleringsdon prioriteras samt en god marginal för oförutsedda ökningar av vattenflöde och vattenstånd eftersträvas Uppvandring Det är svårt att kombinera en bra fiskväg för nedvandrande fisk med en bra fiskväg för uppvandrande fisk Den främsta anledningen till detta är att det inte alltid är möjligt att placera inloppet i en uppvandringsväg tillräckligt nära huvudströmmen, dvs vanligen kraftverkets intagsöppning För de flesta vandringshinder i Vramsån är det därför nödvändigt att ha två olika fiskvägar, en för uppvandring och en för nedvandring Det är då önskvärt att placera utloppet av nedvandringsvägen på så vis att vägledningen av uppvandrande fisk gynnas Egenskaper Till fördelarna med nedvandringsvägar hör en relativt låg kostnad och minimala ingrepp på dammbyggnaden Jämfört med anpassad drift har en nedvandringsväg till fördel att den fungerar året om Till nackdelarna hör att funktionen sällan blir lika hög som för alternativen återställning och anpassad drift, särskilt om flyktöppningen till nedvandringsvägen inte befinner sig i direkt anslutning till gallret Speciellt ål och smolt som ogärna söker sig utanför huvudflödet för att leta efter alternativa vägar kan då ha svårt att lokalisera en flyktöppning Vidare riskerar passageförhållandena i fiskvägen att skapa turbulenta vattenmiljöer som gör att nedvandrande fisk skyggar för att passera Nedvandringsvägen har i de flesta fall ingen positiv effekt för uppvandrande fisk Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

24 5 Ugerups mölla 51 Lokala förutsättningar Dammbyggnad Dammbyggnaden är utförd som en ca 50 m lång sten och betongvall som sträcker sig diagonalt över åns huvudfåra (figur 8; bilaga 02) Dammvallen har en vertikal framsida av betong och en sluttande baksida av sten samt horisontella överytor på nivåerna från +9,75 till +10,00 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Vattenintaget är försett med ett galler precis framför kraftstationen Ett utskov är placerat i betongvallen ca 5 m uppströms gallret där även en ålkista är installerad Utskovet är ca 1,1 m brett, har en tröskel på nivån +8,9 och är försett med en justerbar regleringslucka av stål Fiskväg Runt dammvallen går den ursprungliga åfåran som idag fungerar som fiskväg Fiskvägen ansluter till den övre vattenytan genom tre trösklar av sten på nivån +9,65 till +9,75 Vid besökstillfället gick enbart en obetydlig mängd läckvatten genom fiskvägen då trösklarna blockerats med sten, förmodligen avsiktligt för att höja vattennivån i dammen Figur 8 Dammbyggnad och kraftverket vid Ugerups mölla sett från slutet av dammvallen mot öst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

25 Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på ca 1,5 m 3 /s och en effekt på ca 14 kw Aggregatet har löphjul av Francistyp Galler Framför kraftstationens intagsöppning sitter ett 3,4 m brett och 1,8 m högt risgaller med en horisontell lutning på ca 80º Gallret består av 5 mm breda och 40 mm höga plattstål som är placerade med kortsidan mot flödesriktningen Spaltvidden mellan plattstålen uppgår till ca 30 mm Anloppshastigheten beräknas uppgå till ca 0,4 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Möjligheten för fisk att passera nedströms vid låga flöden i Vramsån bedöms som mycket dåliga Vid besökstillfället fanns ingen möjlighet för nedvandrande fisk att ta sig förbi Ugerups mölla (figur 5) då den befintliga fiskvägen var blockerad och alternativa vandringsvägar saknades Detta får speciellt stor inverkan eftersom vandringshindret ligger längst ner i systemet varpå all fisk ska passera kraftverket när de ska ut till havet Inloppet till den befintliga fiskvägen ligger dessutom långt från gallret vilket försvårar nedvandring även vid högre vattenföring Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Ugerups mölla har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till ca 3,8 m 3 /s i medeltal under året Normal högvattenföring och normal lågvattenföring uppgår till 33 m 3 /s resp 0,38 m 3 /s (bilaga 03) Medelvattenföringen vid Ugerups mölla uppgår till ca 2,4-7,2 m 3 /s under perioden mars-maj och ca 0,78-2,4 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden var vid besökstillfället ca 1,45 m 52 Förslag till åtgärder Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Ugerups mölla: 1 Anpassad drift 2 Återställning 3 Avledning I första hand föreslås anpassad drift eller återställning eftersom Ugerups mölla är det nedersta vandringshindret i Vramsån vilket gör att det har den största påverkan på systemet Dessutom är de nuvarande passage- Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

26 förhållande för såväl upp- som nedvandrande fisk ytterst begränsade Anpassad drift föreslås före återställning då möjligheterna för återställning ses som små Om inte något av dessa alternativ är möjligt bör en nedvandringsväg av hög kvalitet upprättas Även uppvandringsförhållandena bör ses över Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Ugerups mölla kan skapas genom att öppna upp åfåran vid inloppet till den befintliga fiskvägen så att huvudfåran går genom den befintliga fiskvägen Dammens dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Större delarna av dammvallen och kraftstationen lämnas således orörda Kostnaderna för att utföra föreslagna åtgärder är i storleksordningen 100 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 890 kkr Anpassad drift En effektiv nedvandringsväg skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverket under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober Under denna tid kommer allt vatten i första hand passera genom fiskvägen och i andra hand över dammbyggnaden För att minska fiskens fördröjning är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att sänka trösklarna för fiskvägen så att vattnet i första hand tar denna väg Kostnaderna för att utföra föreslagna åtgärder är i storleksordningen 20 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 480 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket kan åstadkommas genom att anlägga ett nytt fingaller med en flyktöppning för nedvandrande fisk (figur 9) Fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller av plattjärn med en fri spaltvidd om 10 mm Gallret bör lutas från horisontalplanet med ca 35º och kan nyttja samma övre stöd som befintligt galler Övriga stöd kan fästas i betongväggarna på ömse sidor om inloppskanalen Ev kan en ny en betongsula behöva gjutas i botten av kanalen En ny flyktöppning placeras i den högra delen av gallret och förses med väl tilltagen bredd och höjd samt med mjuka kanter Vattenflödet genom flyktöppning bör kunna styras med en reglerbar tröskel som placeras bakom flyktöppningen För säker transport av fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 13 m lång fallränna anläggs från flyktöppningen mot det befintliga utskovet med ålkistan (figur 9) Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

27 Figur 9 Möjlig utformning av nytt fingaller och flyktöppning med röda linjer och läge för fallränna med blå vid alternativet avledning De samlade anläggningskostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 370 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, mark- och betongarbeten Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 13 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 5 MWh/år till ett värde av ca 2 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Uppvandring Intaget till den befintliga fiskvägen för uppvandring har blockerats vilket leder till att inget vatten går genom fiskvägen vid lågt vattenstånd i dammen För att förbättra uppvandringsmöjligheterna bör en av trösklarna sänkas till nivån +9,35 och utformas som ett V med en lutning på 1:1 för slänterna (figur 10) Detta dimensionerar vattenflödet till ca 200 l/s i fiskvägen vid en vattennivå på +9,70 i dammen vilket kan ses som normalt förekommande nivå Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

28 Figur 10 Föreslagen sänkning av tröskeln i den befintliga fiskvägen Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

29 6 Sågmöllan 61 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden är utförd som en ca 35 m lång sten och betongvall som sträcker sig diagonalt över åns huvudfåra (figur 11; bilaga 04) Dammvallen har en vertikal framsida av betong och en sluttande baksida av sten samt horisontella överytor på nivåerna från +9,65 till +10,00 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong och huggen sten Vattenintaget har en strömdelare i mitten och är försett med galler på vardera sidor om strömdelaren Dammvallen har två mindre utskov samt en fiskväg Det högra utskovet som ligger ca 10 m ovan kraftverksintaget, har bredden 1,45 m, en tröskel på nivån +9,49 och vertikala dragskenor på sidorna Det vänstra utskovet har bredden 1,91 m, en tröskel på nivån +9,54 och vertikala dragskenor på sidorna Fiskväg Till vänster om det vänstra utskovet ligger den befintliga fiskvägen Fiskvägen har ett utskov i dammvallen med bredden 1,3 m och en tröskel på nivån +9,39 Fiskvägen är utformad som en naturlig åfåra med en lutning på över 10 % Figur 11 Dammbyggnad och kraftstation vid Sågmöllan sett från slutet av dammvallen mot sydöst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

30 Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på ca 3 m 3 /s och en effekt på ca 37 kw Aggregatet har löphjul av Francistyp Galler I kraftverkets intagsöppning sitter ett risgaller uppdelat i sju mindre sektioner, två på vänster sida om strömdelaren och fem på höger På vänster sida formar sektionerna ett 2,2 m brett, och 1,2 m högt galler med en horisontell lutning på ca 80º På höger sida formar sektionerna ett 2,5 m brett, och 0,9 m högt galler med en horisontell lutning på ca 60º Gallret består av 5-8 mm tjocka och 40 mm breda plattstål med en fri spaltvidd om 22-65 mm Anloppshastigheten framför gallren beräknas uppgå till ca 0,6 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Nedvandringsförhållandena bedöms vara dåliga Samtliga utskov som möjliggör nedvandring är placerade långt från kraftverksintaget vilket försvårar för fisken att lokalisera dessa då kraftverket är i drift Trösklarna i utskoven är grunda vilket troligen bidrar till fördröjningar Den fria spaltvidden uppgår bitvis till 65 mm vilket sannolikt medför att många fiskar går genom turbinerna då kraftverket är i drift Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Sågmöllan har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 3,8 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 05) Medelvattenföringen vid Sågmöllan uppgår till ca 2,4-7,1 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,77-2,4 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden uppgick vid besökstillfället till ca 1,9 m 62 Förslag till åtgärder Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Sågmöllan: 1 Återställning 2 Anpassad drift 3 Avledning I första hand föreslås utredning av möjligheterna till återställning vid Sågmöllan Kraftverket är i sämre skick än de övriga verken vid Vramsån och möjligheterna för att lösa ut verket bedöms som goda Vidare ligger verket långt ned i systemet vilket gör dess påverkan stor Om inte detta är möjligt föreslås i andra hand anpassad drift eftersom det är en Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

31 effektiv och enkel lösning I tredje hand föreslås att en ett nytt fingaller med en nedvandringsväg upprättas Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Sågmöllan kan skapas genom att avlägsna dammens två mittsektion mellan de tre utskoven Dammen dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Den högra delen av dammvallen och kraftstationen lämnas således orörda Kostnaderna för att utföra föreslagna åtgärder är i storleksordningen 300 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 1,3 Mkr Anpassad drift Ett alternativ till en återställning skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverket under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober För att minska fördröjningen är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att sänka tröskeln i fiskvägen vilket även medför förbättrade uppvandringsförhållande Kostnaderna för att utföra föreslagna åtgärder medför enbart kostnader för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 570 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket kan åstadkommas genom att anlägga nya fingaller med flyktöppningar för nedvandrande fisk (figur 12) Fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller av plattjärn med en fri spaltvidd om 10 mm Gallret bör lutas från horisontalplanet med ca 35º och kan, om det får plats, nyttja samma övre fästpunkt som befintligt galler I annat fall bör gallret placeras längre bak i intagsöppningarna Övriga stöd kan fästas i befintliga sten- och betongväggar samt bakom befintliga stålgåtar vid intagsöppningarnas början I varje gallersektion placeras en flyktöppningen med väl tilltagen bredd och höjd med mjuka kanter De båda flyktöppningar förbinds med en förbindelseränna Vattenflödet genom flyktöppningarna bör kunna styras med en reglerbar tröskel som placeras i förbindelserännan För säker transportera av fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 4 m lång fallränna anläggs från flyktöppningen ner till den utloppskanalen (figur 12) De samlade anläggningskostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 425 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, mark- och betongarbeten Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

32 Figur 12 Föreslagen avledning med öppning i gallret markerat med rött och läge för nedvandringsränna i blått Kostnaden för att driva avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 15 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 10 MWh/år till ett värde av ca 2,5 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

33 7 Bäcklunda kvarn 71 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden är utförd som en ca 50 m lång sten och betongvall som sträcker sig i en bågform över åns huvudfåra (figur 13; bilaga 06) Dammvallen har en vertikal framsida av betong, en sluttande baksida av sten och ett horisontellt krön på nivån +9,49 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Den horisontella överytan på betongmuren till vänster om kraftverksintaget används som lokal fix på nivån +10,00 Vattenintaget är försett med ett risgaller precis framför kraftstationen Ett utskov är placerat i betongvallen ca 5 m uppströms gallret vilket utgör inlopp till den befintliga fiskvägen Utskovet har en bredd på 1,1 m och en tröskel på nivån +9,16 i mitten och +9,22 på sidorna Vid dammens högra landfäste ligger ytterligare ett utskov med en bredd på ca 3 m Detta utskov är inrett med tre manuella regleringsluckor av trä Fiskväg Från det vänstra utskovet sträcker sig den befintliga fiskvägen ca 20 m nedströms Fiskvägen är utformad som en bassängtrappa med fem Figur 13 Dammbyggnad, befintlig fiskväg och kraftverket vid Bäcklunda kvarn sett från mitten av dammvallen mot öst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

34 bassänger och mellanliggande trösklar Trösklarna har en höjdskillnad på ca 0,2 m till 0,5 m Kraftstation I kraftstationen sitter två kraftaggregat med en gemensam slukförmåga på ca 1,4 m3/s och en gemensam effekt på ca 23 kw Aggregaten har löphjul av Francistyp Galler Framför kraftstationens intagsöppning sitter ett 4 m brett och 2,7 m långt galler med en horisontell lutning på 33º Gallret består av 5x40 mm vertikala plattstål med en fri spaltvidd på 20 mm Anloppshastigheten framför gallret beräknas uppgå till ca 0,5 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Nedvandringsförhållandena bedöms vara otillfredställande Den befintliga fiskvägen utgör det enda nedvandringsalternativet för fisk Intaget till fiskvägen är inte i direkt anslutning till gallret vilket kan medföra problem för fisken att lokalisera det Vidare är tröskeln till intaget grund och vattnet faller fritt över denna vilket antagligen bidrar till att nedvandrande fisk skyggar från att släppa sig nedströms Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Bäcklunda kvarn har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 3,3 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 07) Medelvattenföringen vid Bäcklunda kvarn uppgår till ca 2,1-6,3 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,68-2,1 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden var vid besökstillfället 2,6 m 72 Förslag till åtgärder Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Bäcklunda kvarn: 1 Avledning 2 Anpassad drift 3 Återställning I första hand föreslås att en ett nytt fingaller med nedvandringsväg upprättas vid Bäcklunda kvarn Förslaget erbjuder en kostnadseffektiv lösning och lämpar sig bra för de lokala förutsättningarna där det vatten som nyttjas i en flyktöppning även till viss del kan tillgodogöras i Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

35 fiskvägen för uppvandrande fisk Om en ännu bättre funktion eftersträvas bör möjligheterna till anpassad drift eller återställning undersökas Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Bäcklunda kvarn kan skapas genom att avlägsna den högra delen av dammen Dammens dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Den vänstra delen av dammvallen och kraftstationen lämnas således orörda Kostnaderna för att utföra föreslagna åtgärder är i storleksordningen 300 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 1,4 Mkr Anpassad drift Ett alternativ till en återställning skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverket under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober Föra att minska fördröjningen är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att öppna luckorna i det befintliga utskovet För att åstadkomma en jämn lutning och en inte allt för hög vattenhastighet genom utskovet kan åfåran bakom utskovet behöva anpassas Kostnader för att anpassa utskov och bakomliggande åfåra beräknas uppgå till ca 50 kkr Dessutom tillkommer kostnader för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 750 kkr Eventuella kostnader med att anpassa åfåran bakom utskovet kan uppgå till ca 50 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket kan åstadkommas genom att ersätta det befintliga risgallret med ett nytt fingaller med en flyktöppning för nedvandrande fisk (figur 14) Fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller av plattjärn med en fri spaltvidd om 10 mm Gallret kan nyttja befintligt stativ och fästpunkter som nuvarande risgaller Den nya flyktöppningen placeras i den högra delen av gallret och förses med väl tilltagen bredd och höjd med mjuka kanter Vattenflödet kan styras av en reglerbar tröskel som placeras bakom flyktöppningen För säker transportera av fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 6 m lång fallränna anläggs från flyktöppningen till den befintliga fiskvägen (figur 14) De samlade anläggningskostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 260 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, mark- och betongarbeten Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 11 kkr/år I denna Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

36 summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 8 MWh/år till ett värde av ca 3,6 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Uppvandringsväg Fiskvägen bör anpassas så att vattnet inte faller fritt mellan bassängerna Detta åstadkommes enklast genom att ta upp så kallade slitsar i trösklarna på bassängerna Slitsarna bör utformas med bredden 0,3 m och djupet 0,5 m (figur 15) Figur 14 Föreslagen avledning med öppning i gallret markerat med rött och läge för fallränna i blått Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

37 Figur 15 Föreslagen anpassning på befintliga fiskvägen med nya trösklar markerat i rött Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

38 8 Trobrodal 81 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden är utförd som en ca 59 m lång sten och betongvall som sträcker sig diagonalt över åns huvudfåra (figur 16; bilaga 08) Dammvallen har en vertikal framsida av betong och en sluttande baksida av sten samt horisontella överytor på nivåerna +9,35 till +9,43 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Den horisontella överytan på betongmuren till vänster om kraftverksintaget används som lokal fix på nivån +10,00 Vattenintaget är försett med ett galler precis framför kraftstationen Uppströms gallret är tre avstängningsluckor placerade I höjd med gallret finns ett utskov i den högra betongväggen som fungerar som skräplucka Utskovet är ca 1 m brett och har en horisontell tröskel på nivån +8,45 Fiskväg Runt dammvallen går den gamla åfåran som fungerar som fiskväg Fiskvägen ansluter till den övre vattenytan genom en öppning i dammvallen på nivån +9,21 Figur 16 Dammbyggnad och kraftverket vid Trobrodal sett från slutet av dammvallen mot sydost Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

39 Fiskvägens inlopp består av en tröskel med ett fritt överfall på ca 0,4 m Fiskvägen är utformad som en naturlig åfåra med en lutning överstigande 10 % i övre delen Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på ca 1,8 m 3 /s och en effekt på ca 20 kw Aggregatet har löphjul av Francistyp Galler Framför kraftstationens intagsöppning sitter ett 3,3 m brett och 1,8 m långt galler med en horisontell lutning på 74 grader Gallret består av 8x40 mm vertikala stålstänger och har en fri spaltvidd på 20-25 mm Anloppshastigheten framför gallret beräknas uppgå till ca 0,6 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Den befintliga fiskvägen utgör det enda nedvandringsalternativet för fisk då den övre vattenytans nivå är så låg att inget vatten rinner över skibordsdammen Intaget till fiskvägen är inte i direkt anslutning till gallret vilket kan medföra problem för fisken att lokalisera det Tröskeln till fiskvägens inlopp är grund med fritt fallande vatten vilket antagligen bidrar till att nedvandrande fisk skyggar från att släppa sig nedströms denna väg Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Trobrodal har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 3,3 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 09) Medelvattenföringen vid Trobrodal uppgår till ca 2,1-6,3 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,68-2,1 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden var vid besökstillfället 1,75 m 82 Förslag till åtgärder Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Trobrodal: 1 Anpassad drift 2 Återställning 3 Avledning I första hand föreslås anpassad drift eller en återställning då de nuvarande passageförhållande för såväl upp- som nedvandrande fisk är ytterst begränsade Anpassad drift föreslås före återställning då möjligheterna Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

40 för återställning ses som små Om inte något av dessa alternativ är möjligt bör ett nytt fingaller med tillhörande nedvandringsväg upprättas Även uppvandringsförhållandena bör ses över Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Trobrodal kan skapas genom att avlägsna den högra halvan av dammen Dammens dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Den vänstra delen av dammvallen och kraftstationen lämnas således orörda Kostnaderna för en återställning enligt det ovan beskrivna förslaget är i storleksordningen 300 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 1,1 Mkr Anpassad drift Ett effektiv nedvandringsalternativ skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverken under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober Föra att minska fördröjningen är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att upprätta ett nytt utskov till den befintliga fiskvägen Utskovet bör anpassas så att flödet i fiskvägen kan regleras med hjälp av regleringsluckor Utskovet bör ha en tröskel på nivån +8,90 och anpassas för ett flöde på ca 200 l/s då kraftverket är i drift med möjligheten att öppna ytterligare regleringsluckor för ett flöde på över 1 m3/s Under perioder då kraftverket inte är i drift öppnas således utskovet helt för att koncentrera flödet till den befintliga fiskvägen För att åstadkomma en jämn lutning och ett inte allt för hög vattenhastighet genom utskovet kan åfåran bakom utskovet behöva anpassas Kostnaderna för en anpassad drift enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 30 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till 580 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket kan åstadkommas genom att upprätta ett nytt fingaller med en flyktöppning för nedvandrande fisk (figur 17) Fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller av plattjärn med en fri spaltvidd om 10 mm Det nya gallret placeras förlsagsvis mellan kvarnbyggnaden och befintliga regleringsluckor för att uppnå maximal lutning mot horisontalplanet Gallret placeras mellan befintliga betongväggar vid intaget med den övre fästpunkten så nära kvarnbyggnaden som möjligt och den nedre fästpunkten så nära regleringsluckorna som möjligt, då uppnås en lutning på ca 40º från horisontalplanet Eventuellt kan en ny betongsula behöva gjutas på botten Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

41 En ny flyktöppning skapas i befintligt skräputskov och förses med väl tilltagen bredd och höjd med mjuka kanter Vattenflödet genom öppning kan styras av en reglerbar tröskel som placeras bakom flyktöppningen För säker transportera av fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 5 m lång fallränna anläggs från flyktöppningen ner till den utloppskanalen (figur 17) De samlade kostnaderna för avledning av fisk enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 260 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, fallränna, mark- och betongarbeten Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 11 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 7 MWh/år till ett värde av ca 3 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Figur 17 Föreslagen avledning med nytt fingaller markerat med röd streckad linje, flyktöppning med röd heldragen linje och fallränna i blått Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

42 9 Tollarps kvarn 91 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden är utförd som en ca 65 m lång sten och betongvall som sträcker sig diagonalt över åns huvudfåra (figur 18; bilaga 10) Dammvallen har en vertikal framsida av betong och en sluttande baksida av sten samt horisontella överytor på nivåerna +9,43 till 9,59 Den vänstra delen av dammbyggnaden är försedd med ca 10 cm höga träsättar med en horisontell överyta på nivån +9,55 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Den horisontella överytan på betongmuren till höger om kraftverksintaget används som lokal fix på nivån +10,00 Vattenintaget är försett med ett galler framför kraftstationen Bakom gallret sitter vertikala stålgåtar som bildar fyra öppningar De tre vänstra öppningarna med bredden 0,7 m är försedda med träluckor som reglerar vattenintaget till kraftverket Den högra öppningen leder till en skräpränna som sträcker sig genom kraftverksbyggnaden till utloppskanalen direkt nedanför kraftverksutloppet Öppningen har en bredd av 0,4 m och en botten på nivån +7,96 Figur 18 Dammbyggnad och kraftverket vid Tollarps kvarn sett från slutet av dammvallen mot nordöst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

43 Ett skräputskov är placerat ca 5 m ovan gallret vid skiborddammens början Utskovets har en bredd av ca 1 m och en tröskel på nivån +9,43 Ytterligare ett utskov är placerat central på skibordsdammen Utskovet är ca 1,8 m brett, har en tröskel på nivån +8,51 och kan regleras med träsättar Fiskväg Vid dammens högra landfäste ligger den befintliga fiskvägen Fiskvägen ansluter till den övre vattenytan genom ett inlopp och en stentröskel på nivån +9,20 Fiskvägen är utformad som en bassängtrappa med tre bassänger och mellanliggande trösklar Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på ca 1,3 m3/s och en effekt på ca 20 kw Aggregatet har löphjul av Francistyp Galler Framför kraftstationens är intagsöppning uppdelad i sex mindre sektioner Sektionerna formar ett galler med den totala bredden 2,9 m, längden 2,6 m och en horisontell lutning på 72º grader Gallret består av 5-8 x 35-40 mm vertikala plattstål och har en fri spaltvidd på 21-27 mm Gallret är ojämnt och har stora luckor Anloppshastigheten framför gallret beräknas uppgå till ca 0,3 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Intaget till den befintliga fiskvägen ligger långt från kraftverksintaget vilket gör det svårt för fisken att hitta denna Vid högre vattenföring vandrar antagligen mycket fisk ned genom skräpöppningen vid skibordsdammens landfäste närmast vattenintaget Bakom denna silas vattnet genom stenar vilket gör att fisken riskerar att fastna och skadas Vidare har gallret stora luckor som gör att även utlekt vuxen laxfisk kan passera genom gallret vilket antagligen medför att många fiskar går genom turbinerna då kraftverket är i drift Vid besökstillfället hittades en utlekt havsöring i kraftverkets utloppskanal som gått genom turbinen och avlidit (figur 19) Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Tollarps kvarn har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 2,8 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 11) Medelvattenföringen vid Tollarps kvarn uppgår till ca 1,8-5,3 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,58-1,8 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden uppgick vid besökstillfället till ca 1,9 m Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

44 Figur 19 Utlekt havsöring som gått genom turbinen i Tollarps kvarn och dödats 92 Förslag till åtgärder Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Tollarps kvarn: 1 Anpassad drift 2 Återställning 3 Avledning I första hand föreslås anpassad drift eller en återställning då de nuvarande passageförhållande för såväl upp- som nedvandrande fisk är ytterst begränsade Anpassad drift föreslås före återställning då möjligheterna för återställning ses som små Om inte något av dessa alternativ är möjligt bör ett nytt fingaller med tillhörande nedvandringsväg upprättas Även uppvandringsförhållandena bör ses över Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Tollarps kvarn kan skapas genom att avlägsna dammen till höger om utskovet i mitten av dammen Dammens dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Kraftstationen och stenfundamenten i samband med kraftverket lämnas således orörda Kostnaderna för en återställning enligt det ovan be- Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

45 skrivna förslaget är i storleksordningen 300 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till 920 kkr Anpassad drift Ett effektiv nedvandringsalternativ skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverken under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober Föra att minska fördröjningen är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att öppna det befintliga utskovet samt rensa upp i intaget till den befintliga fiskvägen Kostnaderna för anpassad drift enligt det ovan beskrivna förslaget medför enbart kostnader för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 480 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket kan åstadkommas genom att upprätta ett nytt fingaller med en flyktöppning för nedvandrande fisk Fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller av plattjärn med en fri spaltvidd om 10 mm Gallret bör lutas från horisontalplanet med ca 35º och kan nyttja samma övre fästpunkt som befintligt galler Övriga fästpunkter består av två nya betongväggar på ömse sidor om gallret och en ny gjuten betongsula på dammbotten En ny flyktöppning placeras i den högra delen av gallret och förses med väl tilltagen bredd och höjd med mjuka kanter Vattenflödet kan styras av en reglerbar tröskel som placeras bakom flyktöppningen För säker transport av fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 4 m lång fallränna anläggs från flyktöppningen ner till den utloppskanalen (figur 20) De samlade anläggningskostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 390 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, mark- och betongarbeten Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 14 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 5 MWh/år till ett värde av ca 2,5 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Uppvandring Vattenintaget till den befintliga fiskvägen är delvis blockerad med skräp och sten vilket medför en något låg vattenföring i fiskvägen För att för- Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

46 Figur 20 Föreslagen avledning läge för nedvandringsränna i blått Figur 21 Utformning av föreslagna slitsar markerat i rött Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

47 bättra uppvandringsmöjligheterna bör därför intaget rensas Vidare bör slitsar upprättas mellan bassängerna i fiskvägen för att undvika att vattnet faller från bassäng till bassäng (figur 21) Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

48 10 Västra Vrams kvarn 101 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden är utförd som en ca 25 m lång sten och betongvall som sträcker sig diagonalt över åns huvudfåra (figur 22; bilaga 12) Dammvallen har en vertikal framsida av betong och en sluttande baksida av sten samt horisontella överytor på nivåerna från +9,10 till +9,39 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Den horisontella överytan på betongmuren till höger om kraftverksintaget används som lokal fix på nivån +10,00 Vattenintaget är försett med ett galler framför kraftstationen Framför gallret sitter vertikala stålgåtar som bildar tre öppningar med träluckor som reglerar vattenintaget till kraftverket Dammvallen har ett utskov samt en befintlig fiskväg Utskovet ligger ca 5 m ovan kraftverksintaget, har bredden 1,65 m, en botten på nivån +8,38 och vertikala U-skenor på sidorna Fiskväg I den vänstra delen av dammvallen ligger den befintliga fiskvägen Fiskvägen har ett utskov i dammvallen med bredden 1,3 m och en botten Figur 22 Dammbyggnad och kraftverket vid V Vrams kvarn sett från slutet av dammvallen mot öst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

49 på nivån +8,97 Fiskvägen är utformad som en bassängtrappa med fyra bassänger och mellanliggande trösklar Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på 3 m 3 /s och en effekt på 37 kw Aggregatet har löphjul av Francistyp Galler Framför kraftstationens intagsöppning sitter ett 2,9 m brett och 1,7 m högt vertikalt galler Gallret består av 8x30 mm vertikala stålstänger och har en fri spaltvidd på 25 mm Anloppshastigheten direkt framför gallret beräknas uppgå till som mest ca 0,9 m/s Nedvandringsförhållade Förhållanden för nedvandring av fisk bedöms som dåliga vid normal till låga flöden då enbart enbart den befintliga fiskvägen kan nyttjas för passage Inloppet till fiskvägen ligger dock långt från kraftverkets intag vilken gör den svårlokaliserad och tröskeln är grund vid de vanligast förekommande vattenflödena vilket försvårar för större nedvandrande fisk Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid V Vrams kvarn har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 2,5 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 13) Medelvattenföringen vid V Vrams kvarn uppgår till ca 1,6-4,6 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,50-1,6 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden uppgick vid besökstillfället till ca 1,8 m 102 Åtgärdsförslag Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid V Vrams kvarn: 1 Anpassad drift 2 Återställning 3 Avledning I första hand föreslås anpassad drift eller en återställning då de nuvarande passageförhållande för såväl upp- som nedvandrande fisk är begränsade Anpassad drift föreslås före återställning då möjligheterna för återställning ses som små Om inte något av dessa alternativ är möjligt bör en avledning upprättas Även uppvandringsförhållandena bör ses över Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

50 Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid V Vrams kvarn kan skapas genom att sänka den centrala delen i dammen från betongpelaren till den befintliga fiskvägen Dammens dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Kraftstationen och delar av dammen lämnas således orörda Den nya åfåran bör anpassas så att fallet inte på något ställe överstiger 2 % Kostnaderna för återställning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 300 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till 1,3 Mkr Anpassad drift Ett effektiv nedvandringsalternativ skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverken under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober För att minska fördröjningen är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att sänka tröskeln vid utskovet till den befintliga fiskvägen Detta medför även förbättrade uppvandringsmöjligheter Kostnaderna för anpassad drift enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 10 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 490 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket skulle kunna åstadkommas genom att upprätta ett nytt fingaller uppströms befintligt galler och avstängningsluckor Fingallret sträcker sig förslagsvis från utskovet närmast kraftstationens vattenintag tvärs över inloppskanalen (figur 23) Fingallret utformas förslagsvis av vertikala plattstål med en fri spaltvidd om 10 mm Fingallret lutas ej från horisontalplanet utan står vinkelrätt likt befintligt galler Genom installationen fås en större galleryta vilket minskar hastigheten mot och genom gallret och därigenom förhindrar att fisk kläms fast längs gallret Som flyktöppning kan befintligt utskov nyttjas Flyktöppningen bör förses med mjuka kanter för att undvika turbulens Bakom flyktöppningen bör en justerbar tröskel anläggas med möjlighet att reglera vattenflödet Åfåran bakom utskovet bör tillrättaläggas alternativ bör en fallränna installeras för att undvika alltför snabbt accelererande vattenhastigheter och för säker transport av nedvandrande fisk förbi vattenkraftverket De samlade kostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 430 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering galler, mark- och betongarbeten Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

51 Figur 23 Placering av nytt fingaller framför inloppet röd linje och en ny fallränna med blå linje Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 16 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 5 MWh/år till ett värde av ca 2,5 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Uppvandring Utskovets tröskel till den befintliga fiskvägen är onödigt låg vilket medför att vattnet faller den över krönet För att förbättra uppvandringsmöjligheterna bör därför tröskeln sänkas samt smalnas av Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

52 11 Årröds kvarn 111 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden är utförd som en ca 30 m lång sten och betongvall som sträcker sig diagonalt över åns huvudfåra (figur 24; bilaga 14) Dammvallen har en vertikal framsida av betong och en sluttande baksida av sten samt horisontella överytor på nivåerna från +9,49 till +9,55 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Den horisontella överytan på betongmuren till vänster om kraftverksintaget används som lokal fix på nivån +10,00 Vattenintaget är försett med ett galler framför kraftstationen Bakom gallret sitter vertikala stålgåtar som bildar två öppningar med träluckor som reglerar vattenintaget till kraftverket Dammvallen har ett utskov samt en befintlig fiskväg Utskovet ligger ca 5 m ovan kraftverksintaget, har bredden 2,7 m och en botten på nivån +9,04 Utskovet har vertikala stålgåtar som bildar tre 0,9 m breda öppningar vilka är inredda med manuella spettluckor Figur 24 Dammbyggnad och kraftverket vid Årröds kvarn sett från slutet av dammvallen mot nordöst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

53 Fiskväg I den vänstra delen av dammvallen ligger den befintliga fiskvägen Fiskvägen har ett utskov i dammvallen med bredden 2 m och en botten på nivån +9,33 Fiskvägen är utformad som en bassängtrappa med två bassänger och mellanliggande trösklar Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på ca 2 m 3 /s och en effekt på ca 37 kw Galler Framför kraftstationens intagsöppning sitter ett 5 m brett och 2,1 m högt galler med en horisontell lutning på ca 55º Gallret består av 8x40 mm vertikala stålstänger och har en fri bredd på 20 mm Gallret har glipor med en fri bredd på upp till 100 mm Anloppshastigheten precis framför gallret beräknas uppgå till ca 0,3 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Nedvandrande fisk släpper sig antingen över dammvallen på de ställen där vatten faller över den eller genom den befintliga fiskvägen Båda alternativ borde fisken dock skygga från eftersom vattendjupet över trösklarna är lågt Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Årröds kvarn har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 1,6 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 15) Medelvattenföringen vid Årröds kvarn uppgår till ca 1,0-3,0 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,33-1,0 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden uppgick vid besökstillfället till ca 2,7 m 112 Åtgärdsförslag Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Årröds kvarn: 1 Avledning 2 Anpassad drift 3 Återställning I första hand föreslås att en nedvandringsväg upprättas vid Årröds kvarn Förslaget erbjuder en kostnadseffektiv lösning med god funktion Om en ännu bättre funktion eftersträvas bör möjligheterna till återställning eller Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

54 anpassad drift undersökas där anpassad drift anses lämpa sig bäst Även uppvandringsförhållandena bör ses över Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Årröds kvarn kan skapas genom att sänka skibordsdammen från det befintliga utskovet till den befintliga fiskvägen Dammens dämmande funktion försvinner därmed och kraftverket tas ur drift Kraftstationen och stenfundamenten i samband med kraftverket lämnas således orörda Kostnaderna för återställning enligt ovan nämnda förslag är i storleksordningen 300 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 1,3 Mkr Anpassad drift Ett effektiv nedvandringsalternativ skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverken under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober Föra att minska fördröjningen är det viktigt att koncentrera flödet så att fisken inte uppehålls i dammen Detta görs lättast genom att öppna det befintliga utskovet under perioder då kraftverket är ur drift Eventuellt kan åfåran bakom utskovet behövas byggas upp för att skapa lämpligt fall Kostnaderna för anpassad drift enligt ovan nämnda förslag medför enbart kostnader för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 490 kkr Avledning Avledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket skulle kunna åstadkommas genom att upprätta ett nytt fingaller med en flyktöppning för nedvandrande fisk (figur 25) Fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller av plattjärn med en fri spaltvidd om 10 mm Gallret bör lutas från horisontalplanet med ca 35º och kan nyttja samma övre fästpunkt som befintligt galler Övriga fästpunkter består av befintlig betongvägg vid vänster sida, ny betongvägg på höger sida och en ny gjuten betongsula på dammbotten Den nya flyktöppningen placeras i den högra delen av gallret och förses med väl tilltagen bredd och höjd med mjuka kanten Vattenflödet styrs av en reglerbar tröskel som är placerad bakom flyktöppningen För säker transportera av fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 4 m lång fallränna anläggs från mellan flyktöppningen och ner till den ursprungliga åfåran De samlade anläggningskostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 460 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, mark- och betongarbeten Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

55 Figur 25 Föreslagen avledning med öppning i gallret markerat med rött och läge för nedvandringsränna i blått Figur 26 Utformning av föreslagen anpassning av utskovet till fiskvägen samt slitsar markerat i rött Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

56 Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 17 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 7 MWh/år till ett värde av ca 3,5 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Uppvandring Utskovets tröskel till den befintliga fiskvägen är onödigt låg vilket medför att vattnet faller över krönet För att förbättra uppvandringsmöjligheterna bör därför tröskeln sänkas Vidare bör slitsar upprättas mellan bassängerna i fiskvägen för att undvika att vattnet faller från bassäng till bassäng (figur 26) Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

57 12 Forshults kvarn 121 Lokala förutsättningar Dammbyggnaden Dammbyggnaden vid Forshults kvarn skiljer sig lite från de övriga vandringshindrena då den är utförd som en drygt 100 m lång dammvall och sträcker sig parallellt med huvudfåra (figur 27; bilaga 16) Dammvallen består till största del av en jordvall med sluttande fram- och baksida med ett krön på nivån +10 till +10,5 Närmast kraftstationen har dammvallen en framsida av betong med en horisontella överyta på nivån +10,0 Vid dammens slut ligger kraftverkets vattenintag med golv och väggar av betong Den horisontella överytan på betongmuren till vänster om kraftverksintaget används som lokal fix på nivån +10,00 Vattenintaget är försett med ett galler framför kraftstationen Dammvallen har ett utskov som ligger ca 2 m ovan kraftverksintaget, har bredden 0,95 m och en botten på nivån +8,80 Utskovet är inrett med vertikala L-skenor på sidorna och är försedda med en regleringslucka Figur 27 Dammbyggnad och kraftverket vid Forshults kvarn sett från mitten av dammvallen mot öst Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

58 Fiskväg Fiskvägen är utformad som en naturlig åfåra som sträcker sig parallellt med dammvallen och har ett fall som understiger 2 % Fiskvägen ansluter till vattenytan vid damvallens början genom en ca 5 m bred naturlig tröskel av sten Kraftstation I kraftstationen sitter ett kraftaggregat med en slukförmåga på ca 1,4 m 3 /s och en effekt på ca 22 kw Aggregatet har löphjul av Francistyp Galler Framför kraftstationens intagsöppning sitter ett 3,4 m brett och 1,2 m högt galler med en horisontell lutning på 67 grader Gallret består av 8x40 mm vertikala stålstänger och har en fri bredd på 28 mm Anloppshastigheten precis innan gallret beräknas uppgå till ca 0,7 m/s vid maximalt vattenintag till kraftverket Nedvandringsförhållade Den befintliga fiskvägen utgör den enda alternativa passagevägen för nedvandrande fisk Intaget till fiskvägen är svårlokaliserad för nedvandrande fisk då den ligger ca 100 m från kraftverksintaget Nedvandringsförhållandena bedöms som mycket dåliga då kraftverket är i drift Vattenföring och vattenstånd Vattenföringen i Vramsån vid Forshults kvarn har med ledning av avrinningsområdets storlek (Ehlert 1994) och uppmätta flöden från stn 88-2256 Nymölla (Andersson 1993) beräknats uppgå till 1,3 m 3 /s i medeltal under året (bilaga 17) Medelvattenföringen vid Årröds kvarn uppgår till ca 0,8-2,4 m 3 /s under perioden jan-maj och ca 0,26-0,8 m 3 /s under perioden juli-oktober Höjdskillnaden mellan vattenytorna på var sida om dammbyggnaden uppgick vid besökstillfället till ca 2,3 m 122 Åtgärdsförslag Följande åtgärder föreslås i nämnd ordningsföljd för att förbättra nedvandringsförhållandena vid Forshults kvarn: 1 Anpassad drift 2 Återställning 3 Avledning I första hand föreslås anpassad drift eller återställning vid Forshults kvarn eftersom den uteblivna kraftproduktionen är så pass liten Dessutom är de nuvarande passageförhållande för såväl upp- som nedvandrande fisk ytterst begränsade då kraftverket är i drift Anpassad drift Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

59 föreslås före återställning då det är en enklare lösning med nästan samma funktion Återställning En helt fri och naturlig fiskväg vid Forshults kvarn kan skapas genom att sänka tröskeln till den befintliga fiskvägen och ta kraftverket ur drift Kraftstationen och dammvallen lämnas således orörda Kostnaderna för återställning enligt det ovan beskrivna förslaget bedöms uppgå till i storleksordningen 10 kkr Därtill kommer kostnaden för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 350 kkr Anpassad drift Ett effektiv nedvandringsalternativ skulle kunna åstadkommas genom att stänga driften av kraftverken under de huvudsakliga vandringsperioderna Förslaget skulle innebära att kraftverket tas ur drift i perioden från första april tom sista oktober Under denna period kommer allt vatten gå genom den befintliga fiskvägen Kostnaderna för återställning enligt det ovan beskrivna förslaget medför enbart kostnader för utebliven kraftproduktion som värderas till ca 140 kkr Avledning Vägledning av nedvandrande fisk förbi kraftverket skulle kunna åstadkommas genom att upprätta ett nytt fingaller med en öppning för nedvandrande fisk (figur 28) Det nya fingallret kan med fördel utformas som ett vertikalt stålgaller men en fri spaltvidd om 10 mm Gallret bör lutas från horisontalplanet med ca 35º och kan utnyttja samma övre fästpunkt som befintligt galler I gallret bör en flyktöppning med väl tilltagna mått och mjuka kanter placeras För att reglera flödet genom flyktöppning bör en enklare justerbar tröskel anläggas bakom flyktöppningen För att säkert transportera fisk förbi kraftverket föreslås att en ca 4 m lång fallränna anläggs från mellan flyktöppningen och ner till den ursprungliga åfåran De samlade anläggningskostnaderna för en avledning enligt det ovan beskrivna förslaget har bedömts uppgå till i storleksordningen 330 kkr I denna summa ingår då kostnader för projektering, galler, mark- och betongarbeten Kostnaden för att driva en fiskväg med avledning enligt ovan beskrivna förslag har bedömts uppgå till i storleksordningen 12 kkr/år I denna summa ingår kostnader för tillsyn och underhåll, kapital samt förlust av kraftproduktion till följd av tappning i fiskvägar med ca 5 MWh/år till ett värde av ca 2 kkr Den bedömda produktionsförlusten för tappning i fiskvägarna ryms dock inom de 5 % av som bolaget är skyldigt att tåla Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

60 Figur 28 Föreslagen avledning med nytt fingaller i rött och fallränna i blått Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

61 13 Översiktlig åtgärdsstrategi För att åstadkomma den bästa funktionella lösningen är det viktigt att se Vramsån och dess vandringshinder i sin helhet Om målarterna för åtgärderna är ål och laxfisk och det nedersta vandringshindret blockerar alla målarterna från upp- eller nedvandring är det av mindre vikt att åtgärda vandringshinder ovanför detta Generellt sett kan man därför säga att ju längre ned i systemet ett vandringshinder ligger desto viktigare är det för vattensystemets funktion med avseende på havsvandrande fiskarter Vid Vramsån ligger de största produktionsarealerna för laxartad fisk ovanför V Vrams kvarn varpå denna och alla kraftverk nedan kan anses någorlunda jämställda för produktionen av laxartad fisk De uppströms belägna Forshults kvarn och Årröds kvarn är däremot av något mindre betydelse Vad gäller ålen så är förhållandena annorlunda där de största produktionsarealerna är i sjöarna högre upp i systemet Därför är varje kraftverk jämställt och lika viktigt avseende fria vandringsvägar vid de nedersta verken Vi föreslår att man noggrant utvärderar nuvarande vandringsförhållande och bestämmer sig för vad man vill uppnå Merparten av de befintliga fiskvägarna för uppströmsvandring fungerar enbart under kortare perioden med höga flöden under hösten och nuvarande förhållanden för nedvandrande fisk är generellt mycket dåliga Den överlägset bästa åtgärden vore att se över möjligheten att skapa fria vandringsvägar förbi alla hinder för all framtid Detta kan åstadkommas genom att lösa in kraftverken och låta Vramsån samlade vattenflöde passera i den naturliga åfåran Det är inte helt nödvändigt att sänka alla vattenspeglar som finns vid kvarndammarna även om det är önskvärt Genom att anpassa trösklarna kan det vara möjligt att nyttja de vattenvägar som finns idag Den samlade kostnaden för återställning och inlösen av samtliga kraftstationer i förstudien bedöms uppgå till i storleksordningen 10,5 Mkr (tabell 3) Den slutgiltiga kostnaden beror dock till stor del på förhandlingar med fastighetsägarna Då återställning även är den överlägset dyraste åtgärden kan kanske inte denna åtgärd prioriteras vid alla kraftverk Genom en anpassad drift vid kraftverken där man låter allt vatten passera i den ursprungliga åfåran under perioden första april till sista oktober underlättas både uppströms- och nedströmspassage av fisk förbi Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

62 Tabell 3 Sammanställning av kostnader för föreslagna alternativ vid de olika kraftverken i Vramsån samt prioriterat förslag Kraftverk Återställning (kkr) Anpassad drift (kkr) Avledning (kkr) Ugerups mölla 990 500 370 Sågmöllan 1 600 570 430 Bäcklunda kvarn 1 700 750 260 Trobrodal 1 400 610 260 Tollarps kvarn 1 200 480 390 Vvrams kvarn 1 600 490 430 Årröds kvarn 1 600 500 460 Forshults kvarn 360 140 330 Totalt 10 450 4 040 2 930 vandringshindren Denna åtgärd kan därför betraktas som en mindre kostsam kompromiss till en fullständig återställning av vandringsvägarna Den samlade kostnaden om alla kraftverk skulle anpassa driften kan uppskattas till i storleksordningen ca 4 Mkr Den slutgiltiga kostnaden beror dock till stor del även här på förhandlingar med fastighetsägarna Om vi istället skulle anlägga fingaller med flyktöppning vid kraftverken i syfte att avleda och säkert transportera nedvandrande fisk bedöms den samlade anläggningskostnaden uppgå till ca 2,9 Mkr Genom att installera skyddsåtgärder för fisken förhindras fisken att simma genom kraftstationernas turbiner och erbjuds en alternativ nedvandringsväg förbi vandringshindret Detta förslag bör dock uppfattas som en funktionellt sämre åtgärd jämfört med återställning och anpassad drift då kraftverken fortfarande utgör vandringshinder och fortfarande kommer att öka uppehållstiden för fisk som ska passera Därutöver gynnas inte uppströmspassagen av fisk nämnvärt genom anläggandet av fingaller och tappning av extra vatten genom en flyktöppning En annan möjlig lösning är att fokusera all kraft på de kraftverk som ligger närmast havet och försöka åstadkomma en så bra lösning som möjligt där för att sedan gradvis arbeta sig uppåt i systemet På lång sikt är detta vanligtvis en bättre lösning än att upprätta halvdanna lösningar i hela systemet samtidigt Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

63 En kortsiktig lösning för nedvandrande smolt och ål kan vara att fånga dem högt upp i systemet för att transportera dem förbi alla hinder och släppa ut dem nära Vramsåns mynning En sådan lösning har dock en rad negativa egenskaper som gör den mindre lämplig Först och främst sker en stor mänsklig påverkan på urvalet där vissa egenskaper riskerar att bli bortselekterade Fisk som transporteras stressas och riskerar att skadas vid fångst och transport Vidare krävs en stor arbetsinsats som gör att åtgärden i längden kommer att bli dyrare än att upprätta fiskvägar vid alla verk Detta är därför inget vi vill rekommendera För att åskådliggöra den förbättringspotential som upprättandet av nya fiskvägar för nedströms vandrande fisk kan innebära för Vramsåns produktion av laxfisk har en översiktlig beräkning gjorts av nedvandrande smolt och utlekt laxfisk (figur 29 och 30) Modellen bygger på en översiktlig bedömning av produktionsarealen i olika delar av ån samt en uppskattad dödlighet vid de aktuella verken Tre scenarier har modellerats: nuvarande förhållanden, framtida förhållanden och återställda förhållanden De framtida förhållandena avser ett scenario då avledningar har upprättats vid samtliga aktuella kraftverk Återställda förhållanden avser ett scenario då en fullständig 12000 Vramsån 2009 Beräknat antal nedvandrande smolt 10000 8000 Havet Återställd Framtida Nuvarande Antal 6000 4000 Rickarum 2000 Helge å Trobro V Vram 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Längd (km) Figur 29 Beräknat antal nedvandrande smolt i Vramsåns vattensystem vid tre modellerade scenarier: nuvarande, framtida (avledning vid samtliga kraftverk) och återställda förhållanden Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

64 Vramsån 2009 Beräknat antal nedvandrande utlekta laxfiskar 1600 1400 1200 1000 Havet V Vram Återställd Framtida Nuvarande Antal 800 600 Helge å Rickarum 400 200 Trobro 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Längd (km) Figur 30 Beräknat antal nedvandrande utlekta laxfiskar i Vramsåns vattensystem vid tre modellerade scenarier: nuvarande, framtida (avledning vid samtliga kraftverk) och återställda förhållanden återställning utförts vid samtliga aktuella kraftverk Beräkningarna bör ses som en grov uppskattning men ger ändå en fingervisning om hur vattensystemet som helhet påverkas av olika typer av lösningar Beräkningarna visar att återställning är den funktionellt sätt absolut bästa lösningen, speciellt beträffande nedvandrande utlekt laxfisk Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

65 14 Förslag till åtgärder Med ledning av de i denna rapport presenterade förslagen bör fiskvägsfrågorna först prövas på en mera principiell nivå Frågor i likhet med: vilken ambitionsnivå bör väljas, hur höga kostnader kan tålas, vilken placering och teknisk princip bör väljas, vilka motstående intressen föreligger, vilka tillstånd och överenskommelser behövs, när och hur kan planerna realiseras mfl måste besvaras Vårt förslag är att i första hand undersöka möjligheterna att återställa åfåran vid Sågmöllan, upprätta anpassad drift vid Ugerups mölla, Trobrodal, Tollarps kvarn, Västra Vrams kvarn och Forshults kvarn samt att anlägga fiskgaller och nedvandringsvägar vid Bäcklunda kvarn och Årröds kvarn Förslagen med återställning och anpassning av driften kräver överenskommelser om lämplig ersättning för utebliven kraftproduktion med fastighetsägarna Det är därför av stor vikt att i första hand berörda fastighetsägare kontaktas för inledande diskussioner Ett principiellt förslag till genomförande bör därför tas fram och presenteras vid ett tidigt samrådsmöte Även fastighetsägare vid de verk där avledning med fiskgaller och nedvandringsväg kontaktas för diskussioner För att underlätta denna process skulle ett gemensamt samrådsmöte kunna hållas Om denna väg verkar framkomlig bör som ett nästa steg, ett mera detaljerat förslag till genomförande tas fram Förslaget bör utformas med tillräckligt stor detaljgrad för att kunna användas som underlag vid en upphandling av entreprenaden Vid utformningen av detta förslag är det viktigt att specificera den blivande fiskvägens funktionella egenskaper När val av tekniskt utförande är klart och förankrat genom lokala samråd, färdiga bygghandlingar och finansiering föreligger måste tillåtligheten prövas av miljödomstolen enl MB 11 kap 9 Detta gäller för samtliga föreslagna alternativa fiskvägar förutom mindre ingrepp för att förbättra uppvandringsförhållanden Denna prövning bör förslagsvis drivas som ett omprövningsärende med hjälp av Kammarkollegiets erfarna jurister Länsstyrelsen kan då ansöka om att få ändra villkoren i de gällande domarna till förmån för de valda åtgärderna Under förutsättning att det inte föreligger några starka motstående intressen kan denna prövning förväntas vara ganska enkel och okomplicerad process som främst handlar om att granska utförandet och värdera konsekvenserna av de Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

66 planerade åtgärderna Det för också det goda med sig att önskade driftsrutiner kan läggas fast i tillståndet Vid upphandling av entreprenaderna föreslår vi att dessa utformas som totalentreprenader Förfrågan bör ställas till minst två lokala bygg- eller anläggningsentreprenörer Vid genomförandet av entreprenaderna föreslår vi att länsstyrelsen upprättar ett avtal med ägarna till dammbyggnaderna där det framgår att dessa åtar sig att agera byggherrar och att länsstyrelsen åtar sig att finansiera entreprenaderna Länsstyrelsen bör även administrera och finansiera upphandling av sakkunniga opartiska kontrollanter Efter genomförandet bör fiskvägarna ägas och förvaltas av markägarna Ägandet medför ansvar för framtida drift och underhåll Länsstyrelsen bör därför så långt möjligt specificera önskade drifts- och underhållsåtgärder i de tidigare nämnda avtalen De föreslagna åtgärderna förutsätter att arbetena kan utföras i största möjliga torrhet Detta innebär att berörda vattenflöden och vattenytor kan behöva styras undan respektive sänkas tillfälligt Anläggningsarbetena bör därför utföras under en period med varaktigt låg vattenföring i ån I praktiken innebär detta att entreprenadarbetena företrädesvis bör utföras under perioden juli-september Alla tekniska lösningar, tillstånd, finansieringar, upphandlingar och småfrågor bör därför vara avklarade i god tid före denna period Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

67 15 Sammanfattning I föreliggande rapport presenteras biologiska, hydrologiska, tekniska och praktiska förutsättningar samt på dem byggda förslag till anläggandet av nya fiskvägar för nedströms vandrande fisk vid Ugerups mölla, Sågmöllan, Bäcklunda kvarn, Trorodal, Tollarps kvarn, V Vrams kvarn, Årröds kvarn och Forshults kvarn vid Vramsån (tabell 4) Vid Ugerups mölla föreslås i första hand att driften anpassas så att kraftverket tas ur drift från första april till sista oktober Under denna tid kommer allt vatten att passera genom den befintliga fiskvägen vars trösklar vid intaget bör sänkas Kostnaden för att utföra förslaget har uppskattats till i storleksordningen 20 kkr och kostnaden för kraftförlusten har värderats till 480 kkr Som alternativ har återställning och avledning av fisk föreslagits i nämnd prioriteringsordning Vid Sågmöllan föreslås i första hand en återställning genom att riva mittfundamentet på dammen mellan de tre utskoven och ta kraftverket ur drift Kostnaden för att utföra förslaget har uppskattats till i storleksordningen 300 kkr och kostanden för kraftförlusten har värderats till 1,3 Mkr Som alternativ har anpassad drift och avledning av fisk föreslagits i nämnd prioriteringsordning Vid Bäcklunda kvarn föreslås i första hand avledning genom att anlägga ett nytt fiskgaller på samma plats som det gamla med en fri bredd på 10 mm och en öppning i det övre högra hörnet Öppningen används som intag till fiskvägen i form av en ränna eller rörledning som leder snett med till övre bassängen i den befintliga fiskvägen Kostnaden för att anlägga gallret och den nya fiskvägen har uppskattats till i storleksordningen 260 kkr Som alternativ har anpassad drift och återställning föreslagits i nämnd prioriteringsordning Vid Trobrodal kvarn föreslås i första hand att driften anpassas så att kraftverket tas ur drift från första april till sista oktober Under denna tid kommer allt vatten att passera genom den befintliga fiskvägen vars trösklar vid intaget bör sänkas Kostnaden för att utföra förslaget har uppskattats till i storleksordningen 610 kkr Som alternativ har återställning och avledning av fisk föreslagits i nämnd prioriteringsordning Vid Tollarps kvarn föreslås i första hand att driften anpassas så att kraftverket tas ur drift från första april till sista oktober Under denna tid kommer allt vatten att passera genom den befintliga fiskvägen vars trösklar vid intaget bör sänkas Kostnaden för att utföra förslaget har uppskattats till i storleksordningen 480 kkr Som alternativ har återställning och avledning av fisk föreslagits i nämnd prioriteringsordning Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

68 Tabell 4 Sammanställning av prioriterade förslag till åtgärder och bedömda kostnader för att anlägga nya fiskvägar för nedströmsvandrande fisk vid kraftverken i Vramsån Funktion avser bedömd funktion för nedströms vandrande fisk efter genomförda åtgärder Angiven siffra utgör vår bedömning på en femgradig skala där fem motsvarar naturligt skick och ett motsvarar kraftverk utan vandringsväg Kraftverk Prioriterat förslag Kostnad (kkr) Funktion Ugerups mölla Anpassad drift 500 4 Sågmöllan Återställning 1 600 5 Bäcklunda kvarn Avledning 260 3 Trobrodal Anpassad drift 610 4 Tollarps kvarn Anpassad drift 480 4 V Vrams kvarn Anpassad drift 490 4 Årröds kvarn Avledning 460 3 Forshults kvarn Anpassad drift 140 4 Totalt 4 377 3,9 Vid V Vrams kvarn föreslås i första hand att driften anpassas så att kraftverket tas ur drift från första april till sista oktober Under denna tid kommer allt vatten att passera genom den befintliga fiskvägen vars trösklar vid intaget bör sänkas Kostnaden för att utföra förslaget har uppskattats till i storleksordningen 490 kkr Som alternativ har återställning och avledning av fisk föreslagits i nämnd prioriteringsordning Vid Årröds kvarn föreslås i första hand avledning genom att anlägga ett nytt fiskgaller på samma plats som det gamla med en fri bredd på 10 mm och en öppning i det övre högra hörnet Öppningen används som intag till fiskvägen i form av en ränna eller rörledning som leder snett med till övre bassängen i den befintliga fiskvägen Kostnaden för att anlägga gallret och den nya fiskvägen har uppskattats till i storleksordningen 460 kkr Som alternativ har anpassad drift och återställning föreslagits i nämnd prioriteringsordning Vid Forshults kvarn föreslås i första hand att driften anpassas så att kraftverket tas ur drift från första april till siste oktober Under denna tid kommer allt vatten att passera genom den befintliga fiskvägen Förslaget medför enbart kostnader för kraftförlust som har värderats till 140 kkr Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

69 Som alternativ har återställning och avledning föreslagits i nämnd prioriteringsordning Mats Hebrand Viktor Hebrand Stefan Kläppe Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

70 Referenser Adam B, Bosse R, Dumont U, Hadderingh R, Joergensen L, Kalusa B, Lehman G, Pischel R och Schwevers U, 2005: Fish Protection Technologies and Downstream Fishways Dimensioning, Design, Effectiveness Inspection Deutsche Vereinigung für Wasserwirtschaft, Abwasser und Abfall ev Hennef, July 2005, 226 s Adam B, Schwevers U och Dumont U, 1999: Beträge zum Schutz abvandernder Fische Verhaltensbeobachtungen in einem Modellgerinne Sollingen, Bibliothe Natur & Wissenschaft 16 63 s Andersson K, 1994: Vattenföring i Sverige Del 4 Vattendrag till Västerhavet Vattenföringsserier t o m 1990 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Svenskt vattenarkiv, Hydrologi 43, Norrköping 143 s Calles O, Olsson I C, Comoglio C, Kemp P S, Blunden L, Schmitz M och Greenberg L A, 2010: Size-dependent mortality of migratory silver eels at a hydropower plant, and implications for escapement to the sea Freshwater Biology 55:10, s 2167-2180 Corlin B & Reinius E, 1985: Vattenkraftverk I Avé S, Grönwall B, Hawermann B & Helgesson A (ed): Handboken Bygg Väg och vattenbyggnader Liber Förlag, Stockholm, s 592-614 Ehlert K, 1996: Avrinningsområden i Sverige Del 4 Vattendrag till Västerhavet Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Hydrologi 70, Version 1995, Svenskt Vattenarkiv, 150 s Fiskeriverket, 2010: Elfiskeregistret Databas för provfiske i vattendrag Örebro 2010-06-21 http://wwwfiskeriverketse/vanstermeny/statistikochdataba ser/provfiskeivattendrag41490463310f1930632e8000933 1html Företagsvärdering, 2010: Vad är Gordons formel/ evighetsvärdet? 2010-06-21 http://wwwforetagsvarderingorg/fakta/vad-argordons-formel-evighetsvardet/ Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

71 Kundkraft, 2010: Spotpriser 2010-06-21 http://wwwkundkraftse/?fto= content/prices&name=prices_spot Reinius E, 1968: Vattenbyggnad del 1 Hydraulik Föreläsningar av professor Erling Reinius ACO-print, Stockholm 1968, 174 s Sveriges Lantbruksuniversitet, 2010: Artfakta Sök rödlistade arter i Sverige 2010 Artdatabanken SLU, http://snotraartdata sluse/artfakta/getspeciesaspx?searchtype=advanced Kf03F:\Vramsån\Ra111213-2doc

Bilaga 01 Kristianstad ÖVERSIKT Plan A, skala 1 : 100000 FÖRKLARINGAR Tjörningabäcken Ryabäcken Rambrobäcken Vandringshinder med kraftproduktion Hammarsjön Forshults kvarn Årröds kvarn E22 Ugerups mölla Linderöd Sätarödsbäcken V Vrams kvarn Lillkullabäcken Klintabäcken Tollarp Tollarps kvarn Trobrodal Sågmöllan Bäcklunda kvarn Vramsån Gårdsköpinge Helge å 0 N 1 2 3 4 5 km Kf04F:\Vramsån\Ra111213 Östersjön LÄNSSTYRELSEN KRISTIANSTAD, VRAMSÅN FÖRSLAG TILL FISKVÄGAR Lund 2011-12-13